Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Språkutvecklande adventsmys

Kanske inbjuder vintermörkret till både hög- och tystläsning? Idag är det åter dags att stifta bekantskap med en gammal kär tradition- julkalendern.

Julkalenderns historia började redan under mitten av 1800-talet då en tysk mamma ville göra väntan på julen lite lättare för den fyraårige sonen. Hon skapade med hjälp av en bit färgglad kartong och tjugofyra kakor en kalender där sonen fick äta en kaka per dag fram till julafton. Den första julkalendern var född. Många år senare mindes sonen, nu delägare på ett tryckeri, sin första julkalender och glädjen i denna. Han beslutade sig för att ge ut den första tryckta julkalendern. Succén var enorm och under 1920-talet gav han ut tredimensionella kalendrar med plats för innehåll.

Än idag är pappersjulkalendern mycket populär och har också fått sällskap av den digitala varianten. I år bidrar flera olika aktörer med julkalendrar som syftar till att utmana och stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom ett fokus på lässtimulans och en boost av läsintresset.

Genom att kika bakom de olika kalendrarnas luckor ett par dagar i förväg har du som pedagog eller vårdnadshavare möjlighet att låna den litteratur som används på biblioteket med syfte att göra litteraturen tillgänglig för ytterligare läsning och bläddrande. Vidare innehåller flera av luckorna aktiviteter där viss förberedelse av material kan vara nödvändig.

Först ut är Barnens bibliotek som även i år presenterar en boktips-julkalender. Julkalendern innehåller även detta år en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

Ytterligare en digital julkalender med fokus på språkutveckling bjuder Natur & Kultur på. De erbjuder spännande lucköppning för både förskola, F- 3 och 4- 6.

Alla de tre kalendrarna är fulla av sagor, kluringar, språk, matematik och annat roligt. Julkalendrarna avser sprida inspiration och lust till läsande och lärande i adventsid.

Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.

 

Betydelsen av språklig exponering på fritiden – Eva Olssons avhandling

Nyligen lade Eva Olsson fram en avhandling vid Göteborgs Universitet om betydelsen av språklig exponering för engelska på fritiden, och hur det påverkar utvecklingen av akademiskt ordförråd i skolan.

Eva Olsson har i ramen för avhandlingen ”On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary” genomfört några olika undersökningar med elever på högstadiet och gymnasiet, både med engelska som undervisningsspråk och med svenska som undervisningsspråk. Eleverna har besvarat enkäter och skrivit dagböcker om hur de använder engelska språket på fritiden (exempelvis chattar, datorspel, läsning, musik, TV). De har skrivit uppsatser, argumenterande, utredande texter och brev med mera, där Olsson analyserat förekomsten av akademisk vokabulär. Olsson har fokuserat på akademiskt ordförråd samt huruvida elevernas användning av engelska på fritiden påverkar deras förmåga att anpassa sitt språkbruk till olika kontexter.

Eva Olssons undersökningar visar att stor språklig exponering inte räcker för att elevernas engelska akademiska ordförråd ska utvecklas optimalt. Detta oavsett om den språkliga exponeringen sker i skolan eller på fritiden. Eleverna med engelska som undervisningsspråk utvecklade alltså inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än eleverna med svenska som undervisningsspråk. De hade redan från början ett högre användande av akademiska ord, men progressionen i ordförrådet var inte större. Hos elever i år 9 och första året på gymnasieskolan ser man en positiv effekt av fritidsengelskan, men i år 2 och 3 på gymnasiet får fritidsengelskan mindre betydelse. Eva Olsson drar slutsatsen att det är ovanligt att man exponeras för akademisk vokabulär på fritiden i sådan omfattning att det gynnar det akademiska språket när man väl uppnått en viss nivå.

Min reflektion när jag läser resultaten är att det är möjligt att andra språkliga delar gynnas av det som i avhandlingen kallas för ”fritidsengelskan”, till exempel språkförståelsen, grammatiken och flytet i språket.

Anna Maria Hipkiss avhandling om bristen på ämnesspråk i klassrummet

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om att ämnesspecifikt språk utgör ett stort hinder för elever med annat modersmål. Nu har Anna Maria Hipkiss visat i sin avhandling ”Klassrummets semiotiska resurser – en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi” att ämnesspråket ofta saknas i klassrummet. Istället används ett vardagligt och icke utmanande språk, vilket får negativa konsekvenser för elevernas resultat och kunskapsutveckling.

