Author Archives: Karolina Larsson

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser

Modersmålslärare om att motivera elever till modersmålsundervisning

Nyligen intervjuade jag ett antal modersmålslärare inför ett utbildningsprojekt, och i detta blogginlägg får ni läsa om deras svar på frågan ”Hur motiverar du dina elever att läsa modersmål?”. Anledningen till mitt intresse för frågan är att många modersmålslärare beskriver att det är vanligt med motivationsproblem, särskilt bland äldre elever. Anledningen till det är troligtvis att undervisningen inte är obligatorisk och att den dessutom ligger efter ordinarie skoltid.

Modersmålslärarna berättar att det ofta är svårt att motivera modersmål för barnen enbart genom att lyfta fram deras möjlighet att prata med familj och släktingar i hemlandet. Istället behöver man betona modersmålet som en högt eftertraktad kompetens. Man kan behöva visa barnen att arbetsmarknaden öppnar upp sig när man kan prata flera olika språk. Då behöver man prata om multinationella företag, internationell handel och behov av kommunikation i ALLA branscher. Om barnen lär sig att tala många olika språk så har de ”Världens chans till världens alla jobb” sade en av lärarna.

Vissa lärare arbetar med introduktionssamtal, som ett sätt att introducera ämnet men också som ett sätt att lära känna eleven och förstå vad som motiverar honom eller henne. Detta första samtal handlar om hans eller hennes drömmar, eventuella hinder, och om alla de möjligheter som eleven har.

En lärare menar att om modersmålet enbart är ett ”hemspråk” så upplevs det ibland som trist, fattigt eller isolerat. Eleverna behöver då få hjälp med att aktivera språket i andra kontexter. Man kan göra det på olika sätt, exempelvis genom att ha en vän-klass i annat land, projekt såsom e-twinning eller genom att spela spel, korsord eller liknande på nätet med elever i ett land där språket talas. Internet öppnar upp oändliga möjligheter på detta sätt, man kan blogga, brevväxla eller delta i studieutmaningar i länder där språket talas.

Några av lärarna jag intervjuade hade ambitionen att lägga några lektioner per läsår på biblioteket, för att motivera eleverna till läsning och medvetandegöra dem om läsningens betydelse för språkutveckling och lärande. Några lärare arbetar med ”språkproduktion i skarpt läge”, d.v.s att eleverna ska bli tvungna att använda språket tillsammans med människor som talar språket som sitt första språk. Några söker stipendier för att ta med eleverna på studieresor till sitt hemland, någon hade låtit sina elever delta i poesitävling i hemlandet och ytterligare en arbetade med författarbesök i gruppen.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Språk-, läs och skrivförmågan i EU’s nyckelkompetenser

2006 lanserades åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande av EU. Dessa kompetenser syftar till att identifiera viktiga generella förmågor som varje medborgare i EU behöver, för att kunna delta i och bidra till samhället, samt för att medborgarna ska lyckas i arbetslivet. Alla medborgare påverkas av den föränderlighet som kännetecknar det moderna samhället, med stora informationsflöden, snabb teknisk innovation, arbetsmarknadsförändringar och etiska dilemman som uppstår i denna föränderlighet. Flexibilitet och livslångt lärande blir i detta perspektiv nödvändigt.

Nyckelkompetenserna syftar också till att stödja politiker, utbildningsinstanser och beslutsfattare i arbetet med att främja livslångt lärande för alla. Samtliga medlemsstaters grund- och utbildningssystem förväntas bidra till att utveckla dessa nyckelkompetenser hos alla barn och ungdomar.

De åtta nyckelkompetenserna är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

 

De två första kompetenserna är självskrivna språkfärdigheter, men de flesta som arbetar inom förskola och skola vet att förståelsen för matematiska begrepp är avgörande för att kunna lyckas med matematik. Så är även fallet med digital kompetens som här definieras i termer av att bl.a. samla in, förstå och bearbeta information, ordbehandling och att producera information. Lära att lära kräver läs- och skrivkunnighet, och Social och medborgerlig kompetens handlar till stor del om att kommunicera på ett konstruktivt sätt samt att uttrycka och förstå olika åsikter. Initiativförmåga och företagaranda beskrivs som bl.a. analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering, dokumentering, effektiv representation och förhandling. Den sista nyckelkompetensen: Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer beskrivs som i termer av att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och andra regioner i världen.

Åtta av åtta nyckelkompetenser är alltså beroende av fungerande språk-, läs- och skrivförmåga.

Alla nyckelkompetenser anses vara lika viktiga. Många av dessa kunskaper

och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och kunskaper som är grundläggande på ett område främjar kunskaperna på ett annat område. Språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är grundläggande för lärande.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Gary Marx om 16 trender som kommer att påverka utbildning i framtiden.

Gary Marx är professor emeritus vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), och har författat en mängd böcker inom ämnet sociologi, vinklat mot bland annat ras och etnicitet, utbildning, övervakning, gruppers beteende och grupptryck samt lag och samhälle. 2006 kom hans bok Sixteen Trends där stora omvälvande samhällstrender som kommer att påverka såväl utbildning som övriga samhället beskrivs. Nedan hittar du de 16 tankeväckande trenderna, vilka jag valt att inte översätta för att undvika risk för språkförbistring eller förvanskning av budskapet. Efter varje trend följer mina tankar:

  1. For the first time in history, the old will outnumber the young. För första gången i historien kommer det finnas fler gamla än unga personer på jorden. Jordens befolkning åldras vilket ställer krav på sjukvård och välfärd för äldre men också påverkar arbetsmarknaden.
  2. Majorities will become minorities, creating ongoing challenges for social cohesion. Gamla majoriteter kommer i framtiden vara minoriteter, och det kommer självklart utmana rådande sociala sammanhang och etablissemang. Vem är i majoritet imorgon? Under vilka villkor lever minoriteter? Vikten av att utbilda för öppenhet och tolerans ökar, liksom vikten av gemensamma rättesnören såsom mänskliga rättigheter.
  3. Social and intellectual capital will become economic drivers, intensifying competition for well educated people. Socialt och intellektuellt kapital blir viktiga ekonomiska drivkrafter vilket skapar ökad konkurrens bland högutbildade. Det blir enormt viktigt att säkerställa en god och likvärdig utbildning för alla, som inte låter sig påverkas av exempelvis socioekonomiska faktorer eller andra faktorer utanför skolan och klassrummet.
  4. Standards and high stakes tests will fuel a demand for personalization in an education system increasingly committed to lifelong human development. I framtiden kommer det ställas större krav på individualisering och personlig anpassning i utbildningssystemet, som i större utsträckning arbetar för livslångt lärande och utveckling. Generella tester och normer ifrågasätts. Vad är normalt? Är utbildning bara kunskaper och värden, eller behöver vi tänka större? Ökat fokus på personlig karaktär och individers egenskaper i utbildningssystemet.
  5. The Millennial generation will insist on solutions to accumulated problems and injustices, while an emerging Generation E will call for equilibrium. En yngre generation kräver lösningar på problemkluster och orättvisor, medan en äldre generation efterfrågar balans. Ökat fokus på konkreta förändringar när mänskligheten står inför problem, och ökat fokus på mätbara resultat.
  6. Continuous improvement and collaboration will replace quick fixes and defense of the status quo. Ständiga förbättringar och samarbete ersätter ”Quick fixes” och försvarandet av ”status quo”. Att bara upprätthålla samma nivå av X är inte gångbart, den yngre generationen kräver förändring. Långsiktighet och hållbarhet är begrepp som kommer att vara i fokus.
  7. Technology will increase the speed of communication and the pace of advancement or decline. Tekniken ökar kommunikationshastigheten och därmed också hastigheten på samhällets utveckling. Detta ökar behovet av att kunna ta till sig mycket information, men också att kunna sålla ut det viktiga i informationen, och att vara källkritisk. Betydelsen av att kunna kommunicera väl blir större än någonsin.
  8. Release of human ingenuity will become a primary responsibility of education and society. Att frigöra varje människas potentiella genialitet är utbildningssystemets främsta uppgift. Barns nyfikenhet och lust att lära måste få utrymme, vilket uttryck den än tar. Barns styrkor måste tas tillvara, i vilken form de än kommer.
  9. Pressure will grow for society to prepare people for jobs and careers that may not currently exist. Ökat tryck på samhället att utbilda och förbereda för jobb och karriärer som inte existerar idag. Kreativitet, nytänkande, tvärprofessionalitet och flexibilitet blir viktiga ledstjärnor i utbildningssystemet.
  10. Competition will increase to attract and keep qualified educators. Ökad konkurrens om att attrahera och behålla kvalificerade lärare. De kvalificerade lärarna blir en konkurrenskraft mellan verksamheterna.
  11. Scientific discoveries and societal realities will force widespread ethical choices. Vetenskapliga upptäckter och sociala verkligheter kommer att öka benägenheten för människor att fatta långtgående och allmänna moraliska beslut. Rörelser av moraliska och etiska övertygelser kommer att växa fram. Varje barn och elev måste lära sig att tänka själv efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter. ”Moral” som begrepp dammas av, och utbildningssystemet måste främja utvecklandet av individers karaktär.
  12. Common opportunities and threats will intensify a worldwide demand for planetary security. Gemensamma möjligheter och hot främjar och intensifierar kraven på planetens säkerhet. Miljö och hållbarhet ligger i fokus, och konsekvenser för de som äventyrar planetens säkerhet ökar. Kollektivistiskt tänkande ökar och vissa kollektiva värden konkurrerar ut individuella värden.
  13. Understanding will grow that sustained poverty is expensive, debilitating and unsettling. Ökad förståelse för de enorma kostnader som fattigdom innebär. Ekonomisk utsatthet och ojämlik fördelning av jordens resurser är försvagande och otillfredsställande.
  14. Polarization and narrowness will bend toward reasoned discussion, evidence, and consideration of varying points of view. Polarisering och trångsynthet kommer ge vika och styra debatten mot ökad diskussion med större tyngdpunkt på bevis. Det fria ordet är viktigt och respekteras men behöver kompletteras med bevis för att nå större genomslag.
  15. As nations vie for understanding and respect in an interdependent world, international learning, including diplomatic skills, will become basic. Nationer kämpar för att vinna förståelse, förtroende och respekt i ett globalt perspektiv, och barn och ungdomar behöver få grundläggande kunskaper om olika kulturer, religioner, ideal och levnadsvillkor. Kunskaper om och inom diplomati blir obligatoriskt och grundläggande. Vikten av att förstå den mänskliga naturen ökar, liksom att mänskligheten delar samma förutsättningar både på gott och på ont. Ingen människa är fri från onda tankar men alla har ett val. Alla människor kan göra gott och goda gärningar smittar.
  16. Greater numbers of people will seek personal meaning in their lives in response to an intense, high tech, always on, fast-moving society. Fler människor kommer söka efter personlig eller andlig mening som en reaktion på ett intensivt och högteknologiskt samhälle med uppskruvat tempo. Behovet av inre balans, frid och meningsfullhet är universellt men kan ta sig olika uttryck, och ställer stora krav på ett öppet och tolerant samhälle. Barn och ungdomar behöver strategier för självledarskap. De behöver också få uppleva en motvikt till tempo och prestation i form av stillhet och återhämtning.

Lämna en kommentar

Filed under elever, skolutveckling, Språkutveckling, utbildning

Susan Humphries om att leva sig in i sagor

För drygt ett år sedan deltog jag i den internationella skolgårdskonferensen ”Green Grounds for Health and Learning”, där jag hade förmånen att lyssna på Susan Humphries föredrag. Susan Humphries är hedersdoktor vid SLU och tidigare rektor vid Coombes School i Reading, UK. Coombes är känd bland skolfolk över hela världen för sitt sätt att väva samman landskapsarkitektur, odling och kultur i pedagogiken, samt med utemiljön i barnens dagliga lärande. Hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Pedagogiken hon förespråkar kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete både i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Som en röd tråd löper elevernas engagemang och möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen.

I föredraget lyfte Susan fram barns behov av att få vara med och skapa och vara delaktiga i allt som görs i skolan. Detta att få vara en del av och kunna påverka det som händer är enormt viktigt för barnens motivation, och för att kunna identifiera sig och skapa relation till det som ska läras in. Vid högläsning av exempelvis sagor innebär detta att barnen får leva sig in i de olika rollerna, och leva ut de känslor som karaktärerna har. Barnen blir en del av sagan, och kliver in i en magisk värld som både är lik vår egen och skiljer sig markant från den.

När barnen agerar och dramatiserar sagan medan den läses kräver det ett mycket aktivt lyssnande från barnens sida. De upplever språket, engagerar känslorna i lyssnandet och bygger associationer till platsen där de är. Därför läser man sagorna på olika platser, eftersom miljöer i närområdet kan förstärka sagan.

Susan menar att skapande på detta sätt är en del av det mänskliga varandet, vi återuppfinner oss själva varje dag. Att leva sagan bringar liv i den, och det livet kan förnyas varje gång sagan läses. Susan betonas också vikten av att lära sig att läsa och skriva utifrån konkreta upplevelser. Läsning och skrivning är abstrakt och barnen behöver först agera och uppleva, sedan kan de reflektera, diskutera, skriva och berätta o.s.v.

På Coombes är närmiljön den främsta lärmiljön, och man engagerar föräldrar att vara aktiva deltagare i skolans arbete i den mån det är möjligt. Viktiga och sunda samhällsvärderingar framträder i samarbete mellan lärare, elever och föräldrar i harmoni med naturen, kulturen och platsernas historia.

För den som vill läsa mer så har Movium dokumenterat Coombes verksamhet och Susan Humphries gärning i bokform: Skolgården bästa klassrummet. Året runt på Coombes School, Titti Olsson et al. Runa förlag och Movium, 2002.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, böcker, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, Motivation, Skapande skola, social språkmiljö, språk, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning, utomhuspedagogik

Informationsöverföring mellan logopedmottagning och förskola/skola

Många barn behöver träna sitt tal eller språk av olika anledningar. Bäst resultat nås om barnet får tillfälle att träna sitt språk ofta, i vardagen och i meningsfulla situationer. Förskolans och skolans pedagoger spelar en stor roll i barns språkutveckling, och en ännu större roll i att få till vardagasträning för de barn som behöver extra stöd att utveckla sitt språk.

Själv har jag arbetat många år i kommun, och har bara knappt ett års erfarenhet av att arbeta på logopedmottagning. Ändå minns jag tydligt att mycket tid gick åt till att jaga pedagoger och specialpedagoger på telefon i ambitionen att samverka och ha en dialog kring de barn som fått bedömning och/eller träning av språket på logopedmottagningen (självklart med godkännande från barnets vårdnadshavare). Att få åka ut till barnens verksamhet var en omöjlighet. Tid och ekonomi gjorde att ledningen satte stopp för det.

Som logoped i kommunen har jag upplevt samma sak. Vi vet ofta om att barnen har kontakt med logopedmottagningen – men vi vet inte vad som framkommit där eller vad logopedmottagingen rekommenderar att barnen ska träna och få stöd i. Föräldrar kan inte alltid återge logopedmottagningens rekommendationer, och informationsglappet blir ett faktum.

För att minska informationsglappet använder vi i Halmstad en informationsöverföringsblankett som underlättar för oss i arbetsvardagen. I korthet går det till så här:

informationsöverföring region till kommun

När barnet är på besök på logopedmottagningen frågar man vårdnadshavarna om de godkänner att förskolans pedagoger får information om barnets behov av stöd och träning. Man frågar också om det är ok att kommunlogoped kopplas in. Om vårdandshavarna är positiva så fyller man i en blankett. Den tar vårdnadshavarna sedan med till förskolans pedagoger.

På blanketten finns logopedmottagningens information, men också kontaktuppgifter till kommunlogoped. Anledningen till detta är att logopedisk information i skrift, ofta kryddad med facktermer såsom t.ex. ”dentalisering” eller ”pragmatiska svårigheter”, kan vara svårtolkad för pedagogerna på förskolan. De tar i så fall kontakt med kommunlogoped som åker ut till förskolan för att hjälpa dem att tolka informationen, samt översätta den till kvalitativa åtgärder som är rimliga och lämpliga i barngruppen och i förskolans kontext. Ofta skrivs en handlingsplan som tydliggör vad som ska göras, av vem, hur och när samt när en uppföljning ska ske.

Arbetssättet har fungerat väl. Samtliga inblandade sparar tid genom att viss informationsöverföring har standardiserats, och jagandet via telefon minskar. De insatser pedagogerna och kommunlogoped kommer fram till blir mer träffsäkra, eftersom vi har logopedmottagningens information om vad barnet behöver för stöd och träning. Många gånger ligger logopedmottagningens information helt i linje med vad vi sett i våra observationer av barnet, och då känns det tryggt att veta att det finns en samsyn. Men vad gäller ordförråd och språkförståelse händer det att vi blir förvånade – barnet har kanske stora brister i språkförståelse men döljer det i vardagen eftersom hen har goda strategier för att kompensera den svårigheten. Och storlek eller djup i barns ordförråd är näst intill omöjligt att bedöma enbart genom observation.

Det omvända gäller också. På logopedmottagningen träffar man barnet enskilt, i en lugn miljö där barnet kanske inte blir utsatt för distraktorer eller stressmoment som är vanliga i förskolans miljö. Det gör att pedagoger i förskolan många gånger ser behov som uppstår i samspel och lek med andra barn, behov som logopedmottagningen inte har en chans att upptäcka. När vi arbetar tillsammans på detta sätt blir vi starkare, och kvalitén för barnet ökar.

