Kategoriarkiv: lärare

Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Hittaspråket

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

  • Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
  • Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
  • Sammanställning av kartläggning
  • Analysfrågor till undervisningen
  • Kopieringsunderlag
  • Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

  • god generell språklig förmåga
  • fonologisk medvetenhet
  • goda kunskaper om bokstäver
  • språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Aktivitet Hitta

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

  • Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
  • identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
  • identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
  • Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, fonologisk medvetenhet, grundskola, Kartläggning, lärare, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, Läsinlärning, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling

Institutet för språk och folkminnens sidor ”För dig i skolan”

För bara några veckor sedan lade vi ett osedvanligt varmt och soligt sommarlov bakom oss och välkomnade alla barn och elever tillbaka till våra verksamheter.

Förhoppningsvis är du den här tiden på året utvilad, hungrig på utmaningar och full av inspiration. Men om du av någon anledning behöver tips eller inspiration utifrån så finns det mängder av nätresurser att tillgå. En tämligen okänd sådan resurs är Institutet för språk och folkminnens webbplats ”För dig i skolan”.

Institutet för språk och folkminnen är sannolikt mest känt för ”Nyordslistan” som ges ut varje år, men på webbplatsen har man även samlat läromedel, undervisningsmaterial, fakta för barn och unga, frågor och svar m.m. Vet dina barn/elever varför staden ni bor i heter som den gör, eller vad ”Språklagen” innebär? Gillar de att klura på gåtor såsom ”Var möts alla rockar?” eller ”Vad är det som kommer in genom fönstret, men inte genom dörren?”? Kanske vill ni på er skola hjälpa institutet att samla in folkminnen för framtiden? För dig som undervisar elever med svenska som andraspråk erbjuds ett läromedel kallat ”Svenska från olika håll”.

Oavsett så är sidan väl värd ett besök!

 

Lämna en kommentar

Under lärare, läromedel, pedagog, språk, Språkutveckling

De viktiga utbildningsfrågorna i valet 2018

Det närmar sig val igen, och precis som i valet 2014 verkar debatten kring skola och förskola bli het. Den 9:e september är det dags att gå och rösta, och tiden kan kännas kort för att hinna sätta sig in i alla viktiga frågor. Alla vi som arbetar i förskola och skola lägger ofta extra stort fokus på utbildningsfrågorna, och de politiska utspelen från de olika partierna brukar månaderna före valet dugga tätt. Skolporten bevakar valrörelsen på sin webbplats där du enkelt kan följa utveckllingen och sätta dig in i partiernas ambitioner och vallöften. Skolporten har även utkommit med ett temanummer av magasinet Skolporten vid namn ”Skolan och valet 2018”. Trevlig läsning!

Lämna en kommentar

Under Förskola, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, pedagog, regeringen, Språkutveckling, utbildning

Skolbibliotek, litteratur & jämställdhet

Internationella kvinnodagen inträffar den 8 mars varje år och syftar till att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen instiftades redan 1910 i Tyskland för att sedan, vid FNs första internationella kvinnokonferens i Mexico 1975, föreslås bli en internationell kvinnodag. År 1977 togs beslutet i FNs generalförsamling och sedan 1978 är den med på FNs lista över högtidsdagar. Genom FNs erkännande gick dagen från att vara en politisk och socialistisk dag till att vara en opolitisk högtidsdag. Hur dagen uppmärksammas skiljer sig åt mycket mellan olika länder i världen. På en del håll är det en dag då män uttrycker sin kärlek till kvinnan för att på andra ställen fortfarande ha kvar ett politiskt fokus som riktas mot kvinnors kamp för lika rättigheter och den ojämställdhet som råder i samhället.

thKHHC9LJN

I förskola och skola har vi i uppdrag att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Våra verksamheter ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling och ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

När våra elever har lämnat grundskolan bör de ha utvecklat normer, värden och kunskaper som för dem till aktiva demokratiska medborgare som kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar…, respektera andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

I ett arbete med ett normkritiskt perspektiv kan vi i förskola och skola med stor fördel använda oss av barn- och ungdomslitteraturen med syfte att stärka, utmana och diskutera demokrati och jämställdhet. Skol- och folkbibliotekariernas kunskaper och kompetens finns att tillgå för att hitta rätt bland för området adekvat och relevant litteratur.

Kåreland (2005) menar att litteraturen är en viktig del i barns och ungdomars utveckling av sin identitet och könstillhörighet. Under sin tid i förskola och skola försöker de finna sin identitet och lär sig också snabbt vilken position de förväntas ha. Detta påverkas i första hand av de människor som finns omkring dem, föräldrar, lärare och kamrater, men en ytterligare stor påverkansfaktor är litteraturen som de lyssnar till och läser. Det är, än idag, mycket vanligt att barn tidigt lär sig vilken litteratur de är hänvisade till utifrån sin sociala ordning. Det är sedan tidigare känt att läsaren föredrar böcker med huvudkaraktärer som är så som man själv skulle vilja vara. Böckerna förmedlar egenskaper och olika normer som barnen använder sig av för att sedan tolka sina positioner i det verkliga livet. Kåreland menar studier visar att pojkar oftare föredrar litteratur där huvudkaraktär och författare är män, än kvinnor. Hon menar att pojkar helst läser böcker där huvudpersonerna är män och är ute på hjälteuppdrag och flickor gärna läser böcker som har en kvinnlig huvudperson och dessa böcker utspelar sig oftast i hemmet eller i en skolmiljö. Samtidigt vet vi idag att flickor till större del väljer litteratur oberoende av författarens och huvudkaraktärens kön.

Inför internationella kvinnodagen ville skolbibliotekarierna i Halmstads kommun lyfta fram flickors och kvinnors perspektiv som samtalsämne i skolorna. En av skolbibliotekarierna skapade posters med fokus på kvinnans roll i samhället som alla skolor fick tillgång till. Ytterligare en skolbibliotekarie sammanställde en lista med Famous girls in fiction med syfte att få oss att rikta blicken mot titlar som främjar och stärker flickors identitet.

Skolbibliotekarierna vill också utmana både elever och lärare att fundera på om litteraturen vi använder klarar Bechdel-testet. Det är ett test som syftar till att kartlägga hur kvinnor framställs i film, litteratur, serier eller teater. Det har sitt ursprung i populärkulturen men används idag även av etablerade pappers- och nättidningar.

Frågeställningarna i testet ser ut så här:

  1. Finns det minst två namngivna, kvinnliga karaktärer?
  2. Pratar de med varandra?
  3. Pratar de med varandra om något annat än en man?

Skärmklipp3

 

Hur kan vi utmana för en ökad jämställdhet? Kanske kan en dialog kring litteraturens perspektiv öka vår gemensamma medvetenhet och vårt förhållningssätt, som medborgare i en modern demokrati. Denna internationella kvinnodag har våra skolbibliotekarier tagit ytterligare ett steg för att utmana och stärka. Heja er!

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, bibliotek, elever, grundskola, lärare, Lgr11, skolbibliotek, Språkutveckling

Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, begrepp, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, lärare, läsförståelse, pedagog, samla ord, Språkutveckling, strategier för språk, Textförståelse, undervisning, utbildning

Läsningens effekter & minst 17 skäl på nytt

Förskolan och skolan är viktiga läsfrämjande verksamheter som båda visat sig spela en avgörande roll för barns/elevers och föräldrars gemensamma läsvanor. Genom en medveten strategi och samverkan med hem och bibliotek kan förskolor och skolor överbrygga många hinder för läsning. Läsningen är idag en samhällsfråga och klyftorna mellan lässtarka och lässvaga familjer bara växer.

Det finns föräldrar som själva inte läst en bok sedan de själva var barn och unga men som faktiskt ser en ny mening med läsandet och som har ”lärt” sig läsa igen på grund av att deras barn tycker om att bli lästa för och läsa själva. Andra föräldrar möter litteraturen och blir nyfikna tack vare mötet med förskolans/skolans läsande verksamhet, en verksamhet där pedagoger presenterar böcker för barn och föräldrar, läser och inspirerar barnen och låter dem möta biblioteket. Barnen i sin tur drar med sig föräldrarna till biblioteket.

17skäl2

Det finns en mängd viktiga aspekter och vinster med läsning och högläsning och många av dem möter vi dagligen i olika medier och sammanhang. Läsningen som en väg till ett stort och varierat ord- och begreppsförråd är ett av de vanligaste argumenten, och också ett av de många viktiga. Att tillgodose barns behov av trygghet och närhet är ytterligare ett som lyfts fram som särskilt viktig i förhållande till de yngre barnen. Inte lika ofta framförda argument är t ex barns tillgång till

  • Bättre kommunikationskunskaper
    Barn som blir lästa för, lär sig att uttrycka sina känslor, och dessutom kunna relatera sig själv till andra. Genom att se hur karaktärerna i böckerna förhåller sig till varandra – och hur ni förhåller er till varandra under läsestunden, utvecklar barnet viktiga kunskaper för kommunikation.
  • Kunskap om språket
    Barn som blir lästa för, visar bättre förståelse för det grundläggande i vårt språk när de kommer upp i skolåldern.
  • Logiskt tänkande
    Ett annat exempel på vikten av att läsa för barn är förmågan för barn att utveckla sin förståelse för abstrakta begrepp, använda logik i olika situationer och använda gott omdöme. När barnet börjar relatera det som händer i böckerna till sitt eget liv – ja, då blir böckerna extra spännande!
  • Förmågor att klara av nya situationer
    Nya situationer kan vara svåra för små barn. Det kan vara allt från att sova i ett eget rum, börja i förskolan eller i skolan. Att läsa böcker med samma tematik – och för att barnet ska kunna se att hens känslor är vanliga att ha – kan vara ett perfekt sätt att visa att det okända inte är så farligt.
  • Förbättrad koncentration
    Små barn kan verka ganska otålmodiga och okoncentrerade under läsestunden, men de kommer att lära sig att sitta i lugn och ro för att få höra färdigt historien – det gäller bara att ha tålamod. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne – och allt detta är självklart viktigt för barnet när det ska börja skolan.

