Author Archives: Karolina Larsson

Myten om den snabba språkinlärningen

”Barn lär sig språket hur vi än gör, det går av bara farten.” Det här är ett vanligt uttalande, och en åsikt jag möter såväl i arbetet som privat.

Låt oss därför slå hål på en myt. ”Fort” i sammanhanget är givetvis ett relativt uttryck, men att språkutveckling går fort skriver jag inte under på. Det tar år av träning att lära sig att förstå och själv uttrycka sig med språkets hjälp. Inlärning av ett grundläggande ordförråd och enkla meningar klarar de flesta människor inom en begränsad tid, men att bygga ut ordförrådet och lära sig att uttrycka längre tankar och resonemang kräver övning, övning och mer övning. Att lära sig förstå komplex grammatik och fackspråk kräver mycket exponering för sådant språk. Med andra ord krävs det mycket tid, för att nå tillräcklig exponering, och för att själv träna tillräckligt mycket på att uttrycka sig.

Små barn har visserligen påbörjat resan in i språket redan i mammans mage. De kan känna igen mammans och pappans röster, och även språkmelodin i språken som talas av dem. Men de behöver sedan exponeras för språket i ca 10-18 månader innan barnets egna första ord kommer. Under den tiden har de hört orden sägas om och om igen, i olika sammanhang, av olika personer. Ett äldre barn har hjälp av att den kognitiva utvecklingen kommit längre, men när barn når skolåldern blir det åter gradvis svårare att lära in språk. Oavsett tidpunkt i livet så gäller att språkutveckling i viss mån är matematik. Den mängd språk vi ger barnet – är den mängd språk vi så småningom kan förvänta oss att få tillbaka av barnet.

Språket är ett livslångt lärande. I vuxna år lär vi oss fortfarande massor av nya ord. När vi lyssnar på radion pratas det om olika ämnen och fenomen, kanske blir du bekant med begreppet kvantdatorer ena dagen och superpartiklar andra dagen. Du möter begrepp som hör hemma i en professionell sfär långt ifrån den du själv kanske verkar i. På nyheterna lär vi oss andra begrepp; om nanomaterial, cyborger och undantagstillstånd… I olika faser i livet befinner vi oss i olika sammanhang vilket återspeglas i det språk vi möter. Att få barn, bygga hus eller starta ett företag tvingar oss att utveckla vår begreppsförståelse och vidga ordförrådet. Alla ord ger mig en fördjupad kunskap om världen, men att erövra dem alla tar tid.

Konsekvensen av tron att språkutveckling är lätt och går snabbt, är att vi glömmer vikten av att anstränga oss och verkligen jobba med barns och elevers språkutveckling. Glöm aldrig bort din roll som språklig förebild och ge barn och ungdomar tid för samtal och ett varierat språk.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under begrepp, elever, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, modersmål, ordförråd, social språkmiljö, språk, språkförståelse, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Att kommunicera sina känslor är att förstå sina känslor

Alla har vi nog burit på en hemlighet, något skamfullt som vi inte velat berätta om för någon… Något som gett en molande värk i magtrakten, och som bränt som eld i oss så fort vi kommit att tänka på det. Om vi till slut vågat berätta hemligheten så lättar värken… Känslan av skam och skuld förvandlas till något annat, kanske ledsenhet eller bara lättnad. För i en annan människas lyssnande kan det svåra, läskiga eller pinsamma plötsligt framstå som ok, naturligt, inte så farligt eller till och med komiskt.

Kanske har du någon gång känt dig orättvist behandlad av en annan människa. Någon som har sårat dig eller förbisett dig i ett sammanhang där du förväntade dig att bli sedd. Kanske har du blivit avbruten, nonchalerad eller kränkt på något sätt, av en människa som du trodde räknade med dig. Känslorna som kan uppstå i det läget kan likna sorg, ensamhet, uppgivenhet eller oro. Och känslan tenderar att etsa sig fast inuti, växa och gro så länge som den är outtalad. Känslan kan till och med växa sig så stark att den påverkar din världsbild, din självkänsla och identitet. ”De där personerna säger alltid så elaka saker”, ”Sådana människor går inte att lita på”, ”I den verksamheten bryr man sig inte om att lyssna på sådana som mig” eller ”Jag är obetydlig och ingen bryr sig om mig” kan bli till mantran eller ”sanningar”.

Att kunna kommunicera och uttrycka sina känslor och bli förstådd är oerhört viktigt för att kunna må bra, utvecklas och lära sig. Men också för att skapa en positiv och sund självbild. Därför måste alla barn och unga ges ett språk för att uttrycka sina känslor, få ett sammanhang att uttrycka dem i, och en mottagare som lyssnar och försöker förstå dessa känslor.

