Kategoriarkiv: Lpfö 98

Språkfokus i förskolan- glöm alfabetet & läs högt för barnen

I mina möten med föräldrar till barn i 4-6 årsåldern får jag ofta frågan om deras telningar måste kunna läsa då de börjar förskoleklass och/eller åk 1. Det är inte heller helt ovanligt att vårdnadshavare och pedagoger i förskolan tragglar alfabetet och räkning med barn i både 2-, 3- och fyraårsåldern med förhoppningen att ge dem en trygg start och en god akademisk självkänsla redan från början.

Enligt Lundberg (2007) är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse ordkunskap. Vi vet att ett barn vid start i förskoleklass bör ha med sig åtminstone 6000 ord och begrepp för att klara de första åren i skolan. Idag kommer barn till skolan med ett oerhört varierat ord- och begreppsförråd, vilket självklart påverkar deras vidare lärande. Ett språksvagt barn anses ha ca 3000- 5000 ord och begrepp medan ett språkstarkt barn har mellan 17 000-20 000 (Lundberg, 2007, Frost, 2009). Vi vet också att mer än ca 80% av barnens ordförråd utvecklas i mötet med texter och böcker (Salo).

Nyligen publicerades en stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som är gjord på 19 000 barn födda under början av 2000-talet. Barnen i studien har följts sedan de var 3 år, de började skolan vid fem års ålder och följdes kontinuerligt till dess att de fyllde 11 år.

Studien visar att de barn som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas i en högre hastighet och bättre än andra barn och att det i princip bara finns ett sätt att påverka barns intelligens- genom att läsa högt för dem. Vad innebär detta för våra svenska barn i förhållande till Läsrörelsens undersökning (2012) som visade att andelen föräldrar som läser för sina barn dagligen har minskat drastiskt- till 35%? Vad innebär det för förskolan och dess pedagoger?

Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att det ska bli ännu mer intelligentare- läs ännu mer för det.

Albert Einstein

Enligt studien har treåringar vars vårdnadshavare, eller andra vuxna, läser för dem dagligen mycket stora fördelar då de börjar skolan. I genomsnitt ligger dessa barn 2,8 månader före sina jämnåriga avseende språk och kommunikation. Att ta del av ett muntligt berättande har också en positiv effekt på barnens utveckling av språkliga strategier- aktuell barngrupp visar även på ett försprång avseende matematik där de ligger 2,4 månader före i utvecklingen.

Den slutsats forskarteamet i nuläget kan dra är att det i stort sett verkar vara helt bortkastat att lära en treåring alfabetet och att räkna då de två år senare inte har någon som helst fördel gentemot de barn som aldrig lärt sig detta.

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, innebär barns möte med högläsningen också något större än själva högläsningen i sig- det handlar i högsta grad om mänsklig interaktion. Inför skolstart behöver barn ha med sig kunskap om böcker, positiva relationer till böcker men framförallt måste de ha mött goda läsförebilder.

Lsandepappa

Viktig är också vår medvetenhet kring att om vi enbart läser högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger det emellertid inte några större effekter, varken på barnens ordförråd, deras tidiga litteracitetsutveckling, deras medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer (Damber, 2014).  Vid högläsning är medvetenheten kring syftet och målet, vilken förmåga vi vill att barnen ska utveckla, är tydligt!

Annonser

2 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, litteracitet, Lpfö 98, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Skolverkets material- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Att övergångar och överlämningar av barn och elever är ett viktigt fokus och ett utvecklingsområde blev tydligt i arbetet med att utveckla en rutin för att systematiskt kvalitetssäkra arbetet med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (se tidigare inlägg).

Detta har även Skolverket uppmärksammat vilket resulterat i det nyutkomna materialet   Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Materialet syftar till att lyfta fram hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

överlämn

Skolverket inleder materialet med att konstatera att det alltid föreligger en risk att viktig information går förlorad då ett barn eller en elev byter skola eller skolform. Detta kan påverka alla barn och elever men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att en övergång, ett byte, fungerar är avsevärt viktigt för en god skolgång vilket gör rutiner och arbetssätt som underlättar just dessa betydelsefulla.

Många barn är med om minst sex övergångar under sin skoltid och detta inom fyra olika skolformer; förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. För de allra flesta barn är dessa enkla och rutinmässiga men för andra kan de vara med genomgripande, t ex vid övergång från grundskola till grundsärskola.

överg2

Vid de olika övergångarna lämnas olika mängd, olika kvalitativ information över och olika övergångar kan därför vara mer eller mindre likvärdiga.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

En likvärdig utbildning- Lgr 11

En av de mer kritiska övergångarna äger rum mellan åk 3 och åk 4. Denna övergång innebär många gånger nya och fler lärare än tidigare. Många gånger pratar vi om ”the fourth grade slump”- det faktum att många elever får svårigheter då arbetstyngden ökar och undervisningen utgår från mer textintensiva läromedel och samtidigt ställer större krav på kognitiva förmågor.

Övergången till åk 7 ökar även den komplexiteten, både för elever och föräldrar och skolgången ställer högre krav på ett högt tempo och ett eget ansvarstagande. Den allra mest komplexa övergången med störst informationsbortfall sker mellan högstadiet och gymnasiet då eleverna sprids till ett större antal olika skolor.

Många gånger har specialpedagogen en betydelsefull funktion som övergångssamordnare när det gäller att skapa en samlad bild av behoven i avlämnande och mottagande elevgrupp. För att kunna erbjuda eleverna en tillgänglig undervisning redan vid terminsstart krävs en god framhållning och en kvalitativ överlämning.

Som tidigare nämnts är övergångarna oproblematiska för de allra flesta av våra elever. Dock finns det de elever som är extra sårbara och utsatta där det är extra viktigt att övergångarna sker på ett genomarbetat sätt för att de ska få likvärdiga möjligheter att nå läroplanens mål. Grupper som särskilt är att beakta är t ex barn med placering inom samhällsvård, nyanlända och elever i grund- eller gymnasiesärskolan men även elever med särbegåvning.

Enligt stödmaterialet har tre faktorer visat sig extra framgångsrika vid övergångar:

  • ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan/skolan och vårdnadshavare
  • betydelsen av samverkan och synkronisering
  • dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå

Att den information som överlämnas behöver utformas på ett professionellt sätt med fokus på barnets förutsättningar syftar till att ge barnen möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumentationen får aldrig utgöras av en ”problemlista” där individerna benämns utifrån sina svårigheter eller behov.

Materialet är uppdelat i sju olika kapitel som berör övergångar på olika sätt, bl a innehåller det olika viktiga steg vid framtagande av centrala riktlinjer, förslag på rutin för avlämnande och mottagande skola samt ett avsnitt som förtydligar sekretessen i samband med övergångar. Längst bak i materialet finns flera bilagor som visar på möjlig arbetsgång, riktlinjer och modell för övergång och mottagande inom de olika skolformerna.

Vid arbetet med rutiner kring övergångar och överlämningar är det extra intressant att diskutera:

  • Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
  • Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, Lgr11, Lpfö 98, nyanlända, Särskilt stöd, Skollagen, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser

Högläsning på flera språk på Andersbergs bibliotek

Ab bibliotek

Idag har bloggen äran att få ta del av ännu en gästbloggares fantastiska arbete. Turen har kommit till vår engagerade och kompetenta barnbibliotekariekollega Rebecca Ahlström, verksam på Andersbergs bibliotek. Andersberg ligger i centrala Halmstad och är ett område med stor språklig och kulturell mångfald. Andelen barn med annat modersmål som går på Andersbergs fyra förskolor, samt F-5 skola, är ca 98 %. Läs och inspireras när Rebecca nedan berättar om sitt ambitiösa arbete för att lyfta högläsningens och språkutvecklingens roll för dessa barn och deras familjer:

I hjärtat av Andersberg ligger biblioteket, där barnbibliotekarie Rebecca Ahlström arbetar. Tillsammans med ABFs satsning ”Det goda livet” har Rebecca startat högläsning för barn, parallellt på svenska och andra språk. ”Det goda livet” är ett ESF-finansierat projekt som syftar till att utveckla och ta tillvara på invandrarkvinnors kompetens, för att de på sikt ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Kvinnorna i Det goda livet har naturligtvis en rik flora av språk med sig till Sverige, vilket är oerhört värdefullt i ett högläsningsprojekt som detta.

Praktiskt går det till så att barn och familjer med för närvarande fyra olika modersmål välkomnas till biblioteket vid särskilda tider, och får då lyssna till en och samma saga både på svenska (Rebecca läser) och på modersmålet (deltagare i Det goda livet läser). Språken som erbjuds är albanska, arabiska, vietnamesiska och turkiska. Att bli läst för parallellt på båda sina språk stärker språk- och begreppsförståelse samt ordförråd och grammatik. Genom att delta i ett forum där barnens båda språk lyfts fram ökar känslan av sammanhang och stoltheten över sina båda språk kan få växa.

I Skollagens åttonde kapitel 10§ står det att ”förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.” Detta är lättare sagt än gjort och är ofta något man kämpar med i Halmstads förskolor då de flesta pedagoger är svenskspråkiga och saknar kunskaper i barnens modersmål. Att kunna erbjuda högläsning på barnens modersmål är därför mycket värdefullt och skulle säkert kunna utvecklas ännu mer, t.ex. genom att erbjuda högläsning på flera språk, att utbilda Det goda livets deltagare i hur man håller boksamtal samt/eller att involvera skolelever i högläsningen.

En erfarenhet från projektet är att det är bra att involvera och bjuda in förskolan till högläsningsträffarna. Dels sker den på dagtid när många barn är på förskolan, och dels så kan förskolans pedagoger entusiasmera och engagera föräldrarna och barnen, samt jobba vidare med barnens upplevelser av högläsningen i det vardagliga arbetet på förskolan.

Under våren har en studiecirkel startats för att utveckla och utbilda kvinnorna i högläsandets magiska konst. I studiecirkeln får man öva sig i att dramatisera, läsa med olika röster, läsa med inlevelse och melodi m.m.Länk till Det goda livets hemsida hittar du här!

/Rebecca Ahlström och Karolina Larsson

Länk till Andersbergs bibliotek hittar du här, och länk till bibliotekets Flickriver hittar du här!

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, Lpfö 98, modersmål, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Forskning om barns symbolinlärning – implikationer för den tidiga läs- och skrivinlärningen?

Maria Magnusson disputerade nyligen vid Göteborgs Universitet med en avhandling om hur barn uppfattar och lär in symboler – Skylta med kunskap. En studie av hur barn urskiljer grafiska symboler i hem och förskola. Avhandlingen ger oss viktig kunskap om barns förmåga att tolka och använda sig av grafiska symboler, och hur denna inlärning egentligen går till.

Symboler

Carina Fast betonar i sin bok ”Att läsa och skriva i förskolan” att barn tidigt lär sig olika symboler i datorspel, på maskiner, på skyltar o.s.v. Hon menar att det är nödvändigt att utveckla denna förmåga för att så småningom kunna förstå alfabetet och dess symboliska innebörd för språkljuden. Bokstäver ÄR just symboler.

I Målen i Lpfö98 står dessutom att läsa: Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

I Maria Magnussons avhandling studerar Maria hur barn i olika åldrar hanterar en förbudssymbol, i form av ett kryss över något, och hur de tillverkar egna förbudsskyltar. Sedan studeras hur förskolepedagoger kan stötta barnens förståelse av symbolen, dels genom att erbjuda barnen variation i symbolens användande men sedan också genom att erbjuda dem kontrast – alltså växla mellan frånvaro/närvaro av symbolen.

Ett mycket viktigt resultat är att kontrast, d.v.s. att växla mellan frånvaro/närvaro av symbolen har mycket bättre effekt på barnens förståelse för och inlärning av symbolen. Barnen verkar lära sig genom skillnadet och inte genom likadana exempel. Genom att tillföra och ta bort symbolen verkar barnen fästa uppmärksamhet på skillnaden och symbolens funktion, vilket gör att de så småningom kan urskilja dess betydelse i sammanhanget och sedan även generalisera symbolens innebörd till andra sammanhang.

För alla som jobbar med tidig läs- och skrivinlärning kan dessa resultat ge tankar kring hur undervisningen kan läggas upp. Barnen lär sig bättre genom kontrast än genom variation, och bearbetar helheten utifrån närvaro/frånvaro av en symbol. Alla barn behöver lära sig kopplingen mellan fonem-grafem och omvänt, en kunskap som måste vara överinlärd och helt automatiserad för att barnen sedan ska lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Kanske kan man nå framgång genom att arbeta med sådana kontraster även i läs- och skrivinlärningen?

Länk till Skolporten där du kan läsa en intervju med Maria Magnusson.

1 kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, Lpfö 98, skrivutveckling, Språkljud/fonem, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Förskolan + bibliotek = sant…& förskolebibliotek

Barns och elevers text- och läsförståelse får ett allt större fokus i våra förskolor och skolor. Vikten av högläsning i förskolan för utvecklandet av en god språk-, text- och läsförståelse skrivs fram som oerhört stor. Hela 80% av våra barns och elevers ord- och begreppsförråd utvecklas i mötet med litteraturen vilket ger oss en fingervisning om vikten av ett ökat fokus på boken och att skapa ”bokvana” individer. Att organisera läsning av böcker i förskolan är bland det bästa man kan göra för att stimulera barns språkutveckling (Höök; En skrivande och läsande förskola).

”Aktuell forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan.”
Lundberg 2007

”De lässtrategier som eleverna så småningom själva ska använda när de läser, kan de utveckla muntligt redan i förskolan med lärarens stöd.”
Westlund 2010

Under hösten 2013 och våren 2014 har 14 förskoleavdelningar i Halmstad kommun deltagit i projektet Läs för mig!-Kapprumsbibliotek. Projektets syfte är att ge föräldrar kunskap om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, skolprestationer och livsvillkor, och därmed motivera och öka antalet föräldrar som läser regelbundet för sina barn. Projektet ska även inspirera pedagoger i förskolan att arbeta med högläsning och boksamtal.

Klockargård1309

Läs för mig!, Halmstad

Förskolebibliotek i Lund

En tidig fredagsmorgon i februari styrde vi kosan mot Lund för ett spännande studiebesök och erfarenhetstutbyte kring projekt där förskola och bibliotek samverkar. Dagen inleddes med ett besök på Tågets förskola, där vi inledningsvis fick en rundtur i lokalerna för att sedan tillsammans med bibliotekarier, förskollärare och specialpedagoger ta del av förskolans arbete med förskolebibliotek.

Under de senaste två åren har flera förskolor i Lunds kommun har haft möjlighet att ha ett bibliotek på förskolan. Tanken med projektet har varit att öka medvetenheten hos föräldrar och förskolepersonal kring betydelsen av läsning och språkutveckling för barnens fortsatta utveckling. Projektet innebar inledningsvis att förskolan får hjälp av barnbibliotekarie att organisera en god läs- och lärmiljö samt att den får ett anslag på 5000:- vilket pedagogerna, tillsammans med  ett barnbokråd, köpte fakta- och bilderböcker samt viss facklitteratur till pedagogerna för.

Varje vecka har förskolan sedan haft tillgång till barnbibliotekarie 3 timmar. Syftet har varit att förmedla berättarglädje, ge boktips och förslag på handledningslitteratur kring barn, språk och läsning till personalen. På förskolorna i projektet finns också ett par bokpåsar innehållande ca 7-10 böcker som barn och föräldrar kan låna hem att läsa. Barnbibliotekarien har också informerat och inspirerat föräldrar kring vikten av läsning och med bokprat vid informationsträffar, i början av projektet, samt  vid föräldramöten.

image

Trädets förskola, Lund

Alla förskolor i projektet har läsambassadörer som tillsammans med läsombudet stimulerar till läslust för barn, föräldrar och personal samt håller ett läsfokus i sina verksamheter. Kommunens läsombud får inspiration och input vid nätverksträffar som organiseras av folkbibliotekarierna.

”Biblioteket Bokslukaren. Öppettider: Alltid.”

Även Helsingborgs kommun har nyligen startat upp en variant av förskolebibliotek. Nyligen invigdes förskolebiblioteket Bokslukaren på Tornérhjelms förskola. Målet med biblioteket är att få en högre läs- och skrivförståelse, men även att utveckla ett läsintresse hos barnen, stärka deras språk, identitet och självkänsla.

Hborg

Tornérhjelms förskola, Helsingborg

Biblioteket har ca 2000 barnböcker, allt från pekböcker till kapitelböcker, facklitteratur samt lärplattor med interaktiva böcker. Alla de 120 barnen på förskolan har fått egna lånekort att använda i Biblioteket Bokslukaren. Då förskolan ligger i ett område där 95% av barnen har annat modersmål finns många titlar på fler språk än svenska och biblioteket innehåller bilderböcker på 19 olika språk. Biblioteket kommer även användas av andra närliggande förskolor.

Genom att barn, föräldrar och pedagoger har tillgång till god barnlitteratur skapas möjligheter för läsande och dialogiska samtal. Genom högläsningen kan alla, även de som inte kommit så långt i sin språkutveckling, bli medelmmar i läsarnas klubb. Under lässtunderna, i förskolan och hemma, får barnen tillgång till goda förebilder för hur läsande människor beter sig- samtidigt som de får kunskaper om själva läsprocessen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förskola, Högläsning, Lpfö 98, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse

Praxis – ”lösenord” på Skeppets förskola

I detta inlägg vill jag presentera ytterligare ett briljant sätt att använda praxisalfabetets fina bilder. Pedagoger på Skeppets förskola var ute efter att få till en daglig rutin där barnen fick många chanser att härma några utvalda ljud, eftersom några barn i gruppen hade uttalssvårigheter och även gick hos logoped. Ur Lpfö 98: ”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.”

Pedagogernas kloka tankar mynnade ut i en smart strategi där man har satt upp Praxisbilder på ytterdörren så att bilderna tillsammans bildar ett magiskt lösenord. Detta lösenord måste man måste säga varje gång man passerar dörren. När barnen går ut, vilket ofta sker både förmiddag och eftermiddag, sätter de handen mot bilderna i tur och ordning och härmar språkljuden, och ljudar sig på så sätt igenom lösenordet. Vissa barn får en första stolt och glad upplevelse av att kunna läsa, och praxisalfabetet hjälper barnen på detta sätt att så smått börja knäcka läskoden.

praxis" lösenord"
Pedagogerna väljer ut språkljuden och byter sedan ut dem med jämna mellanrum. I början valde man att sätta upp några bilder med språkljud som brukar vara lättproducerade för barnen, så att alla skulle få en positiv känsla av att klara av uppgiften med lösenord. Så småningom har man ökat svårighetsgraden, och barnen härmar ljuden så gott de kan. Har man svårt för att uttala ett särskilt ljud bekräftar pedagogerna genom att bara säga efter barnet, fast med rätt uttal. Ibland har man något särskilt barn i fokus och då väljer man bilder med språkljud som just det barnet behöver träna på.

praxis lösen 4 Linnea ljudar "ooo" praxis lösen 2
Detta sätt att arbeta med praxisalfabetet stärker barnens fonologiska utveckling, men också den fonologiska medvetenheten och metoden börjar redan i tidig ålder bygga en bro till den viktiga läsinlärningen. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner (Ur Lpfö 98, sid 10.)

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskola, grav språkstörning, Lpfö 98, Särskilt stöd, skrivutveckling, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser