Category Archives: böcker

Regeringen satsar – förskolebibliotek

I februari 2018 publicerade Svensk bokhandel nya rön kring föräldrars högläsning tillsammans med barn i förskoleåldern. Enligt den nyligen genomförda (2017) brittiska studien Understanding the Children’s book consumer, som gjorts i samarbete med Egmont Publishing, visar att knappt hälften av föräldrarna till barn mellan 0-6 år läser högt för sina barn. Denna siffra bedömdes för fem år sedan vara 69%. Ungefär 20% av föräldrarna angav i studien att de har svårt att hitta energin för högläsningen och 16% menade att deras barn föredrar andra aktiviteter. I samma undersökning anger ca 20% av föräldrarna till barn i 3-4 års åldern att de inte känner sig bekväma i en bokhandel och nästan hälften menar att det är svårt att överblicka och välja rätt i det stora utbud som erbjuds. Hela 61% av samma grupp föräldrar uttrycker oro för hur mycket skärmtid deras barn har redan under förskoleåldern.

Under 2012 genomförde Läsrörelsen en studie tillsammans med Junibacken som redan då visade att siffran för föräldrar som regelbundet läste högt tillsammans med sina barn i svenska hem var ca 35%, en siffra som är ytterligare lägre än den i den senare studien redovisade. Det har sedan dess inte gjorts någon ny svensk studie och självklart hyser vi förhoppningarna att andelen högläsande föräldrar ökat i takt med den ökade mängden information kring vikten av högläsning och tillgång till litteratur för det lilla barnets språkutveckling under förskoleåldern.

Vi vet att barns möte med texter, ord och begrepp spelar en avgörande roll för deras språk- och kunskapsutveckling och att läsning är grunden för barns och elevers fortsatta lärande är idag välkänt. En god läsförmåga och tillgång till litteratur är en förutsättning för att utmana de skillnader vi kan se i de internationella kunskapsmätningarna (PISA, 2015 och PIRLS, 2016). Rapporterna låter läsa att resultaten avseende läsförståelse har förbättrats bland svenska elever. Samtidigt synliggör de hur föräldrars utbildningsbakgrund spelar allt större roll för elevernas resultat. Parallellt visar andra undersökningar hur barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Regeringen genomför nu satsningar som ska ge landets förskolor möjlighet att köpa in fler böcker till sin verksamhet.

– Förskolan spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. Genom denna nya satsning får varje svensk förskola mer likvärdiga möjligheter att ge barn – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – lust att läsa och lyssna på böcker, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Svenska förskolor har, enligt styrdokumenten, ett kompensatoriskt uppdrag där de har till uppgift att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö för att alla barn ska få tillgång till de kvaliteter som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling.

– Barn med liten vana vid att läsa hemma tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter. Förskolan kan locka fram nyfikenhet och intresse för skriftspråket. En satsning på ett litet ”förskolebibliotek” direkt på förskolan ökar tillgången till böcker för alla barn, en viktig investering för att skapa jämlika förutsättningar till läsning, säger Fridolin.

img_2267

För att öka likvärdigheten avseende tillgången till läsfrämjande insatser och litteratur meddelar nu Regeringen, genom utbildningsminister Fridolin och kulturminister Bah Kunke, att 50 miljoner kronor avsätts i vårändringsbudgeten för en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor.

Regeringen har gjort flera investeringar i just läsfrämjande insatser; bland annat genom Hela Sverige läser med barnen, Läsdelegationens arbete, Läslyftet samt personalförstärkningar till skolbiblioteken. Satsningen kommer genomföras av Kulturrådet som redan idag ansvarar för flera läsfrämjande insatser, såsom t ex Bokstart, runt om i Sverige.

Jag välkomnar satsningen och ser den som ytterligare en spännande och viktig del av de kvalitativa satsningar som redan i dag görs i olika former och genom att en mängd olika resurser i Halmstads kommun, såsom föräldrar, pedagoger, bibliotekarier, logopeder, bvc mfl., samverkar. Satsningen blir ett välkommet komplement till förskolors arbete med läslyftet som resurs, kapprumsbiblioteken och Läs för mig!, samarbetet med biblioteken och flera andra aspekter. Jag hoppas att Kulturrådet, som ansvariga för att genomföra satsningen, även tar digitaliseringen och e-boksperspektivet med i processen.

Skärmklipp2

Jag ser fram emot ytterligare nya och spännande möjligheter att låta resurser samverka för barns språkutveckling!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, Språkutveckling

Havsanemonens språkarbete

Ytterligare ett härligt exempel på en förskoleavdelnings språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer från avdelningen Havsanemonen, också den på Laxöns förskola i Halmstad. I sitt gästinlägg berättar förskollärarna Magdalena och Josefine om läsårets språkutvecklingsarbete och hur Polyglutt kommit att bli en viktigt resurs i detta.
Trevlig läsning!

Lax1 - kopia

Under läsåret 2017-2018 har all personal på Laxöns förskola vidareutbildat sig genom Skolverkets satsning på Läslyftet. I Språknätverk har vi läst artiklar, reflekterat och provat på olika aktiviteter utifrån modulen ”Läsa och berätta”.

Under vårt arbete med artikeln ”Läsande förebild” så bjöd vi in några olika yrkeskategorier för att läsa för barnen. Detta för att vidga barns tankar om läsare. På Havsanemonen kom en kvinnlig polis och en yngre manlig militär. Vi har sedan fortsatt arbetet med att tillsammans med barnen i eftertänksam dialog, reflekterat, analyserat bilder och texter med ”Bildpromenader” och boksamtal.

lax6

Vi har valt att läsa kontinuerligt vid matborden och samtala där. För att ytterligare fördjupa samtalen så har vi använt oss av fler ingångar till sagan t ex rekvisita. Dessa boksamtal har gjort avtryck på barnen på Havsanemonen och de har på eget initiativ haft boksamtal med varandra.

lax5

Böckerna som barnen ‘läsberättat’ ifrån har de gjort själva. Vi har även haft valkort där barnen fått författa egna böcker. De har använt Pixiböcker som inspiration. En del barn har uttryckt tankar om att de själva är författare. Vi har även arbetat i projektet med en ”Storbok” där alla barn är författare.

lax3 - kopia

Havsanemonen har under någon månad haft förmånen att få prova inläsningstjänsten Polyglutt. Det är en språkutvecklande bilderboks tjänst med böcker inlästa på tio olika språk. Vi upplever att Polyglutt har gjort tydliga avtryck på barngruppens intresse för läsning och böcker. Vi ser ett samspel när barnen sitter flera tillsammans, de stannar upp i sagan och reflekterar och samtalar om innehållet. Barnen upplever sig själva som läsare då de själva ”äger” texten. Polyglutt finns även att välja som Valkort och är en populär aktivitet.

lax2 - kopia

En Polygluttbok kan bli en ingång till den tryckta boken. Barnen gör kopplingar kring de olika medierna. Barnen har uppmärksammat att böckerna som finns i bokhyllan, kan de hitta i Polyglutt. Barnen har även uppmärksammat kategorierna i appen vilket har smittat av sig till att barnen själva har skapat ett bibliotek med kategorier i vår bokhylla. Barnen leker bibliotek, med bibliotekarie, scanning av böcker och bibliotekskort. Vi har även använt Polyglutt på storbildsskärm för att låta flera barn samlas samtidigt kring samma saga.

lax4 - kopia

Hälsningar ifrån Josefine och Magdalena på Havsanemonen Laxöns förskola

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Boksamtal, digital läsning, digital medvetenhet, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, Språkutveckling

Skolbibliotek, litteratur & jämställdhet

Internationella kvinnodagen inträffar den 8 mars varje år och syftar till att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen instiftades redan 1910 i Tyskland för att sedan, vid FNs första internationella kvinnokonferens i Mexico 1975, föreslås bli en internationell kvinnodag. År 1977 togs beslutet i FNs generalförsamling och sedan 1978 är den med på FNs lista över högtidsdagar. Genom FNs erkännande gick dagen från att vara en politisk och socialistisk dag till att vara en opolitisk högtidsdag. Hur dagen uppmärksammas skiljer sig åt mycket mellan olika länder i världen. På en del håll är det en dag då män uttrycker sin kärlek till kvinnan för att på andra ställen fortfarande ha kvar ett politiskt fokus som riktas mot kvinnors kamp för lika rättigheter och den ojämställdhet som råder i samhället.

thKHHC9LJN

I förskola och skola har vi i uppdrag att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Våra verksamheter ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling och ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

När våra elever har lämnat grundskolan bör de ha utvecklat normer, värden och kunskaper som för dem till aktiva demokratiska medborgare som kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar…, respektera andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

I ett arbete med ett normkritiskt perspektiv kan vi i förskola och skola med stor fördel använda oss av barn- och ungdomslitteraturen med syfte att stärka, utmana och diskutera demokrati och jämställdhet. Skol- och folkbibliotekariernas kunskaper och kompetens finns att tillgå för att hitta rätt bland för området adekvat och relevant litteratur.

Kåreland (2005) menar att litteraturen är en viktig del i barns och ungdomars utveckling av sin identitet och könstillhörighet. Under sin tid i förskola och skola försöker de finna sin identitet och lär sig också snabbt vilken position de förväntas ha. Detta påverkas i första hand av de människor som finns omkring dem, föräldrar, lärare och kamrater, men en ytterligare stor påverkansfaktor är litteraturen som de lyssnar till och läser. Det är, än idag, mycket vanligt att barn tidigt lär sig vilken litteratur de är hänvisade till utifrån sin sociala ordning. Det är sedan tidigare känt att läsaren föredrar böcker med huvudkaraktärer som är så som man själv skulle vilja vara. Böckerna förmedlar egenskaper och olika normer som barnen använder sig av för att sedan tolka sina positioner i det verkliga livet. Kåreland menar studier visar att pojkar oftare föredrar litteratur där huvudkaraktär och författare är män, än kvinnor. Hon menar att pojkar helst läser böcker där huvudpersonerna är män och är ute på hjälteuppdrag och flickor gärna läser böcker som har en kvinnlig huvudperson och dessa böcker utspelar sig oftast i hemmet eller i en skolmiljö. Samtidigt vet vi idag att flickor till större del väljer litteratur oberoende av författarens och huvudkaraktärens kön.

Inför internationella kvinnodagen ville skolbibliotekarierna i Halmstads kommun lyfta fram flickors och kvinnors perspektiv som samtalsämne i skolorna. En av skolbibliotekarierna skapade posters med fokus på kvinnans roll i samhället som alla skolor fick tillgång till. Ytterligare en skolbibliotekarie sammanställde en lista med Famous girls in fiction med syfte att få oss att rikta blicken mot titlar som främjar och stärker flickors identitet.

Skolbibliotekarierna vill också utmana både elever och lärare att fundera på om litteraturen vi använder klarar Bechdel-testet. Det är ett test som syftar till att kartlägga hur kvinnor framställs i film, litteratur, serier eller teater. Det har sitt ursprung i populärkulturen men används idag även av etablerade pappers- och nättidningar.

Frågeställningarna i testet ser ut så här:

  1. Finns det minst två namngivna, kvinnliga karaktärer?
  2. Pratar de med varandra?
  3. Pratar de med varandra om något annat än en man?

Skärmklipp3

 

Hur kan vi utmana för en ökad jämställdhet? Kanske kan en dialog kring litteraturens perspektiv öka vår gemensamma medvetenhet och vårt förhållningssätt, som medborgare i en modern demokrati. Denna internationella kvinnodag har våra skolbibliotekarier tagit ytterligare ett steg för att utmana och stärka. Heja er!

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, bibliotek, elever, grundskola, lärare, Lgr11, skolbibliotek, Språkutveckling

Prata böcker med hjälp av Barn- och ungdomsboksutmaningen

En av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn och elever på förskolor, skolor och bibliotek är att prata om böcker på olika vis. Bokpratandet, i sina olika former, fyller en viktig funktion när det gäller att skapa läslust, läsmod, nyfikenhet och intresse för böcker hos barn i olika åldrar.

Skola och bibliotek samlas kring gemensamt läsfrämjande uppdrag där det gäller att skapa och stärka läsvanor hos barn från tidig ålder. Detta betonades i Litteraturutredningen (SOU 2012) och förstärktes ytterligare när Kulturrådet fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för läsfrämjande. Enligt Kulturrådets (2014) handlingsprogram innebär läsfrämjande att

  • göra läsare av läskunniga
  • öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
  • bredda repertoaren
  • stärka läsaridentitet

Statistik från Kungliga Biblioteket (2016) visar att bokprat är en de vanligast förekommande läsfrämjande insatserna som folk- och skolbiblioteken erbjuder, något som också den hos folkbiblioteken genomförda kartläggningen av läsfrämjande insatser visar (Schmidt, 2015). Bokprat är en del av skolans och skolbibliotekens läsfrämjande kultur och ofta efterfrågat av lärare och elever.

Berättandet har alltid varit av stor vikt för social gemenskap människor emellan och utgör en grundpelare i människans identitetsskapande. Från generation till generation har berättelser förts vidare genom muntligt, skriftligt och filmiskt berättande, vilket hjälpt till att bygga en läsande kultur. Att läsa på ett socialt och identitetsskapande sätt relaterar till den betydelse som begreppet literacy kommit att få de senaste decennierna (Heath, 1983; Fast, 2007). Literacitet har beskrivits som sambandet mellan det barn gör med böcker innan de själva kan läsa och hur förmågan att lära sig läsa och skriva utvecklas (emerges) utifrån dessa sociala möten och interaktioner. Literacysociala aktiviteter kan beskrivas som sociala aktiviteter kring texter för ett visst syfte eller ändamål. Med texter avses här tal, skrift och bild som tillsammans bildar en helhet, innehåller information eller berättar något. Alla de berättelser som barn möter innebär olika möjligheter till igenkänning och delaktighet

Ett gott exempel på hur vi i förskola och skola kan stimulera barns literacitetsutveckling och språkförmåga ser vi i Barn- och ungdomsboksutmaningen som lanserades via facebook under 2017. Ansvariga för utmaningen är lärarna Jenny Edvardsson och Katarina Lycken Rüter.

Utmaningen innebär att vi varje månad utmanas att läsa en barn- eller ungdomsbok med ett visst tema eller fokus med syfte att inspireras och motiveras. I nästa steg kan vi sprida både utmaningen och boken bland våra barn och elever med syfte att verka läsfrämjande, läsinspirerande och läsmotiverande samt att stärka gemensam läsning som grund för social samvaro och dialog.

I utmaningen ligger att synliggöra böcker och visa på teman; vanliga teman, ovanliga teman och knasiga teman, spännande teman och alldeles underbara teman. Teman som blir text till text kopplingar och tar oss på nya äventyr. Teman som visar oss nya världar i de världar vi inte känner till, eller faktiskt i de världar vi känner till. Teman som skapar gemenskap och teman som ger insikt.

Flera förskollärare och lärare i Halmstads kommun har tagit sig an utmaningen och upplevde under 2017 många äventyr tillsammans med barn och elever utifrån både självklara och mindre självklara böcker och berättelser.

Jan17

2018 års barn- och ungdomsboksutmaning ser ut som följande:

Januari            en bok med färg i titeln

Februari         en författare vars efternamn börjar på B

Mars                en bok av författare/illustratör som är nominerad till ALMA 2018

April                sakprosa

Maj                  en serie/serieroman

Juni                  en bok av en författare från Afrika

Juli                   en bok om vänskap

Augusti           en bok från ens eget födelseår

September     en bok som adresserar en aktuell samhällsfråga

Oktober          en bok som nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomsbokspris

November      en debutant 2018

December      läsning med jultema!

Blir du nyfiken på utmaningen och vill se vad andra läser och tänker om det de läser? Gå då med i gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen på facebook. Om du lägger ut din läsning i andra sociala medier rekommenderar de att du använder hashtaggen #bou18.

Här kan du även inspireras av 2017 års lista med utmaningar.

2017

Trevlig läsning!

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, bibliotek, elever, Föräldrar, Författare, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, läsfrämjande, läsning, Språkutveckling

Språkutvecklande adventsmys

Kanske inbjuder vintermörkret till både hög- och tystläsning? Idag är det åter dags att stifta bekantskap med en gammal kär tradition- julkalendern.

Julkalenderns historia började redan under mitten av 1800-talet då en tysk mamma ville göra väntan på julen lite lättare för den fyraårige sonen. Hon skapade med hjälp av en bit färgglad kartong och tjugofyra kakor en kalender där sonen fick äta en kaka per dag fram till julafton. Den första julkalendern var född. Många år senare mindes sonen, nu delägare på ett tryckeri, sin första julkalender och glädjen i denna. Han beslutade sig för att ge ut den första tryckta julkalendern. Succén var enorm och under 1920-talet gav han ut tredimensionella kalendrar med plats för innehåll.

Än idag är pappersjulkalendern mycket populär och har också fått sällskap av den digitala varianten. I år bidrar flera olika aktörer med julkalendrar som syftar till att utmana och stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom ett fokus på lässtimulans och en boost av läsintresset.

Genom att kika bakom de olika kalendrarnas luckor ett par dagar i förväg har du som pedagog eller vårdnadshavare möjlighet att låna den litteratur som används på biblioteket med syfte att göra litteraturen tillgänglig för ytterligare läsning och bläddrande. Vidare innehåller flera av luckorna aktiviteter där viss förberedelse av material kan vara nödvändig.

Först ut är Barnens bibliotek som även i år presenterar en boktips-julkalender. Julkalendern innehåller även detta år en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

Ytterligare en digital julkalender med fokus på språkutveckling bjuder Natur & Kultur på. De erbjuder spännande lucköppning för både förskola, F- 3 och 4- 6.

Alla de tre kalendrarna är fulla av sagor, kluringar, språk, matematik och annat roligt. Julkalendrarna avser sprida inspiration och lust till läsande och lärande i adventsid.

3 kommentarer

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, böcker, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Språkutveckling

Susan Humphries om att leva sig in i sagor

För drygt ett år sedan deltog jag i den internationella skolgårdskonferensen ”Green Grounds for Health and Learning”, där jag hade förmånen att lyssna på Susan Humphries föredrag. Susan Humphries är hedersdoktor vid SLU och tidigare rektor vid Coombes School i Reading, UK. Coombes är känd bland skolfolk över hela världen för sitt sätt att väva samman landskapsarkitektur, odling och kultur i pedagogiken, samt med utemiljön i barnens dagliga lärande. Hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Pedagogiken hon förespråkar kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete både i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Som en röd tråd löper elevernas engagemang och möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen.

I föredraget lyfte Susan fram barns behov av att få vara med och skapa och vara delaktiga i allt som görs i skolan. Detta att få vara en del av och kunna påverka det som händer är enormt viktigt för barnens motivation, och för att kunna identifiera sig och skapa relation till det som ska läras in. Vid högläsning av exempelvis sagor innebär detta att barnen får leva sig in i de olika rollerna, och leva ut de känslor som karaktärerna har. Barnen blir en del av sagan, och kliver in i en magisk värld som både är lik vår egen och skiljer sig markant från den.

När barnen agerar och dramatiserar sagan medan den läses kräver det ett mycket aktivt lyssnande från barnens sida. De upplever språket, engagerar känslorna i lyssnandet och bygger associationer till platsen där de är. Därför läser man sagorna på olika platser, eftersom miljöer i närområdet kan förstärka sagan.

Susan menar att skapande på detta sätt är en del av det mänskliga varandet, vi återuppfinner oss själva varje dag. Att leva sagan bringar liv i den, och det livet kan förnyas varje gång sagan läses. Susan betonas också vikten av att lära sig att läsa och skriva utifrån konkreta upplevelser. Läsning och skrivning är abstrakt och barnen behöver först agera och uppleva, sedan kan de reflektera, diskutera, skriva och berätta o.s.v.

På Coombes är närmiljön den främsta lärmiljön, och man engagerar föräldrar att vara aktiva deltagare i skolans arbete i den mån det är möjligt. Viktiga och sunda samhällsvärderingar framträder i samarbete mellan lärare, elever och föräldrar i harmoni med naturen, kulturen och platsernas historia.

För den som vill läsa mer så har Movium dokumenterat Coombes verksamhet och Susan Humphries gärning i bokform: Skolgården bästa klassrummet. Året runt på Coombes School, Titti Olsson et al. Runa förlag och Movium, 2002.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, böcker, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, Motivation, Skapande skola, social språkmiljö, språk, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning, utomhuspedagogik

Sommarens effekt på elevers språkutveckling

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Men samtidigt också en ledighet som för många elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003).

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007).

IMG_2692

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

sommarlovsboken

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

  • intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
  • läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
  • tillgång till böcker
  • boktips adekvata för språknivå och ålder
  • högläsning– av vuxna och barn
  • vuxna som lyssnar på elevens läsning
  • stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
  • mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
  • samverkan skola, bibliotek och hem

Ytterligare ett alternativ är att kika på gratisverktyget Jag har läst som finns framtaget med syfte att vara en resurs i arbetet med att vända sommarlovets färdighetsförlust till läslust. På webbsidan finns tips, underlag och mallar som kan användas av lärare, elever och vårdnadshavare. Vidare rekommenderas en kontakt och en samverkan med skolbibliotek och folkbibliotek med syfte att ge alla elever tillgång till för dem rätt medier.

Lämna en kommentar

Filed under böcker, bibliotek, Boksamtal, elever, Förebyggande arbete, grundskola, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Motivation, Språkutveckling