Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

• Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
• Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
• Sammanställning av kartläggning
• Analysfrågor till undervisningen
• Kopieringsunderlag
• Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

• god generell språklig förmåga
• fonologisk medvetenhet
• goda kunskaper om bokstäver
• språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

• Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
• Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Susan Humphries om att leva sig in i sagor

För drygt ett år sedan deltog jag i den internationella skolgårdskonferensen ”Green Grounds for Health and Learning”, där jag hade förmånen att lyssna på Susan Humphries föredrag. Susan Humphries är hedersdoktor vid SLU och tidigare rektor vid Coombes School i Reading, UK. Coombes är känd bland skolfolk över hela världen för sitt sätt att väva samman landskapsarkitektur, odling och kultur i pedagogiken, samt med utemiljön i barnens dagliga lärande. Hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Pedagogiken hon förespråkar kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete både i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Som en röd tråd löper elevernas engagemang och möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen.

I föredraget lyfte Susan fram barns behov av att få vara med och skapa och vara delaktiga i allt som görs i skolan. Detta att få vara en del av och kunna påverka det som händer är enormt viktigt för barnens motivation, och för att kunna identifiera sig och skapa relation till det som ska läras in. Vid högläsning av exempelvis sagor innebär detta att barnen får leva sig in i de olika rollerna, och leva ut de känslor som karaktärerna har. Barnen blir en del av sagan, och kliver in i en magisk värld som både är lik vår egen och skiljer sig markant från den.

När barnen agerar och dramatiserar sagan medan den läses kräver det ett mycket aktivt lyssnande från barnens sida. De upplever språket, engagerar känslorna i lyssnandet och bygger associationer till platsen där de är. Därför läser man sagorna på olika platser, eftersom miljöer i närområdet kan förstärka sagan.

Susan menar att skapande på detta sätt är en del av det mänskliga varandet, vi återuppfinner oss själva varje dag. Att leva sagan bringar liv i den, och det livet kan förnyas varje gång sagan läses. Susan betonas också vikten av att lära sig att läsa och skriva utifrån konkreta upplevelser. Läsning och skrivning är abstrakt och barnen behöver först agera och uppleva, sedan kan de reflektera, diskutera, skriva och berätta o.s.v.

På Coombes är närmiljön den främsta lärmiljön, och man engagerar föräldrar att vara aktiva deltagare i skolans arbete i den mån det är möjligt. Viktiga och sunda samhällsvärderingar framträder i samarbete mellan lärare, elever och föräldrar i harmoni med naturen, kulturen och platsernas historia.

För den som vill läsa mer så har Movium dokumenterat Coombes verksamhet och Susan Humphries gärning i bokform: Skolgården bästa klassrummet. Året runt på Coombes School, Titti Olsson et al. Runa förlag och Movium, 2002.

Linda Fälths avhandling, varvad träning ger bäst resultat

Linda Fälth hade arbetat som speciallärare i ett antal år när hon började forska. Hon hade många gånger sett elever som verkade utveckla sin läsning som förväntat, men vid en närmare titt kunde man se att det fanns brister i läsförståelsen. I hennes forskning ”The use of interventions for promoting reading development among struggling readers” (Linnéuniversitetet, 2013) har hon studerat elever i årskurs två som haft behov av specialundervisning i läsning, och som intensivtränat under sex eller sju veckor. Passen har varit korta, mellan 15 och 25 minuter. Hon har jämfört elever som tränat enbart avkodning, enbart läsförståelse samt elever som varvat avkodning och läsförståelse. En fjärde grupp hade ordinarie specialundervisning.

De elever som tränade både avkodning och läsförståelse har haft samma mängd tid som de andra. Eleverna i de tre första grupperna använde datorprogram, vilket specialundervisningsgruppen inte gjorde. En smula överraskande var det inte specialundervisningseleverna som fick bäst resultat, utan eleverna som tränade både avkodning och läsförståelse med hjälp av datorprogram. De närmade sig också de s.k. normalläsarna mest. Att notera är också att de som får kombinationsträning av både avkodning och läsförståelse INTE behöver dubbla tiden.

Resultaten visade sig vara stabila över tid. Eleverna testades igen ett år senare, och då hade avståndet till ”normalläsarna” minskat ännu mer. Kombinerad träning visade sig alltså vara effektiv både på kort sikt och på lång sikt. De positiva resultaten förstärks också av att det i den gruppen är färre elever som efter avslutad intervention fortfarande är i behov av specialundervisning i svenska.

Bookworm del 6 – Resultat, samt barnens röster och tankar om projektet

Under hela projekttiden på två år deltog sammanlagt 242 barn, ungefär lika många flickor som pojkar. Genom olika frågeformulär med både fasta och öppna frågor har man samlat in en mängd data som sedan bearbetats.

77,7% av barnen i projektet ökade sin glädje för att läsa och samtala i hög grad eller ganska hög grad under projektets gång. Endast 2,1% uppgav att intresset för att läsa och samtala var oförändrat.

74,8% av barnen i projektet ökade sitt intresse och sin glädje att arbete med naturvetenskap, teknik och matematik i hög grad eller ganska hög grad.

75,9% av barnen i projektet ökade sin förmåga att reflektera i hög grad eller ganska hög grad.

75% av barnen förändrade sitt beteende gällande värdeorden vänskap, fantasi, mod och framtidstro på ett positivt sätt.

77,2% av barnen ökade välbefinnandet i hög grad eller ganska hög grad.

Resultaten visade genomgående en positiv förändring för 75-80% av barnen. Man fann en statistiskt signifikant skillnad mellan de äldre (äldre än 4 år) och de yngre barnen, till de äldre barnens fördel. Med andra ord så kunde de äldre barnen tillgodogöra sig innehållet i projektet i högre utsträckning än de yngre barnen.

Nedan följer några citat från intervjuer med barnen:

”Man behöver tänka själv och inte göra som kompisarna.”

”Från böcker kan man lära sig bli klok och modig och en bra person.”

”Barn kan vara smarta men ska inte vara ensamma.”

”Barn måste ha böcker, annars mår de inte bra.”

”Jag har lärt mig att man ska vara snäll mot andra.”

”Vänner kan hjälpa oss att bli modiga.”

”Jag vet hur man ska bete sig rättvist.”

”Jag har lärt mig att rita Gilitrutt och att skriva mitt namn. Och att väga ull. Om man har lite ull är det lätt, har man en hel säck blir det svårt. En stor säck med mycket ull blir tung, men jämfört med stenar är ull ändå lätt.”

Bookworm del 2 – Tips från pedagogerna om hur man kan arbeta med sagan som metod

För att underlätta för de förskolor som vill komma igång att arbeta med sagor i verksamheten följer nedan lite tips:

Prata ihop er innan start! Vad vill ni göra? Varför? Sätt upp ett syfte med det ni vill åstadkomma med insatsen (t.ex. öka barnens intresse för språk, ökat välbefinnande, stimulera matematikintresset, utöka barnens ordförråd m.m.)

Fundera över utgångsläget. Går det att mäta eller beskriva var ni befinner er just nu?

Välj lämplig saga. Gärna i samråd med närmaste bibliotekarie.

Informera föräldrarna. Gör också upp en plan för hur de kan involveras.

Planera för hur sagan ska introduceras för barnen. Erfarenheterna från Kvarngränd visar att ju bättre förberedd personalen var – desto bättre togs sagan emot av barnen.

Samla in och skapa rekvisita till sagan.

Tänk igenom hur naturvetenskap, teknik, matematik, IKT, värdegrund m.m. kan vävas in i sagoarbetet.

Beroende på vilken saga ni väljer – fundera på vilka ni kan samarbeta med utanför förskolan för att t.ex. göra studiebesök eller lära mer (föräldrars arbetsplats, museum, bibliotek, lantgård, skola, affär o.s.v.)

Dokumentera löpande under arbetets gång. Om ni dokumenterar får ni ett bra underlag för att följa barnens utveckling, det professionella lärandet, projektets syfte och måluppfyllelse m.m.

Våga se varandras styrkor och utnyttja dem – ingen kan allt men alla är bra på något!

 

Bookworm – ett nordiskt förskoleprojekt med sagan i fokus

I den avslutande rapporten efter projektet Bookworm ställer sig förskoleceheferna Ulrika Jonson och Peter Waldemarsson frågan: ”Sagor läser man på alla förskolor, vad är det för märkvärdigt med det?”

På Kvarngränds förskola i Oskarström betyder sagan mycket, den är pedagogernas viktigaste medel för att arbeta med alla läroplanens mål. I inläggen de närmaste veckorna ska vi göra en djupdykning i Kvarngränds sagoarbete.

I rapporten går att läsa: ”I dagens samhälle är det mycket som kan konkurrera med tid för läsning vilket i sin tur ställer krav på förskolans praktiska och didaktiska pedagogik. Det är också av stor betydelse att samverka och hitta strategier tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare och kringliggande bibliotek för att skapa den atmosfär som behövs för att främja läslust…”.

I projektet Bookworm har förskolor i Sverige, Norge, Finland och Island samarbetet kring att läsa nordiska folksagor och införlivat dem med naturvetenskapliga ämnen.  Syftet med Bookworm var att bidra till ett ökat intresse och en ökad glädje i att läsa, att samtala om naturvetenskap, matematik och teknik samt att reflektera kring värdeord. Under projekttiden som löpte över två år har man arbeta med fyra nordiska folksagor. Alla deltagande förskolor arbetade med samma saga under en given tidsperiod. Efter varje saga genomfördes gemensamma projektmöten där metod och process diskuterades och utvärderades med hjälp av en extern utvärderare. Goda arbetssätt delades med övriga pedagoger, och problem man stött på kunde ventileras och eventuellt lösas. Pedagogerna i projektet använde sig av en Facebooksida och Skype för löpande kontakt mellan projektmötena. Dessutom genomfördes jobbskuggning, vilket innebär att personalen besökte varandras förskolor.

Gemensamt för alla deltagande förskolor var rekvisitans viktiga roll. Exempelvis så byggde man en jätte på samtliga förskolor under tiden man läste den svenska folksagan ”Pojken som åt ikapp med jätten”. Barnen hade tillgång till rekvisitan både inomhus och utomhus för att kunna leka sagan överallt. Med hjälp av musik, dans, drama och rörelse lekte och levde barnen sig in i sagan under lång tid.

Gemensamt för alla förskolor var också de reflekterande samtalen kring sagorna. Samtliga pedagoger genomförde boksamtal utifrån Aidan Chambers modell. I boksamtalen närmade man sig värdeorden på ett naturligt sätt och barnen erövrade successivt en förståelse av komplexa och abstrakta ord såsom vänskap eller tålamod. Samtliga förskolor samarbetade med bibliotek i närområdet och på Kvarngränd startades kapprumsbibliotek. Föräldrarna fick också låna hem sagan för att ta del av den hemma.

I följande inlägg kommer ni få del av filmer från verksamheten, barnens perspektiv, pedagogernas tips för andra som vill arbeta med sagor som metodik, samt tips för hur man kan genomföra boksamtal.

 

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – avhandling av Catharina Tjernberg

I sin avhandling ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade med avhandlingen 2013 vid Stockholms universitet och avhandlingen har sedan getts ut i bokform: Framgångsrik läs- och skrivundervisning – en bro mellan teori och praktik. Tjernberg understryker i sin forskning vikten av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, samt de förutsättningar och kompetenser läraren behöver för att bedriva sådant språkutvecklande arbete. Alla lärare behöver ha en mängd olika undervisningssätt och metoder i sin verktygslåda, men det räcker inte. Läraren behöver dessutom reflektera över och ompröva sin undervisning hela tiden, för att nå alla elever. Andra framgångsfaktorer i läs- och skrivundervisning är tydligt ledarskap, höga förväntningar på eleverna, att elevernas framsteg noga övervakas och att man tidigt agerar om någon elever uppvisar svårigheter. Attityden ”vänta och se” är i sammanhanget förkastlig.

Strukturer för kollegialt utbyte och lärande, samt samverkan mellan olika professioner är viktigt för att skapa de organisatoriska och strukturella förutsättningar som krävs. Kompetensutveckling för lärare ska vara kollegial, långsiktig, kontinuerlig och kontextbunden. På skolan där Tjernberg genomförde sin studie var samverkansfrågor i fokus. Där arbetade lärare, speciallärare och logoped tillsammans, och deras olika kompetenser berikade och kompletterade varandra.

Ett spännande tillägg i Tjernbergs avhandling är att i den studerade skolan är samverkan med föräldrar en viktig del i arbetet med läs- och skrivutveckling. Föräldrar är en viktig tillgång i arbetet med att upprätthålla en positiv lärandemiljö för eleverna.

Flera elever i de studerade och observerade klasserna hade fått diagnosen dyslexi. Tjernberg menar att även om orsakerna till svårigheterna är både genetiskt och socialt ärvda, så har man som lärare möjlighet att påverka utfallet av svårigheterna med en högkvalitativ undervisning och en stimulerande sociokulturell lärandemiljö.

Eventuella problem ska man ta itu med så fort de uppstår och det är viktigt att arbeta med både tidiga och förebyggande insatser. ”Vänta och se”-attityden tyder på okunskap hos lärarna om läs- och skrivprocesser samt om hur barns språk utvecklas. Insatser blir som mest effektiva tidigt i läsinlärningsfasen, innan felaktiga mönster befästs, i så tidig ålder som möjligt då hjärnan är som mest mottaglig för språk, och innan motivation och självförtroende åkt på smällar.

På den studerade skolan arbetade förutom lärare även två specialpedagoger och en logoped. Specialpedagogernas och logopedens uppdrag var att arbeta förebyggande och med tidiga insatser, och de var med sina specialkompetenser ett viktigt stöd i tidig kartläggning och noggrann övervakning av elevers läsutveckling, vilket kan minska risken för misslyckande i läsinlärningen. Kartläggningarna ska ligga till grund för implementeringen av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling samt specialpedagogik. Lärarnas teoretiska kunskaper måste genomsyra deras praktiska agerande, och handlingsstrategier för hur de ska gå till väga i läs- och skrivutvecklande undervisning måste vara teoretiskt förankrade.

 

Världslitteratur får nya läsare

Kulturrådet satsar under hösten 2016 på att världslitteraturen ska möta fler läsare. Man utlyser bidragsmedel till läs- och litteraturfrämjande projekt som lyfter fram böcker ur serien Alla Tiders Klassiker. De som beviljas bidragsmedel får förutom stödbeloppet fri tillgång till seriens böcker. Kulturrådet har tillsammans med olika förlag under flera år arbetat med bokserien Alla Tiders Klassiker. I serien ingår 150 böcker från olika tidsepoker och världsdelar, av såväl manliga som kvinnliga författare.Serien togs ursprungligen fram för att användas i undervisningen i grund- och gymnasieskolan men utlysningen av bidragsmedel vänder sig även till satsningar utanför utbildningssektorn. Inom höstens satsning väljer Kulturrådet att prioritera läsfrämjande för vuxna samt projekt som omfattar flera böcker och som når bred spridning. Ansökningsperioden är mellan den 20 september och den 18 oktober i år.

Läs mer: Kulturrådets stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser

Läs mer: Alla Tiders Klassiker

Läs mer: Titlarna i Alla Tiders Klassiker

Sommarboken 2016

Barnens bibliotek anordnar för femte året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar föratt stötta barn och ungdomar att läsa mer. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och reflekterande samtal under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.

Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.

Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.

Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i förra årets satsning var 225 bibliotek med!

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Läs och skrivkunskaperna hos unga vuxna – Vad händer efter PISA?

Ni känner alla till PISA-undersökningarnas nedåtgående resultat under 2000-talet, och att svenska elevers läsning försämrats de senaste årtiondena. Många elever går ut grundskolan utan att ha så pass god läsförståelse att de förstår och har behållning av en vanlig dagstidning, vilket leder till problem med att delta i det demokratiska samhället, och även påverkar fortsatta studier och arbetsliv. Men vad händer med läsförmågan hos dessa elever? Kan högskola/universitet och/eller arbetslivet träna eller kompensera för de bristande läskunskaperna? Hämtar eleverna upp sin läsning som vuxna?

SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) kom nyligen med rapporten Lära för livet där resultat från OECD’s undersökning PIAAC (Programme for the internationel assessment of adult competencies) redovisas. Av resultaten framkommer att den yngre vuxna befolkningens kunskaper visar samma försämring i läsning och matematik som man sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. De kunskaper och färdigheter som eleven inte utvecklat under skoltiden verkar inte heller kunna ”repareras” genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Försämringarna verkar gälla de elever som lämnade grundskolan efter millennieskiftet. Den svenska yngre vuxna befolkningen står sig fortfarande relativt väl i jämförelse med andra länder, men försprånget har minskat.

Studien får mig att tänka på hur viktigt det är att svenskt utbildningssystem fokuserar på läs- och skrivuppdraget, och att tidiga insatser sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå när målen inte uppnås. Argumentationen att vi inte har råd håller inte. Vi har inte råd med att låta bli. Kostnaderna för individen är stora när konsekvenserna av att inte utveckla sin läsförmåga kan vara livslånga; att inte kunna eller klara av högre utbildning, att inte vara fri att välja det jobb man vill ha, och att inte kunna ta till sig samhällsinformation. Kostnaderna för samhället är ännu större i form av utanförskap, arbetslöshet, kompetenstapp och ohälsa m.m.