Category Archives: språk

Om skärmar och barns tidiga språkutveckling – äntligen forskning

Som logoped får jag ofta frågor om små barns språkutveckling påverkas av det  uppskruvade tempot i samhället, om skärmarnas intåg i var mans hem, om framåtvända barnvagnar m.m. Som förälder brottas jag med andra, ibland liknande frågor. Hur många aktiviteter är lagom, hur mycket TV-tid är ok/dag och hur ofta ska barnen få tillgång till iPad?

Det är naturligt och bra att vi alla funderar över omvärlden våra barn lever i och hur de påverkas av den. Själv har jag saknat forskning kring skärmtid och hur den påverkar små barns språkutveckling.

I förra veckan kom äntligen rapporter om en ny forskningsstudie i USA som undersöker kopplingen mellan skärmtid och ”speech delay” (min översättning; försenad språkutveckling). Studien är gjord på 900 barn vars föräldrar rapporterat barnens skärmtid i minuter/dag vid 18 månaders ålder. En rad språkliga förmågor hos barnen testades sedan vid 18 månader, exempelvis barnens joller, ordförråd, grammatik och deras förmåga att påkalla uppmärksamhet verbalt. 20% av barnen i studien spenderade i genomsnitt 28 minuter/dag vid skärmar. För varje halvtimme skärmtiden utökades, utökades risken för ”expressive speech delay” med 49%, d.v.s deras förmåga att använda ljud och ord i expressiv kommunikation. Studien fann däremot inga kopplingar mellan skärmtid och andra delar av kommunikationen såsom exempelvis kroppsspråk och samspel.

Huvudansvarig för studien är Dr Catherine Birken, och hon betonar i alla artiklar jag läst att mer forskning behövs på området då detta troligtvis är den första studie som gjorts på skärmtid i relation till språk. Men jag tror att det redan nu är viktigt att fundera över vilken information som ges till föräldrar, och exakt vad vi som arbetar professionellt med barn ska svara på alla de där frågorna vi får om skärmtid.

Nämnda studie har ännu inte publicerats digitalt men du kan läsa artiklar om den på olika amerikanska sajter:

https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170504083141.htm

http://edition.cnn.com/2017/05/04/health/babies-screen-time-speech-delays-study/index.html

 

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, förskollärare, IKT, iPad, skärmtid, språk, Språkutvecklarna, Språkutveckling, tidig kommunikation, vårdnadshavare

Vad händer med språket när vi lämnar klassrummet? Forskning om språkutveckling och utomhuspedagogik.

Lärmiljön påverkar barns lärande inom många områden, så även språkutvecklingen. En interaktionsrik lärmiljö gynnar språkutvecklingen, medan en interaktionsfattig lärmiljö hämmar den. Men hur påverkas språkutvecklingen av de platser och rum för lärande som barnen vistas i?

Tanya Richardsson och Jane Murray beskriver hur barns språk kan påverkas av den miljö som barnets språklärande sker i, genom att redovisa forskning där man studerat hur barn använder språket i tre olika lärmiljöer; ett klassrum, ett uteklassrum och en skolskog.

Resultaten visade att barnen använde fler verb och adjektiv när de vistades i skolskogen. Deras yttranden var oftare i form av utrop och de adjektiv som användes var mer nyanserande. Forskarna drar slutsatsen att barnen var mer aktiva, engagerade och känslomässigt involverade i aktiviteter och uppgifter som genomfördes i skolskogen.

Inomhus använde barnen fler substantiv, men det bedömdes inte vara ett enbart positivt resultat eftersom barnen stannade kvar i en och samma aktivitet längre stunder i skolskogen, än i klassrummet. När barnen var inne i klassrummet tenderade de att vandra runt mellan olika aktiviteter i större utsträckning, vilket avspeglades i språket på så sätt att de yttrade fler olika substantiv.

En del forskare inom fältet menar att utomhusupplevelser möjliggör en större bredd i barns språkliga repertoar eftersom barnen inte begränsas på samma sätt som i en inomhusmiljö. En orsak är också att utomhusupplevelser bjuder in till socialt lärande i små grupper i större utsträckning än vad klassrummet gör.

Om du vill läsa mer om forskningen så hittar du hela artikeln här.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, elever, forskning, ordförråd, social språkmiljö, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning, utomhuspedagogik

Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – matsituationen

Communicate in Print från Hargdata är ett fantastiskt bra, lätthanterligt och användbart bildhanteringsprogram. I programmet kan du skapa dagsscheman, spel, situationskartor och mycket mer. För den som har svårt att rita och måla för hand, erbjuder programmet även möjligheter att skapa egna bilder och konstverk digitalt. I programmet finns bilder, men också bilder av tecken.

När du köper programmet medföljer ett antal mallar och exempel; däribland ett tallriksunderlägg i A3 format, med på förhand valda bilder. Snabbt och enkelt kan du modifiera underlägget så att det passar dina barns eller din verksamhets behov. Nedan ser du underlägget med mina ändringar först med bilder och sedan med tecken.

tallriksunderlägg Malik

tallriksunderlägg tecken

På Hjortens förskola i Halmstad använder pedagogerna tallriksunderlägget ursprungligen för ett barn med svårigheter inom kommunikation och samspel. Tallriksunderlägget användes från början av pedagogerna eftersom de såklart är barnets språkliga förebild i samtalet vid maten. Efter ett par veckor började även barnet att använda bilderna för att be om mat, kommentera och samtala. Flera andra barn har också visat sig ha nytta av bild- och teckenstödet som nu ges.

För hållbarhetens skull har pedagogerna valt att med häftmassa fästa tallriksunderlägget på ett större och något hårdare skrivbordsunderlägg. Både bildunderlägget och teckenunderlägget är fastsatt på skrivbordsunderlägget och pedagogerna kan därmed använda bildstödet obehindrat och samtidigt tjuvkika på hur man tecknar orden (initialt när man lär sig använda teckenstöd är det lätt hänt att glömma bort eller bli osäker på hur tecknen ska utföras).

tallriksunderlägg på skrivbordsunderlägg

Läs mer om bildstöd för barn med språkliga svårigheter här.

Lämna en kommentar

Filed under akk, bilder, bildstöd, Förskola, förskollärare, GAKK, grav språkstörning, språk, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, TAKK, tecken

Pen Pal – ett sätt att stärka modersmålet och den flerspråkiga identiteten?

20% av Sveriges barn talar fler eller andra språk än svenska. Skollagen fastställer att förskolan ska medverka till att flerspråkiga barn ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står dessutom att barn ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Många som arbetar i förskolan brottas idag med i vilken form det i praktiken ska gå till, när man som personal i förskolan endast talar svenska. Begreppet modersmålsstöd i förskolan är inte heller väldefinierat och tydligt, och kommuner väljer att tolka det på många olika sätt. Även inom kommuner, mellan olika förskolor, kan det vara stora skillnader i hur man i praktiken arbetar för en aktivt flerspråkig förskola. Mer om detta i kommande inlägg…

Men! Ett sätt bland många är att se till så att det finns flerspråkig litteratur på förskolan, och att läsa sagor och berättelser från andra kulturer. Den flerspråkiga litteraturen kan läsas av flerspråkig personal, modersmåls- eller integrationsstödjare eller liknande, eller lånas ut till föräldrar för läsning hemma. Föräldrar kan också läsa in böckerna hemma så att de finns tillgängliga i digital form på förskolan, via någon lämplig app för ändamålet.

Ett annat sätt kan vara att använda Pen pal, som är en slags läspenna. Pen pal är en kombinerad mp3-spelare och scanner som kan läsa böcker högt, sida för sida. Ljudfiler laddas in i Pen pal på flera olika språk, och användaren väljer sedan vilket språk hen vill lyssna på. Ytterligare en finess med Pen pal är att den har en mikrofon som låter användaren spela in ljud själv. Användaren kan upprepa texter, återberätta eller hitta på egna berättelser till bilder i böcker. Pen pal säljs på http://www.ndio.se och där kan man även läsa mer om pennan. På Ndio kan man också köpa böcker, bl.a. ”Min trespråkiga talande ordbok” och såväl klassiska sagor som andra skönlitterära verk.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Halmstad där ett antal pen pals är ute på prov i förskoleverksamheterna för att personalen ska kunna prova arbetssätt och utvärdera effekter av arbetet med Pen pals. Resultatet av pilotprojektet får vi återkomma till senare i vår!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, begrepp, digital läsning, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Högläsning, Inlästa läromedel, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Bookworm del 2 – Tips från pedagogerna om hur man kan arbeta med sagan som metod

För att underlätta för de förskolor som vill komma igång att arbeta med sagor i verksamheten följer nedan lite tips:

Prata ihop er innan start! Vad vill ni göra? Varför? Sätt upp ett syfte med det ni vill åstadkomma med insatsen (t.ex. öka barnens intresse för språk, ökat välbefinnande, stimulera matematikintresset, utöka barnens ordförråd m.m.)

Fundera över utgångsläget. Går det att mäta eller beskriva var ni befinner er just nu?

Välj lämplig saga. Gärna i samråd med närmaste bibliotekarie.

Informera föräldrarna. Gör också upp en plan för hur de kan involveras.

Planera för hur sagan ska introduceras för barnen. Erfarenheterna från Kvarngränd visar att ju bättre förberedd personalen var – desto bättre togs sagan emot av barnen.

Samla in och skapa rekvisita till sagan.

Tänk igenom hur naturvetenskap, teknik, matematik, IKT, värdegrund m.m. kan vävas in i sagoarbetet.

Beroende på vilken saga ni väljer – fundera på vilka ni kan samarbeta med utanför förskolan för att t.ex. göra studiebesök eller lära mer (föräldrars arbetsplats, museum, bibliotek, lantgård, skola, affär o.s.v.)

Dokumentera löpande under arbetets gång. Om ni dokumenterar får ni ett bra underlag för att följa barnens utveckling, det professionella lärandet, projektets syfte och måluppfyllelse m.m.

Våga se varandras styrkor och utnyttja dem – ingen kan allt men alla är bra på något!

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling

Coming together – ett IKT-baserat språkprojekt där elever på olika program och i olika skolformer kommer närmare varandra

I detta inlägg gör vi ett besök hos Jennie Bengtsson, svensk- och engelsklärare på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg. Jennie var med och kammade hem priset Europeiska kvalitetsutmärkelsen för språkundervisning 2014 då hon jobbade på Streteredskolan i Kållered.

Jennie arbetar just ni i ett projekt som kallas Coming together. Det är ett IKT-baserat språkprojekt som för elever på olika program och i olika skolformer närmre varandra.

Projektet ”Coming together” består av tre delar. Dels handlar det om att arbeta med realia i engelska 5. Dels om att två olika klasser på olika program (naturvetenskapliga programmet samt samhällsprogrammet) samarbetar parvis i Google docs. Där har de först gjort en broschyr om ett engelsktalande land. Arbetet med broschyren avslutades med en debatt där eleverna fick argumentera utifrån olika frågeställningar.

Därefter i grupper om fyra har de skapat en skönlitterär bok (innehållandes fakta om landet) för en speciell målgrupp, i detta fall högstadieelever. De har fått spåna fram en fiktiv historia med karaktärer, inledning, problem, miljö m.m. Ett första gemensamt möte inledde arbete och sedan har de skrivit boken i ett gemensamt Google docs som de även delat med Jennie. Allt arbete i projektet sker med IKT som bas. Högstadieeleverna och gymnasieeleverna har dessutom kommunicerat med varandra på engelska under arbetets gång, vilket har varit ett roligt, lärorikt och inspirerande inslag i arbetet. Det blir tydligt att eleverna lär sig mycket av varandra.

I dagarna skickas elevernas egna böcker till tryckeriet och den 13/10 är det book-release. Inför detta event gör eleverna allt arbete själva, allt ifrån tal, bokningar, mat och kontakt med media. Senare i höst väntar både utställning på stadsbiblioteket i Göteborg och workshop för högstadieeleverna som vid det laget har hunnit läsa igenom böckerna. Under workshopen är tanken att högstadieeleverna ska få uppleva landet de läst om på olika sätt, under ledning av gymnasieeleverna. Jennie berättar att genom detta arbetssätt så får vi in nästan alla förmågor och möjligheterna att arbeta formativt är oändliga, tack vare IKT-verktygen.

Eleverna på högstadiet har varit delaktiga i arbetet under hela projektet. Gymnasieeleverna har skrivit brev till dem och man har även skickat vloggar mellan sig för att även utveckla tal och hörförståelsen.

Alla som arbetar med projektet tycker att det är ett fantastiskt sätt att jobba och de har nått mycket goda resultat i elevernas lust, motivation och lärande. Är du intresserad av att veta mer om ”Coming together” är du välkommen att maila Jennie på: jennie.bengtsson@educ.goteborg.se

Fotograf: Sohir Turki Na2c 

 

Lämna en kommentar

Filed under engelska, Gymnasieskolan, IKT, läs- och skrivutveckling, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling, svenska, undervisning

Förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras – SOU 2016:46

Jag har tidigare skrivit inlägg om SOU 2016:46. Denna utredning föreslår en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer. SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolan har ett brett utbud gör det att kommuner kan få svårt att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar. Därmed föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom samtliga gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS.
Vidare förslås att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen. Detta sker genom så kallade regionala nav med regionala samordnare som innehar specifik kompetens. En regionala samordnaren leder arbetet kring dessa funktionsnedsättningar, och ska verka för att regionerna erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet för elevgruppen. Det kan röra sig om allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer.

En av de viktigaste nycklarna till skolframgång är språket. Det medför att rätten till undervisning i teckenspråk är central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare.

Utöver detta innehåller utredningen bland annat följande förslag:

Avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens olika insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, oavsett om dessa sker i reguljär klass eller i SAK-miljöer.
Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö lyfts in i skollagen och förtydligas, men också genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer.
Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har ofta uppfattats som problematisk av såväl mundigheter som intresseorganisationer. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet, synnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. 

Om utredningens förslag går igenom  innebär det att elever med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Lämna en kommentar

Filed under akk, Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, elever, grav språkstörning, regeringen, språk, Språkstörning, Språkutveckling, SPSM, TAKK, tecken, utredning