Språkutvecklande adventsmys

Kanske inbjuder vintermörkret till både hög- och tystläsning? Idag är det åter dags att stifta bekantskap med en gammal kär tradition- julkalendern.

Julkalenderns historia började redan under mitten av 1800-talet då en tysk mamma ville göra väntan på julen lite lättare för den fyraårige sonen. Hon skapade med hjälp av en bit färgglad kartong och tjugofyra kakor en kalender där sonen fick äta en kaka per dag fram till julafton. Den första julkalendern var född. Många år senare mindes sonen, nu delägare på ett tryckeri, sin första julkalender och glädjen i denna. Han beslutade sig för att ge ut den första tryckta julkalendern. Succén var enorm och under 1920-talet gav han ut tredimensionella kalendrar med plats för innehåll.

Än idag är pappersjulkalendern mycket populär och har också fått sällskap av den digitala varianten. I år bidrar flera olika aktörer med julkalendrar som syftar till att utmana och stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom ett fokus på lässtimulans och en boost av läsintresset.

Genom att kika bakom de olika kalendrarnas luckor ett par dagar i förväg har du som pedagog eller vårdnadshavare möjlighet att låna den litteratur som används på biblioteket med syfte att göra litteraturen tillgänglig för ytterligare läsning och bläddrande. Vidare innehåller flera av luckorna aktiviteter där viss förberedelse av material kan vara nödvändig.

Först ut är Barnens bibliotek som även i år presenterar en boktips-julkalender. Julkalendern innehåller även detta år en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

Ytterligare en digital julkalender med fokus på språkutveckling bjuder Natur & Kultur på. De erbjuder spännande lucköppning för både förskola, F- 3 och 4- 6.

Alla de tre kalendrarna är fulla av sagor, kluringar, språk, matematik och annat roligt. Julkalendrarna avser sprida inspiration och lust till läsande och lärande i adventsid.

Annons

Skriften ”Barnets bästa” – verktyg för att introducera barn i förskolan

I Nygårds verksamhetsområde i Halmstads kommun har förskolecheferna gemensamt tagit fram en skrift för att stödja pedagogerna i att introducera barn i förskolan. Skriften heter ”Barnets bästa” och kombinerar styrdokument, forskning och praktik på ett självklart och tydligt sätt. Här följer ett utdrag ur skriften:

”Nytt för en del pedagoger kan vara att möta nyanlända barn i verksamheten. Gruppen nyanlända uppvisar olikheter vad gäller bakgrund, språk, intressen och erfarenheter. Gemensamt för gruppen är att de befinner sig i en migrationsprocess och att de inte har svenska som modersmål. Samtidigt är alla barn olika som individer. Barn växer upp i en hemkultur där varje familj har olika levnadssätt, normer och värderingar oavsett om de tillhör samma kultur.”…

”Barn som introduceras i förskolan utan att kunna svenska berövas ett kommunikationsmedel som de lagt flera år på att tillägna sig. Många barn som lär ett nytt språk i förskolan lägger energi på att lära sig förstå språket som talas runt omkring dem. Några barn provar att härma och prata språket med en gång medan ett annat barn lyssnar till språket under en period utan att tala det själv. Under denna period är det betydelsefullt att respektera barns icke-verbala period. Det flerspråkiga barnet använder olika lärstrategier såsom ersätta ord med ett annat, omformulera sig, använda kroppsspråk och gester”…

”Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnets språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är några tips:

• Böcker: Låna eller köp böcker på barnets modersmål. Även om det inte finns modersmålsstödjare eller flerspråkig personal som kan läsa i dem är det en viktig markering, inte minst för vårdnadshavarna. Gå in på www.modersmal.net för tips och idéer.
• UR.se: UR gör program som kan användas från förskola till högskola. Programmen är tillgängliga för alla och speglar samhällets mångfald.
• Pek-appar: Hämta en app till lärplattan på barnets modersmål, eller gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud till – ta hjälp av vårdnadshavare eller en modersmålsstödjare för att spela in ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket.
• Använd vårdnadshavares kompetens: Bjud in vårdnadshavare att hålla sagostund eller berätta något.”