När jag arbetar med lärandefrågor och barnhälsofrågor är barnets möjlighet att uttrycka känslor ofta i fokus. När ett barn mår dåligt, inte lär som förväntat, agerar ut, mobbar har beteenden som utmanar eller liknande, är det viktigt att fundera över frågor såsom:

Kan barnet uttrycka sina känslor?

Får barnet gehör för sina känslor?

Finns det vuxna som intresserar sig och bekräftar barnets känslor?

Gör sig barnet förstådd när hen uttrycker sina känslor?

När vi uttrycker våra känslor för en lyssnande mottagare, så kan denne mottagare hjälpa oss att förstå vad det är vi känner. En stark och kraftfull känsla kan skrämma oss och väcka ångest, men genom att uttala och beskriva känslan avdramatiseras den. Om vi möter bekräftelse och acceptans kring känslan blir den ok. Det är naturligt att känna ilska ibland – alla gör det. Det är normalt att känna bedövande sorg – det tillhör livet. Och så vidare…

När barn som tidigare inte kunnat uttrycka sina känslor plötsligt får den möjligheten, börjar de också förstå sina egna känslor och känna igen dem. Och då behöver de inte bli rädda när känslorna kommer. Att uttrycka känslor kan ske på olika sätt, med ord, bilder, tecken, gester, kroppsspråk eller andra kommunikationssätt. För en gångs skull är HUR mindre viktigt än ATT. Det viktigaste är ATT barnet kommunicerar känslorna, inte HUR det görs.

 

Lämna en kommentar

Filed under Förskola, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, kommunikationsklass, språk, språkklass, Språkutveckling

Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, begrepp, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, lärare, läsförståelse, pedagog, samla ord, Språkutveckling, strategier för språk, Textförståelse, undervisning, utbildning

Behöver barn med annat modersmål få en ”tidig start”?

Ofta får jag höra att barn med annat modersmål än svenska behöver få en tidig start för att språkinlärningen på andraspråket ska lyckas. Man vill trycka på att modersmålsundervisning bör starta redan i förskolan, och då funderar jag på vad man egentligen menar med en ”tidig start”?

Redan på 70-talet visade forskning att de barn som började få undervisning i andraspråket tidigt INTE lärde sig bättre än de som började ett par år senare. Barn lär sig visserligen språk snabbare i tidig barndom än senare i livet, men det är viktigt att skilja på undervisning och annan språkexponering. Barns effektivitet i språkinlärning gäller i meningsfulla och naturliga sammanhang, tillsammans med nära och kära, där upplevelser och interaktion skapar möjligheter för barnet att själv bidra och använda språket. Inlärning av modersmål och främmande språk sker på olika sätt i hjärnan. Barn lär sig språk generellt genom att befinna sig i en rik språkmiljö. Men i inlärning av modersmålet är det främst procedurminnet som är aktivt, samt andra delar av hjärnan som kontrollerar tal, rörelse och balans. Inlärning av andraspråket kräver engagemang från det deklarativa minnet samt hippocampus.

Den tidiga starten åsyftar just den rika språkmiljön, att barnet i meningsfulla situationer och i relation med nära och kära få möjlighet att tillsammans sätta ord på sin omgivning och de upplevelser man är med om. Små barn ska inte ”undervisas” i språk, det ger inte bättre effekt på deras språkinlärning än vad naturlig exponering ger. Snarare tvärtom. Ofta hänvisar ”experter” till det tidiga språkbadets betydelse, att barnet får vara i språket hela sin vakna tid och i alla sammanhang som barnet vistas i. Det gäller för såväl förstaspråk som för andraspråk. Det allra viktigaste för barn med annat modersmål är självklart att modersmålet får tid och utrymme att växa sig starkt. Och att förskolan erbjuder en rik språkmiljö istället för modersmålsundervisning.

I förskolan vistas barn med annat modersmål i en miljö där deras naturliga förmåga att lära sig språk ska utnyttjas. Se till så att barnet får möjlighet att skapa relationer, med vuxna och med andra barn. Sätt ord på alla de lustfyllda och meningsfulla aktiviteterna som barnen är med om under dagarna. Barnets språktillägnande förmåga kommer till sin rätt när barnet får höra massor av språk, får använda massor av språk, och när språket och det man talar om intresserar och engagerar barnet. Barn lär sig bäst när de inte tänker på att de lär sig språk. Kanske gäller det även för vuxna. Undervisning i språk är mindre effektivt än att erövra språket i samspel med en omgivning som inkluderar, och är viktig att förstå och göra sig förstådd i.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser

Modersmålslärare om att motivera elever till modersmålsundervisning

Nyligen intervjuade jag ett antal modersmålslärare inför ett utbildningsprojekt, och i detta blogginlägg får ni läsa om deras svar på frågan ”Hur motiverar du dina elever att läsa modersmål?”. Anledningen till mitt intresse för frågan är att många modersmålslärare beskriver att det är vanligt med motivationsproblem, särskilt bland äldre elever. Anledningen till det är troligtvis att undervisningen inte är obligatorisk och att den dessutom ligger efter ordinarie skoltid.

Modersmålslärarna berättar att det ofta är svårt att motivera modersmål för barnen enbart genom att lyfta fram deras möjlighet att prata med familj och släktingar i hemlandet. Istället behöver man betona modersmålet som en högt eftertraktad kompetens. Man kan behöva visa barnen att arbetsmarknaden öppnar upp sig när man kan prata flera olika språk. Då behöver man prata om multinationella företag, internationell handel och behov av kommunikation i ALLA branscher. Om barnen lär sig att tala många olika språk så har de ”Världens chans till världens alla jobb” sade en av lärarna.

Vissa lärare arbetar med introduktionssamtal, som ett sätt att introducera ämnet men också som ett sätt att lära känna eleven och förstå vad som motiverar honom eller henne. Detta första samtal handlar om hans eller hennes drömmar, eventuella hinder, och om alla de möjligheter som eleven har.

En lärare menar att om modersmålet enbart är ett ”hemspråk” så upplevs det ibland som trist, fattigt eller isolerat. Eleverna behöver då få hjälp med att aktivera språket i andra kontexter. Man kan göra det på olika sätt, exempelvis genom att ha en vän-klass i annat land, projekt såsom e-twinning eller genom att spela spel, korsord eller liknande på nätet med elever i ett land där språket talas. Internet öppnar upp oändliga möjligheter på detta sätt, man kan blogga, brevväxla eller delta i studieutmaningar i länder där språket talas.

Några av lärarna jag intervjuade hade ambitionen att lägga några lektioner per läsår på biblioteket, för att motivera eleverna till läsning och medvetandegöra dem om läsningens betydelse för språkutveckling och lärande. Några lärare arbetar med ”språkproduktion i skarpt läge”, d.v.s att eleverna ska bli tvungna att använda språket tillsammans med människor som talar språket som sitt första språk. Några söker stipendier för att ta med eleverna på studieresor till sitt hemland, någon hade låtit sina elever delta i poesitävling i hemlandet och ytterligare en arbetade med författarbesök i gruppen.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Språk-, läs och skrivförmågan i EU’s nyckelkompetenser

2006 lanserades åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande av EU. Dessa kompetenser syftar till att identifiera viktiga generella förmågor som varje medborgare i EU behöver, för att kunna delta i och bidra till samhället, samt för att medborgarna ska lyckas i arbetslivet. Alla medborgare påverkas av den föränderlighet som kännetecknar det moderna samhället, med stora informationsflöden, snabb teknisk innovation, arbetsmarknadsförändringar och etiska dilemman som uppstår i denna föränderlighet. Flexibilitet och livslångt lärande blir i detta perspektiv nödvändigt.

Nyckelkompetenserna syftar också till att stödja politiker, utbildningsinstanser och beslutsfattare i arbetet med att främja livslångt lärande för alla. Samtliga medlemsstaters grund- och utbildningssystem förväntas bidra till att utveckla dessa nyckelkompetenser hos alla barn och ungdomar.

De åtta nyckelkompetenserna är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

 

De två första kompetenserna är självskrivna språkfärdigheter, men de flesta som arbetar inom förskola och skola vet att förståelsen för matematiska begrepp är avgörande för att kunna lyckas med matematik. Så är även fallet med digital kompetens som här definieras i termer av att bl.a. samla in, förstå och bearbeta information, ordbehandling och att producera information. Lära att lära kräver läs- och skrivkunnighet, och Social och medborgerlig kompetens handlar till stor del om att kommunicera på ett konstruktivt sätt samt att uttrycka och förstå olika åsikter. Initiativförmåga och företagaranda beskrivs som bl.a. analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering, dokumentering, effektiv representation och förhandling. Den sista nyckelkompetensen: Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer beskrivs som i termer av att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och andra regioner i världen.

Åtta av åtta nyckelkompetenser är alltså beroende av fungerande språk-, läs- och skrivförmåga.

Alla nyckelkompetenser anses vara lika viktiga. Många av dessa kunskaper

och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och kunskaper som är grundläggande på ett område främjar kunskaperna på ett annat område. Språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är grundläggande för lärande.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling