Tag Archives: åk 1-3

Bokresurs på Afrikanska språk

Många gånger kan det vara en utmaning att i Sverige få tag i böcker, sagor och berättelser på olika afrikanska språk. Glädjande nog kan vi idag, genom organisationen Saides arbete ta del av en stor mängd texter för barn som lär sig läsa och skriva tillgängliga genom projektet The African Story book initiative.

The story book initiative

För att möjliggöra en större tillgång till texter för barn bestämde sig organisationen 2013 för att starta upp projektet vars första fyra år (2013- 2016) bekostas av Comic Relief, UK. Organisationens vision är att ge afrikanska barn världen över en tillräcklig mängd böcker att läsa på det egna språket med syfte att utveckla deras läsförmåga och skapa ett läsintresse hos dem. Projektet drivs av organisationen i samverkan med lärare, bibliotekarier, lärarutbildare och literacyorganisationer i östra och södra Afrika.

The African Story book initiative har formen av en webbsida vars mål är att tillgängliggöra goda exempel på ålders- och språknivåadekvata texter för barn och ungas första läs- och skrivinlärning.

På hemsidan kan användare hitta, skapa, översätta och anpassa texter anpassade för den första läsinlärningen. Användaren kan ladda ner och kopiera berättelser och illustrationer utan att behöva betala eller ansöka om tillstånd och texterna kan läsas online eller genom att skrivas ut från sidan.

Africanbok

Organisationens licens för publicering möjliggör ett ökande antal texter på ett ökande antal olika språk utan att därför begränsas av marknadens behov av en viss typ av texter på ett specifikt språk. Under de första två åren har drygt 400 olika texter översatta till 60 olika språk publicerats på webbsidan och antalet texter fortsätter öka månad för månad.

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, Flerspråkighet, grundskola, Språkutveckling

Kunskapskrav i läsförståelse åk 1

I juni 2015 gav Regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag till Kunskapskrav i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1 inom grundskolan, sameskolan och specialskolan. Kunskapskravet för lägsta godtagbara nivå för läsförståelse i årskurs 1 har tagits fram med utgångspunkt i det centrala innehållet och nuvarande kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan.

Kunskapskravet i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för åk 1 har sin bakgrund i de sjunkande svenska resultaten i läsförståelse i de internationella studierna. Den senaste PISA-undersökningen (2012) visar att den svenska skolans resultat i läsförståelse och matematik fortsätter sjunka. Vidare visar skolverkets betygsstatistik från läsåret 2014/15 att allt fler elever inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Resultaten på de nationella proven i åk 3 (2014) visar att många elever inte når upp till kravnivån i svenska och matematik. Skolverkets statistik (2014) bekräftar också att åtgärdsprogrammen ökat i antal. Samtidigt visar PISA och ytterligare studier att skillnaderna i skolresultat mellan skolor fortsätter att öka.

Regeringen anser att en kontinuerlig och systematisk bedömning, uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling av stor vikt för att tidigt kunna identifiera de elever som är i behov av särskilda anpassningar eller särskilt stöd. Detta är också avgörande föra att identifiera de elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Regeringen anser att tillämpningen av nationellt fastställda bedömningsstöd och kunskapskrav bör främja en likvärdighet i lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper.

Förslaget har utvecklats parallellt med och i förhållande till det kommande obligatoriska bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i åk 1-3.

”Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven visar begynnande läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor. Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och tankar som texter väcker och relatera till egna erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan eleven uppmärksamma när det uppstår problem med förståelsen i läsingen av ord eller sammanhang och visar det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv.”

Syftet är att kvalitetssäkra barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och materialet kommer med stor sannolikhet också ha en koppling till den Läsa-skriva- garanti som ska tas fram till 2017.

Skolverkets förslag finns nu till påseende för lärare, rektorer och annan skolpersonal och fram till den 30 november 2015 finns även möjlighet att lämna synpunkter på materialet.

Kunskapskrav åk 1

Att som lärare och arbetslag, tillsammans med rektor och annan personal, ha möjlighet att ta del av och utvärdera Skolverkets förslag på kunskapskrav ska ses som en chans att påverka ett material som kommer ha stor påverkan på den vidare undervisningen och bedömningen av elevers språk-, läs- och skrivutveckling under lågstadietiden. Jag vill här utmana era skolor att nyttja möjligheten!

 

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Nelli Kalnaks forskning om svenska barn med grav språkstörning

Nelli Kalnak är leg. logoped med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med språkstörningar. 2014 disputerade hon vid Karolinska institutet med avhandlingen ”Family history, clinical marker and Reading skills in Children with specific language impairment.” Avhandlingen består av tre delar. Del 1 handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till barn med grav språkstörning  i åldrarna 8-12 år. I del 2 undersöks huruvida nonordsrepetition kan fungera som klinisk markör för specifik språkstörning. Del 3 undersöker läsförmågan hos barn som är inskrivna i specialskola för grav språkstörning.

Att det finns en ärftlig faktor vid språkstörningar och dyslexi är sedan länge känt. Men få studier kring hereditet  har gjorts i Sverige. Barnen med grav språkstörning hade signifikant fler släktingar med liknande problem än kontrollgruppsbarnen med typisk språkutveckling. Problemen behöver inte se exakt lika ut inom familjen, men innebär svårigheter med språkutveckling, läsning och/eller social interaktion.

Nonordsrepetition (att repetera påhittade och betydelselösa ord) ställer stora krav på såväl fonologiskt minne som fonologisk produktion. Det är förmågor som ofta brister hos både barn/elever med språkstörning som dyslexi. I Nelli Kalnaks studie visade det sig att problem med nonordsrepetition är en stark klinisk markör för språkstörning.

Vad gäller läsutvecklingen hos barn med grav språkstörning, påvisas att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få läs- och skrivsvårigheter i någon form. Brister i läsförståelse är vanligt, vilket ofta är sammankopplat med bristande språkförståelse, men även med att avkodningssvårigheter stör och hindrar läsningen. Kopplingen mellan läsförståelsebrister och språkförståelseproblem var i fokus i Maria Levlins avhandling som du kan läsa om här på bloggen.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, dyslexi, Föräldrar, fonologi, forskning, grav språkstörning, kommunikationsklass, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, social språkmiljö, språk, språkförståelse, språkklass, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Läsa-skriva-räkna garanti 2017

Barn och elever kommer till förskola och skola med väldigt varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Många barn utvecklar tidigt ett stort ord- och begreppsförråd medan andra behöver mer stöd i sin språkutveckling. I skolan finns elever som lär sig läsa tidigt, medan andra behöver längre tid på sig för att ”knäcka läskoden”. Det är varje förskolas och skolas uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forskning visar att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Detta innebär att förskolor och skolor behöver ha en medveten strategi för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet, så att alla barn och elever är med redan från början (Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling).

Elever vet tidigt, ibland redan innan skolstart, om de kommer tillhöra läsarnas klubb eller inte. För att låta alla elever nå så långt som möjligt måste vi värna om elevens akademiska självkänsla från start- hen ska inte behöva misslyckas för att adekvat stöd ska ges.

Redan under hösten 2014 aviserade Stefan Lövén i regeringsförklaringen vikten av att en läsa-skriva-räkna garanti tas fram. Syftet med garantin är att se till att alla elever, redan från förskoleklass, som behöver får tillgång till det stöd eller det särskilda stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i svenska och matematik i slutet av åk 3.

fridolin

I arbetet med att ta fram Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling konstaterade vi att elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter ofta identifieras redan i åk 2 men att det ändå är de som har fortsatt stora svårigheter i åk 9 och därmed kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Samtal med med förskollärare i förskola och förskoleklass bekräftade att dessa barns svårigheter och behov många gånger synts redan långt innan åk 2.

Barns språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten och det är av största vikt att som pedagog och lärare ha en bild av barns och elever utveckling och lärande för att kunna sätta in rätt insatser och stöd i god tid. En läsa-skriva-räkna garanti i samverkan med det Bedömningsstöd som från och med hösten 2015 finns tillgängligt kan vara en väg att ytterligare säkerställa barns och elever språk-, läs- och skrivutveckling och det stöd eller särskilda stöd som krävs.

”I dag ser lärarna tidigt vilka elever som behöver stöd men de har inte verktygen för att alltid få det stödet på plats och det måste vi ändra på.”

Gustav Fridolin

Alltför ofta sätts insatser in i samband med att eleverna når betygsålder, t ex i form av sommarskola. Resurserna styrs många gånger mot högstadiet för att ”rädda” de elever som där är i farozonen istället för att rikta dem mot de tidiga åren i skolan och förebygga ett mångårigt misslyckande.

”Vi ser att vi idag ger mest stöd i nionde klass. För många elever har då läraren länge identifierat att den här eleven behöver extra stöd, men de små svårigheterna som fanns har hunnit växa till stora problem och eleverna har svårt att hinna ifatt. I de bästa skolsystemen i världen ger man istället stöd i de tidiga åren, i etta, tvåan och trean.”

Gustav Fridolin

En garanti innebär inte att det går att garantera att alla elever når kunskapsmålen- däremot att målet att garantin ska kunna möjliggöra att vi kan garantera att de får de insatser och det stöd som behövs för att bryta en möjliggöra elevens lärande och framgång.

Regeringens beslut leder till att en utredare i form av Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och lärare och forskare vid Stockholms Universitet, tillsätts. Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag för en läsa-skriva-räkna garanti som ska träda i kraft hösten 2017. Uppdraget innebär följande:

  • undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag om vad garantin bör innehålla och vilka åtgärder som kan vidtas i grundskolan, sameskolan och specialskolan, eller redan i förskole­klassen,
  • analysera hur en läsa-skriva-räkna-garanti förhåller sig till regleringen om bl.a. stöd och särskilt stöd och om några ändringar i regleringen behöver göras,
  • analysera och lämna förslag om när garantin kan anses vara uppfylld samt analysera vad som bör gälla när garantin inte är uppfylld,
  • analysera vilka behov av kompetensutveckling som finns hos huvudmän, rektorer och lärare, och
  • föreslå nödvändiga författningsändringar

Uppdraget ska redovisas den 30 september 2016- vilket jag med spänning ser fram emot!

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskoleklass, forskning, fridolin, grundskola, läsa-skriva-räkna garanti, regeringen, Särskilt stöd, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, utbildningsdepartementet

Bedömningsstöd Läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3

Inför 2014 fick Skolverket regeringsuppdraget att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Materialet kommer att publiceras på bedömningsportalen Skolverkets webbplats i juni 2015. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3 utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Regeringen kan komma att fatta beslut i juni 2015 om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden i årskurs 1 från och med 1 juli 2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda.
bedstöd Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ska kunna användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling redan i åk 1 med syfte att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Materialet kan också vara ett stöd för att se när en elev har kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Materialet är nära kopplat till  Nya språket lyfter och bygger på samma forskningsbakgrund som detta. Dessutom använder båda materialen samma avstämningspunkter och bedömningsstödet utgör därför en konkretisering av NSL. Bedömningsstödet relaterar också till skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock inte möjligt att med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna. Materialet avser ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare i och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaning.

Materialet ska användas i åk 1-3 och vid 1-2  tillfällen per termin fram till hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska bedömningsstödet användas och pröva mot avstämning C- detta för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. I nästa steg genomförs sedan de Nationella Proven under vårterminen. Genom användningen identifieras kritiska punkter i elevens läs- och skrivutveckling samt att ett stöd ges i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling.

Det är viktigt att vara medveten om att materialet prövar smalare än alla kunskapskrav och smalare än nationella proven. Vid framtagandet av materialet har ansvariga tagit ställning till vad som anses rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. I förhållande till Nya språket lyfter bedömer materialet under årskurs 1 följande: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt alla delar av avstämning A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar måste göras. Materialet innehåller också:

  • lärarinformation med relevant forskning, vad uppgifterna prövar relation till kursplan med kunskapskrav
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning
  • stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling
  • två sammanställningsblanketter (Hur går vi vidare?) i förhållande till A-C.

Angeläget är att materialet används som ett bedömningsstöd av utbildade lärare och inte som ett undervisningsstöd. Detta material får inte bli det nya lågstadiet- som sagt det prövar mycket smalare. En ytterligare fundering kan gälla huruvida bedömningsmaterialets användande resulterar i en ökad efterfrågan på speciallärare/specialpedagoger istället för att vi använder materialet som ett stöd för att analysera och utveckla den egna undervisningen. Analysen är till för att ge läraren möjlighet att ytterligare utveckla sin undervisning samt att tillse att eleven får de anpassningar, stöd och utmaningar hen har rätt till.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, bedömningsstöd, grundskola, läs- och skrivutveckling, regeringen, Skolverket, Språkutveckling

Sju timmar om…- ett kompetensutvecklingsverktyg.

Skolverket publicerade nyligen kompetensutvecklingsmaterialet Sju timmar om…. Under rubriken erbjuds olika utvecklingspaket som med utgångspunkt i olika områden (t ex klassrumskommunikation, syv och källkritik) erbjuds material som kan använda i verksamheters utvecklingsarbete. Materialets olika områden är skolövergripande och riktar sig till olika målgrupper från förskola till gymnasieskola.

Namnet Sju timmar om… är gemensamt för paketen med utgångspunkt i att det inte bör ta mer än just 7 timmar att bearbeta ett pakets innehåll.

Precis som inför ett deltagande i Läslyftet rekommenderar Skolverket att användning av materialet föregås av en nulägesanalys som synliggör verksamhetens behov och utmaningar. Detta för att stödja ett kvalitativt val av utbildningspaket.

Alla Sju timmar om… har följande gemensamt:

  • Förskolan eller skolan bör ha utfört en analys av hur behovet ser ut lokalt. Därefter kan utvecklingsområde väljas (använd gärna BRUK som stöd i den självvärderingen).
  • De har en grund i ett kollegialt lärande – något ni gör tillsammans i er verksamhet.
  • De bygger på delaktighet från förskolechef/rektor – en förutsättning och framgångsfaktor. Förskolechef/rektor kan delta i arbetet med paketet och bör vara beredd att prioritera ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
  • Systematiskt kvalitetsarbete – arbetet med paketen kan ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och bör utmynna i en plan för fortsatt utvecklingsarbete.
  • Materialen i paketen, som texter, filmer och ljudfiler, utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I arbetet med Sju timmar om… rekommenderas en gruppstorlek på ca 5-8 personer. Gruppen ska ha en samtalsledare som leder arbetet och en dokumentationsansvarig. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. I materialet finns också en dokumentationsmall till varje utvecklingspaket.

sjutimmar

I materialet finns sex olika steg. I det första steget genomför verksamheten sin nulägesanalys, utser samtalsledare och dokumentationsansvarig samt tar del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I nästa steg tar gruppdeltagarna del av material (texter, filmer och ljudfiler) för att i steg tre diskutera materialet. I det fjärde steget undersöker gruppdeltagarna hur den egna verksamheten ser ut och prövar olika moment i undervisningen. I de sista två stegen genomförs en analys kring erfarenheterna inom utbildningspaketet och en analysplan tas fram för det vidare systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket rekommenderar Sju timmar om… som ett alternativt material att använda parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Under rubriken Se vilka olika… visas de utbildningspaket som redan finns och de som är på gång.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Gymnasieskolan, källkritik, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling, undervisning

Sommarboken 2015

Sommarboken

Barnens bibliotek anordnar för fjärde året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar för barns och ungdomars läsning. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och samtal om det lästa under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

  • Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.
  • Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.
  • Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.
  • Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i årets satsning är bibliotek på ca 70 orter anmälda hittills.

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, läsfrämjande, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Ungdomslitteratur