I ”Barnets bästa” problematiseras kvalitetsbegreppet. Att driva en förskola med kvalitet kan betyda olika saker beroende på vilket perspektiv man tittar ifrån(Samhälls-, verksamhets- pedagogperspektiv o.s.v.). Genom att utgå från barn/individ blir det nödvändigt att fundera kring begreppet nyanländ. Varför är det viktigt att kategorisera barnen som nyanlända? Vad vet vi egentligen om de behov man har när man kommer ny till ett land med annat språk och annan kultur? Skillnaderna mellan individer är troligtvis större än skillnaderna mellan grupper av barn. Helt klart är dock att vi i förskola och skola ska möta varje individ utifrån deras förutsättningar och behov, med nyfikenhet och respekt för individen.

Är du nyfiken på att läsa ”Barnets bästa” i sin helhet går det bra att maila undertecknad på karolina.larsson@halmstad.se.

Ny bok! Att få barnets språk att växa – strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma

Äntligen! Det tog lite extra tid, men nu är den här. Min första utgivna bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken.

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se fr.o.m. 2016-05-23, och på http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m början av juni.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Flerspråkig kommunikation kring högläsning

Varje vecka berikas våra verksamheter, förskolor och skolor, med nya barn och elever. I och med detta möte blir vi också rikare i fråga om språk- idag ökar mängden flerspråkiga barn och elever i en rasande fart.

Skola och förskola har ett viktigt och framtidsavgörande uppdrag att samverka med vårdnadshavare kring barnens och elevernas lärande i förskola och skola. Förskola/skolas och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnens/elevernas utveckling och lärande (Lgr11).

I mötet med nyanlända barn, elever och vårdnadshavare är det ytterligare viktigt att vi finner vägar att kommunicera och informera kring svensk förskola och skolas uppdrag avseende läroplanens olika perspektiv.

Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Lgr11)

Undervisningen i svensk förskola och skola ska främja barnens/elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i deras bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Mötet med ett nytt språk ställer stora krav på barns och elevers språk- och kunskapsutveckling. Att genom dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare finna vägar att utmana och utveckla modersmålet och det nya språket parallellt skapar vi en trygg bas för barn/elev att vila på i mötet med språk, kultur och ett nytt land.

I svensk skola och förskola finns en starkt tradition och syn på högläsning och barn- och ungdomslitteratur som en viktig del av ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt. Den svenska kulturen  är i hög grad en läsande kultur, vilket inte alltid är fallet i andra länder.

Vi vet att mötet med texter, dialogen och samtalet kring texters begrepp och innehåll samt högläsning spelar stor roll för barns och elevers vidare kunskapsutveckling.

I tidigare inlägg har vi skrivit om materialen Sjutton skäl för barnboken och Ditt språk, din röst. Med detta inlägg vill vi återigen lyfta fram dessa båda som viktiga medel för kommunikation kring högläsning och barnböcker. Materialet Sjutton skäl för barnboken finns utgivet på 22 olika språk och Ditt språk, din röst finns på 48 olika språk. Materialen finns att beställa alternativt skriva ut via utgivarnas hemsidor.

Att redan vid något av de första mötena med nya barn, elever och deras vårdnadshavare kunna dela med sig av material som kan ge stöd både för kommunikation, samarbete och barnets/elevens lärande stärker samverkan och relationerna mellan parterna. En avgörande faktor för en framgångsrik utbildning!

 

 

Barns kreativa språk!

Har du någon gång försökt lära dig att tala ett nytt språk? Om du har det, så har du säkert också varit med om att leta ord. Du vet exakt vad du vill säga men får inte fram det? Du försöker formulera dig och använder det språk du har. Strunt samma om orden inte helt motsvarar din tanke, en får liksom ta det en har… Fel blir det såklart emellanåt…

Jag älskar att följa barns språkutveckling, och se hur de kämpar för att sätta ord på sina tankar och känslor. Barn vet verkligen hur man jobbar med det språk man har. Och de är dessutom fantastiska på att skapa nytt där orden tryter. Nyskapade ord – s.k. neologismer – visar på kreativitet hos barnen och kan vara både tankeväckande och roligt att lyssna på.

”Mamma, är det en fatting som sitter utanför affären?” (Ellen 5:5 år, reflekterar över vad det innebär att vara fattig.)

”Den mannen starkar sig.” (Linnea 2:0 år, tittar på en bild av en tyngdlyftare.)

”Varför har han en sån… rökpinne?” (Oskar 2;3 ser en cigarett för första gången.)

”Hunden har ont, nu ska jag doktorera honoms ben.” (Vilda 3:2 leker att hon är doktor – och doktorerar följaktligen sina patienter.)

”När det blir sommar mamma, då ska vi sköna oss på stranden.” (Ebba 3:7. Japp, alla vill väl ha det skönt – och ligga och sköna sig på stranden!?)

Vissa gånger har barnet hört någon säga något, men inte helt förstått, eller hört rätt:

Vad sägs om simming pool? Japp man simmar ju i den. Det låter mycket bättre än swimming pool. Lika ologiskt är det med öron. De borde heta höron istället, det beskriver ju bättre vad man har dem till. Och vuxna krånglar till det när de säger fotgängare. Människor som går till fots borde absolut kallas fotgångare.

Under perioder kan det hända att barn övergeneraliserar en språklig regel eller funktion. Det är vanligt att oregelbundna verb böjs som regelbundna. Barnen sätter då helt logiskt regelbundna ändelser såsom -de eller -te på oregelbundna verb:

”Jag springde fort, och så blev jag törstig. Då drickte jag så mycket vatten.”

”Han ståde upp när han äte, när han, han… Han ätade sin mat.

”Jag gillar om dig pappa” (tycka om/gilla)

”Atjo (stor nysning), Jag nös ner mig mamma”. (Troligen inspirerat av kissa ner sig)

Ibland heter folk alldeles för krångliga saker. När jag och min äldsta dotter passerade vännerna Uffe och Bisses hus utbrast hon ”Titta mamma här bor Uffe och Buffe”. Min farbror Sven-Arne och faster Anita kommer för all evig tid kallas Svenita. Så mycket lättare, väldigt praktiskt! 

Barn tar vad de har och sätter samman språket till en helhet utifrån de delar som finns till hands. Språkande är en kreativ process, och det är anledningen till att ett språk alltid är i utveckling och förändras. 

Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson

I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd.

Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Resultaten i denna studie visade att grunden till ordförrådsutvecklingen läggs tidigt och att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Föräldrarnas input är mycket viktig för barnens utvecklande av ordförståelse och ordproduktion. De föräldrar som har barn med stort ordförråd är också de som pratar mest med sina barn.  De barn som kommer igång tidigt med att bygga upp ett stort ordförråd tenderar att behålla försprånget och utvecklas vidare snabbast. Det tidiga ordförrådet spelar alltså roll för den fortsatta språkutvecklingen.

Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Att ställa frågor till barnet med förväntan om ett verbalt svar hade positiva effekter på barnens språkproduktion. För barn som inte utvecklat verbalt språk kunde frågor där barnet kunde peka eller på annat sätt visa sitt svar visade sig också vara positivt. Gester spelar roll för barnens språkutveckling. Pekningar kan stötta barnets förståelse för och inlärning av substantiv, medan rörelser som att t.ex. vispa i en bunke eller sätta handen bakom örat för att lyssna, kan stötta barnens förståelse för verb.

Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. Vissa utvecklade sitt ordförråd snabbt, och andra långsammare. Den språkmiljö barnen vistas i verkar alltså spela större roll för barnens språkutveckling än t.ex. arv eller föräldrars utbildning eller socioekonomiska status.

En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. Om barn med torftig språklig hemmiljö ska kunna ha en chans att utveckla ett stort ordförråd, krävs det ett systematiskt och kvalitativt språkarbete i förskola och senare skola. För alla som arbetar i förskolan och skolan borde det vara obligatoriskt att analysera sitt eget språkbruk i interaktionen med barnen. Att t.ex. filma sig själv och analysera sitt språkliga förhållningssätt, de språkutvecklande strategierna och det egna språkbruket.

En länk till avhandlingen hittar du här!

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 5

I förra inlägget fick ni ta del av hur våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor ökade familjernas antal besök på folk- och stadsbiblioteken. Det verkade alltså vara så att de familjer som redan hade en vana av att gå till biblioteken blev uppmuntrade och motiverade att göra det ännu mer. Resultatet gladde oss såklart enormt, men vi ville även skapa läslust och biblioteksmod hos de som aldrig någonsin satt sin fot på biblioteken. I enkäten ställde vi därför frågan ”Har du och ditt barn varit på biblioteket tillsammans någon gång?” Nedan ser du sammanställningen från våra tre första förskolor med kapprumsbibliotek:

På x-axeln ser ni de båda mättillfällena (de två staplarna till vänster är enkäten före kapprumsbibliotekets start och de två staplarna till höger visar svaren från den uppföljande enkäten efter drygt sex månader med kapprumsbibliotek på förskolan.) På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. De blåa staplarna motsvarar svaret ja. Röda staplar motsvarar svaret nej. Önskvärt är alltså att fler svarar ja på den aktuella frågan vid mättillfälle 2, vilket visar sig som en högre blå stapel till höger i bilden. På motsvarande sätt ska den röda stapeln till höger i bild minska, i och med att färre svarar nej på den aktuella frågan. (I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.)

På denna förskola ser vi att ca 50% av föräldrarna uppger att de varit på biblioteket tillsammans med sitt/sina barn före kapprumsbibliotekens start, medan motsvarande siffra efter sex månader är ca 70%.  Det är alltså en ökning med ca 20 procentenheter, vilket i praktiken kan innebära att ett antal familjer blivit så inspirerade av kapprumsbiblioteken att de även tagit sig tid att besöka ett ordinarie bibliotek. Självklart måste man beakta att vi saknar kontrollgrupp och att vi inte kan vara säkra på att det är kapprumsbiblioteken i sig som har lett till ökningen, andra faktorer kan ha spelat in. Men sammantaget med våra övriga positiva resultat vågar vi tro att kapprumsbiblioteken kan ha bidragit till att lyfta böcker och högläsning på föräldrarnas agenda.

På denna förskola är inte ökningen så tydlig, här är det endast en av de familjer som före kapprumsbibliotekens uppstart aldrig besökt biblioteket, som gör det för första gången under projektets gång.

På denna tredje förskola är det ca 55% som besökt biblioteket före kapprumsbibliotekens införande, men siffran ökar med ca 10 procentenheter fram till den uppföljande mätningen.

Till sist en kort reflektion kring de positiva resultaten… Kapprumsbiblioteken är bara en del i vår insats gentemot föräldrarna, jag tror personligen att mötet med föräldrarna spelar en nog så stor roll, kanske större. När föräldrarna får träffa ett tvärprofessionellt team bestående av logoped, specialpedagog och barnbibliotekarie skapas en tyngd bakom de kunskaper och den inspiration som förmedlas. Att föräldrarna får möjlighet att knyta kontakt med barnbibliotekarien, och på det viset bjuds in till biblioteket personligen är värdefullt för alla de som annars inte är bekväma med eller har vana av att gå till biblioteken. Biblioteksmod skapas!

 

Nelli Kalnaks forskning om svenska barn med grav språkstörning

Nelli Kalnak är leg. logoped med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med språkstörningar. 2014 disputerade hon vid Karolinska institutet med avhandlingen ”Family history, clinical marker and Reading skills in Children with specific language impairment.” Avhandlingen består av tre delar. Del 1 handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till barn med grav språkstörning  i åldrarna 8-12 år. I del 2 undersöks huruvida nonordsrepetition kan fungera som klinisk markör för specifik språkstörning. Del 3 undersöker läsförmågan hos barn som är inskrivna i specialskola för grav språkstörning.

Att det finns en ärftlig faktor vid språkstörningar och dyslexi är sedan länge känt. Men få studier kring hereditet  har gjorts i Sverige. Barnen med grav språkstörning hade signifikant fler släktingar med liknande problem än kontrollgruppsbarnen med typisk språkutveckling. Problemen behöver inte se exakt lika ut inom familjen, men innebär svårigheter med språkutveckling, läsning och/eller social interaktion.

Nonordsrepetition (att repetera påhittade och betydelselösa ord) ställer stora krav på såväl fonologiskt minne som fonologisk produktion. Det är förmågor som ofta brister hos både barn/elever med språkstörning som dyslexi. I Nelli Kalnaks studie visade det sig att problem med nonordsrepetition är en stark klinisk markör för språkstörning.

Vad gäller läsutvecklingen hos barn med grav språkstörning, påvisas att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få läs- och skrivsvårigheter i någon form. Brister i läsförståelse är vanligt, vilket ofta är sammankopplat med bristande språkförståelse, men även med att avkodningssvårigheter stör och hindrar läsningen. Kopplingen mellan läsförståelsebrister och språkförståelseproblem var i fokus i Maria Levlins avhandling som du kan läsa om här på bloggen.

 

Grattis Pippi 70 år

En kväll för ungefär åtta år sedan stod vi föräldrar smygandes utanför yngsta dotterns rum efter läggdags. Vi hade svårt att slita oss från den föreställning som pågick där inne i mörkret. Ljudligt, och med varierande röstlägen, reciterade hon Pippi Långstrump i Söderhavet. Under en ganska lång period var det den sagan vi läst, om och om igen, de där sexhundrafemtiotvå gångerna som barn vill höra samma saga. Flera kvällar i rad satt vi sedan där och fick äran att lyssna till sagan- tills berättaren sömndrucket mumlade de sista orden.

Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump har just den härliga effekten på barn- de fascineras och roas genom sina resor i hennes värld. Under sina 70 år har Pippi fått miljoner barn, och en del vuxna, över hela jorden att skratta och kanske mysrysa lite, samtidigt som hon retat gallfeber på en del pedagoger, debattörer och professorer.

Sedan länge är den 21 maj 1945 utsedd till Pippis födelsedag- den 21 maj för att det är dottern Karins födelsedag och den dag då hon fick det första utkastet i födelsedagspresent och 1945 för att det är året då Boken om Pippi Långstrump gavs ut.

Idag har det getts ut 27 olika titlar om Pippi Långstrump, som passande nog, har översatts till 70 språk som sedan sålt i ca 60 miljoner exemplar. Pippi har blivit omformad till åtta filmer, två tv-serier, två tv-filmer och minst 800 professionella teateruppsättningar. Hon har gett upphov till akademiska avhandlingar, blivit utsedd till den viktigaste kulturhändelsen på 150 år och tolkats på längden och tvären ur alla upptänkliga perspektiv (Rabén & Sjögren).

Den fantastiska berättelsen om Pippi växte fram hos Astrid Lindgren under en mörk tid, både ute i världen och i hennes egen värld. I Europa härjade de mörka krigsåren och världen behövde verkligen en tjej som kunde ta itu med elaka översittare. I hemmet fanns sjukdom, tonårstrots och makens otrohet som krävande faktorer. Under dottern Karins sjukdom bad hon att få höra om Pippi Långstrump.

”Om jag överhuvudtaget har haft någon särskild avsikt med Pippi-figuren, utöver att roa mina späda läsare så har det varit detta – att visa dem att man kan ha makt utan att missbruka den, ty av alla konststycken i livet är det tydligen det allra svåraste. Överallt missbrukas makt.”

Pippi kom att bli en kultfigur bland dottern och dennes kamrater vilket ledde till att tioårs presenten blev just det första utkastet av boken Pippi Långstrump.

Den 22 april 2015 ges Boken om Pippi Långstrump ut i nyutgåva. Den är delvis reviderad av Astrid Lindgren själv. I samma anda som hon gjorde 1993 har Rabén & Sjögren och Saltkråkan, överallt där det förekommer, ersatt n-ordet med prefixet ”söderhavs”. Dessutom har Ingrid Vang Nymans originalillustrationer restaurerats och färglagts till den nya utgåvan.

Precis som annan stor litteratur säger hon någonting viktigt om samtiden och de utmaningar människor står inför. Hon läses som en feministisk ikon, en anti-auktoritär frihetshjälte, en aktivist för barns rättigheter, ett ensamkommande flyktingbarn, en pacifist, en kämpe för de svaga och utsatta, en lekfull livsnjutare i ett teknifierat samhälle och mycket, mycket mer (Rabén & Sjögren).

Grattis Pippi på 70 års dagen- och tack för alla härliga lässtunder!

 

 

Att läsa för nöjes skull förbättrar barns hjärnor och lärande

En långsiktig studie, Social inequalities in cognitive scores at age 16,som kontinuerligt genomförs på 17 000 barn visar att läsning för nöjes skull förbättrar läsförståelse och ord- och begreppsförrådet, men även matematiska förmågor. Det kommer säkerligen inte som en överraskning att språkstarka barn tenderar att läsa mer för nöjes skull än språksvaga barn. Frågan forskarna Sullivan och Brown ställer sig är huruvida att läsa för nöjes skull ökar inlärningshastigheten hos barn? Denna fråga söker de svar på i The British Cohort study som följer levnadsförhållandena och utvecklingen hos fler än 17 000 individer födda och boende i England, Scottland och Wales under en specifik vecka år 1970. Under de år studien pågått har barnen och deras vårdnadshavare återkommande intervjuats med syfte att utvärdera olika aspekter, såsom utbildning, anställning, fysisk och psykisk hälsa och de effekter dessa har på individens utveckling under lång tidsperiod. Bland annat har mödrarna till barnen fått svara på frågor gällande hemmets läskultur, hur ofta barnet blir högläst för, läsvanor hos de vuxna i familjen, vilka olika medier de läser samt de vuxnas läsförmåga. Sex tusen av de 17 000 genomförde flera olika kognitiva tester vid 16 års ålder. Med hjälp av dessa jämfördes resultaten hos barn med liknande socioekonomisk bakgrund som uppnådde liknande resultat vid fem och tio års ålder och forskarna konstaterade att de som återkommande läste böcker vid tio års ålder och som läste mer än en gång per vecka vid 16 års ålder presterade bättre än de som läste mindre. Med andra ord, att läsa för nöjes skull är nära kopplat till ett högre lärande och utveckling, både avseende ord- och begreppsförråd, stavning och matematik. Faktum är att regelbunden läsning åstadkom fyra gånger så stor effekt på barns lärande än att ha en förälder med högre universitetsstudier. Läsning ger barn och unga tillgång till nya ord vilket förklarar kopplingen mellan att läsa för nöjes skull och utvecklingen av ord- och begreppsförrådet. Kopplingen mellan nöjesläsning och utveckling av matematiska förmågor ter sig dock mer förvånande. Forskarna förklarar detta med att nöjesläsning visar barn och unga på nya idéer och förhållningssätt. Samtidigt som de utvecklar sitt ord- och begreppsförråd utvecklar de även sin förmåga att förstå och ta till sig ny information och nya förhållningssätt i skolan. Självständig läsning anses även ge strategier för ett mer självständigt lärande i allmänhet. Oron kring barns och ungas minskande, i jämförelse med tidigare generationer, mängd lästid är stor. Detta är särskilt oroande då denna forskning visar på flera negativa effekter på barns utveckling av intelligens. Att läsa för nöjes skull visade sig också avta under högstadietiden vilket ytterligare bekräftar vikten av ett tillgängligt, kvalitativt och läsfrämjande medieutbud i skola, skolbibliotek och bibliotek. Med nöjesläsningens faktiska och fantastiska effekter på barns och ungas studieresultat färskt i minnet inser jag än en gång vikten av ett läsfrämjande och läsinspirerande förhållningssätt gentemot våra barn och elever, men även gentemot vårdnadshavare och icke att förglömma- pedagoger och lärare i våra verksamheter. Dagens samhällsstruktur och den mängd konkurrens tid för läsning utsätts för innebär ökade krav på insatser som skapar läslust och läsmod- och här kan vi väl alla vara överens- lästvång är inte ett alternativ. Genom att tillgängliggöra kvalitativa och inbjudande medier i det sociokulturella sammanhang som förskola, skola och skolbibliotek erbjuder kan vi ge de olika typer av läsmotivation barn och unga behöver.