Bokgåva till förskolor

Under våren 2019 ges alla Sveriges förskolor möjlighet att ta del av den av regeringen beslutade Bokgåvan. För kommunala och fristående förskolor i Halmstads kommun innebär det att alla avdelningar får beställa böcker till en specifik summa.

Att få en bokgåva är fantastiskt! Att ta emot och också fundera över hur denna bokgåva ska användas för att stärka verksamhetens pågående språk- och kunskapsutvecklande arbete med syfte att stärka alla barns språk innebär något ytterligare. Det ställer en del krav på verksamhetens medvetenhet kring urval i förhållande till identifierade utmaningar och styrkor med utgångspunkt i aktuell barn- och pedagoggrupp.

Tidigt under hösten ställde jag mig så frågan: Hur gör vi det mesta och bästa möjliga av en satsning som denna? Vad behövs för att våra förskolor ska ges förutsättningar för ett urval som kommer deras barn och deras verksamhet bäst till gagn?

Att göra ett kvalitativt urval av barnlitteratur kräver en stor dos kunskap om olika genrer, olika syften med böcker och även möjligheten att sätta sig in i litteraturen. Vi har sedan många år en kvalitativ förvaltningsövergripande samverkan med Kulturförvaltningen – en samverkan som på många olika sätt blir en stark resurs för vårt gemensamma mål att barnen ska nå så långt som möjligt i sin språk- och kunskapsutveckling.

Hur gick vi då tillväga? 

Efter en del tänkande och bollande med kollegor och pedagoger i våra förskolor inleddes arbetet med att gå ut med en första information kring satsningen och vad den skulle innebära rent praktiskt.

I nästa steg påbörjade vi planeringen för att Bokgåvan skulle vara en av flera delar i ett innehåll vid de inspirations- och informationstillfällen med fokus Läs för mig!- små barns språkutveckling som vi i januari erbjöd. Syftet med dessa var att synliggöra hur olika resurser, såsom Bokgåva, Läslyft, kapprumsbibliotek och digitala litteraturresurser, för språkutvecklande arbete stödjer varandra och skapar synergi i verksamheternas arbete. Flera samverkande professioner deltog med syfte att förstärka vikten av olika resursers samverkan, både avseende material, metoder och professioner. Detta skedde t ex genom att förskollärare presenterade sitt arbete med litteratur, TAKK- pedagog modellade läsning med stöd i TAKK och mångspråksbibliotekarie modellade boksamtalsstruktur. 

Annons

De viktiga utbildningsfrågorna i valet 2018

Det närmar sig val igen, och precis som i valet 2014 verkar debatten kring skola och förskola bli het. Den 9:e september är det dags att gå och rösta, och tiden kan kännas kort för att hinna sätta sig in i alla viktiga frågor. Alla vi som arbetar i förskola och skola lägger ofta extra stort fokus på utbildningsfrågorna, och de politiska utspelen från de olika partierna brukar månaderna före valet dugga tätt. Skolporten bevakar valrörelsen på sin webbplats där du enkelt kan följa utveckllingen och sätta dig in i partiernas ambitioner och vallöften. Skolporten har även utkommit med ett temanummer av magasinet Skolporten vid namn ”Skolan och valet 2018”. Trevlig läsning!

Förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras – SOU 2016:46

Jag har tidigare skrivit inlägg om SOU 2016:46. Denna utredning föreslår en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer. SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolan har ett brett utbud gör det att kommuner kan få svårt att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar. Därmed föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom samtliga gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS.
Vidare förslås att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen. Detta sker genom så kallade regionala nav med regionala samordnare som innehar specifik kompetens. En regionala samordnaren leder arbetet kring dessa funktionsnedsättningar, och ska verka för att regionerna erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet för elevgruppen. Det kan röra sig om allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer.

En av de viktigaste nycklarna till skolframgång är språket. Det medför att rätten till undervisning i teckenspråk är central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare.

Utöver detta innehåller utredningen bland annat följande förslag:

Avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens olika insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, oavsett om dessa sker i reguljär klass eller i SAK-miljöer.
Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö lyfts in i skollagen och förtydligas, men också genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer.
Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har ofta uppfattats som problematisk av såväl mundigheter som intresseorganisationer. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet, synnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. 

Om utredningens förslag går igenom  innebär det att elever med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

SOU 2016:46 – Utredning om stöd till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning

Den 30/6 2016 överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46). Mottagare av betänkandet är utbildningsminister Gustav Fridolin. 

I utredningen föreslås hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras. Man tar också upp hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen. Just samordningen är något som ofta brister idag, då den inte är rutiniserad och står och faller med enskilda personer.

Förslaget om hur stödet får organiseras syftar till att garantera rätten till utbildning samt att öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. 

Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning i skolans värld och eleverna får ofta felaktiga och otillräckliga insatser. 

Utredningen konstaterar också en bristande likvärdighet – att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet. Både i hur stödet för eleverna organiseras, och i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Det är även stora skillnader i hur mycket kompetensutveckling ansvariga lärare får del av. 

Den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff, tillsammans med företrädarena för elever och verksamheter ute i landet, fortsätter nu dialogen med de ansvariga på Utbildningsdepartementet.

I ett kommande inlägg får ni läsa mer om HUR stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning får organiseras enligt utredningen. 

Läsa-skriva-räkna garanti 2017

Barn och elever kommer till förskola och skola med väldigt varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Många barn utvecklar tidigt ett stort ord- och begreppsförråd medan andra behöver mer stöd i sin språkutveckling. I skolan finns elever som lär sig läsa tidigt, medan andra behöver längre tid på sig för att ”knäcka läskoden”. Det är varje förskolas och skolas uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forskning visar att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Detta innebär att förskolor och skolor behöver ha en medveten strategi för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet, så att alla barn och elever är med redan från början (Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling).

Elever vet tidigt, ibland redan innan skolstart, om de kommer tillhöra läsarnas klubb eller inte. För att låta alla elever nå så långt som möjligt måste vi värna om elevens akademiska självkänsla från start- hen ska inte behöva misslyckas för att adekvat stöd ska ges.

Redan under hösten 2014 aviserade Stefan Lövén i regeringsförklaringen vikten av att en läsa-skriva-räkna garanti tas fram. Syftet med garantin är att se till att alla elever, redan från förskoleklass, som behöver får tillgång till det stöd eller det särskilda stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i svenska och matematik i slutet av åk 3.

I arbetet med att ta fram Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling konstaterade vi att elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter ofta identifieras redan i åk 2 men att det ändå är de som har fortsatt stora svårigheter i åk 9 och därmed kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Samtal med med förskollärare i förskola och förskoleklass bekräftade att dessa barns svårigheter och behov många gånger synts redan långt innan åk 2.

Barns språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten och det är av största vikt att som pedagog och lärare ha en bild av barns och elever utveckling och lärande för att kunna sätta in rätt insatser och stöd i god tid. En läsa-skriva-räkna garanti i samverkan med det Bedömningsstöd som från och med hösten 2015 finns tillgängligt kan vara en väg att ytterligare säkerställa barns och elever språk-, läs- och skrivutveckling och det stöd eller särskilda stöd som krävs.

”I dag ser lärarna tidigt vilka elever som behöver stöd men de har inte verktygen för att alltid få det stödet på plats och det måste vi ändra på.”

Gustav Fridolin

Alltför ofta sätts insatser in i samband med att eleverna når betygsålder, t ex i form av sommarskola. Resurserna styrs många gånger mot högstadiet för att ”rädda” de elever som där är i farozonen istället för att rikta dem mot de tidiga åren i skolan och förebygga ett mångårigt misslyckande.

”Vi ser att vi idag ger mest stöd i nionde klass. För många elever har då läraren länge identifierat att den här eleven behöver extra stöd, men de små svårigheterna som fanns har hunnit växa till stora problem och eleverna har svårt att hinna ifatt. I de bästa skolsystemen i världen ger man istället stöd i de tidiga åren, i etta, tvåan och trean.”

Gustav Fridolin

En garanti innebär inte att det går att garantera att alla elever når kunskapsmålen- däremot att målet att garantin ska kunna möjliggöra att vi kan garantera att de får de insatser och det stöd som behövs för att bryta en möjliggöra elevens lärande och framgång.

Regeringens beslut leder till att en utredare i form av Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och lärare och forskare vid Stockholms Universitet, tillsätts. Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag för en läsa-skriva-räkna garanti som ska träda i kraft hösten 2017. Uppdraget innebär följande:

• undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag om vad garantin bör innehålla och vilka åtgärder som kan vidtas i grundskolan, sameskolan och specialskolan, eller redan i förskole­klassen,
• analysera hur en läsa-skriva-räkna-garanti förhåller sig till regleringen om bl.a. stöd och särskilt stöd och om några ändringar i regleringen behöver göras,
• analysera och lämna förslag om när garantin kan anses vara uppfylld samt analysera vad som bör gälla när garantin inte är uppfylld,
• analysera vilka behov av kompetensutveckling som finns hos huvudmän, rektorer och lärare, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar

Uppdraget ska redovisas den 30 september 2016- vilket jag med spänning ser fram emot!

Bedömningsstöd Läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3

Inför 2014 fick Skolverket regeringsuppdraget att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Materialet kommer att publiceras på bedömningsportalen på Skolverkets webbplats i juni 2015. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3 utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Regeringen kan komma att fatta beslut i juni 2015 om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden i årskurs 1 från och med 1 juli 2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda.
Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ska kunna användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling redan i åk 1 med syfte att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Materialet kan också vara ett stöd för att se när en elev har kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Materialet är nära kopplat till  Nya språket lyfter och bygger på samma forskningsbakgrund som detta. Dessutom använder båda materialen samma avstämningspunkter och bedömningsstödet utgör därför en konkretisering av NSL. Bedömningsstödet relaterar också till skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock inte möjligt att med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna. Materialet avser ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare i och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaning.

Materialet ska användas i åk 1-3 och vid 1-2  tillfällen per termin fram till hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska bedömningsstödet användas och pröva mot avstämning C- detta för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. I nästa steg genomförs sedan de Nationella Proven under vårterminen. Genom användningen identifieras kritiska punkter i elevens läs- och skrivutveckling samt att ett stöd ges i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling.

Det är viktigt att vara medveten om att materialet prövar smalare än alla kunskapskrav och smalare än nationella proven. Vid framtagandet av materialet har ansvariga tagit ställning till vad som anses rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. I förhållande till Nya språket lyfter bedömer materialet under årskurs 1 följande: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt alla delar av avstämning A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar måste göras. Materialet innehåller också:

• lärarinformation med relevant forskning, vad uppgifterna prövar relation till kursplan med kunskapskrav
• handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
• elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
• underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning
• stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling
• två sammanställningsblanketter (Hur går vi vidare?) i förhållande till A-C.

Angeläget är att materialet används som ett bedömningsstöd av utbildade lärare och inte som ett undervisningsstöd. Detta material får inte bli det nya lågstadiet- som sagt det prövar mycket smalare. En ytterligare fundering kan gälla huruvida bedömningsmaterialets användande resulterar i en ökad efterfrågan på speciallärare/specialpedagoger istället för att vi använder materialet som ett stöd för att analysera och utveckla den egna undervisningen. Analysen är till för att ge läraren möjlighet att ytterligare utveckla sin undervisning samt att tillse att eleven får de anpassningar, stöd och utmaningar hen har rätt till.