Category Archives: Konferens

”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”

 

Den 15/5 deltog jag i Tylösandsdagarnas spår ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”.

Först ut som talare var Jan Mellgren, verksamhetschef på CfS – Center för Skolutveckling i Göteborg. Jan berättade om utmaningar i förskolan i Göteborg samt hur huvudmän bör leda systematiskt för att få till det språkutvecklande arbetet. Jan gav kritik mot top-down styrningen som många kommuner ägnar sig åt, och menade att förskolechefernas uppdrag behöver fredas. Huvudman bör ta bort onödiga processer så att förskolecheferna kan fokusera på det pedagogiska arbetet. Idag kan man på många håll se att sidoresurser har blivit huvudprocesser, t.ex. rekrytering och byggnation som då tar tid från det pedagogiska ledarskapet. HR behöver istället serva kring anställning, och bygg/planeringsavdelning bära lokalfrågorna.

Förskolechefen behöver i större utsträckning leda förskollärarna så att de i sin tur kan leda arbetslagen i det språkutvecklande arbetet. Vad behöver förskollärarna ha för förutsättningar för att leda arbetslagen? Jan nämner att det kan röra sig om tid för planering och reflektion, fortbildning kring samtalsledning eller ledarskap.

Dagen fortsatte med Anniqa Sandell Ring, författare till boken Låt språket bära och verksam i egna företaget Förskole & Skolutveckling Sandell Ring AB.

Anniqa förmedlade många tankeväckande budskap under dagen, bl.a. vikten av att inte förenkla språket i vardagen, utan istället utveckla det. Att låta barnen diskutera och lära varandra, så att de får praktisk erfarenhet och sätter ord på den.

Med nyanlända måste man kanske under en period förenkla språket för att öka förståeligheten för dem, men om vi sänker nivån på språket över längre tid så får de barnen jobba på en nivå som är kognitivt under det de skulle kunna klara av. Detta fenomen är bra beskrivet av Maiike Haijer i boken Språkinriktad undervisning.

Anniqa pratade vidare om att jobba genreinriktat i förskolan. De vanligaste texttyperna i förskolan är: Återge, Berätta, Beskriva, Instruera, Förklara, Argumentera och Diskutera.

Många tänkvärda tankar om språket i vardagen förmedlades: Vikten av att vara medveten om hur man som pedagog använder språket. Språkutveckling i förskolan sker när personalen talar på ett stimulerande sätt och utmanar barnens språk. Många studier visar att pedagoger generellt pratar för kortfattat och med för enkelt språkbruk. Övertydlighet är ett annat problem, pedagoger är så måna om att göra sig förstådda att de gestikulerar och visar, vilket gör att barnen inte behöver förlita sig på språket för att förstå. Språkforskare Veli Tuomela bekräftar den bilden i de av hans föreläsningar jag deltagit i. Han menar att förskollärare är skickliga på att vara förståeliga men att de behöver höja ribban på språket I praktiken handlar det om att prata med fler komplexa begrepp och att prata med fler bisatser, samt att oftare lämna kontexten – här och nu – för att prata om där och då och det abstrakta.

Det kan också handla om att använda språk med sådana grammatiska konstruktioner som vanligtvis är svåra i svenska språket, exempelvis verb med partikel (Verbet Ta kan följas av många olika partiklar exempelvis in, på, i, ut, till sig o.s.v.).

Jag lyfter på hatten för såväl Jan Mellgren som Anniqa Sandell Ring som gav oss åhörare en fantastiskt bra, genomtänkt och tankeväckande dag med många konkreta exempel.

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Konferens, modersmålsundervisning, nyanlända, pedagog, social språkmiljö, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.

 

Lämna en kommentar

Filed under begrepp, Förskola, Konferens, ordförråd, samla ord, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, upplevelsebaserad inlärning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Under flerspråkighet i fokus 2015 hade jag nöjet att lyssna på Elisabeth Lindén från SPSM, när hon berättade om ”Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning” – ett kartläggningsmaterial. Materialet är framtaget i vårt grannland Norge, och Elisabeth har varit drivande i att få materialet översatt till svenska. Syftet är att tidigt upptäcka flerspråkiga elever med dyslexi, för att kunna sätta in stöd. Att parallellt med kartläggningar av andraspråket också kunna kartlägga modersmålet. Liv Boyesen vid Nasjonalt senter for flerkulurell opplaering har skapat det norska materialet, vilket finns på femton språk. Översättningen till svenska pågår fortfarande, men idag finns materialet på fyra språk, arabiska, somaliska, spanska och polska. Näst på tur är persiska och turkiska som enligt Elisabeth ska bli färdigställda inom kort.

Det finns behov av att utveckla bedömningsinstrument för flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Både över- och underidentifiering förekommer. I svenska skolan finns även ett generellt behov av att utveckla samverkan mellan olika yrkeskategorier – lärare, logopeder, psykologer m.fl.

Materialet består av en lärarhandledning och elevhäften med prov, och kompletteras med en inledning samt en exempelsamling, där lärare, specialpedagoger och modersmålslärare i några svenska kommuner berättar hur de har använt materialet. SPSM ger kurser i materialet, men man kan använda det även utan genomförd kurs.

Materialet finns tillgängligt för år 1 och år 2. Årskurs 1 betyder att man ska ha haft läs och skrivundervisning i 1 år. Årskurs 2 betyder att man ska ha haft läs- och skrivundervisning i 2 år. Materialet fungerar alltså även i högre åldrar, t.o.m. på gymnasiet menar Elisabeth. Exempel på delprov är ordläsning, ordkedjor, första och sista bokstaven, bokstavsdiktemen m.m. Alla proven är tidsbegränsade eftersom långsamhet är en stark dysleximarkör.

Elisabeth Lindén var vid föreläsningstillfället i slutskedet på sin mastersuppsats: ”Redskap för samverkan och förståelse”. De resultat hon lyfte fram var bland annat att SPSM’s kurser i materialet fungerar väl som språngbräda för ett utvecklat samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagog, samt att användande av materialet ger ökat samarbete mellan övriga professionella på skolan. Ett annat resultat är användande av materialet ofta medför en höjd status för modersmålslärarna.

 

Lämna en kommentar

Filed under dyslexi, Förberedelseklass, Flerspråkighet, forskning, Kartläggning, Konferens, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, samarbete, skrivning, språk, Språkutvecklarna, Språkutveckling, SPSM, testning, utredning

NCS språkkonferens för förstelärare

Till hösten, närmare bestämt den 15-16 oktober, anordnar Nationellt Centrum för Språkutveckling en nationell konferens med förstelärare som ansvarar för språk-, läs- och skrivutveckling som den primära målgruppen. Konferensen ges på Elite Park Avenue i Göteborg och temat för årets konferens är elevers skrivande.

forsk

I mån av plats är språk- läs- och skrivutvecklare på övergripande nivå, skolchefer, rektorer och förskolechefer välkomna. Om antalet anmälningar överstiger antalet tillgängliga platser kommer prioritering att göras, först med avseende på yrkeskategori i ovan nämnd ordning och sedan med avseende på tidpunkt för anmälan.

Konferensen inklusive all förtäring är kostnadsfri. Resa bekostas av deltagaren. Logi kommer att subventioneras för deltagare som bor utanför konferensorten och kosta 500:-.

Sista dag för att anmäla intresse till konferensen är den 14 augusti. Du får sedan besked om du har fått plats eller inte senast den 20 augusti. Efter att du fått besked om att du fått plats är det viktigt att du bekräftar din plats och anmäler dig till konferensens valbara seminarier.

Lämna en kommentar

Filed under forskning, Konferens, lärare, läs- och skrivutveckling, skolutveckling, Skolverket, skrivning, skrivutveckling, språk, Språkutveckling

Plats för barn- en idékonferens

pippiFredagen den 14 mars spenderades på Läsrörelsens idékonferens Plats för barn i Stockholm. Konferensens syfte var att väcka tankar och inspirera till ett arbete för att bekämpa språkfattigdomen. En inspelning av konferensen kommer att läggas ut på Läsrörelsens hemsida framöver. En artikel om konferensen finns här.

Under dagen föreläste och berättade olika forskare, lärare och språkaktörer om vikten av ett fokus på barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Deras föreläsningar och berättelser väckte flera frågor och funderingar hos mig:

Är det kanske så att vi i förskola och skola ibland utövar en turbopedagogik- att vi är så fyllda av allt vi känner måste processas att vi istället hamnar i en situation där vi ”kunskapsstressar” våra barn (och pedagoger) istället för att gå på djupet i kunskapandet?

Innebär vårt fokus på kvalitetssäkring i förskola och skola ett alldeles för stort fokus på det mätbara och siffror? Liedman har sagt att ”Siffrorna härskar medan kvalificerade omdömen betraktas med misstro.” Vilken roll spelar då den systematiska och kvalitativa analysen av vår verksamhet?

Frågan ”Hur vill den här boken bli läst?” är en viktig fråga att ställa för att kunna göra ett medvetet och kvalitativt text/bokval med utgångspunkt i elevgrupp och lässyfte. För att avgöra hur en bok ska läsas måste vi läsa den högt själva- att högläsa en bok vi inte läst och bearbetat medför en kvalitativ risk.

Reichenbergs föreläsning fick mig att återigen konstatera att framgångsrik läsundervisning kräver läsfrämjande inspiratörer i form av strategikunniga pedagoger/lärare och bokkunniga skolbibliotekarier. Tänk vilken härlig synergi effekt ett sådant samarbete ger!

Vikten av en för alla elever utmanande läsundervisning lyftes av Myrberg- ALLA elever måste utmanas och få möjlighet att stärka sin läskondis och sitt läsmod.

Molloy fick mig att fundera över hur medvetna vi, lärare och samhälle, egentligen är om vilken effekten blir på våra manliga elever då de hela tiden pekas ut som svaga i kunskapssammanhang. En skrämmande tanke i förhållande till det faktum forskningen visar på- att elevens akademiska självkänsla har en avgörande roll vid kunskapsinhämtning och inlärning.

En diskussion kring det kommande Läslyftet fick mig återigen att konstatera att jag starkt anser att alla lärare, oavsett ämne, och skolbibliotekarier borde vara självklara deltagare- något som skulle leda till ett gränsöverskridande gemensamt läsfrämjande arbete.

Baylan pratar om vikten av bemannade skolbibliotek och det faktum att skolbibliotek måste ses som både fysiska och virtuella världar och resurser. Yes! Absolut!

Avslutningsvis:

”Ett liv utan läsning är ett liv i utanförskap. Det i sin tur leder i förlängningen till marginalisering. Människor lider och slås ut från arbetsmarknaden.”

illiteracy

Resan hem var skakig och huvudet var fyllt av en mängd skakiga tankar- men det är verkligen bra att bli lite omskakad och få bekräftelse på sina tankar ibland.

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Konferens, Språkutveckling