Tag Archives: förskola

”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”

 

Den 15/5 deltog jag i Tylösandsdagarnas spår ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga barn i förskolan”.

Först ut som talare var Jan Mellgren, verksamhetschef på CfS – Center för Skolutveckling i Göteborg. Jan berättade om utmaningar i förskolan i Göteborg samt hur huvudmän bör leda systematiskt för att få till det språkutvecklande arbetet. Jan gav kritik mot top-down styrningen som många kommuner ägnar sig åt, och menade att förskolechefernas uppdrag behöver fredas. Huvudman bör ta bort onödiga processer så att förskolecheferna kan fokusera på det pedagogiska arbetet. Idag kan man på många håll se att sidoresurser har blivit huvudprocesser, t.ex. rekrytering och byggnation som då tar tid från det pedagogiska ledarskapet. HR behöver istället serva kring anställning, och bygg/planeringsavdelning bära lokalfrågorna.

Förskolechefen behöver i större utsträckning leda förskollärarna så att de i sin tur kan leda arbetslagen i det språkutvecklande arbetet. Vad behöver förskollärarna ha för förutsättningar för att leda arbetslagen? Jan nämner att det kan röra sig om tid för planering och reflektion, fortbildning kring samtalsledning eller ledarskap.

Dagen fortsatte med Anniqa Sandell Ring, författare till boken Låt språket bära och verksam i egna företaget Förskole & Skolutveckling Sandell Ring AB.

Anniqa förmedlade många tankeväckande budskap under dagen, bl.a. vikten av att inte förenkla språket i vardagen, utan istället utveckla det. Att låta barnen diskutera och lära varandra, så att de får praktisk erfarenhet och sätter ord på den.

Med nyanlända måste man kanske under en period förenkla språket för att öka förståeligheten för dem, men om vi sänker nivån på språket över längre tid så får de barnen jobba på en nivå som är kognitivt under det de skulle kunna klara av. Detta fenomen är bra beskrivet av Maiike Haijer i boken Språkinriktad undervisning.

Anniqa pratade vidare om att jobba genreinriktat i förskolan. De vanligaste texttyperna i förskolan är: Återge, Berätta, Beskriva, Instruera, Förklara, Argumentera och Diskutera.

Många tänkvärda tankar om språket i vardagen förmedlades: Vikten av att vara medveten om hur man som pedagog använder språket. Språkutveckling i förskolan sker när personalen talar på ett stimulerande sätt och utmanar barnens språk. Många studier visar att pedagoger generellt pratar för kortfattat och med för enkelt språkbruk. Övertydlighet är ett annat problem, pedagoger är så måna om att göra sig förstådda att de gestikulerar och visar, vilket gör att barnen inte behöver förlita sig på språket för att förstå. Språkforskare Veli Tuomela bekräftar den bilden i de av hans föreläsningar jag deltagit i. Han menar att förskollärare är skickliga på att vara förståeliga men att de behöver höja ribban på språket I praktiken handlar det om att prata med fler komplexa begrepp och att prata med fler bisatser, samt att oftare lämna kontexten – här och nu – för att prata om där och då och det abstrakta.

Det kan också handla om att använda språk med sådana grammatiska konstruktioner som vanligtvis är svåra i svenska språket, exempelvis verb med partikel (Verbet Ta kan följas av många olika partiklar exempelvis in, på, i, ut, till sig o.s.v.).

Jag lyfter på hatten för såväl Jan Mellgren som Anniqa Sandell Ring som gav oss åhörare en fantastiskt bra, genomtänkt och tankeväckande dag med många konkreta exempel.

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Konferens, modersmålsundervisning, nyanlända, pedagog, social språkmiljö, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Lästips för förskolan

Bibliotekstjänst (BTJ) gav 2015 ut boken Drakar och kläder- svartsjuka och väder. Boken är en översikt över ca 3500 barnböcker som lämpar sig att användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och de första åren i skolan. I översikten finns tips och information kring böcker inom flera olika genrer som är kategoriserade utifrån bilderböcker, kapitelböcker och faktaböcker. Dessa kategorier är i sin tur indelade i flera olika teman, allt från ABC till årstider. Totalt presenterar översikten ett 60-tal olika teman.

Översikten reviderades inför publiceringen 2015 och inför denna gjordes tillägg av flera nya teman såsom bok och bibliotek, demokrati och mänskliga rättigheter, filosofi och livsfrågor, Klassiska sagor på nytt och Mångfald samt genus.

drakar

Förskolor och skolor behöver regelbundet inventera och uppdatera sitt bokbestånd med utgångspunkt i elevgruppens språk-, läs- och skriverfarenheter. I den processen kan översikten bidra till en god överblick som parallellt med en kontinuerlig dialog med barnbibliotekarie möjliggör kvalitet i bokbeståndet. Boken finns att låna på de flesta bibliotek. Översikten har sammanställts av barn- och ungdomsbibliotekarier i Göteborgs stad.

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, bibliotek, Förskola, Förskoleklass, Språkutveckling

Skriften ”Barnets bästa” – verktyg för att introducera barn i förskolan

I Nygårds verksamhetsområde i Halmstads kommun har förskolecheferna gemensamt tagit fram en skrift för att stödja pedagogerna i att introducera barn i förskolan. Skriften heter ”Barnets bästa” och kombinerar styrdokument, forskning och praktik på ett självklart och tydligt sätt. Barnets bästaHär följer ett utdrag ur skriften:

”Nytt för en del pedagoger kan vara att möta nyanlända barn i verksamheten. Gruppen nyanlända uppvisar olikheter vad gäller bakgrund, språk, intressen och erfarenheter. Gemensamt för gruppen är att de befinner sig i en migrationsprocess och att de inte har svenska som modersmål. Samtidigt är alla barn olika som individer. Barn växer upp i en hemkultur där varje familj har olika levnadssätt, normer och värderingar oavsett om de tillhör samma kultur.”…

”Barn som introduceras i förskolan utan att kunna svenska berövas ett kommunikationsmedel som de lagt flera år på att tillägna sig. Många barn som lär ett nytt språk i förskolan lägger energi på att lära sig förstå språket som talas runt omkring dem. Några barn provar att härma och prata språket med en gång medan ett annat barn lyssnar till språket under en period utan att tala det själv. Under denna period är det betydelsefullt att respektera barns icke-verbala period. Det flerspråkiga barnet använder olika lärstrategier såsom ersätta ord med ett annat, omformulera sig, använda kroppsspråk och gester”…

”Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnets språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är några tips:

  • Böcker: Låna eller köp böcker på barnets modersmål. Även om det inte finns modersmålsstödjare eller flerspråkig personal som kan läsa i dem är det en viktig markering, inte minst för vårdnadshavarna. Gå in på www.modersmal.net för tips och idéer.
  • UR.se: UR gör program som kan användas från förskola till högskola. Programmen är tillgängliga för alla och speglar samhällets mångfald.
  • Pek-appar: Hämta en app till lärplattan på barnets modersmål, eller gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud till – ta hjälp av vårdnadshavare eller en modersmålsstödjare för att spela in ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket.
  • Använd vårdnadshavares kompetens: Bjud in vårdnadshavare att hålla sagostund eller berätta något.”

I ”Barnets bästa” problematiseras kvalitetsbegreppet. Att driva en förskola med kvalitet kan betyda olika saker beroende på vilket perspektiv man tittar ifrån(Samhälls-, verksamhets- pedagogperspektiv o.s.v.). Genom att utgå från barn/individ blir det nödvändigt att fundera kring begreppet nyanländ. Varför är det viktigt att kategorisera barnen som nyanlända? Vad vet vi egentligen om de behov man har när man kommer ny till ett land med annat språk och annan kultur? Skillnaderna mellan individer är troligtvis större än skillnaderna mellan grupper av barn. Helt klart är dock att vi i förskola och skola ska möta varje individ utifrån deras förutsättningar och behov, med nyfikenhet och respekt för individen.

Är du nyfiken på att läsa ”Barnets bästa” i sin helhet går det bra att maila undertecknad på karolina.larsson@halmstad.se.

1 kommentar

Filed under Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, pedagog, Språkutveckling

Ny bok! Att få barnets språk att växa – strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma

Äntligen! Det tog lite extra tid, men nu är den här. Min första utgivna bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken.

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se fr.o.m. 2016-05-23, och på http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m början av juni.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, böcker, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, grav språkstörning, Språkstörning, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk

Alstads forskningsstudie- barns språkutveckling i förskolan

I förskola och skola är det många gånger alldeles för lätt att förbise och bortförklara barns och elevers språkliga svårigheter med hänvisning till deras flerspråkighet. Att det skulle vara så är sällan fallet.

förskola

Under 2014 publicerades Gunild Tomter Alstads doktorsavhandling, Barnehagen som språklaeringsarena, i vilken hon beskriver förskolans avgörande roll som arena för barns språkutveckling. Att barn utvecklar sitt språk i sociala och kommunikativa sammanhang är vida känt idag. Vi vet att språket är vägen till leken men också att leken är vägen till språket- det eviga sambandet. Alstads avhandling visar hur barn lär sig enkla begrepp parallellt med en avancerad språk- och begreppsanvändning i förskolans  verksamhet- just av den anledningen att lek och inlärning är så nära kopplade till varandra. Alstad menar att det många gånger är väsentligt att speciellt planera och anpassa språkarbetet efter enskilda barns behov både genom arbete i liten grupp och individuellt. Andra gånger tränas och utvecklas språket i det sociala sammanhanget och då genom mer krävande aktiviteter såsom rollekar.

studie

Som pedagoger i förskolan är det avgörande att ta vara på de möjligheter till språkstimulering som uppstår och att språkträning och språkinlärning inte endast är något som sker vid vissa, organiserade tillfällen under barnens tid i verksamheten. Språkstimulering kan ske var som helst och när som helst i en språkande verksamhet.

Alstads forskning genomfördes i olika förskolemiljöer: där någon i personalen kunde barnens modersmål, där ingen i personalen kunde barnens modersmål och där norska barn skulle lära sig engelska i förskolan vilket gav tre helt olika förutsättningar.

Alstad konstaterade att ett barn med en god språkutveckling på sitt modersmål lättare tar till sig ett andraspråk. Hennes studier visade och bekräftade också att de barn som har tal- och/eller språkliga svårigheter på sitt modersmål givetvis får svårigheter även med det majoritetsspråk de möter i förskolan, och senare i skolan. Hon framhåller också att det alldeles för ofta händer att språkliga svårigheter förbises och tros bero enbart på flerspråkigheten. Så är inte fallet- barn och elever som har svårigheter på majoritetsspråket och på sitt modersmål har med stor sannolikhet någon form av språkstörning.

Studien bekräftar många delar som tidigare forskning och erfarenhet visar. Samtidigt bidrar den till en större och aktuell inblick i förskolors språkutvecklande praktik- en inblick som kan stärka och ifrågasätta de i svenska förskolor aktuella språkliga metoder, strategier och stödstrukturer samt användandet eller icke användandet av dessa.

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Förskola, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling

Flerspråkig kommunikation kring högläsning

Varje vecka berikas våra verksamheter, förskolor och skolor, med nya barn och elever. I och med detta möte blir vi också rikare i fråga om språk- idag ökar mängden flerspråkiga barn och elever i en rasande fart.

Skola och förskola har ett viktigt och framtidsavgörande uppdrag att samverka med vårdnadshavare kring barnens och elevernas lärande i förskola och skola. Förskola/skolas och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnens/elevernas utveckling och lärande (Lgr11).

förläs

I mötet med nyanlända barn, elever och vårdnadshavare är det ytterligare viktigt att vi finner vägar att kommunicera och informera kring svensk förskola och skolas uppdrag avseende läroplanens olika perspektiv.

Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Lgr11)

Undervisningen i svensk förskola och skola ska främja barnens/elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i deras bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Mötet med ett nytt språk ställer stora krav på barns och elevers språk- och kunskapsutveckling. Att genom dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare finna vägar att utmana och utveckla modersmålet och det nya språket parallellt skapar vi en trygg bas för barn/elev att vila på i mötet med språk, kultur och ett nytt land.

I svensk skola och förskola finns en starkt tradition och syn på högläsning och barn- och ungdomslitteratur som en viktig del av ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt. Den svenska kulturen  är i hög grad en läsande kultur, vilket inte alltid är fallet i andra länder.

Vi vet att mötet med texter, dialogen och samtalet kring texters begrepp och innehåll samt högläsning spelar stor roll för barns och elevers vidare kunskapsutveckling.

17

I tidigare inlägg har vi skrivit om materialen Sjutton skäl för barnboken och Ditt språk, din röst. Med detta inlägg vill vi återigen lyfta fram dessa båda som viktiga medel för kommunikation kring högläsning och barnböcker. Materialet Sjutton skäl för barnboken finns utgivet på 22 olika språk och Ditt språk, din röst finns på 48 olika språk. Materialen finns att beställa alternativt skriva ut via utgivarnas hemsidor.

dittspråk

Att redan vid något av de första mötena med nya barn, elever och deras vårdnadshavare kunna dela med sig av material som kan ge stöd både för kommunikation, samarbete och barnets/elevens lärande stärker samverkan och relationerna mellan parterna. En avgörande faktor för en framgångsrik utbildning!

 

 

Lämna en kommentar

Filed under böcker, Föräldrar, Flerspråkighet, Högläsning, Språkutveckling

Studie: Högläsning med förskolebarn

Boken Svensk forskning om läsning och läsundervisning (Olin-Scheller mfl., 2015) inleds med Ulla Damber och Jan Nilssons artikel Högläsning med förskolebarn- disciplinerande eller frigörande. I denna väljer Damber & Nilsson att titta på hur förskolor använder högläsningen som ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt.

Svensk forskning

Bakgrund till studien:
Författarna utgick från en tidigare studie där förskollärarstudenter dokumenterat högläsningen på förskolan under en vecka. Bland resultaten noterades att läsning huvudsakligen förekom en gång om dagen i form av s.k läsvila. Uppföljande och meningsskapande samtal om det lästa förekom endast vid 27% av högläsningstillfällena och det huvudsakliga syftet med läsningen var att skapa lugn vid läsvilan. De danska forskarna Larsen mfl. (2008) har tidigare identifierat pedagogers bristande kompetens när det gäller didaktik och pedagogik i den skönlitterära läsningen, vilket medför att läsningen då får en underhållnings- eller disciplinerande funktion.

I studien konstateras att en av förskolepersonalens viktigaste uppgifter är att socialisera barnen till läsare och skrivare. En undersökning (Larsson, 2012) visade 2012 att den tid vårdnadshavare ägnar åt högläsning halverats de senaste 30 åren. I förhållande till detta har förskola och skola ett viktigt kompensatoriskt uppdrag- det är idag viktigare än någonsin att förskolans och skolans förebyggande arbete och tidiga insatser motverkar de skilda villkor för skolframgång som barnens hemmiljö kan innebära (Lundberg, 2006). Både nationella och internationella studier visar att barn från välutbildade familjer når högre måluppfyllelse, till stor del beroende av sina stora språkliga resurser. Läs mer

2 kommentarer

Filed under Boksamtal, Förskola, förskollärare, Högläsning, Språkutveckling