Resan in i böckernas och läsandets värld

Barn behöver redan tidigt i livet utveckla en positiv relation till böcker och läsning. Carina Fasth (2011) beskriver utvecklingen av litteracitet (literacy) som det sätt som små barn närmar sig läsning och skrivning på. Utvecklingen stimuleras genom meningsfull interaktion med redan läskunniga personer. Barn skolas in i ett kulturellt litterat samhälle och experimenterar och leker med läsande och skrivande och upptäcker på så sätt det skrivna ordet. Jag vill försöka ge en bild av några olika faser som ofta framträder mer eller mindre tydligt i barns utveckling av läsvana, läsintresse och läskondis. Den här utvecklingen sker i bästa fall från det att barnet är riktigt litet, och är redan igång när barnen skolas in i förskolan. Men genom åren har jag mött flera barn som kommit till förskolan i treårsåldern och inte har vetat vad böcker är eller hur man använder dem. De behöver gå igenom samma faser, även om de ser lite annorlunda ut när barnen är äldre.

I ett barns första möte med böcker har de ingen aning om hur böcker används, och vad det innebär att lyssna på en saga. I dessa tidiga möten presenterar de vuxna böcker för barnet, som utforskar dem med hela kroppen och alla sinnen. De smakar på boken, bankar den i golvet, sitter på den, provar att öppna och stänga den o.s.v. Vill man hjälpa barn att upptäcka läsningen är det viktigt att ge respons på barnets interaktion med boken. Bara genom att den vuxne visar intresse för att barnet visar intresse för boken, kan barnets motivation att närma sig boken igen öka. Genom boken får barnet uppmärksamhet och kontakt med den vuxne, och boken kan på så sätt fungera som ett initiativtagande till samspel, kontakt och kommunikation. Den vuxne visar också sitt eget läsintresse genom att bjuda in till kontakt kring böcker, och visar och förebildar hur man kan använda dem. Det kan handla om att bläddra, benämna bilder eller kommentera det som barnet pekar på. Det här väcker en nyfikenhet på böcker och vad de kan erbjuda i samspelet med andra människor.

Barnets uppmärksamhet på boken/läsningen är i den här fasen i regel mycket kort, det kan röra sig om några sekunder i taget. Men även om det är ögonblicksstunder så brukar barnet återkomma till boken eller den vuxne ofta och då kan man fånga flera korta stunder istället för en längre.

För barn som nyss börjat upptäcka böcker och läsning är det ofta till stor hjälp att läsa interaktiva böcker. I interaktiva böcker handlar det inte bara om läsning utan även om att boken uppmanar till någon typ av handling, exempelvis att knacka på dörrar, leta efter något, trycka på knappar eller svara på någon fråga som boken ställer till läsaren. För små och relativt läs-ovana barn kan interaktionen fungera koncentrationshöjande. Det blir lättare att fokusera och lyssna om jag förväntas göra saker under tiden.

Vid det här laget har de flesta barn förstått att det kan vara roligt med böcker. Det är ett sätt att känna gemenskap, att få komma nära en vuxen, och ett sätt att umgås. Om de vuxna fortsätter att locka till läsning kan nyfikenheten på böcker snart förvandlas till läsintresse. För den vuxne är det viktigt att tänka på att fortsätta anpassa lässtunden och kontakten med böcker så att det passar barnets uthållighet, språkliga förmåga och koncentration. Barnet blir så småningom van vid att böcker finns och hur de används i olika miljöer (t.ex. att läsning av kokböcker vid matlagning skiljer sig från läsning av morgontidningen vid frukostbordet, och från läsningen av bilderböcker vid läggdags). Barnet har också förstått att böckerna kan vara ett roligt inslag i leken.

De vuxna kan hjälpa barnet att komma vidare med sin läsning genom att presentera barnet för olika böcker och genrer. Det är också viktigt att lyssna på barnens frågor och funderingar kring det lästa. Det gör barnen vana vid att använda boken som ett verktyg för tanken och som ett lärverktyg. Barnet blir också en aktiv konsument av det lästa, en medskapare av berättelsen. Barnet konstruerar sin förståelse av det lästa i interaktionen med den vuxne.

Har man inte redan skapat rutiner kring läsningen är det också hög tid att göra det nu. Rutiner skapar en vana av läsande, och ger också den mängd läsning som behövs för att barn ska utveckla ett rikt språk. Det kan handla om att alltid läsa före läggdags eller efter lunchen. Men det kan också handla om var man läser, eller att alltid ta med böcker som färdunderhållning i bilen eller på bussen. Att alltid ge böcker i present vid födelsedagar, som julklapp, eller på barnkalas.

Barnets är vid det här laget en läsare, och uppfattar läsningen som en del av livet eftersom det finns vanor och rutiner kring läsningen och eftersom barnet har omfattande kunskaper om läsningens funktion. Att frångå de vanliga läsrutinerna kan väcka starka känslor och barnet protesterar då. Lässtunden vid läggning kan vara närmast att betrakta som helig, den vill barnet absolut inte gå miste om.

Barnet har alltså vid det här laget mött många olika typer av böcker och har förstått att böcker kan användas på olika sätt; som avkoppling, underhållning, informationssökning och mycket mer. Alla dessa möten med böcker och texter gör att barnet förhoppningsvis har utvecklat en god läskondis, och nu kan lyssna länge utan att tappa koncentrationen. Barnet kan också lyssna med stor behållning av det lästa. Nu efterfrågar barnet läsningen på egen hand, och utmaningen för de vuxna är ofta att hitta tid till att läsa så mycket och så ofta som barn och vuxen vill. Barnet har blivit en bokslukare, redan innan barnet själv kan läsa.

Under hela resan från nybörjare till bokslukare har det varit viktigt att välja böcker utifrån barnets intressen, språkliga och kognitiva nivå. Den utmaningen kvarstår – och det är mycket värt att ha ett närliggande bibliotek som kan erbjuda den mängd böcker som krävs när barnen kommit upp i bokslukaråldern. Det är också otroligt värdefullt att kunna få hjälp av bibliotekarier som kan lotsa barnet rätt i det stora utbud som finns.

Barns resa in i böckernas och läsningens värld upphör aldrig att glädja och inspirera mig. Detta att gå från att vara en nybörjare på böcker, till att bli ett bokproffs är så roligt att följa. Och det är rätt så fantastiskt egentligen, att den här processen sker på bara några få år. Men det är viktigt att tänka på att vi vuxna spelar en avgörande roll för hur den här resan blir för barnet – de kan inte göra den på egen hand utan är beroende av att vi ger dem en biljett och hjälper dem att hålla styrfart framåt. Som Vygotskij sade (1978); ”Barn socialiseras in i den intellektuella tillvaro som omger dem.” Om vi vill att den tillvaron ska vara läsande måste vi ta oss tid och möjlighet att vara läsande förebilder. Både hemma och i förskolan.

För att sammanfatta det hela…

1. Barnet blir presenterad för böcker
2. Barnet blir nyfiken på böcker
3. Barnet blir intresserad av böcker
4. Barnet blir van vid böcker
5. Barnet blir en läsare
6. Barnet blir en bokslukare

 

Sommarlov & läsning- nöje + nytta

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Samtidigt också en ledighet som för en del elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003). Vad innebär detta och hur utmanar vi det på ett lusftyllt och motiverande sätt?

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att en del elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007, Hattie, 2018).

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de uppleva en känsla av sammanhang, intresse och nyfikenhet och utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007). Forskning visar även att yttre motivation kan hjälpa läsaren att uppnå en inre läsmotivation (Guthrie, 2004).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

• intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
• läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
• tillgång till böcker
• boktips adekvata för språknivå och ålder
• högläsning– av vuxna och barn
• vuxna som lyssnar på elevens läsning
• stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
• mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
• samverkan skola, bibliotek och hem

Avslutningsvis, för att återgå till önskan om ett härligt sommarlov, så är det allra viktigaste att sommarlov innebär ledighet, lust och gemenskap. Läs tillsammans- läs den där serietidningen, faktaboken, lyssna på poddar och böcker, läs skyltar och listor- läs där ni är. Umgås och samtala. Barn som får läsa det de önskar att läsa blir barn som är nyfikna på läsandet och som kommer att sukta efter mer. Besök bibliotek, länsa boklådor och var nyfikna på vad andra läser- njut av mötet med det okända och äventyret. I högläsningen möter barnet inte bara berättelsen utan även konsten och den de läser tillsammans. Att läsa och uppleva är bäst tillsammans!

Önskar er alla en fin sommar & en god ledighet!
Vi ses till hösten!
Erica

Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

• Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
• Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
• Sammanställning av kartläggning
• Analysfrågor till undervisningen
• Kopieringsunderlag
• Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

• god generell språklig förmåga
• fonologisk medvetenhet
• goda kunskaper om bokstäver
• språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

• Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
• Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Digitala texter i förskolan med Polyglutt

Under januarimånad har flera av våra förskolor och deras avdelningar haft ‘prova på’- abonnemang på Inläsningstjänsts Polyglutt. Detta med syfte att prova på och i anslutning till detta återkoppla sina tankar kring användbarhet, användarvänlighet, kvalitet och utbud.

Polyglutt, som jag tidigare berättat om på bloggen, är en tjänst som tillgängliggör en digital bokhylla med inläst litteratur för barn och elever i förskola, förskoleklass och i grundsärskolan. Tjänsten har ett mångspråksfokus och har inläsningar översätta till i dagsläget 10 olika språk. Litteraturen är vald i samarbete med litteraturpedagogen Agneta Edwards och målet är inte att erbjuda flest, utan bäst urval av böcker

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tjänster som denna anser jag vara möjligheten att i förskola och skola redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av de förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Inläsningstjänst vill med tjänsten bidra till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgänglighet blir en pusselbit i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

På Laxöns förskola har pedagogerna på flera av avdelningarna tagit sin an tjänsten med stor glädje och i detta utvecklat olika angreppssätt för att på bästa och mesta möjliga sätt testa och utvärdera materialet.

På Inläsningstjänsts sida kan du läsa om Laxöns förskolas arbete med Polyglutt:

Helene Mathisson är förskollärare och handledare på Laxöns förskola i Halmstad. Vi frågade henne varför de ville prova Polyglutt och hur de har arbetat med tjänsten under sin provperiod.

Vi fick tips om Polyglutt från vår läs- och skrivutvecklare Erica Eklöf och nappade. Vi har ett projekt på min avdelning om att göra en lärmiljö som lockar fler barn till att läsa. Hela vår förskola deltar även i Läslyftet där jag och min kollega Magdalena Sällström är handledare. Polyglutt passade perfekt i tiden för oss. Vi beställde hörlurar och ”kompishörlurar” så att barnen kan lyssna själva eller tillsammans.

På min avdelning är Polyglutt ett av flera ”valkort” på förmiddagen – vilket innebär att barnen själva väljer en aktivitet. Polyglutt är populärt och väljs alltid bland de första korten. Sedan har vi Polyglutt tillgängligt under resten av dagen. Barnen kommer själva och ber om att få lyssna på bilderböcker. På de andra avdelningarna använder man tjänsten på olika sätt men all personal ser en vinning med Polyglutt.

På flera avdelningar har vi sett nyttan av att ha bilderböcker tillgängliga för barnen på olika språk. Det har varit flera barn som tidigare inte visat intresse för böcker eller velat lyssna på bilderböcker, men som nu har lyst upp som solar när de hört bilderboken på sitt eget modersmål. Polyglutt känns som ett bra komplement i barnens språkutveckling och det känns bra att vi kan erbjuda barnen detta.

Att läsa böcker, läsberätta och att lyssna på böcker har varit en bra blandning för barnen. Det har varit väldigt roligt att använda Polyglutt. Vi har sett hur snabbt barnen lärt sig att hitta i appen och använda sig av symbolerna för att välja kategorier. Faktaböckerna har varit väldigt poppis bland alla. Barnen kommer och säger ”Jag vill lyssna på minifakta om…”. De berättar om hajar och flygplan helt spontant. När vi har frågar ”Hur vet du det?”, svarar de ”Det har jag lärt mig på Polyglutt!”.

Att använda Polyglutt i barnens läs- och skrivutveckling är ett bra komplement till vår övriga pedagogiska verksamhet. Att barnen får träna sin förmåga att lyssna, koncentrera sig och förstå läsriktning är väldigt betydelsefullt. Vi når nu fler barn genom de olika språken och skapar en väg in till böcker och lässuget som är så viktigt. Vi tycker att det är bra böcker som är utvalda för boksamtal och skulle verkligen vilja fortsätta med Polyglutt. När vi har pratat med andra kollegor blir de nyfikna och vill prova.

Intervjun av Inläsningstjänst ledde i nästa steg till att Hallandsposten hörde av sig och gjorde ett reportage om förskolans fina arbete.

Förskolorna får i samband med sitt användande svara på en enkät för att vi vidare ska kunna se om tjänsten, eller liknande tjänster, är något som våra förskolor skulle vara betjänta av att ha tillgång. Vi vill med andra ord göra en kvalitativ utvärdering för att veta om materialet möter behov som finns hos oss. En del av tankarna de har är:

• Alla barn kan vara delaktiga i boken, oavsett språk
• Barnen får uppleva ett annat sätt att läsa sagor. De kan själva lyssna på saga när vi pedagoger inte har möjlighet att läsa högt. Barnen samtalar kring böcker i vardagen.
• Materialet är lättillgängligt. Ett bra redskap när vi jobbar med boksamtal.
• Bra att man kan lita på att val av böcker är gjort ur ett pedagogiskt perspektiv.
• Att böckerna finns på flera språk bidrar till barnens identitets- och språkutveckling.
• Polyglutt lockar till intresse för böcker.

 

Strategier & Cirkelmodellen (Didaktorn)

Att som elev ha tillgång till kvalitativa och adekvata strategier, strukturer, metoder och modeller i processen att lära sig lära spelar en avgörande roll för elevens motivation och akademiska självkänsla. Med syfte att utveckla sina förmågor och kunskaper så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål kan eleven med hjälp av dessa på ett mer strukturerat sätt ta sig an lärandet.

Läroplanen ger uttryck för en mängd olika förmågor och kunskaper som eleverna ska utveckla. För att ge dem möjlighet att utveckla dessa är det av stor vikt att vi i förskolan och skolan ger dem tillgång till olika verktyg som på olika sätt kan ge dem nycklar till lärandet. Det är alldeles för vanligt att barn och elever inte tror på sina förmågor och på grund av detta inte heller väljer att använda hela den kompetens de faktiskt besitter (Bjar & Frylmark, 2009). En undervisning som ger elever möjlighet att befinna sig i den proximala utvecklingszonen har, genom forskning och beprövad erfarenhet, konstaterats behöva vara kontext rik och kognitivt utmanande. För att vara tillgänglig för alla elever kräver den en medveten stöttning, adekvata och relevanta strukturer och strategier, t ex i form av språklig stöttning och en hög grad interaktion. Detta innebär att undervisningen betonar läsning, skrivning, muntlig framställning och lyssnande och ger stödjande visuella och språkbärande strukturer. En återkommande formativ bedömning av elevens ämnesspråkliga kunskaper i kombination med flera träningstillfällen är ytterligare framgångsfaktorer.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att det inte finns någon specifik strategi, struktur, metod, undervisningssätt eller särskilt material som, i sig självt, utvecklar barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Alla pedagoger och lärare har olika färdigheter som i kombination med olika elevgrupper, i olika lärmiljöer, får olika effekt på barnens och elevernas lärande. Det finns därför inga garantier för att något specifikt undervisningssätt kommer att leda till de önskade resultaten. Det är istället förhållningssättet samt det medvetna och strukturerade språkarbetet…som är avgörande. (Stödmaterial för rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, 2012).

Som pedagoger i förskola och skola måste vi vara medvetna om vikten av användning av olika språk- och kunskapsutvecklande verktyg och därför återkommande fundera över och diskutera hur vi arbetar språkutvecklande, varför vi gör som vi gör och vilka effekter vi förväntar oss av vårt pedagogiska och didaktiska arbete. Varje dag möter våra elever uppgifter och utmaningar där de ska söka, välja, bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi kanske gett dem möjlighet att lära sig hur det gör detta tillsammans (Körling). Vilka strategier, strukturer, metoder och modeller behöver då våra barn och elever för att utveckla sina språkliga förmågor så långt som möjligt? Hur går vi tillväga när vi modellar olika strategier nödvändiga för t ex grupparbeten, skrivande av olika texttyper eller läsförståelsestrategier nödvändiga i matematik?

Hur väljer vi då rätt strategier, strukturer, modeller och metoder?

Forskning visar att de, för att utveckla elevens språkliga förmåga, måste:

• vara relevanta i förhållande till elevens behov
• vara relevanta i förhållande till undervisningens fokus
• innehåller tydliga stödstrukturer
• har som mål att utveckla elevens självständighet och tillit till sin egen förmåga

Om vi har valt strategier, med utgångspunkt i ovanstående, blir de med större säkerhet en tillgång för lärandet genom att de blir tillgängliga och igenkännbara för alla elever. Genom att de möjliggör och skapar en delaktighet och självständighet för alla leder de i nästa steg till en större likvärdighet.

För att göra rätt val måste vi återkommande ställa oss följande frågor:

• Vad är målet och syftet med de strategier vi väljer att använda?
• Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi använder för att främja våra elevers lärande?
• Vilka strategier, metoder och material borde vi fortsätta med och vilka borde vi sluta med?
• Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder och material?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
• Vilka strategier och förmågor vill vi se användas i elevernas arbeten?
• Vilka strategier och förmågor förväntar vi oss att de ska ha med sig från årskurs till årskurs?
• Vilket ämnes- och resonemangsspråk behöver eleverna för att kunna använda och utveckla dessa strategier och förmågor?
• Hur ger vi eleverna tillgång till de strategier de behöver?

Under bokmässan 2017 utmanades jag genom att bli intervjuad för URs podcast Didaktorn av Nathanel Derwinger. Intervjun fokuserade Cirkelmodellen.

I intervjun berörs vikten av medvetenhet och ett pedagogiskt och didaktiskt förhållningssätt till de verktyg jag väljer att använda i min undervisning. Jag har, utifrån mina egna erfarenheter av modellen i samverkan med elever och pedagoger, kommit att se på cirkelmodellen som något mer än en modell. Jag vill snarare förhålla mig till den som ett förhållningssätt. Detta då jag ser cirkelmodellen som mer av ett sätt att förhålla sig till olika elevers olika behov av strategier, strukturer, modeller och metoder för att ta sig an den process som lärandet och kunskapsutvecklingen innebär. I intervjun delar jag med mig av tankar kring hur cirkelmodellen som förhållningssätt utmanar elevers lärande genom att öka motivation, akademisk självkänsla men också tanken kring olika verktyg för en kvalitativ språk- och kunskapsutveckling.

Cirkelmodellen som förhållningssätt involverar processer där flera olika verktyg för lärande används för att ge elever tillit till sin egen förmåga och modet att utmana sig själva vidare. Som lärare måste jag fundera över vad jag har för önskad effekt med min undervisning- vilka olika strategier behöver de elever jag faktiskt har i mitt klassrum här och nu. All användning av pedagogiska och didaktiska strukturer kräver engagemang men kanske framförallt också mod att som pedagog befinna sig i lärandegropen. Beroende på vilken zon våra elever befinner sig i under lärandet möter de på olika sätt det läskiga i att vara lärandegropen. En av förutsättningarna för en framgångsrik undervisning är att eleverna lär sig att lära. En ytterligare förutsättning är att jag som pedagog återkommande också utmanas i att lära mig lära och att även jag vågar vara i lärandegropen. Då kommer också eleverna våga sig ner i den.

 

Susan Humphries om att leva sig in i sagor

För drygt ett år sedan deltog jag i den internationella skolgårdskonferensen ”Green Grounds for Health and Learning”, där jag hade förmånen att lyssna på Susan Humphries föredrag. Susan Humphries är hedersdoktor vid SLU och tidigare rektor vid Coombes School i Reading, UK. Coombes är känd bland skolfolk över hela världen för sitt sätt att väva samman landskapsarkitektur, odling och kultur i pedagogiken, samt med utemiljön i barnens dagliga lärande. Hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Pedagogiken hon förespråkar kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete både i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Som en röd tråd löper elevernas engagemang och möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen.

I föredraget lyfte Susan fram barns behov av att få vara med och skapa och vara delaktiga i allt som görs i skolan. Detta att få vara en del av och kunna påverka det som händer är enormt viktigt för barnens motivation, och för att kunna identifiera sig och skapa relation till det som ska läras in. Vid högläsning av exempelvis sagor innebär detta att barnen får leva sig in i de olika rollerna, och leva ut de känslor som karaktärerna har. Barnen blir en del av sagan, och kliver in i en magisk värld som både är lik vår egen och skiljer sig markant från den.

När barnen agerar och dramatiserar sagan medan den läses kräver det ett mycket aktivt lyssnande från barnens sida. De upplever språket, engagerar känslorna i lyssnandet och bygger associationer till platsen där de är. Därför läser man sagorna på olika platser, eftersom miljöer i närområdet kan förstärka sagan.

Susan menar att skapande på detta sätt är en del av det mänskliga varandet, vi återuppfinner oss själva varje dag. Att leva sagan bringar liv i den, och det livet kan förnyas varje gång sagan läses. Susan betonas också vikten av att lära sig att läsa och skriva utifrån konkreta upplevelser. Läsning och skrivning är abstrakt och barnen behöver först agera och uppleva, sedan kan de reflektera, diskutera, skriva och berätta o.s.v.

På Coombes är närmiljön den främsta lärmiljön, och man engagerar föräldrar att vara aktiva deltagare i skolans arbete i den mån det är möjligt. Viktiga och sunda samhällsvärderingar framträder i samarbete mellan lärare, elever och föräldrar i harmoni med naturen, kulturen och platsernas historia.

För den som vill läsa mer så har Movium dokumenterat Coombes verksamhet och Susan Humphries gärning i bokform: Skolgården bästa klassrummet. Året runt på Coombes School, Titti Olsson et al. Runa förlag och Movium, 2002.

Sommarens effekt på elevers språkutveckling

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Men samtidigt också en ledighet som för många elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003).

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007).

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

• intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
• läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
• tillgång till böcker
• boktips adekvata för språknivå och ålder
• högläsning– av vuxna och barn
• vuxna som lyssnar på elevens läsning
• stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
• mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
• samverkan skola, bibliotek och hem

Ytterligare ett alternativ är att kika på gratisverktyget Jag har läst som finns framtaget med syfte att vara en resurs i arbetet med att vända sommarlovets färdighetsförlust till läslust. På webbsidan finns tips, underlag och mallar som kan användas av lärare, elever och vårdnadshavare. Vidare rekommenderas en kontakt och en samverkan med skolbibliotek och folkbibliotek med syfte att ge alla elever tillgång till för dem rätt medier.

Bookworm del 6 – Resultat, samt barnens röster och tankar om projektet

Under hela projekttiden på två år deltog sammanlagt 242 barn, ungefär lika många flickor som pojkar. Genom olika frågeformulär med både fasta och öppna frågor har man samlat in en mängd data som sedan bearbetats.

77,7% av barnen i projektet ökade sin glädje för att läsa och samtala i hög grad eller ganska hög grad under projektets gång. Endast 2,1% uppgav att intresset för att läsa och samtala var oförändrat.

74,8% av barnen i projektet ökade sitt intresse och sin glädje att arbete med naturvetenskap, teknik och matematik i hög grad eller ganska hög grad.

75,9% av barnen i projektet ökade sin förmåga att reflektera i hög grad eller ganska hög grad.

75% av barnen förändrade sitt beteende gällande värdeorden vänskap, fantasi, mod och framtidstro på ett positivt sätt.

77,2% av barnen ökade välbefinnandet i hög grad eller ganska hög grad.

Resultaten visade genomgående en positiv förändring för 75-80% av barnen. Man fann en statistiskt signifikant skillnad mellan de äldre (äldre än 4 år) och de yngre barnen, till de äldre barnens fördel. Med andra ord så kunde de äldre barnen tillgodogöra sig innehållet i projektet i högre utsträckning än de yngre barnen.

Nedan följer några citat från intervjuer med barnen:

”Man behöver tänka själv och inte göra som kompisarna.”

”Från böcker kan man lära sig bli klok och modig och en bra person.”

”Barn kan vara smarta men ska inte vara ensamma.”

”Barn måste ha böcker, annars mår de inte bra.”

”Jag har lärt mig att man ska vara snäll mot andra.”

”Vänner kan hjälpa oss att bli modiga.”

”Jag vet hur man ska bete sig rättvist.”

”Jag har lärt mig att rita Gilitrutt och att skriva mitt namn. Och att väga ull. Om man har lite ull är det lätt, har man en hel säck blir det svårt. En stor säck med mycket ull blir tung, men jämfört med stenar är ull ändå lätt.”

Bookworm del 2 – Tips från pedagogerna om hur man kan arbeta med sagan som metod

För att underlätta för de förskolor som vill komma igång att arbeta med sagor i verksamheten följer nedan lite tips:

Prata ihop er innan start! Vad vill ni göra? Varför? Sätt upp ett syfte med det ni vill åstadkomma med insatsen (t.ex. öka barnens intresse för språk, ökat välbefinnande, stimulera matematikintresset, utöka barnens ordförråd m.m.)

Fundera över utgångsläget. Går det att mäta eller beskriva var ni befinner er just nu?

Välj lämplig saga. Gärna i samråd med närmaste bibliotekarie.

Informera föräldrarna. Gör också upp en plan för hur de kan involveras.

Planera för hur sagan ska introduceras för barnen. Erfarenheterna från Kvarngränd visar att ju bättre förberedd personalen var – desto bättre togs sagan emot av barnen.

Samla in och skapa rekvisita till sagan.

Tänk igenom hur naturvetenskap, teknik, matematik, IKT, värdegrund m.m. kan vävas in i sagoarbetet.

Beroende på vilken saga ni väljer – fundera på vilka ni kan samarbeta med utanför förskolan för att t.ex. göra studiebesök eller lära mer (föräldrars arbetsplats, museum, bibliotek, lantgård, skola, affär o.s.v.)

Dokumentera löpande under arbetets gång. Om ni dokumenterar får ni ett bra underlag för att följa barnens utveckling, det professionella lärandet, projektets syfte och måluppfyllelse m.m.

Våga se varandras styrkor och utnyttja dem – ingen kan allt men alla är bra på något!

 

Bookworm – ett nordiskt förskoleprojekt med sagan i fokus

I den avslutande rapporten efter projektet Bookworm ställer sig förskoleceheferna Ulrika Jonson och Peter Waldemarsson frågan: ”Sagor läser man på alla förskolor, vad är det för märkvärdigt med det?”

På Kvarngränds förskola i Oskarström betyder sagan mycket, den är pedagogernas viktigaste medel för att arbeta med alla läroplanens mål. I inläggen de närmaste veckorna ska vi göra en djupdykning i Kvarngränds sagoarbete.

I rapporten går att läsa: ”I dagens samhälle är det mycket som kan konkurrera med tid för läsning vilket i sin tur ställer krav på förskolans praktiska och didaktiska pedagogik. Det är också av stor betydelse att samverka och hitta strategier tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare och kringliggande bibliotek för att skapa den atmosfär som behövs för att främja läslust…”.

I projektet Bookworm har förskolor i Sverige, Norge, Finland och Island samarbetet kring att läsa nordiska folksagor och införlivat dem med naturvetenskapliga ämnen.  Syftet med Bookworm var att bidra till ett ökat intresse och en ökad glädje i att läsa, att samtala om naturvetenskap, matematik och teknik samt att reflektera kring värdeord. Under projekttiden som löpte över två år har man arbeta med fyra nordiska folksagor. Alla deltagande förskolor arbetade med samma saga under en given tidsperiod. Efter varje saga genomfördes gemensamma projektmöten där metod och process diskuterades och utvärderades med hjälp av en extern utvärderare. Goda arbetssätt delades med övriga pedagoger, och problem man stött på kunde ventileras och eventuellt lösas. Pedagogerna i projektet använde sig av en Facebooksida och Skype för löpande kontakt mellan projektmötena. Dessutom genomfördes jobbskuggning, vilket innebär att personalen besökte varandras förskolor.

Gemensamt för alla deltagande förskolor var rekvisitans viktiga roll. Exempelvis så byggde man en jätte på samtliga förskolor under tiden man läste den svenska folksagan ”Pojken som åt ikapp med jätten”. Barnen hade tillgång till rekvisitan både inomhus och utomhus för att kunna leka sagan överallt. Med hjälp av musik, dans, drama och rörelse lekte och levde barnen sig in i sagan under lång tid.

Gemensamt för alla förskolor var också de reflekterande samtalen kring sagorna. Samtliga pedagoger genomförde boksamtal utifrån Aidan Chambers modell. I boksamtalen närmade man sig värdeorden på ett naturligt sätt och barnen erövrade successivt en förståelse av komplexa och abstrakta ord såsom vänskap eller tålamod. Samtliga förskolor samarbetade med bibliotek i närområdet och på Kvarngränd startades kapprumsbibliotek. Föräldrarna fick också låna hem sagan för att ta del av den hemma.

I följande inlägg kommer ni få del av filmer från verksamheten, barnens perspektiv, pedagogernas tips för andra som vill arbeta med sagor som metodik, samt tips för hur man kan genomföra boksamtal.