Bokgåva till förskolor

Under våren 2019 ges alla Sveriges förskolor möjlighet att ta del av den av regeringen beslutade Bokgåvan. För kommunala och fristående förskolor i Halmstads kommun innebär det att alla avdelningar får beställa böcker till en specifik summa.

Att få en bokgåva är fantastiskt! Att ta emot och också fundera över hur denna bokgåva ska användas för att stärka verksamhetens pågående språk- och kunskapsutvecklande arbete med syfte att stärka alla barns språk innebär något ytterligare. Det ställer en del krav på verksamhetens medvetenhet kring urval i förhållande till identifierade utmaningar och styrkor med utgångspunkt i aktuell barn- och pedagoggrupp.

Tidigt under hösten ställde jag mig så frågan: Hur gör vi det mesta och bästa möjliga av en satsning som denna? Vad behövs för att våra förskolor ska ges förutsättningar för ett urval som kommer deras barn och deras verksamhet bäst till gagn?

Att göra ett kvalitativt urval av barnlitteratur kräver en stor dos kunskap om olika genrer, olika syften med böcker och även möjligheten att sätta sig in i litteraturen. Vi har sedan många år en kvalitativ förvaltningsövergripande samverkan med Kulturförvaltningen – en samverkan som på många olika sätt blir en stark resurs för vårt gemensamma mål att barnen ska nå så långt som möjligt i sin språk- och kunskapsutveckling.

Hur gick vi då tillväga? 

Efter en del tänkande och bollande med kollegor och pedagoger i våra förskolor inleddes arbetet med att gå ut med en första information kring satsningen och vad den skulle innebära rent praktiskt.

I nästa steg påbörjade vi planeringen för att Bokgåvan skulle vara en av flera delar i ett innehåll vid de inspirations- och informationstillfällen med fokus Läs för mig!- små barns språkutveckling som vi i januari erbjöd. Syftet med dessa var att synliggöra hur olika resurser, såsom Bokgåva, Läslyft, kapprumsbibliotek och digitala litteraturresurser, för språkutvecklande arbete stödjer varandra och skapar synergi i verksamheternas arbete. Flera samverkande professioner deltog med syfte att förstärka vikten av olika resursers samverkan, både avseende material, metoder och professioner. Detta skedde t ex genom att förskollärare presenterade sitt arbete med litteratur, TAKK- pedagog modellade läsning med stöd i TAKK och mångspråksbibliotekarie modellade boksamtalsstruktur. 

Annons

Digital litteratur & läsning i förskolan

Förskolan är en viktig demokratisk arena som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns möte med litteratur och språk. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i åk 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur.

Förskolan har i uppdrag att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö med syfte att ge alla barn tillgång till de kunskaper och förmågor som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling (Lpfö18). Förskolan har en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning. Detta i förhållande till att barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en långsiktigt större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Idag är den utökade tillgängligheten till smarta telefoner och surfplattor en viktig läsfrämjande resurs. Genom tillgång till digitala litteraturresurser ges barn och pedagoger tillgång till större mängder flerspråkig litteratur, vilket i sin tur möjliggör val och därmed ökad motivation. Med detta aktualiseras frågan kring hur läsintresse kan väckas med hjälp av den digitala tekniken och hur läsning i högre grad kan komma att ingå i barns och ungas dagliga användning av densamma. Vi behöver ställa oss frågan hur vi gör tekniken till en resurs för ökad läsning, snarare än ett hot mot läsningen.

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tillgången till digital litteratur är möjligheten att i förskolan redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de möter och använder flerspråkig litteratur samtidigt som de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Barns och pedagogers användande och dialogiska lärande bidrar till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgängligheten till materialet blir viktiga pusselbitar i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

Pilotprojekt

Under vårterminen 2019 bedrivs ett pilotprojekt med fokus digitala litteraturresursers påverkan på barns likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser i Halmstad. Alla förskolor, både kommunala och fristående, kommer under våren erbjudas möjlighet att vara pilotverksamheter. Syftet med pilotprojektet är att tillsammans lära mer om materialen samt deras pedagogiska och didaktiska möjligheter samt användningsområden och att tillsammans utveckla och utmana den pedagogiska och didaktiska användningen av dem. Parallellt vill vi även utvärdera materialens omfång, funktion och användbarhet ur ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv och i ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang. Förskolorna kommer att ombes bidra med sin kunskap och vara delaktiga i processen att förädla, utmana och utveckla pedagogiska och didaktiska perspektiv av ett användande av materialet.

Ett bakomliggande syfte till piloten var även att utmana den utvärdering som gjordes efter en kort prövoperiod om två månader under våren 2018. Vid denna konstaterade pedagogerna bl a följande:

Framgångsfaktorer

• Ett bra urval och utbud och genomtänkta genrer och titlar
• Användarvänligt och lättöverskådligt
• Bra kategorier och teman
• Bra åldersuppdelning
• Barn får tillgång till litteratur oavsett modersmål– stärker barnens olika språk och identiteter. Alla barn möter flerspråkigheten
• Barn kan läsa enskilt, tillsammans med kompisar både med och utan pedagog
• Möjlighet att ta del av samma saga om och om igen
• Bra grund för boksamtal. Barnen har egna boksamtal och hanterar bok och teknik själva.
• Bra att läsa med projektor
• Hög delaktighet
• Ett alternativt sätt att läsa och lyssna på böcker
• Valmöjligheten kring vem som läser den och vem som bläddrar
• Det interaktiva perspektivet ger nya pedagogiska möjligheter
• Med händerna fria är det lättare att använda tecken och TAKK
• Ökade barnens intresse för högläsning och böcker

Utmaningar

• Kan minska vuxennärvaron, att appen blir en extra pedagog (att resurser dras ner…)
• Att barnen blir lämnade själva med läsandet och lyssnandet, dialogen uteblir
• Att de läsande förebilderna ersätts med en skärm
• Risken för minskat antal samtal om det lästa
• Tekniken tar till viss del över

En mer omfattande pilot har därför även som syfte att ytterligare introducera och implementera materialen, medvetandegöra användarna om identifierade framgångsfaktorer och utmaningar samt utmana oss att vidareutveckla ett pedagogiskt och didaktiskt användande.

Aktörer

På marknaden finns idag två ledande aktörer som tillhandahåller digitala litteraturresurser särskilt riktade mot förskolans verksamheter. För att möjliggöra ett brett perspektiv där materialens pedagogiska och didaktiska funktioner och möjligheter ligger i första rummet vid planering, användning och utvärdering vill vi ge så många verksamheter som möjligt chans att delta i piloten. De båda materialen kommer användas parallellt med syfte att möjliggöra en jämförelse för att säkerställa att verksamheterna gör sina framtida val av adekvat tjänst med utgångspunkt i lokala behov och utmaningar.

Inledningsvis förberedde vi oss på en del skillnader i tillgång till material skulle förekomma mellan de två, detta med anledning av möjlighet till utprovning genom avtal och tillgång till material för utprovning genom att företaget tillgängliggör materialet. Under resans gång har dock företagen gett oss möjlighet att erbjuda alla verksamheter att prova på de båda resurserna.

 

Inspiration och information

För att möjliggöra en kvalitativ uppstart bjöd vi in förskollärare, pedagoger och förskolechefer från alla i kommunen befintliga verksamheter till inspirations- och informationsträffar. Syftet med dessa var bl a att introducera de båda digitala litteraturtjänsterna som ytterligare resurser för samverkan i ett redan pågående, kvalitativt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Vid träffarna delade bibliotekarier med sig av bokinspiration och modeller för läsning, förskollärare av pedagogiska erfarenheter, TAKK- pedagog av läsning med TAKK, samt språk-, läs- och skrivutvecklare av resurser för samverkan, däribland Polyglutt och Ugglo.

Alla förskolor/avdelning får tillgång till konton hos Polyglutt och Ugglo genom en kontakt med språkutvecklare. Alla pedagoger bjuds också in i ett Team, en digital arena, där information och inspiration samlas för användarna och där användarna kan ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Pilotprojektet kommer följas upp bland barn och pedagoger i förskola, förskolechefer, bibliotekarier samt andra användare såsom utvecklare med inriktning IKT och digitalt lärande och språk-, läs- och skrivutvecklare. Allt med syfte att ge oss svar på de frågor vi behöver ställa oss: Hur arbetar vi, tillsammans och professionsövergripande, för att garantera ett kvalitativt pedagogiskt och didaktiskt syft, användande och resultat?