Vid läsning, både egen läsning och gemensam högläsning, är trygghet, en läsvänlig miljö, närhet och långsamhet faktorer som positivt påverkar läsupplevelsen. Oavsett hur viktigt vi vet att läsandet är kan det ändå finnas trösklar att ta sig över för att komma igång. Många föräldrar ställer sig frågor såsom: När kan jag börja läsa tillsammans med mitt barn? Vad ska vi läsa? Hur läser jag? Som läsande, lässtarka och välvilliga läsinspiratörer måste vi, samtidigt som vi brinner för vårt fokus, vara respektfulla och ödmjuka i mötet med lästveksamma barn och föräldrar.

Den inspiration och läsförebild förskolan och skolan kan vara betyder mer än vi många gånger kan ana för barns och föräldrars motivation och trygghet i ett möte med barnlitteraturen. Genom att visa hur vi i förskola och skola möter, använder och väljer litteratur, ur flera olika aspekter, ger vi dem verktyg för ett eget prövande.

17skäl1

Som pedagoger kan vi också stödja läsprocessen i hemmen med ett ord på vägen, ett stärkande citat eller en bild som väcker fantasi. Svenska barnboksakademin har sedan länge materialet 17 skäl för barnboken på sin hemsida, ett material vi tidigare skrivit om. Helt nyligen reviderades materialet och har idag vackra färgbilder av illustratörer såsom Stina Wirsén, Gunilla Bergström och Johan Unenge. Texterna är i stort sett de samma men vissa små förändringar förekommer även i dessa. Materialet kan vara en tillgång i förskolors och skolors lässtärkande och läsmotiverande arbete.

Ett ord på vägen: ”Vill du förändra världen- lär ett barn att läsa” (Körling). Lär det vad det innebär att läsa och njutningen i det.

library

 

2 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, lärare, läsfrämjande, Språkutveckling

Stöttning eller scaffolding ur ett språkutvecklande perspektiv – vad innebär det i praktiken?

Begreppet scaffolding, eller på svenska stöttning, förekommer frekvent i litteratur om barns lärande och språkutveckling. I litteraturen beskrivs detta i termer av att vuxna kan fungera som byggnadsställningar för att bistå barn i deras lärande. Det barnet ännu inte klarar av på egen hand kan genomföras och klaras av om det finns en vuxen som stödjer barnet i lärprocessen. Liknelsen ger bilden av att den vuxna bär barnet framåt i lärprocessen på samma sätt som en byggnadsställning stöttar ett hus under byggprocessen. I begreppet stöttning ingår att stödet som ges är tillfälligt. När barnet utvecklats kommer stödet eller byggnadsställningen kunna monteras ned, och behovet av stöttning bli ett annat.

Men vad innebär stöttning egentligen? Begreppet är tydligt i teorin, men hur kan det se ut i praktiken? I ett språkutvecklande perspektiv handlar stöttning om att vuxna finns som stöd för barns kommunikation, för att vidga och stötta barnens förståelse, men också för att stödja barnens möjligheter att samspela och uttrycka sig.

Med ett barn som ännu inte lärt sig hur man tar kontakt med hjälp av språket med andra barn, kan det handla om att den vuxna visar hur man gör för att få vara med och leka. Att det är bättre att få kompisens uppmärksamhet genom att gå fram och erbjuda en spännande leksak, eller vinka eller klappa kompisen, istället för att kasta en leksak eller skrika högt.

För ett barn som nyss börjat lära sig svenska kan det vara god stöttning att ge barnet fraser såsom ”ska vi bygga ett slott tillsammans?” i bygghörnan, eller ”Kan jag få ost tack?” vid mellanmålet.

Det kan handla om att ställa tankeväckande frågor vid bokläsningen, för att ta barnens upplevelse och förståelse av det lästa till nästa nivå.

Ett annat sätt att ge stöttning är att ge förförståelse till vad som ska hända under dagen, eller i nästa aktivitet, eller att diskutera vad boken man ska läsa kommer att handla om.

Stöttning kan också vara att på olika kreativa sätt väcka sexåringens intresse för bokstäver, ett område som kanske inte lockat barnet tidigare, men som barnet behöver närma sig för att klara skolstarten.

Det kan handla om att förenkla instruktioner, eller att dela upp flerledade instruktioner eller skicka med en kom-ihåg lapp för att barnet ska kunna genomföra en uppgift.

Stöttning kan ske på otroligt många olika sätt, och det finns ingen mall eller checklista för hur det kan gå till. Allt är situationsberoende och beroende på behoven hos barnet du möter. Det är otroligt viktigt att pedagoger utvecklar en god kompetens i att bedöma var ett barn befinner sig i sin utveckling och sitt lärande, så att rätt sorts stöd ges, och så att lagom mycket ”byggnadsställning” kan resas. Pedagoger behöver redskap för att mer eller mindre formellt kunna kartlägga barnens språkutveckling. När bilden av barnets språkliga förmågor är klar och tydlig behöver pedagogen dessutom ha många olika strategier med sig i det dagliga arbetet för att kunna stötta varje barn där de är.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, elever, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, Kartläggning, lärare, Språkstörning, Språkutveckling, strategier för språk