Category Archives: modersmål

Föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor

I Halmstads kommun har vi flera områden där majoriteten av invånarna mer eller mindre nyligen har kommit till Sverige. Områdena benämns i vissa sammanhang som ”mångkulturella”, och i andra sammanhang som ”segregerade”. Oavsett hur man väljer att se på saken så pågår ett ständigt arbete i såväl förskolor som skolor med att bättre förstå och möta de behov som just dessa elever har. Man jobbar konstant med att utveckla verksamheten för att bättre tillgodose barns och elevers behov av exempelvis språkutvecklande undervisning, men också för att finna samverkansformer med organisationer och föreningar för att kunna erbjuda eleverna en meningsfull fritid. I dessa områden pågår också ett ständigt utvecklingsarbete kring föräldrasamverkan och kommunikationen med vårdnadshavare, som på grund av både språkliga och kulturella skäl kan vara en utmaning.

För en tid sedan hade jag glädjen att arbeta ihop med några förskolor som jobbat fram en modell för en utvecklad föräldrasamverkan i just det området.

Inför inskolning bjöds föräldrarna in till ett första möte, tillsammans med tolk. ”Det är inte de som behöver tolk, det är vi” sade en av förskolecheferna. ”Vi måste förstå föräldrarna och barnens behov, deras kultur, nätverk och bakgrund.” I detta första möte låg allt fokus på att lyssna till föräldrarna och att skapa goda relationer med dem. Man hade under flera år kompetensutvecklat personalen på förskolorna kring interkulturalitet, under ledning av lärledaren Eva Ohlsson. Den enda information man gav föräldrarna i detta läge var kort om förskolans uppdrag, och föräldrarna fick med sig en kortfattad skrift; ”Förskolan är till för ditt barn” som finns tillgänglig på Skolverkets hemsida, översatt till många olika språk.

Principen man hade var att alltid ge information i rätt kontext, samt att ge bildstöd till. Det betyder att informationen om vilka kläder barnet behöver ha på förskolan ges i hallen, vid barnets hylla, i av- eller påklädningskontext. I hallen finns andra barns hyllor och extrakläder tillgängliga. Personalen kan visa och föräldrarna kan ställa frågor, peka o.s.v. och har då större chans att göra sig förstådda. Bildstödet man gav kunde se ut ungefär så här:

Detta behöver ditt barn på förskolan

Rutinerna på dessa förskolor var mer flexibla än på andra förskolor. Anledningen var att man lärt sig att tid inte är lika exakt i andra kulturer som i Sverige. Man ställde sig alltid frågan om vad som var viktigt på riktigt? Och valde därmed striderna noga. Pedagogerna hade lärt sig att planera aktiviteterna utifrån de förutsättningar man hade, och det innebar att det kunde försvinna tre barn en dag när det var extra kallt ute, eller att barn hämtades och lämnades utanför ordinarie schema. Man hade stor förståelse för att matsituationen på förskolan kunde behöva anpassas emellanåt, eftersom vissa barn var väldigt ovana vid att sitta vid bordet och äta med kniv och gaffel. Kanske var det vanliga för dem att äta med händerna, eller att sitta tillsammans i ring på golvet under måltiden.

Det fanns fyra grundpelare i förskolornas arbete med att utveckla föräldrasamverkan.

  1. Tid
  2. Nyfikenhet
  3. Föräldraerfarenheter
  4. Föräldrar som resurs att stötta modersmålet

Den första punkten innebar att man inte kunde förvänta sig att föräldrarna skulle ta till sig och förstå hela läroplanen på en gång (kan vi någonsin det?), istället valde man att jobba långsiktigt med att förankra och skapa förståelse för förskolans verksamhet. Man informerade om arbetet, de projekt man arbetade med, i kontexten och med stöd av foton och konkreta material som fanns tillgängligt på förskolan.

Den andra punkten innebar att pedagogerna visade ett genuint intresse för familjerna och deras livsvillkor, historia, önskemål och tankar. Man vågade fråga även de frågor som kunde kännas obekväma eller svåra att ställa. Man bad föräldrarna att berätta och tog sig tid att lyssna.

Att ta tillvara på föräldrarnas erfarenheter kunde innebära att föräldrar bjöds in till förskolan för att berätta om sitt land, sitt yrke eller något liknande. Det var viktigt att lyfta alla föräldrar, och därmed bekräfta och uppmärksamma även barnen.

Föräldrar är självklart en resurs i att stötta alla de barn som har fler språk i hemmet än bara svenska. Dessa förskolor hade en mängd pedagoger som pratade andra språk, men det gick inte att täcka hela verksamhetens behov på detta sätt. Istället tog man hjälp av föräldrarna för att läsa in sagor på barnens modersmål och översätta material. Man hade också ett aktivt språkfrämjande arbete i form av information om föräldrarnas betydelse om barnens språkutveckling, samarbete med det lokala biblioteket för tillgång till flerspråkiga sagostunder, samt kapprumsbibliotek där föräldrar kunde låna böcker på både svenska och de olika modersmålen.

Förskolorna upplevde att många föräldrar blev mer delaktiga under arbetets gång, men också att pedagogerna fick ett annat synsätt och fler strategier i och med att de interkulturella förhållningssätten ökade.

Dock kvarstår självklart utmaningar. En förskolechef berättar:

”Vi måste alltid arbeta med pedagogernas värdegrund, vi bär alla på fördomar som vi inte alltid är medvetna om. Vi har också svårt att få alla föräldrar att förstå förskolans funktion, vissa kommer alltid se oss som barnpassare. Vi jobbar hela tiden med att utveckla modersmålsstödet, som fortfarande är ett svårt begrepp med vagt innehåll för många. Och sist men inte minst är tillgången till flerspråkig personal bristande. Jag önskar att vi förskolechefer kunde få bättre hjälp av kommunens centrala funktioner i att hitta såväl språkpraktikanter som utbildad personal och även andra anställningsformer som kan vara aktuella.”

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under bildstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, samarbete, Språkutveckling

Pen Pal – ett sätt att stärka modersmålet och den flerspråkiga identiteten?

20% av Sveriges barn talar fler eller andra språk än svenska. Skollagen fastställer att förskolan ska medverka till att flerspråkiga barn ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står dessutom att barn ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Många som arbetar i förskolan brottas idag med i vilken form det i praktiken ska gå till, när man som personal i förskolan endast talar svenska. Begreppet modersmålsstöd i förskolan är inte heller väldefinierat och tydligt, och kommuner väljer att tolka det på många olika sätt. Även inom kommuner, mellan olika förskolor, kan det vara stora skillnader i hur man i praktiken arbetar för en aktivt flerspråkig förskola. Mer om detta i kommande inlägg…

Men! Ett sätt bland många är att se till så att det finns flerspråkig litteratur på förskolan, och att läsa sagor och berättelser från andra kulturer. Den flerspråkiga litteraturen kan läsas av flerspråkig personal, modersmåls- eller integrationsstödjare eller liknande, eller lånas ut till föräldrar för läsning hemma. Föräldrar kan också läsa in böckerna hemma så att de finns tillgängliga i digital form på förskolan, via någon lämplig app för ändamålet.

Ett annat sätt kan vara att använda Pen pal, som är en slags läspenna. Pen pal är en kombinerad mp3-spelare och scanner som kan läsa böcker högt, sida för sida. Ljudfiler laddas in i Pen pal på flera olika språk, och användaren väljer sedan vilket språk hen vill lyssna på. Ytterligare en finess med Pen pal är att den har en mikrofon som låter användaren spela in ljud själv. Användaren kan upprepa texter, återberätta eller hitta på egna berättelser till bilder i böcker. Pen pal säljs på http://www.ndio.se och där kan man även läsa mer om pennan. På Ndio kan man också köpa böcker, bl.a. ”Min trespråkiga talande ordbok” och såväl klassiska sagor som andra skönlitterära verk.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Halmstad där ett antal pen pals är ute på prov i förskoleverksamheterna för att personalen ska kunna prova arbetssätt och utvärdera effekter av arbetet med Pen pals. Resultatet av pilotprojektet får vi återkomma till senare i vår!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, begrepp, digital läsning, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Högläsning, Inlästa läromedel, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Språkutveckling på arbetsplatsen – Kraftringens satsning på nyanlända energiexperter

Under hösten 2016 hade jag förmånen att arbeta med arbetsgivarorganisationen KFS i deras satsning på att utbilda språkhandledare. Utbildningens mål var att ge verktyg till medarbetare i KFS medlemsföretag, så att de på effektivt och kvalitativt sätt kan introducera personer med annat språk i verksamheten.

Bakgrunden till satsningen är att Sverige idag har stor brist på kvalificerad arbetskraft inom teknik, bygg, medicin, psykiatri, utbildning m.m. Många som idag kommer nya till vårt land är högutbildade, och har både kompetens och erfarenhet inom dessa bristyrken. Tyvärr tar det alldeles för lång tid för personer som kommer till Sverige att få sitt första arbete. Olika siffror figurerar och sju år är den lägsta beräkningen, en tid som rimligen borde kunna minska.

Jag tror att det behövs en större samsyn kring språkets betydelse för möjligheterna att få arbete. Jag tror också att det behövs ett långt större mod hos organisationer, arbetsgivare och medarbetare att våga anställa och möta människor som ännu inte erövrat svenska språket fullt ut.

Tänk dig att ett företag står utan lämplig kompetens till en högt kvalificerad tjänst. Ett alternativ är att anställa en trainee, som talar bra svenska men som helt saknar erfarenhet för arbetet som ska utföras. Den personen behöver en handledare som kan finnas till hands för att lära upp och stödja i det dagliga arbetet.

Ett annat alternativ är att ta in en språkpraktikant, med adekvat kompetens och erfarenhet från sitt hemland men som ännu inte hunnit lära sig svenska språket helt tillfredsställande.

Båda alternativen kan fungera bra. Men många gånger väljer företagen idag att satsa på personen som kan svenska språket. Språkkunskaperna har en överordnad status jämfört med andra kunskaper och färdigheter. I själva verket vet vi att med rätt träning och strategier kan erövrandet av ett nytt språk gå mycket snabbt, långt snabbare än tiden det tar att lära sig ett hantverk, en profession eller att få så mycket erfarenhet inom ett område att arbetet kan ske självständigt och med flyt.

Ett företag som tagit saken i egna händer är Kraftringen. De har skapat egna introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem. Ett exempel är ordboken på bilden nedan.

parlor-for-nyanlanda-energiexperter

De viktigaste ca 1000 orden i energibranschen finns översatta från svenska till både engelska och målspråket arabiska. Ett gediget material som är till stor praktisk nytta för både företaget och medarbetarna. Det bästa av allt – Kraftringen är generösa nog att dela med sig av parlören som ligger fri att använda på webben.

ordlista-kraftringen

I parlören kan du läsa: ”Energibranschen står inför ett stort behov av att rekrytera experter med branscherfarenheter av olika slag. Kraftringen bidrar med en svensk-engelsk-arabisk parlör, med några av de ord och begrepp vi använder i energibranschen. Parlören syftar till att underlätta introduktionen av arbetstagare med bakgrund i Mellanöstern, som är nyanlända i Sverige. Parlören är framtagen av Basel Taleb, energiingenjör från Hamaprovinsen i Syrien.”

Förhoppningsvis får vi se många fler liknande initiativ för att underlätta integration och inkludering i och på arbetsmarknaden framöver.

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under begrepp, Förberedelseklass, Flerspråkighet, handledarutbildning, läromedel, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, ordförråd, ordsamlare, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, Unga vuxna

Skriften ”Barnets bästa” – verktyg för att introducera barn i förskolan

I Nygårds verksamhetsområde i Halmstads kommun har förskolecheferna gemensamt tagit fram en skrift för att stödja pedagogerna i att introducera barn i förskolan. Skriften heter ”Barnets bästa” och kombinerar styrdokument, forskning och praktik på ett självklart och tydligt sätt. Barnets bästaHär följer ett utdrag ur skriften:

”Nytt för en del pedagoger kan vara att möta nyanlända barn i verksamheten. Gruppen nyanlända uppvisar olikheter vad gäller bakgrund, språk, intressen och erfarenheter. Gemensamt för gruppen är att de befinner sig i en migrationsprocess och att de inte har svenska som modersmål. Samtidigt är alla barn olika som individer. Barn växer upp i en hemkultur där varje familj har olika levnadssätt, normer och värderingar oavsett om de tillhör samma kultur.”…

”Barn som introduceras i förskolan utan att kunna svenska berövas ett kommunikationsmedel som de lagt flera år på att tillägna sig. Många barn som lär ett nytt språk i förskolan lägger energi på att lära sig förstå språket som talas runt omkring dem. Några barn provar att härma och prata språket med en gång medan ett annat barn lyssnar till språket under en period utan att tala det själv. Under denna period är det betydelsefullt att respektera barns icke-verbala period. Det flerspråkiga barnet använder olika lärstrategier såsom ersätta ord med ett annat, omformulera sig, använda kroppsspråk och gester”…

”Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnets språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är några tips:

  • Böcker: Låna eller köp böcker på barnets modersmål. Även om det inte finns modersmålsstödjare eller flerspråkig personal som kan läsa i dem är det en viktig markering, inte minst för vårdnadshavarna. Gå in på www.modersmal.net för tips och idéer.
  • UR.se: UR gör program som kan användas från förskola till högskola. Programmen är tillgängliga för alla och speglar samhällets mångfald.
  • Pek-appar: Hämta en app till lärplattan på barnets modersmål, eller gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud till – ta hjälp av vårdnadshavare eller en modersmålsstödjare för att spela in ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket.
  • Använd vårdnadshavares kompetens: Bjud in vårdnadshavare att hålla sagostund eller berätta något.”

I ”Barnets bästa” problematiseras kvalitetsbegreppet. Att driva en förskola med kvalitet kan betyda olika saker beroende på vilket perspektiv man tittar ifrån(Samhälls-, verksamhets- pedagogperspektiv o.s.v.). Genom att utgå från barn/individ blir det nödvändigt att fundera kring begreppet nyanländ. Varför är det viktigt att kategorisera barnen som nyanlända? Vad vet vi egentligen om de behov man har när man kommer ny till ett land med annat språk och annan kultur? Skillnaderna mellan individer är troligtvis större än skillnaderna mellan grupper av barn. Helt klart är dock att vi i förskola och skola ska möta varje individ utifrån deras förutsättningar och behov, med nyfikenhet och respekt för individen.

Är du nyfiken på att läsa ”Barnets bästa” i sin helhet går det bra att maila undertecknad på karolina.larsson@halmstad.se.

1 kommentar

Filed under Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, pedagog, Språkutveckling

Skolstart för nyanlända – om SvA

De senaste åren har många nyanlända elever kommit in i våra klassrum, i Halmstad precis som i övriga Sverige. Bristen på behöriga lärare generellt är ett faktum, många skolor i synnerhet utanför stadskärnan, har svårt att rekrytera. Det råder även brist på svenska som andraspråkslärare (nedan kallat sva-lärare). Lyckligtvis har vi en mängd lärare som i sin grundutbildning fått behörighet att undervisa i svenska som andraspråk, men som saknar praktisk pedagogisk erfarenhet.

En viktig strategi för att ge våra nyanlända en god start, har därmed naturligt nog varit att erbjuda fortbildning, handledning och forum för kollegialt lärande för såväl erfarna som oerfarna sva-lärare. I fokus ligger flerspråkig utveckling, hur andraspråksutveckling går till och likheter o skillnader med förstaspråksutveckling. Uppdragsutbildningar i samarbete med Högskolan i Halmstad är också i full gång, och all personal i våra resurscentra bidrar på olika sätt.

Alldeles nyligen fastställde Barn & Ungdomsförvaltningen i Halmstad ett stödmaterial för svenska som andraspråk.

BUF's stödmaterial för Svenska som andraspråk

Materialet lyfter organisationen kring ämnet, styrdokumenten, professionernas olika roller, den pedagogiska praktiken med mera. I materialet står bland annat om ämnets syfte:

”Vad är syftet med undervisning i svenska som andraspråk?

Huvuddragen i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk är lika men det finns några skillnader som är av stor betydelse för elever med annat modersmål. I syftestexten i ämnet svenska som andraspråk tillkommer att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda språkliga strategier och användandet av dessa ingår även i kunskapskraven, d.v.s. eleverna blir bedömda i förmågan att använda språkliga strategier.”

I svenska som andraspråk är det ett större fokus på ord och begrepp, både vardagsspråkliga och ämnesspråkliga begrepp, än i svenskämnet. Det är också större fokus på bl.a. böjningsformer, meningsbyggnad, hur ord bildas, strategier för att lyssna förstå och uppmärksamma språkliga missförstånd, uttal och betoning.

Faktorer som påverkar barnets/elevens språkutveckling är t.ex. ankomstålder, tidigare skolgång, språkens likheter och skillnader, tidigare flerspråkighet och förstaspråkets status. I ämnet svenska som andraspråk kan det precis som i övriga ämnen vara en stor spridning i kunskapsnivån hos eleverna. Men det är också naturligt att gruppen är heterogen ur såväl språkliga som kulturella och sociala perspektiv. I en och samma grupp kan det dessutom finnas elever som är födda i Sverige, elever som bott i Sverige i några ås samt elever som nyss anlänt. Lärare som undervisar i svenska som andraspråk behöver möta olika behov och kunna planera och genomföra undervisningen på ett sådant sätt att alla elevers erfarenheter tas tillvara.

Lämna en kommentar

Filed under Förberedelseklass, Flerspråkighet, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, Lgr11, modersmål, nyanlända, pedagog, språk, Språkutveckling, strategier för språk, undervisning

Språkens hus

I mitt förra inlägg kunde ni läsa om den utmärkta hemsidan TAKKförspråket.se. När vi ändå pratar om flerspråkiga barn med språkstörning vill jag passa på och skicka med er ännu ett tips: Språkens hus i Malmö. Grundare av denna utmärkta hemsida är Eva-Kristina Salameh, med. dr. och leg. logoped som har lång erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, och då särskilt flerspråkiga barn i språkliga svårigheter.

Hemsidan riktar sig till flerspråkiga barn med språkstörning, såklart till deras föräldrar men även till barnavårdscentraler, logopedmottagningar, specialpedagoger och en- och flerspråkig personal i förskola/skola.

På hemsidan finns information, litteraturtips, artiklar, frågor och svar m.m. För de som arbetar med flerspråkiga barn med språkstörning finns det även möjlighet att registrera sig för att delta i diskussioner m.m.

Trevlig läsning!

 

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, Flerspråkighet, lärare, modersmål, språk, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

TAKK för språket

Här kommer ett tips på den fantastiska informations- och metodbanken TAKKforspraket.se. Sidan handlar om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för flerspråkiga barn med språkstörning, och är riktad till föräldrar, anhöriga och professionella.

På sidan hittar man allt från teckenkartor och bildstöd till informationsfilmer m.m. Allt material går sedan att anpassa till olika barn. Man kan välja att ta del av information på flera olika språk; svenska, somali, arabiska, spanska och engelska. Alla texter finns inlästa och nås genom ett knapptryck.

En stor eloge till den idéella föreningen MiM Kunskapscentrum som står bakom denna förträffliga hemsida!

Lämna en kommentar

Filed under akk, bilder, bildstöd, Flerspråkighet, GAKK, grav språkstörning, modersmål, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken