Etikettarkiv: andraspråksinlärning

Flerspråkig broschyr om små barns språk

Majoriteten av världens befolkning är flerspråkig. Med modersmål menar man det eller de förstaspråk som lärs in och talas i hemmet i samspel med vårdnadshavare, syskon, familj och vänner. Modersmålet har stor betydelse för utvecklingen av barns och elevers språk, identitet, personlighet och tankar. Ett välutvecklat modersmål ger också goda förutsättningar för att lära sig svenska och andra språk.

hola

Att använda det egna språket handlar om att utveckla en identitet och kunna ge uttryck för sina känslor. När barn lär sig både modersmål och svenska får de tillgång till sin kulturella bakgrund och möjlighet att tillhöra två kulturer. Barn som befinner sig i en flerspråkig miljö utvecklar många gånger olika ordförråd på de olika språken. Det är vårdnadshavarna som ger barnet tillgång till modersmålet och dess begrepp, djup och omfång. Med ett starkt modersmål har barn och elever en större möjlighet att utveckla inte bara ett vardagsspråk utan också ett skolspråk på svenska.

Vi vet att viktiga aspekter i utvecklandet av barns modersmål och språk är att vi vuxna, vårdnadshavare, familj, vänner och pedagoger, språkduschar våra barn. Detta kan göras på en mängd olika sätt t ex genom att prata och diskutera med ditt barn på modersmålet får det träna på och utveckla sitt språk. Att läsa böcker, berätta sagor och historier, sjunga sånger och träna rim och ramsor på barnets modersmål är alla olika sätt att stärka ett barns språk-, läs- och skrivutveckling.

dittspråk

För att informera och inspirera vårdnadshavare till språkande i olika former, såsom läsande, berättande, ramsande och sjungande, har Interbib helt nyligen publicerat en broschyr kring små barns språk, Ditt språk och din röst…,  som riktar sig till vårdnadshavare med barn i förskola och förskoleklass. Syftet med materialet är att främja och väcka läslust och berättarglädje samt visa på just modersmålets betydelse för en språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Broschyren finns tillgänglig på hela 48 olika språk och vill göra det mångspråkiga biblioteket mer känt och tillgängligt för alla vårdnadshavare och barn oberoende av talat språk.

Broschyren som i första hand är framtagen för användning av bibliotek och BVC är också en tydlig och värdefull tillgång för våra förskolor- alla verksamheter som möter vårdnadshavare och barn.

Broschyren finns för nedladdning och utskrift hos Interbib och går även att beställa i tryck på flera språk såsom arabiska, engelska, franska, kinesiska, persiska, polska, ryska, somaliska, svenska och thai. Den tryckta broschyren beställs då via mail (ib.ssb@stockholm.se). Broschyren är framtagen av Internationella biblioteket i samarbete med läns- och regionbiblioteken med stöd av Kulturrådet 2015.

Annonser

1 kommentar

Under Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, läsfrämjande, modersmål, pedagog, vårdnadshavare

Kommunikationsstöd för männsikor på flykt

Överallt, i tidningar och på TVs nyheter hör och ser vi om alla människor som idag är på flykt undan krig och terror i andra länder. Efter många gånger långa och skräckfyllda resor landar de någonstans i Sverige.

Att komma ny till inte bara ett land utan också en främmande kultur och ett främmande språk är en utmaning för vem som helst av oss, som studenter eller som arbetskraft. Att komma ny till dessa förutsättningar och dessutom ha en oönskad flykt med sig i ryggsäcken ställer ytterligare krav på alla individer, vuxna som barn.

I mötet med det svenska samhället uppstår kommunikationskrav och då också kommunikationssvårigheter då vi inte talar samma språk. Många förskolor och skolor uttrycker idag en önskan om att på bästa sätt kunna möta dessa barn och vårdnadshavare då de kommer till våra verksamheter. Språk och kommunikation spelar en många gånger avgörande roll för hur den första erfarenheten och känslan blir.

Det kan också vara svårt att sätta ord på det man har upplevt. Då kan bilder som stöd i kommunikationen många gånger vara till stor hjälp, särskilt när språket inte räcker till. Ett visuellt stöd ger ett gemensamt språk, bildspråket, och en trygghet för alla parter i att faktiskt säkerställa en viss förståelse i samtalet.

komhit

Bildstöden på komhit.se är framtagna för att underlätta samtala med människor som flytt från svåra omständigheter. Materialet KomHIT—kommunikationsstödjande insatser är framtaget med medel från Arvsfonden.

Bildstöden har 35 bilder på varje uppslag. Några av orden är vanliga och fungerar bra i många olika situationer. Andra ord är mer specifika för den situation den som flytt befinner sig i. Bilderna har ord både på svenska, engelska och arabiska. Bildstöden är gjorda på Bildstöd.se och går att ladda hem och kan användas digitalt. Bildstöd är en webbtjänst där du kan tillverka bildstöd på egen hand utan kostnad.

bildstod-logo

1 kommentar

Under elever, Förskola, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, vårdnadshavare

Språkstimulerande barnlitteratur

På Flerspråkighet i fokus 2015 pratade Margareth Sandvik, professor i norsk didaktik vid Högskolan i Oslo och Akershus, om hur man skapar förutsättningar för en stimulerande språkmiljö i den flerspråkiga förskolan. Hon ställde sig också den viktiga frågan om hur kan man kan utvärdera den egna verksamheten utifrån de framsteg barnen gör.

Margareth Sandvik började med att ge den svenska publiken en bakgrund till den norska förskolans utmaningar. Hon beskrev en situation med stora kunskapsklyftor mellan olika barn, och mellan olika grupper, både språkligt och fakta/kunskapsmässigt. Flerspråkiga familjer använder förskolan mindre än enspråkiga barn i Norge, och flerspråkiga barn lyckas i mindre utsträckning i skolan.

Precis som i Sverige bygger den norska skolans undervisning på majoritetens språk och erfarenheter. Det gagnar sällan de flerspråkiga barnen som oftast tillhör minoriteten och saknar en del förkunskaper och erfarenheter som majoriteten har.

Margareth Sandvik beskrebv sedan en studie som hon och hennes kollegor gjorde. Inom ramen för studien skapade och använde man materialet ”Lär mig norsk för skolestart”. Översatt till svenska heter det ”Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan”, vilket säkert klingar bekant för många av er.

I studien ville man:

  • Språkstimulera med hjälp av litteratur.
  • Kartlägga barnens framsteg och därmed den egna verksamhetens kvalitet
  • Jobba med övergångarna till skolan.
  • Samarbeta med hemmen.

Resultaten av studien var tämligen sensationella och alldeles fantastiska. Barn som inte kunde någon norska alls när de började på förskolan, presterade över genomsnittet i klass 1 vad gäller bland annat läsförståelse och ordförråd. Man arbetade med att fördjupa barnens reflekterande kring böcker och texter. Pedagogerna arbetade med olika strategier för boksamtal, de ställde öppna och kognitivt utmanande frågor och var själva förebilder genom att inte ha färdiga svar på frågorna de ställde. Margareth Sandvik gav exempel på en bra och en dålig fråga att arbeta med utifrån Alfons Åberg. En dålig fråga är ” Vad har Alfons för färg på sin tröja?” medan en bra fråga som utmanar barnens språk och tänkande i samtalen är ”Jag undrar om Alfons har någon mamma?”.

Pedagogerna på förskolorna som deltog i studien arbetade utifrån följande punkter.

  • Gå från det enkla till det svåra.
  • Utgå från barnets förförståelse.
  • Använd rekvisita. Konkretiseringsföremål gör textens innehåll till här och nu. KOnkretiseringen gjordes på olika sätt, t.ex. med hjälp av språkväskor, gosedjur, måla/rita, lera m.m.)
  • Förenkla texten (både innehåll och struktur) i början. Försvåra efterhand.
  • Gå från det kontextbaserade till det kontextoberoende (släpp på konkretiseringen efterhand och börja ställa utmanande frågor).

För att konkretisera för OSS I PUBLIKEN, gav Margareth oss en närmare inblick i ett av förskolornas arbete kring en bok vid namn ”Nisse hos frisören”. Pedagogerna valde boken utifrån att de flesta barn har erfarenhet av att gå till frisören. Man läste boken och tittade och benämnde olika föremål relaterade till boken. Efter det gjorde man en utflykt till en frisör. Där fortsatte man att utveckla barnens begreppskunskap genom benämning och samtal, ett upplevelsebaserat lärande. När man kom tillbaka till förskolan lekte man frisör, med ingången att sagan kan lekas överallt. Man ritade och målade, och satte sedan ihop bilder och texter som barnen berättade till en egen bok.

Hur blev det då med kartläggandet? Barnens framsteg observerades och dokumenterades på olika sätt, genom intervjuer och samtal, filmer, språkliga analyser… Pedagogerna kartlägger alltid parallellt med de aktiviteter man utför och de teman man arbetar med. Man kartlägger hela tiden och med ett formativt förhållningssätt. Man tittar i böckerna man arbetat med, lyssnar på det barnen berättar och ser vad de lärt sig och fått med sig av berättelsen. Vilka ord och uttryck som har fastnat.  Man har reflekterande samtal, och funderar på om barnen kunnat identifiera sig med innehållet, d.v.s. har de gjort några kopplingar mellan texten och jaget, texten och omvärlden, mellan olika texter? Pedagogerna har arbetat mycket med att spela in sig tillsammans med barnen, och transkribera, för att se och höra sig själva som pedagog/språkstimulerare.

Målet med arbetet är självklart flerspråkighet. Man tänker sig att de böcker man arbetat med blir till gruppens gemensamma referensramar, vilket minskar glappet mellan majoritetens och minoritetens olika erfarenheter och referensramar.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Kartläggning, modersmål, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling, Tidiga insatser

Ämnesspecifikt språk hinder för andraspråksinlärare

Lotta Olvegård är doktorand vid Göteborgs universitet, på Institutionen för svenska språket. Hon har skrivit en mycket intressant avhandling om mötet mellan flerspråkiga elever och gymnasieskolans läroböcker i historia. I dessa läromedel finner man ett ämnesspecifikt och ofta abstrakt språkbruk, vilket begränsar många flerspråkiga elevers läsförståelse.

Vi har många gånger tidigare på bloggen skrivit om ordförrådets stora betydelse för att nå en god läsförståelse. Agneta Edwards skriver i sin bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” att med så lite som 3000 ord kan man klara sig en vanlig dag på de flesta språk, som turister eller som nya i ett land. Men redan vid start i förskoleklass beräknas att eleverna måste ha minst det dubbla antalet ord för att kunna hänga med i undervisningen. Kraven ökar sedan drastiskt genom hela skoltiden. I årskurs 4 utsätts eleverna för ca 10.000 ord per år. Alla dessa ord måste inte införlivas i det aktiva ordförrådet, men eleverna behöver förstå majoriteten av dem. Eva-Kristina Salameh, med. dr i logopedi vid MAS, menar att det tar många år att nå ett ”skolspråk” på svenska, och för elever som kommer till Sverige sent är det svårt att komma ikapp. Klasskamraterna ordförråd fortsätter att utvecklas och eleverna med svenska som andraspråk måste därför hålla dubbelt tempo i sin ordinlärning. Ordförrådet kan därmed utgöra ett långlivat hinder för eleverna – det tar tid att göra det nya språket till ett verktyg för inlärning!

tid för tillägnande av andraspråk

Lotta Olvegårds avhandling visar också att det inte enbart är de nyanlända eleverna som har svårt att tolka språket i läroböckerna, utan även elever som gått flera år i svensk skola. Avhandlingsförfattarinnan började sin studie med att språkligt analysera ett antal lärobokstexter i historia. Sedan genomförde hon samtal om innehåll och språk i några av texterna med elever i gymnasieskolans historieundervisning. Samtalen fördes med elever med svenska som första- respektive andraspråk.

Som alla vet så förväntas elever i skolämnet historia på gymnasiet kunna läsa texter kritiskt och analytiskt. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, om man inte vad och vem texterna handlar om. Eleverna måste också kunna analysera komplexa språkliga strukturer och tolka underförstådd information i texten. Lotta Olvegård poängterar att historieböckerna dessutom är skrivna med ett västvärldsperspektiv, och många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Lotta Olvegård drar bl.a. slutsatsen att andraspråksläsarnas svårigheter att förstå lärobokstexterna inte handlar om att de är generellt dåliga på svenska, utan på att de inte hunnit utveckla det ämnesspecifika skolrelaterade språkbruket som präglar lärobokstexter i olika ämnen. Hon menar vidare att detta ytterligare stärker argumenten för att alla ämneslärare även måste vara språklärare. Alla elevers språkutveckling är alla lärares gemensamma ansvar!

1 kommentar

Under Flerspråkighet, forskning, Gymnasieskolan, läromedel, ordförråd, språkförståelse, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Hallå Dakar – flytande svenska på sju månader

I skrivande stund har jag nyss startat om en spännande dokumentär på SVT2 – ”Hallå Dakar!” Ett svenskt färdtjänstföretag bestämmer sig för att öppna ett callcenter i Senegal. De söker ett antal språksnillen som på sju månader får lära sig prata flytande svenska. Om de lyckas kommer de att få jobb i företaget.
Dokumentären skildrar ett lustfyllt lärande av ett nytt språk, med kreativa metoder och i ständig dialog och interaktion. Jag älskar att se hur deras lärare Teresa tar med sina elever ut på stan för att uppleva, sätta ord på vad de ser och träna sina elevers hörförståelse genom att beskriva människor och aktiviteter i omgivningen. Det är underbart att se elevernas glädje när de sjunger och dansar till Peps Persson, sitter i ring och debatterar olika ämnen, eller tittar på och diskuterar filmen Jalla Jalla.
I dokumentären finns mycket att inspireras av för alla oss som på något sätt arbetar med elever som håller på, eller precis ska börja lära sig svenska. Om glädjen i att lära sig ett nytt språk. Hur mycket motivation och meningsfullhet spelar roll för inlärningsförmågan. Och hur snabbt en andraspråksinlärning faktiskt kan gå när förutsättningarna är de rätta, läraren kompetent och gruppen arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.
Dokumentären går i repris både 8/11 och 9/11 i SVT2.

2 kommentarer

Under Flerspråkighet, modersmål, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning