Författararkiv: Karolina Larsson

Institutet för språk och folkminnens sidor ”För dig i skolan”

För bara några veckor sedan lade vi ett osedvanligt varmt och soligt sommarlov bakom oss och välkomnade alla barn och elever tillbaka till våra verksamheter.

Förhoppningsvis är du den här tiden på året utvilad, hungrig på utmaningar och full av inspiration. Men om du av någon anledning behöver tips eller inspiration utifrån så finns det mängder av nätresurser att tillgå. En tämligen okänd sådan resurs är Institutet för språk och folkminnens webbplats ”För dig i skolan”.

Institutet för språk och folkminnen är sannolikt mest känt för ”Nyordslistan” som ges ut varje år, men på webbplatsen har man även samlat läromedel, undervisningsmaterial, fakta för barn och unga, frågor och svar m.m. Vet dina barn/elever varför staden ni bor i heter som den gör, eller vad ”Språklagen” innebär? Gillar de att klura på gåtor såsom ”Var möts alla rockar?” eller ”Vad är det som kommer in genom fönstret, men inte genom dörren?”? Kanske vill ni på er skola hjälpa institutet att samla in folkminnen för framtiden? För dig som undervisar elever med svenska som andraspråk erbjuds ett läromedel kallat ”Svenska från olika håll”.

Oavsett så är sidan väl värd ett besök!

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under lärare, läromedel, pedagog, språk, Språkutveckling

De viktiga utbildningsfrågorna i valet 2018

Det närmar sig val igen, och precis som i valet 2014 verkar debatten kring skola och förskola bli het. Den 9:e september är det dags att gå och rösta, och tiden kan kännas kort för att hinna sätta sig in i alla viktiga frågor. Alla vi som arbetar i förskola och skola lägger ofta extra stort fokus på utbildningsfrågorna, och de politiska utspelen från de olika partierna brukar månaderna före valet dugga tätt. Skolporten bevakar valrörelsen på sin webbplats där du enkelt kan följa utveckllingen och sätta dig in i partiernas ambitioner och vallöften. Skolporten har även utkommit med ett temanummer av magasinet Skolporten vid namn ”Skolan och valet 2018”. Trevlig läsning!

Lämna en kommentar

Under Förskola, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, pedagog, regeringen, Språkutveckling, utbildning

Förskolor där svenska språket inte får utrymme

En dryg femtedel av Sveriges barn är flerspråkiga, och ska av förskolan ges möjlighet att utveckla såväl svenska språket som sitt/sina modersmål. Men andelen barn är inte jämnt fördelat över samtliga förskolor i landet – istället har vi ett litet antal förskolor med stor andel barn med andra modersmål. Ibland finns inga barn med svenska som modersmål på förskolan. Det påverkar hur barnen använder språket, och vilka språk barnen använder i leken och interaktionen sinsemellan. De senaste åren har många kommuner anställt flerspråkig personal i förskolan, men sällan som en extra resurs utan som en del av ordinarie personal i arbetslaget. Det påverkar mängden svenskspråkig stimulans barnen ges av pedagogerna.

I förskolans läroplan står att ”förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”. Är denna formulering svår för oss som arbetar i förskolan att förhålla oss till? Klarar vi att skapa utrymme för såväl svenskan som för modersmålet i de verksamheter vi arbetar i, och med de förutsättningar som är oss givna? Finns det förskolor där barnens modersmål får ett stort och välbehövligt utrymme – men på bekostnad av det svenska språket?

I ett program i Vetandets värld belyser man problemet på olika sätt. Medverkande är bland andra Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Här kan du lyssna på avsnittet!

Oavsett våra olika ståndpunkter i frågan har vi följande att förhålla oss till; När barnen börjar skolan är skolframgången avhängig av det språk som barnen har fått med sig och utvecklat under förskoleåren. Det är det vi ska sikta mot, och det är varje huvudmans ansvar att säkerställa att så är fallet.

 

Lämna en kommentar

Under Förskola, Flerspråkighet, modersmål, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Specialpedagogiska skolmyndighetens guide över det samlade utbudet av läromedel för läsinlärning

Det finns ett stort utbud av läromedel för läsinlärning på marknaden. Ingen metod passar alla barn, och de flesta barn behöver närma sig läsningen på många olika sätt – med hjälp av flera olika metoder och strategier. Som pedagog gäller det att veta vilken metod man ska använda i vilket sammanhang, och att kunna anpassa metoden efter barn, grupp och aktivitet. Som en hjälp att komma ihåg och få översikt över alla metoder kan man använda SPSM’s guide över olika läsinlärningsmetoder. Guiden visar vilken metod läromedlet utgår ifrån, på en skala där helhetsmetod/ortografisk läsning ligger i ena änden, och ljudmetod/fonologisk läsning ligger i andra änden. Guiden visar också vilket förlag som ger ut läromedlet. Följ länken och ta en närmare titt!

Lämna en kommentar

Under Språkutveckling

Tema språkstörning i tidningen Specialpedagogik

I senaste numret av tidningen Specialpedagogik handlar det om barn och elever med språkstörning: Följ länken och läs intervjuer med bland andra Anna Eva Hallin, Ulrika Nettelbladt och undertecknad.

Lämna en kommentar

Under grav språkstörning, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Tips för språkutveckling på arbetsplatsen

KFS är en arbetsgivarorganisation som de senaste åren satsat mycket på att stärka företags förutsättningar att anställa människor med annan språklig bakgrund. De har utbildad sina medlemsföretag vilket genererat många fina initiativ, exempelvis Kraftringens introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem, vilket jag tidigare berättat om.

I december 2017 blev jag intervjuad kring hur man som företag, organisation eller kollega kan stödja en nyanländ eller invandrad kollega på väg att erövra språket. Du kan läsa mer här.

Lämna en kommentar

Under Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling, strategier för språk, svenska

Pedagogisering av måltiden – förutsättningar för goda samtal vid måltid på avdelning respektive gemensamt torg

I förra inlägget beskrev jag för- och nackdelar med att förlägga förskolans måltider på ett gemensamt torg. I januari 2018 fick jag möjlighet att observera, spela in och analysera samtal vid tre bord på en 3-5-årsavdelning där man åt i olika rum på avdelningen, samt tre bord vid 3-5-årsavdelning där man åt på gemensamt torg. Jag noterade antalet avbrott/pedagog, d.v.s. hur många gånger pedagogen reste sig från bordet, samt hur länge dessa avbrott varade. Utifrån Anne Kulttis och Liv Gjems forskning om pedagogisering av måltider samt kvalitéter i goda samtal valde jag att fokusera på frågor. Dels hur många frågor som ställdes pedagog-barn, dels hur många av dessa frågor som var följdfrågor och med andra ord uppmuntrar barnen till att formulera och berätta om djupare tankar och komplexare skeenden än vid en första fråga. Jag valde också att titta på hur många av frågorna som var öppna frågor och med andra ord krävde ett utförligare svar av barnen än enbart ja eller nej.

Självklart finns det många fler aspekter att belysa av måltiden, och man kan tänka sig att pedagogers utbildning, kompetens och erfarenhet spelar stor roll för hur samtalen förs med barnen. Det är inte heller möjligt att härleda skillnaderna i resultatet till de lokaler där måltiden intas, men det är ändå troligt att pedagogernas förutsättningar att sitta ner och äta i lugn och ro tillsammans med barnen påverkar hur samtalen blir.

Här nedan ser du en sammanfattning av resultatet.

                                                       Torg                                                                          Hemvist

Pedagogen sitter:                      58 % av måltiden                                                   79 % av måltiden

Antal avbrott/pedagog:          4,4                                                                            5,6

Antal frågor/pedagog              6                                                                                27                      

Följdfrågor/pedagog               0,8                                                                            3,3

Andel öppna frågor                  2,7 %                                                                        16 %

Öppna frågor/pedagog           0,16                                                                          4,3

Tillsägelser/pedagog                1,5                                                                            3,7

En extra notering jag gjorde var att matematiska begrepp förekommer frekvent i samtalen på avdelningarna där maten står på bordet. Pedagogerna resonerar med barnen kring hur mycket mat var och en kan ta för att det ska räcka till alla, hur man delar jämnt o.s.v. Motsvarande samtal med matematiska begrepp noteras ej i samtalen med barn på torget där maten finns i en serveringsdisk en bit bort i rummet.

I just detta fall var det så att pedagogerna på avdelningen blev avbrutna fler gånger i genomsnitt än vad pedagogerna på torget blev. Det berodde främst på att ett specifikt barn med särskilda behov sprang iväg från sitt matbord väldigt många gånger. Det var alltså främst en av pedagogerna som blev avbruten. Men dessa avbrott varade inte lika lång tid som avbrotten på torget, pedagogerna på torget satt bara ca 58 % av måltiden medan pedagogerna på avdelningen satt ner 79 % av måltiden. Det var stor skillnad i hur många frågor pedagogerna ställde till barnen. 27 frågor/ pedagog på avdelningen och 6 frågor/pedagog på torget. Frågorna är ett sätt att leda och driva samtalen framåt, samt ett sätt att engagera och involvera alla barn vid bordet. Med frågor kan man också fördela talutrymmet och bekräfta barnen.

Antalet följdfrågor/pedagog var på torget 0,8 och på avdelningen 3,3. Antalet öppna frågor per pedagog på torget var 0,16 (2,7 % av totala andelen frågor) och på avdelningen 4,3 (16 % av totala andelen frågor). Om man ska våga sig på att dra några slutsatser från denna lilla undersökning, med reservation för att urvalsmaterialet är litet och att det kan finnas andra faktorer som påverkar resultatet så skulle det bli något liknande detta:

Det finns indikationer på att pedagogerna har annorlunda och bättre förutsättningar att föra goda och språkutvecklande samtal med barnen på förskolan där man äter på avdelningen jämfört med där man äter tillsammans flera avdelningar på ett torg. Det kan bero på att man där i högre utsträckning sitter ner vid bordet, tillsammans med barnen, och slipper långa avbrott till följd av att mat ska hämtas vid serveringsdisk. Det kan också bero på att ljudnivån är mycket lägre i de fall man äter på avdelningen i tre olika rum, än då man äter på torget ca 30 personer tillsammans. Kanske är det så att platsen man äter på spelar mindre roll än det faktum att maten står på bordet. När maten står på bordet får barn och pedagoger sammanhängande samtalstid med varandra och utan avbrott. Vilka är dina erfarenheter av förskolans miljöer i relation till måltiden? Hör gärna av dig!

Lämna en kommentar

Under Språkutveckling