Anna Maria Hipkiss studerade kommunikationen mellan lärare och elever i klassrummet i ämnena kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i årskurs 8 och 9. Vardagsspråket präglade undervisningen i alla dessa ämnen. Eleverna mötte ämnesspråket i skolböckerna och på tavlan, där begreppen i bästa fall förklarades av läraren men det hände också att eleverna själva lämnades att tolka och förstå de nya orden. I den fortsatta diskussionen i klassrummet, och i diverse uppgifter och aktiviteter användes sedan inte ämnesspråket alls.

Anna Maria Hipkiss lyfter med sin avhandling viktiga frågeställningar om hur man främjar språkutveckling och ämneskunskaper, och om lärarens strategier för att underlätta dessa parallella processer. Oavsett hur man som lärare lägger upp sin undervisning är det viktigt att lärobokstexter används, processas och tolkas tillsammans, för att eleverna inte bara ska få en vag ordkunskap utan en djupare begreppsförståelse och ett större aktivt ordförråd.

Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson

I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd.

Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Resultaten i denna studie visade att grunden till ordförrådsutvecklingen läggs tidigt och att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Föräldrarnas input är mycket viktig för barnens utvecklande av ordförståelse och ordproduktion. De föräldrar som har barn med stort ordförråd är också de som pratar mest med sina barn.  De barn som kommer igång tidigt med att bygga upp ett stort ordförråd tenderar att behålla försprånget och utvecklas vidare snabbast. Det tidiga ordförrådet spelar alltså roll för den fortsatta språkutvecklingen.

Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Att ställa frågor till barnet med förväntan om ett verbalt svar hade positiva effekter på barnens språkproduktion. För barn som inte utvecklat verbalt språk kunde frågor där barnet kunde peka eller på annat sätt visa sitt svar visade sig också vara positivt. Gester spelar roll för barnens språkutveckling. Pekningar kan stötta barnets förståelse för och inlärning av substantiv, medan rörelser som att t.ex. vispa i en bunke eller sätta handen bakom örat för att lyssna, kan stötta barnens förståelse för verb.

Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. Vissa utvecklade sitt ordförråd snabbt, och andra långsammare. Den språkmiljö barnen vistas i verkar alltså spela större roll för barnens språkutveckling än t.ex. arv eller föräldrars utbildning eller socioekonomiska status.

En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. Om barn med torftig språklig hemmiljö ska kunna ha en chans att utveckla ett stort ordförråd, krävs det ett systematiskt och kvalitativt språkarbete i förskola och senare skola. För alla som arbetar i förskolan och skolan borde det vara obligatoriskt att analysera sitt eget språkbruk i interaktionen med barnen. Att t.ex. filma sig själv och analysera sitt språkliga förhållningssätt, de språkutvecklande strategierna och det egna språkbruket.

En länk till avhandlingen hittar du här!

Avhandling om det digitala läsandet, av Maria Rasmusson

För ett och ett halvt år sedan skrev min kära kollega och medbloggare Erica Eklöf om digital läsning och dess möjligheter i ett inlägg om Världsbokdagen. Det finns oändligt stora möjligheter att använda digital läsning som ett komplement till böcker, och att ta del av information snabbt och enkelt via digitala enheter som vi ändå bär med oss. Jag citerar Erica:

”Faktum är att böcker är mycket ovanliga i utvecklingsländer- medan antalet mobiltelefoner ständigt ökar. Vi är idag 7 miljarder människor på jorden, varav 6 miljarder har tillgång till en mobiltelefon. Mobila nätverk når idag mer än 95% av jordens befolkning.”

I våra nätverk för pedagoger om att utveckla textförståelse i förskolan, diskuterar vi ofta frågor om likheter och skillnader mellan att läsa text på papper och på skärm. Blir upplevelsen av det lästa annorlunda vid skärmen? Påverkas text/läsförståelsen positivt eller negativt?

Maria Rasmusson disputerade nyligen med avhandlingen ”Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat”, där hon undersöker läsförståelse vid läsning av texter på Internet och via skärm. Hon har sett att den digitala läsningen skiljer sig från den traditionella läsningen på flera punkter. Utöver att kunna läsa, stava och förstå måste man i digital läsning även ha strategier för att navigera, strukturera sitt läsande och hantera länkar och flikar. Man måste också kunna växla mellan text, bild och film, förstå hur webben är uppbyggd och hur man hanterar sin enhet (telefon, läsplatta, dator). Att kunna värdera information källkritiskt är av stor vikt, liksom att förstå olika publiceringsformer.

I den traditionella läsningen visar många studier, bl.a. PISA att flickorna har ett försprång på pojkarna. Försprånget är mindre i Maria Rasmussons studie, men fortfarande till flickornas fördel. Pojkarna är bättre på att navigera på Internet, och att tolka bilder och film, men flickorna är fortfarande överlägsna när det kommer till det viktigaste av allt, nämligen att förstå ord och läsa text med flyt och förståelse.

Andra viktiga resultat är att läsning vid datorn är mer ansträngande än läsning på papper. Det är svårare att få struktur och flyt i läsningen på skärmen, troligtvis eftersom texten rör sig när man scrollar upp och ner samt klickar mellan sidor. Att läsa på papper kan upplevas mer aktiverande, i och med att man håller i papper eller penna, stryker under, bläddrar o.s.v. Vid motsvarande läsförståelse test på skärm och papper visade det sig att eleverna i Rasmussons studie presterade bättre vid test på papper.

För skolans del handlar det inte om att prioritera den ena typen av läsning framför det andra. Dagens barn och unga behöver tveklöst utveckla god läsförståelse i både digital och traditionell läsning.

Personligen tror jag att digital läsning är en viktig förmåga, men vi behöver även rusta våra elever med redskap för att ta del av text, information och bok via öronen. Att lyssna och utveckla en god hörförståelse kommer vara helt nödvändigt, både IRL och på webben. Att lyssna på poddar, e-böcker m.m. blir allt vanligare, och har stora fördelar då vi samtidigt kan röra på oss, jogga, gå ut med hunden, hänga tvätt m.m. medan vi tar del av ny information eller utvecklar nya kunskaper. Förhoppningsvis får vi även se forskning kring detta inom en snar framtid.

Ordsamlare

”Mamma, vad betyder grandios?” ”Varför sa du lika som bär?” Pappa, varför var det nära ögat?” ”Vad är sekatör?”

Fyraåringen hemma är nyfiken och frågar, funderar och kommenterar. Ingenting vi säger lämnas obesvarat, och förmågan att förklara orden på ett tydligt sätt prövas. Jag berömmer henne. Berättar för henne att det är toppen att hon frågar och vill veta. Ber om ursäkt när jag inte lyckas förklara så att hennes fortfarande ganska konkreta världsbild mäktar med att ta in det abstrakta. Ibland får jag återkomma några timmar eller t.o.m. dagar senare, när jag kommit på hur jag kan förklara, eller när vi tillsammans upplevt något som ger henne en bättre bild av vad ordet betyder. Jag berömmer hennes nyfikenhet på språket, och hennes ansträngning att vilja lära sig fler ord. Större ord. Nyanser av ord.

Hos skolbarn är det inte så ovanligt att bristen på ord gör att inlärningen påverkas negativt, både i form av bristande språkförståelse och läsförståelse, men också i form av svårigheter med att själv uttrycka och redogöra för sina kunskaper.

Jag kommer alltid att minnas Hanna, Jonathan, Ebba, Vilda, Jakob, Amir och alla de andra eleverna. Alla kom de till mig när jag jobbade kliniskt som logoped, för att få en ordentlig språk- läs och skrivutredning i hopp om att få svar på varför det var så jobbigt i skolan. Alla var de smarta elever med massor av starka förmågor och kunskaper. Men de hade problem med orden. Eller snarare problem på grund av orden de INTE hade. Och för allihop startade en resa in i ordens förtrollade värld i och med utredningen.

Ebba tyckte om musikgruppen Kent. Hon fick i uppgift att läsa texterna i cd-konvolutet när hon lyssnade på låtarna, stryka under alla svåra ord och prata med sin mamma om dem.

Jonathan och jag kom överens om att han alltid skulle skriva ner svåra ord han hörde i ett anteckningsblock, och prata med mamma och pappa om orden på kvällen.

Jakob blev en fena på att bildgoogla och slå i ordböcker.

För Amir räckte det med att bli medveten om behovet av ord, och han lärde sig att räcka upp handen eller fråga när lärarna sade något som han inte förstod.

Varje elev fick, eller skaffade sig, en mängd strategier. Med hjälp av strategierna, samt föräldrar, äldre syskon, lärare, fritidspersonal, idrottsledare eller andra nära och kära vuxna, kunde dessa elever utöka sitt ordförråd och därmed klara skolan bättre. Nyckeln till skolframgång låg i orden. Språket gav makt, och kontroll över sin egen situation.

Ord är coola. Alla elever behöver bli ordsamlare. På vilket sätt det sker varierar, och ser olika ut för en fyraåring och för en fjortonåring. Men tänk på att det är du som är vuxen som är förebild. Genom att själv vara nyfiken på ord, fråga när du inte förstår, och prata med andra om ords betydelse så sätter du upp exempel för hur ordsamlande kan gå till.

Språkfokus i förskolan- glöm alfabetet & läs högt för barnen

I mina möten med föräldrar till barn i 4-6 årsåldern får jag ofta frågan om deras telningar måste kunna läsa då de börjar förskoleklass och/eller åk 1. Det är inte heller helt ovanligt att vårdnadshavare och pedagoger i förskolan tragglar alfabetet och räkning med barn i både 2-, 3- och fyraårsåldern med förhoppningen att ge dem en trygg start och en god akademisk självkänsla redan från början.

Enligt Lundberg (2007) är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse ordkunskap. Vi vet att ett barn vid start i förskoleklass bör ha med sig åtminstone 6000 ord och begrepp för att klara de första åren i skolan. Idag kommer barn till skolan med ett oerhört varierat ord- och begreppsförråd, vilket självklart påverkar deras vidare lärande. Ett språksvagt barn anses ha ca 3000- 5000 ord och begrepp medan ett språkstarkt barn har mellan 17 000-20 000 (Lundberg, 2007, Frost, 2009). Vi vet också att mer än ca 80% av barnens ordförråd utvecklas i mötet med texter och böcker (Salo).

Nyligen publicerades en stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som är gjord på 19 000 barn födda under början av 2000-talet. Barnen i studien har följts sedan de var 3 år, de började skolan vid fem års ålder och följdes kontinuerligt till dess att de fyllde 11 år.

Studien visar att de barn som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas i en högre hastighet och bättre än andra barn och att det i princip bara finns ett sätt att påverka barns intelligens- genom att läsa högt för dem. Vad innebär detta för våra svenska barn i förhållande till Läsrörelsens undersökning (2012) som visade att andelen föräldrar som läser för sina barn dagligen har minskat drastiskt- till 35%? Vad innebär det för förskolan och dess pedagoger?

Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att det ska bli ännu mer intelligentare- läs ännu mer för det.

Albert Einstein

Enligt studien har treåringar vars vårdnadshavare, eller andra vuxna, läser för dem dagligen mycket stora fördelar då de börjar skolan. I genomsnitt ligger dessa barn 2,8 månader före sina jämnåriga avseende språk och kommunikation. Att ta del av ett muntligt berättande har också en positiv effekt på barnens utveckling av språkliga strategier- aktuell barngrupp visar även på ett försprång avseende matematik där de ligger 2,4 månader före i utvecklingen.

Den slutsats forskarteamet i nuläget kan dra är att det i stort sett verkar vara helt bortkastat att lära en treåring alfabetet och att räkna då de två år senare inte har någon som helst fördel gentemot de barn som aldrig lärt sig detta.

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, innebär barns möte med högläsningen också något större än själva högläsningen i sig- det handlar i högsta grad om mänsklig interaktion. Inför skolstart behöver barn ha med sig kunskap om böcker, positiva relationer till böcker men framförallt måste de ha mött goda läsförebilder.

Viktig är också vår medvetenhet kring att om vi enbart läser högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger det emellertid inte några större effekter, varken på barnens ordförråd, deras tidiga litteracitetsutveckling, deras medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer (Damber, 2014).  Vid högläsning är medvetenheten kring syftet och målet, vilken förmåga vi vill att barnen ska utveckla, är tydligt!

Nyordslistan 2014 – känner du igen de nya orden?

Institutet för språk och folkminnen och Språktidningen tar tillsammans fram nyordslistan i slutet av varje år. Nyordslistan är på många sätt en avbild av samtidens politik, mode och trender. Stora händelser både nationellt och internationellt speglas i listan. På så sätt är språket en reflektion av den värld vi lever i.

Årets lista bjuder på tänkvärd läsning. Några ord kände jag igen, och använder redan själv, t.ex. rödgrönrosa, en eller attefallshus. Andra ord är helt nya för mig. Vad sägs om cisperson, pultvätta, kippavandring eller gurlesk?

Med detta inlägg önskar vi er trevlig läsning och Gott nytt år till er alla!