Kategoriarkiv: Läslyftet

Bokgåva till förskolor

Under våren 2019 ges alla Sveriges förskolor möjlighet att ta del av den av regeringen beslutade Bokgåvan. För kommunala och fristående förskolor i Halmstads kommun innebär det att alla avdelningar får beställa böcker till en specifik summa.

Att få en bokgåva är fantastiskt! Att ta emot och också fundera över hur denna bokgåva ska användas för att stärka verksamhetens pågående språk- och kunskapsutvecklande arbete med syfte att stärka alla barns språk innebär något ytterligare. Det ställer en del krav på verksamhetens medvetenhet kring urval i förhållande till identifierade utmaningar och styrkor med utgångspunkt i aktuell barn- och pedagoggrupp.

Tidigt under hösten ställde jag mig så frågan: Hur gör vi det mesta och bästa möjliga av en satsning som denna? Vad behövs för att våra förskolor ska ges förutsättningar för ett urval som kommer deras barn och deras verksamhet bäst till gagn?

Att göra ett kvalitativt urval av barnlitteratur kräver en stor dos kunskap om olika genrer, olika syften med böcker och även möjligheten att sätta sig in i litteraturen. Vi har sedan många år en kvalitativ förvaltningsövergripande samverkan med Kulturförvaltningen – en samverkan som på många olika sätt blir en stark resurs för vårt gemensamma mål att barnen ska nå så långt som möjligt i sin språk- och kunskapsutveckling.

Hur gick vi då tillväga? 

Efter en del tänkande och bollande med kollegor och pedagoger i våra förskolor inleddes arbetet med att gå ut med en första information kring satsningen och vad den skulle innebära rent praktiskt.

bokgåvainfo

I nästa steg påbörjade vi planeringen för att Bokgåvan skulle vara en av flera delar i ett innehåll vid de inspirations- och informationstillfällen med fokus Läs för mig!- små barns språkutveckling som vi i januari erbjöd. Syftet med dessa var att synliggöra hur olika resurser, såsom Bokgåva, Läslyft, kapprumsbibliotek och digitala litteraturresurser, för språkutvecklande arbete stödjer varandra och skapar synergi i verksamheternas arbete. Flera samverkande professioner deltog med syfte att förstärka vikten av olika resursers samverkan, både avseende material, metoder och professioner. Detta skedde t ex genom att förskollärare presenterade sitt arbete med litteratur, TAKK- pedagog modellade läsning med stöd i TAKK och mångspråksbibliotekarie modellade boksamtalsstruktur.  Läs mer

Annonser

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Kulturrådet, läsfrämjande, Läslyftet, läsning, Lpfö18, regeringen, Språkutveckling, TAKK

Regional Handledarutbildning & Läslyftet

Idag sitter jag längst bak i en nyrenoverad föreläsningssal på Högskolan i Halmstad och bara njuter! Jag njuter av att en alldeles fantastisk inspiratör och pedagog, Ann-Mari Körling, står längst fram i salen och fångar ca 100 lärare, pedagoger, rektorer och förskolechefer med sitt engagerade arbete. Jag njuter också av att det frö jag sådde bland representanter för Regionalt Utvecklingscentrum och Högskolan i Halmstad sent förra hösten faktiskt har växt sig starkt och stort i form av en Regional handledarutbildning. En utbildning med syfte att ge ytterligare fördjupad kompetens kring handledningsstrategier och didaktiska strategier. Strategier som ska stödja skolors och förskolors arbete med Läslyftet som resurs för ett skol- och språkutvecklingsarbete men också ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Och med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet.

IMG_5672

Under våren 2015 processade en styrgrupp vad utbildningen skulle stå för, vad den skulle innehålla och vilka effekter vi ville att den skulle kunna ge. Tankar kring möjliga föreläsare och möjlig organisation snurrade runt i rummet…och sakta men säkert började allt landa. Vi läste på och hörde oss för, bollade tankar med högskolor och Skolverket och blev sakta men säkert lite klokare…och framför allt modigare.

Plötsligt, eller ja…kanske inte så plötsligt, en dag låg den framför oss- kursplaneringen med organisation, innehåll och föreläsare. Inom vår utbildning har vi glädjen att involvera en grupp personer som tillsammans skapar häftig synergi: Per Fagerström, Ann-Mari Körling, Katarina Lycken Rüter, Gunbritt Scherp, Hans-Åke Scherp, Barbro Westlund och Eva Wictor.

ansokningsbroschyr

Utbildningen ges i samverkan mellan Halmstad Högskola, Regionalt Utvecklingscentrum samt kommuner/huvudmän inom regionen och arrangeras av RUC vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad. Den tar stöd i Skolverkets utbildnings- och aktivitetsplaner framtagna i och med Läslyftet men syftar utöver detta också att ge en ytterligare fördjupad kompetens kring handledningsstrategier och didaktiska strategier.

Idag har vi sjösatt handledarutbildningen och…

Jag ser nyfikenhet.

Jag ser engagemang.

Jag ser glädje.

Och jag är nyfiken på vad deltagarna tar med sig här ifrån när de återvänder till vardagen?

Och jag tänker att nästan allt faktiskt är möjligt!

Tillägg:
Idag, fredagen den 18/9, finns en artikel publicerad om satsningen på Högskolans webb.

Lämna en kommentar

Under Förskola, grundskola, Handledare, handledarutbildning, Läslyftet

Läslyftet- så här tänker vi!

I dagarna två har jag besökt Högskolan i Dalarna i Falun och fått möjligheten att föreläsa om bland annat vårt läslyftstänk för deltagarna i Skolverkets processledarutbildning (inom utprövningsomgången av Läslyftet) och för förvaltningsrepresentanter för kommuner i Dalarna. Bildspelet hittar ni här.

I Halmstad kommun finns 35 skolor. Till hösten 2015 har två skolor (fem skolenheter) beviljats statsbidrag. Dessa två verksamheter kommer ha en viktig roll och vara en god hjälp i att utveckla och förfina processerna kring organisationen ytterligare. Bland övriga skolor avser de flesta påbörja deltagandet under läsåret 2016/17.

Ursprungligen planerade Halmstad kommun att ta del av Läslyftet under förutsättning att statsbidrag beviljades. När det blev klart att fler kommuner/huvudmän hade sökt statsbidrag för handledare inom Läslyftet än statsbidraget räckte till blev det viktigt att tänka om.

Llysiffror

Ju mer tanke som ägnades åt situationen desto tydligare blev det att Läslyftet måste flätas samman med det redan pågående kvalitativa språkutvecklingsarbetet. Arbetet skolorna redan gör för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt- ett deltagande i Läslyftet får inte vara målet i sig. Läslyftet blir ett väsentligt verktyg i det fortsätta arbetet att utveckla verksamheten och nå målen och det blev plötsligt påtagligt att statsbidraget inte kan vara en förutsättning för arbetet. Det statsbidrag vi erhåller blir däremot ”grädden på moset”- men utvecklingsarbetet måste bedrivas oavsett.

vennLLY

Genom att se Läslyftet som en resurs i det språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete som pågår vill vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som man blir färdig med. Det material som finns och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen ska givetvis användas i ett långsiktigt perspektiv. Intentionen är att använda materialet så länge det finns att tillgå.

LLYStruktur

Varje verksamhet inleder arbetet med att formulera ett nuläge med utgångspunkt i det pågående systematiska språkutvecklingsarbetet, den verksamhetsspecifika handlingsplanen, verksamhetsrapporten, elevers kunskapsresultat, strategiplan för skolbibliotek m.m. Vidare stöd fås i Skolverkets diskussionsunderlag. Nulägesanalysen ligger till grund för att identifiera behov och utmaningar samt hur Läslyftet ska användas som en resurs i det vidare utvecklingsarbetet men också vilken modul som blir lämplig att starta med.