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, pedagog, samarbete, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, vårdnadshavare

Kartläggning av läsvanor i hemmet

När vi 2012 startade upp kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor, var det efter att flera verksamheter och många pedagoger gjort oss uppmärksamma på att man såg hur högläsningen i hemmen hade minskat dramatiskt under det senaste decenniet. Vi kunde bara spekulera i orsakerna, men många trodde att plattor och andra skärmar hade tagit den tid i anspråk som man kanske tidigare hade lagt på högläsning. Att fler och fler föräldrar arbetade heltid (eller mer) samt även pendlade till arbetet hade gjort att barnens vistelsetider i förskolan hade ökat, och det trodde vi också kunde vara en bidragande faktor. Samtidigt som vi började fundera kring läsvanorna i hemmet kom resultat på nationell nivå från bland annat Läsrörelsen som bekräftade det vi sett i Halmstad.

Oavsett orsakerna så var det viktigt att ta reda på hur det verkligen förhöll sig. Därmed gjorde vi en enkät som skickades ut och besvarades av alla föräldrar vid ett antal förskolor. På dessa enheter satte vi sedan in ett antal läsfrämjande åtgärder (från central nivå – förskolorna själva hade kanske ett eget läsfrämjande arbete igång, men här sattes även centrala resurser in).

Enkäten används fortfarande på vissa förskolor. Flera andra kommuner har efterfrågat den och börjat använda den på liknande sätt, och den har även spridit sig till logopedmottagningar runt om i landet. Syftet – att prata om läsvanorna, för att också kunna föra ett samtal om varför det är viktigt att läsa. Och därmed öka föräldrars motivation att läsa och den faktiska tid som varje enskilt barn blir läst för.

För forskning visar att om vi ska lyckas med att ge alla barn ett tillräckligt rikt språk för att kunna delta och bidra i vårt samhälle, så behöver vi exponera barnen för den ordrikedom som finns i böckerna. Och då måste vi ha med föräldrarna på tåget. Språkutveckling är inte förskolas och skolas isolerade uppdrag, det ligger även i föräldraskapet.  Såväl pedagoger som föräldrar är språkliga förebilder. Och i det perspektivet så blir det naturligt att låta högläsningen få vara i vårt gemensamma fokus.

En kartläggning kan såklart se ut på olika sätt. Nedan följer några av de viktigaste frågorna i den kartläggning vi använder:

Vilka språk talas i hemmet?

På vilka språk läser ni?

Hur många dagar/vecka läser ni för ert barn?

Hur många minuter/tillfälle läser ni för ert barn?

När på dygnet läser ni?

Vem tar initiativet till läsning?

Vem väljer boken ni ska läsa?

Vad läser ni? (pekböcker, bilderböcker, faktaböcker, kapitelböcker, serietidningar, ljudböcker m.m.)

Brukar ni gå till biblioteket?

Har ditt barn tillgång till böcker när hen vill? (Finns de tillgängliga för barnet eller behöver hen hjälp för att komma åt dem?)

Samtalar ni om bokens innehåll under och efter läsningen?

Samtalar ni om bokens språk?

Samtalar ni om böcker och sådant ni har läst i andra situationer?

Hur ofta läser du själv?

Ser ditt barn dig läsa någon gång?

Jag tror att förskola, skola, BVC och logopedmottagningar alla behöver ha kontinuerliga diskussioner om vissa eller alla av frågorna ovan för att medvetandegöra föräldrar om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och om alla de fördelar som finns med högläsning. Det är inte självklart att föräldrar vet det. Det är inte heller självklart att motivationen finns hos alla föräldrar, vissa kanske kämpar med helt andra frågor och har inte alltid ork. Men om man får veta varför läsningen är viktig, så kanske den i större utsträckning prioriteras. Och i vårt fall i Halmstad, har vi gång på gång sett att läsvanorna i hemmen påverkas positivt av insatser som fokuserat på högläsningens betydelse för barnens språkutveckling. När vi gjort ommätningar med samma enkät tre eller sex månader efter dessa insatser (infokvällar, föreläsningar, bokprat, uppstart av kapprumsbibliotek) så har högläsningen verkligen ökat markant. Vill du veta mer om de positiva resultaten kan du skriva in ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” i sökfunktionen längst upp på sidan och läsa vidare.

2 kommentarer

Filed under Språkutveckling