De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan till viss del påverka tempot själva. Utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera. Rektorer ser flera fördelar i att kunna vara mer flexibla avseende uppstart och genomförandetakt- allra helst i förhållande till den ”lyfttrötthet” som finns.

Inom kommunen finns flera professioner som kommer att verka som handledare; förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt lärare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar de regionala kommunerna/huvudmännen att starta en regional handledarutbildning i samarbete med RUC och Halmstads högskola. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015.

En utmaning är att organisera för t ex modersmålslärarnas deltagande. De spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet men begränsas av att befinna sig i en annan typ av organisation. Ett första steg i att möjliggöra modersmålslärarnas deltagande är rent organisatoriskt och schemamässigt, vilket innebär att en kommungemensam tid för arbetet med Läslyftet kan bli nödvändig.

Hitintills har den för oss största utmaningen varit den tankevända där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras. Rådet till huvudmän som funderar kring ett deltagande i Läslyftet utan statsbidrag är att de bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. För vidare stöd och tankar kring hur ett arbete med Läslyftet, som övergripande arbetsområde eller som hos oss- som en resurs i det pågående språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet har Skolverket publicerat en del stödmaterial Läs- och skrivportalen. Här finns också en artikel i vilken barn- och ungdomsförvaltningens tankar beskrivs lite närmare.

Lämna en kommentar

Under Förskola, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Högskolan Dalarna, Läslyftet, organisation, Skolverket, Språkutveckling

Läslyftet-aktuellt & webbinarie

Genom uppstarten av Läslyftet till hösten 2015 skapas nya möjligheter för skolor, och längre fram även förskolor, att ytterligare utmana och utveckla det redan pågående systematiska och kvalitativa utvecklingsarbetet kring barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.

Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande i förskola och skola liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar varför den nationella satsningen Läslyftet, en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik, riktar sig till alla lärare i alla ämnen. Läslyftet vänder sig framför allt till lärare i årskurserna 1-9 samt år 1 på gymnasiet, men fortbildningen kan också omfattas av förskollärare i förskoleklass, personal i skolbibliotek samt modersmålslärare. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. Fortbildningen syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.

Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial finns tillgängligt för alla huvudmän, skolor och förskolor genom webbplatsen Läs och skrivportalen. Skolor behöver därför inte formellt delta i Läslyftet för att kunna ta del av materialet. Satsningen pågår 2015-2018 och när Läs och skrivportalen är fullt utbyggd kommer den att vända sig till lärare i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, personal i skolbibliotek, förskollärare/lärare i förskoleklass samt personal i förskolan. Fram till 2018 kommer Läslyftet och antalet moduler successivt att utökas.

LLy

För skolor som vill delta med stöd av statsbidrag redan till hösten 2015 är sista ansökningsdag den 23 januari 2015. Det är dock viktigt att veta att skolor som idag har tillgång till förstelärare, med nedsättning i tid, som möter kravspecifikationen för handledare inom Läslyftet också kan inleda sitt arbete redan till hösten. Ett statsbidrag innebär inom Läslyftet att skolan/verksamheten får ersättning (ett schablonbelopp) för lärarens nedsättning i tid (10% eller 20%) och att läraren också erbjuds handledarutbildning. Att fungera som handledare inom sin verksamhet är något som många förstelärare redan gör- däremot kan en skola behöva ansöka om statsbidrag för att möjliggöra tillgång till en handledare inom rätt ämnesområde för deltagande i Läslyftet (se kravspecifikation för Handledare). Det finns med andra ord ingen anledning för skolor och verksamheter att känna press inför den 23 januari om det redan i verksamheten finns förstelärare med rätt ämneskompetens för uppdraget. En ytterligare fördel med att använda förstelärarna som handledare inom Läslyftet innebär skolan kan ha en större andel handledare (inte begränsad av statsbidraget) och därmed också kan låta ett större antal lärare delta vid samma position i schemat.

Inför ett deltagande är det första viktiga steget att skolan/verksamheten gör en kartläggning av sitt nuläge med hjälp av olika relevanta källor (ex kunskapsresultat, nationella prov, handlingsplan för elevers språk-, läs- och skrivutveckling och verksamhetsrapport osv.). I nästa steg görs sedan adekvata och relevanta val och prioriteringar bland de olika modulerna med en tydlig koppling till de behov och utmaningar ett aktuellt nuläget visar på.

Inom Läslyftet finns möjlighet för skolhuvudmän att, läsårsvis under perioden 2015-2018, söka statsbidrag för handledare som handleder grupper av lärare och av förskollärare i förskoleklass. Sista dag att ansöka om statsbidrag för handledare som stödjer lärargrupperna i det kollegiala lärandet är den 23 januari 2015. Statsbidrag för deltagande i Läslyftet gäller under ett läsår. I första omgången, läsåret 2015/16, kommer Läslyftet rikta sig till lärare i:

  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • samt förskollärare i förskoleklass

Följande läsår utvidgas Läslyftet till att omfatta även:

  • Lärare i gymnasie- och gymnasiesärskolan
  • Förskolan

Måndagen den 12 januari 2015 sänder Skolverket ett webbinarie med information kring Läslyftet med fokus på bland annat följande frågeställningar:

  • Vad är syftet med Läslyftet?
  • Hur fungerar fortbildningsmodellen?
  • Vad är moduler?
  • Vem kan ta del av Läslyftet?
  • Vad gör en handledare?
  • Hur är det bäst att planera och organisera arbetet i Läslyftet?

Webbinariet kommer även att kunna ses i efterhand, med start torsdagen den 15 januari, och ses på Skolverkets hemsida.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Läslyftet, Lgr11, Skolverket, skrivutveckling, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Läslyftet- senaste nytt!

Från och med den 4 december fram till den 23 januari kan huvudmän ansöka om statsbidrag för handledare inom Läslyftet.

ansokningsbroschyr

Hösten 2015 startar Läslyftet- en nationell fortbildningsinsats som syftar till att öka elever läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Fortbildningen utgår från det kollegiala lärandet.

Läslyftet riktar sig framför allt till lärare och förskollärare i förskoleklass men även personal i skolbibliotek kan medverka. Den första omgången av Läslyftet (2015/16) kommer rikta sig mot grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och förskoleklass samt skolbibliotek. Förskolans och gymnasie- samt gymnasiesärskolans moduler färdigställs längre fram. Stödmaterialet på läs- och skrivportalen ligger tillgänglig för alla att använda.

Viktigt att poängtera är att det är en möjlighet att söka statsbidrag men att materialet kan användas  oavsett om bidrag erhålls eller inte. Statsbidraget syftar delvis till att skapa möjlighet för nedsättning i tid för handledaren, något som man menar att flera av de förstelärare som kan bli aktuella för uppdraget redan har. Nytt för formen för handledarskapet inom Läslyftet, till skillnad mot Mattelyftet, är att den procentuella nedsättningen nu går att fördela på ex två personer på samma skola (10%+10% alt 20%). Statsbidraget kommer utökas för varje år av satsningen. Ett deltagande i Läslyftet kräver en diskussion kring långsiktiga satsningar då Skolverkets erfarenhet är att projekt och satsningar med statsbidrag ofta avslutas när bidraget är slut.

Handledaren som huvudmannen utser ska möta följande kriterier:

  • Vara legitimerad lärare eller förskollärare
  • Ha minst fyra års erfarenhet av undervisning
  • Ha behörighet att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk, eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
  • Ha strävan att utifrån aktuell forskning inom områden med relevans för undervisningen medvetet och systematiskt utveckla elevens lärarande, och
  • Ha visat intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare
Vid allmänna frågor kring Läslyftet maila laslyftet@skolverket.se och vid frågor om statsbidrag maila statsbidrag.laslyftet@skolverket.se.
 .
 

Lämna en kommentar

Under Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Läslyftet, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling

Äntligen dax för Läslyftets utprövningsomgång!

Efter månader av förberedelser, planering och diskussioner i olika forum startar nu Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet. Läslyftets syfte är att förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka kvaliteten i undervisningen.

I utprövningsomgången deltar, under läsåret 14/15, ca 30 skolor. Denna omgång kommer sedan utvärderas och ligga till grund för den mer formella uppstarten av satsningen hösten 2015.

Fortbildningen bygger på kollegialt lärande hos lärare och kommer erbjudas i tre år, från ht-15 till vt-18. Under provomgången är materialet på Lärportalen begränsat till en modul som riktar sig till lärare i grundskolan. På sin hemsida informerar Skolverket att detta successivt kommer utökas och att det senare kommer att vara tillgängligt även för skolor som inte deltar i satsningen med statsbidrag.

Utmaning antagen?

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Läsinlärning, Läslyftet, Lgr11, Skolverket, Tidiga insatser

Läslyftet kan få ökade medel och satsar då på lärare i ALLA ämnen

Känner mig idag stärkt i min övertygelse om vikten av att satsa på en ökad kunskap och medvetenhet kring barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling i ALLA ämnen och med ett professionsövergripande fokus. Detta verkar även regeringen ha fått upp ögonen för. Idag presenteras regeringens vårbudget som bland annat innehåller en stor satsning på en utökad variant av Läslyftet.budgetRegeringen har tidigare gett Skolverket i uppgift att organisera en språkutvecklingsatsning på en budget om 300 miljoner. I jämförelse med matematiksatsningen Mattelyftet på 1.5 miljarder kändes satsningen på något så ämnesövergripande som språkstrategier ganska modest. Idag kommer dock beskedet att regeringen i sin vårproposition föreslår att de ekonomiska medlen för Läslyftet ska mer än fördubblas. Totalt handlar det om en halv miljard kronor mer under perioden 2015-2018 vilket innebär att fortbildningen kan komma att omfatta omkring 40 000 fler lärare. Satsningen träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015.

Anledningen till den ökade budgeten är att insikten kring att det inte räcker med att, i första hand lärare som undervisar i svenska i grundskolans och gymnasieskolans första år, deltar i den fortbildning som är tänkt att starta i större skala under 2015.

Om satsningen ska kunna förbättra elevernas läsförståelse räcker det inte att strategiundervisningen i enbart ämnet svenska förbättras. Vikten av språkstrategikunniga lärare som kan arbeta med elevers lässtrategier har en viktig roll i att utveckla elevernas förmågor även i text- och begreppsspäckade ämnen såsom SO, NO och Ma. Det är är inom dessa ämnen våra elever stöter på patrull i form av ord och begrepp som komplicerar en förståelse- och då behövs användbara strategier.

Läslyftets syfte är att ge lärare kunskap om just dessa vetenskapligt väl underbyggda strategier, metoder och beprövade arbetssätt för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen. Organisationen kring Läslyftet kommer likna den kring Mattelyftet, dvs. kollegialt lärande med stöd av särskilt utbildade handledare. Engagerade forskare är t ex Barbro Westlund, Monica Reichenberg, Gunilla Molloy, Ann Pihlgren och Maike Haijer. Skolverket rådgör även med Nationellt centrum för andraspråksutveckling.

Regeringens vårbudget innehöll även reformer som innebär satsningar på utbildning mer generellt: utökat mattelyft, obligatorisk sommarskola, mindre klasser på lågstadiet, tioårig grundskola och fler platser på lärarutbildningen.

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Läsinlärning, Läslyftet, Lgr11, Skolverket, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling