Author Archives: Erica Eklöf

Bilderboken & Polyglutt- tillgängliga resurser i förskolan 

I förskolan grundläggs flera av de kompetenser som blir nycklar till barnens livslånga lärande. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. Forskning visar att förskolan kan ge barnen mer likvärdiga förutsättningar för den språkliga förmåga som förväntas inför skolstart.

Med utgångspunkt i detta är det av stor vikt att förskolan ser sig som en av de främsta källorna till att barn utvecklar ett rikt och nyanserat språk. Under förskoletiden sker en stor och många gånger avgörande språkutveckling hos barnen. Forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan (Lundberg, 2007).

Det finns en utvecklingspotential i alla barns språkförmåga och förskolans och skolans har till uppgift att ge ett systematiskt och strukturerat stöd för deras vidare utveckling av sin språkförmåga. Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. Förskolan har ett viktigt kompenserande uppdrag som bland annat innebär att förskolan som verksamhet kan erbjuda kan de skillnader överbryggas som finns mellan barn med olika uppväxtförhållanden.

Barnen möter text från den första dagen i förskolan till den sista dagen i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar dem. Undervisningen måste ge barnen kontinuerliga möjligheter att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk.

Vi vet idag att läsning av böcker är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp i barnens livsvärld (Liberg). I förskolan får alla barn, oavsett bakgrund, en naturlig kontakt med läsning, litteratur och text, och då särskilt bilderböcker. Och med ett medvetet pedagogiskt grepp kan arbetet med barnlitteratur vara det bästa verktyget för barnet att tillägna sig språket.

Vi vet också att bilderboken har en mängd fördelar när det gäller barns språkutveckling och begreppsinlärning såsom:

•Skillnad mellan talspråk och skriftspråk

•Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal

•Visuellt stöd och långsamhet

•Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka

•Möjlighet till exakt repetition

•Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya
•Okända ord förstås med hjälp av kontexten.


Med syfte att stödja barns språkutveckling genom tillgång till bilderböcker har inläsningstjänst tagit fram sitt nya material Polyglutt. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst framtagen för förskolan med syfte att utveckla barns språk och stimulera deras nyfikenhet. Genom materialet får förskolan tillgång till bra bilderböcker som kan läslyssnas på om och om igen. Böckerna som är tillgängliga på flera språk ger möjlighet till identifikation och igenkänning för det enskilda barnet, och att dela både läsupplevelser och språk i mångspråkiga barngrupper. Många av böckerna, finns översatta till upp till tio olika språk som barnen kan lyssna på. Bilderböckerna i Polyglutt finns initialt på följande språk: svenska, engelska, spanska, arabiska, kurdiska, persiska, tigrinja, turkiska, polska, ryska eller somaliska.


För personalen på förskolan innebär Polyglutt:

  • Obegränsat användande av bilderböcker i förskolan
  • kvalitetssäkrade bilderböcker utvalda av Agneta Edwards
  • En möjlighet att fylla förskolans digitala strategi med kvalitet
  • En möjlighet att utveckla barnens modersmål
  • En pedagogisk handledning med metodtips
  • Ett material anpassat till förskolans arbetssätt
  • Möjlighet till ett inkluderande arbetssätt
  • Möjlighet till likvärdighet i förskolan

Pedagoger i förskolan som är nyfikna på att prova på tjänsten kan göra det genom att bli betatestare under en 30-dagars period. Inläsningtjänst erbjuder också kostnadsfria seminarium på några orter. 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under digital läsning, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, Inlästa läromedel, Språkutveckling

Digitalisering skapar möjligheter

I våras fick jag möjlighet att dela med mig av mina tankar kring digitaliseringen och dess möjligheter och utmaningar i förskolan. Resultatet blev en artikel, bland många spännande, i höstens nummer av Förskoletidningen (# 4). Här nedan följer artikeln. 

Digitaliseringen av vårt samhälle har förändrat möjligheterna till lärande och utveckling för våra barn i förskola och skola. De digitala verktygen är här för att stanna och tillgången till oändliga mängder information och möjlig kunskap skapar nya möjligheter och samtidigt stora utmaningar.

De flesta barn möter idag skärmar under sina första levnadsmånader via föräldrar och andra vuxna i närmiljön. Den snabba digitala utvecklingen har medfört en ökad skärmtid för samhällets vuxna, något som påverkar social samvaro i stort och även samvaron med barnen. Oron för en negativ trend i barns språkliga och sociala utveckling diskuteras flitigt och riktlinjer för information för en ökad medvetenhet hos dagens föräldrar har tagits fram som stöd för barnhälsovård.

Även inom förskolan diskuteras skärmars påverkan på barns utveckling och lärande. Dagens barn växer upp i en miljö där lärplattor och smarta telefoner är lika vanliga delar av vardagen som pussel och pärlor. Hur ska vi då förhålla oss till de handhållna skärmarna i den pedagogiska verksamheten? Vad vet vi om skärmtidens påverkan på barns lärande och utveckling i ett språk-, kunskaps- och socialt perspektiv? Hur påverkar den tid barnen spenderar vid skärmar deras övriga utveckling? Hur vet vi att det innehåll de möter är kvalitativt och säkert? Forskningen på området är begränsad och åsikterna många.

I dag börjar många barn använda handhållna skärmar långt innan de börjar tala. I en nyligen genomförd studie konstateras ett visst samband mellan skärmtid och en hos det lilla barnet försenad expressiv språkutveckling. Varje ytterligare halvtimme skrämtiden utökades per dag innebar en ökning av risken med 49 procent.

Samtidigt visar forskares och pedagogers erfarenheter att skärmen och lärplattan genom ett språkmedvetet pedagogiskt förhållningssätt kan leda till en positiv språk- och kunskapsutveckling. Barn som genom social interaktion utmanas i språk och kunskaper utvecklar ett digrare ord- och begreppsförråd. Ett barn som däremot lämnas ensamt i sin lärandeprocess möter en mindre mängd kvalitativ dialog och ett mer begränsat sammanhang för lärande. Att barnet ensamt använder lärplattan innebär en mycket begränsad språklig stimulans och leder inte heller till ett utvecklande av den sociala lärandedialogen.

All utveckling av en språklig och social förmåga kräver interaktion, oavsett om verktyget för lärande är en skärm eller en bok. Vikten av närvarande vuxna är avgörande. Att vårdnadshavare och pedagoger är intresserade, lyhörda och respektfulla samtalspartner, modeller och mottagare för barns språk påverkar deras självbild. Tillgången till språkande modeller skapar tillit och motivation för vidare lärande hos alla barn, men är särskilt viktigt för barn med språkbegränsningar. 

Barns skärmtid är ofta anledning till diskussion, både i hem och förskola. Frågan består av flera aspekter, så som tidens påverkan på språkutveckling, social interaktion och fysisk aktivitet. Genom att vårdnadshavare och pedagoger medvetet uppmuntrar socialt skapande och undersökande dialog i samband med barnets skärmtid ges barnet ett meningsfullt sammanhang där lärplattan blir en viktig resurs för lärande. Lärplattan spelar en särskilt avgörande roll för det flerspråkiga eller språksvaga barnets vidare språk- och kunskapsutveckling och skärmtiden blir då en investering i språk-, kunskaps- och social utveckling. Genom ett medvetet förhållningssätt kring både användandet och dess möjliga effekter på barns språk- och kunskapsutveckling blir lärplattans interaktiva och sociala dimensioner långt mycket större än dess risker för en begränsning av språkutvecklingen.

Lärplattans design och tekniska möjligheter inbjuder till social samverkan och lockar till estetik och lek i meningsfulla sammanhang, vilket har en positiv effekt på barns sociala samt fysiska förmåga. Den ger också en varierad lärmiljö genom att barn blir aktiva kunskapande producenter och konsumenter. Genom en pedagogisk medvetenhet kan den erbjuda engagerade aktiviteter där barns gemensamma nyfikenhet blir en tillgång för social och fysisk utveckling.

Ytterligare en viktig faktor för kvalitet i barns användande av lärplattan är vuxnas egen användarmedvetenhet. Tillgången till digitala skärmar styr även vuxnas vardag och vikten av vuxna som skärmanvändande förebilder kommer att bli allt större. I en amerikansk studie uttrycker elever i åldrarna 11- 18 år att de känner sig ignorerade av vuxna som lägger alltför mycket tid på mobilsurfande. Vuxnas skärmtid kan ha en negativ påverkan på språklig och social interaktion med barn i deras närhet och en ökad medvetenhet kring vårdnadshavares och pedagogers medieanvändning och konsekvensen av denna måste föras.

Hur rustar vi då dagens barn för dagens och framtidens digitala samhälle?

Förskolans pedagogik måste utgå från barnens egna erfarenheter för att de ska investera sin tid och sitt engagemang i en språk- och kunskapsutvecklande verksamhet. En lärplatta i sig är inte pedagogisk – det är verksamhetens medvetna syfte med vad som ska uppnås och utvecklas som ger den pedagogiska effekten. I det digitala arbetet måste vi återkommande ställa oss följande frågor:

  • Vad är målet och syftet med användandet av lärplattan?
  • Är vårt användande av lärplattan relevant i förhållande till barnets behov?
  • Är vårt användande av lärplattan relevant i förhållande till undervisningens fokus?
  • Innehåller vårt användande av lärplattan tydliga stödstrukturer?
  • Har vårt användande av lärplattan som mål att utveckla barnets självständighet och tillit till sin egen förmåga?
  • Hur effektivt har vårt användande av lärplattan varit i att främja barnens lärande?
  • Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende förskolans användande av lärplattan?
  • Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

För att möjliggöra en lärmiljö där lärplattan har en självklar och kvalitativ plats krävs alltså en tydlig strategi, framförallt avseende pedagogers och barns lärande. En strategi som leder till tillgänglighet, delaktighet, självständighet och likvärdighet för alla barn. Strategin bidrar också till ett viktigt förebyggande arbete där lärplattan kan bli språkutvecklande, stärkande, utmanande och kompenserande genom att ge barn strategier och verktyg att utveckla en kritisk användarmedvetenhet. 

Lärplattan är en tillgång för alla barn och måste därför erbjudas alla.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Sommarens effekt på elevers språkutveckling

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Men samtidigt också en ledighet som för många elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003).

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007).

IMG_2692

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

sommarlovsboken

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

  • intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
  • läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
  • tillgång till böcker
  • boktips adekvata för språknivå och ålder
  • högläsning– av vuxna och barn
  • vuxna som lyssnar på elevens läsning
  • stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
  • mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
  • samverkan skola, bibliotek och hem

Ytterligare ett alternativ är att kika på gratisverktyget Jag har läst som finns framtaget med syfte att vara en resurs i arbetet med att vända sommarlovets färdighetsförlust till läslust. På webbsidan finns tips, underlag och mallar som kan användas av lärare, elever och vårdnadshavare. Vidare rekommenderas en kontakt och en samverkan med skolbibliotek och folkbibliotek med syfte att ge alla elever tillgång till för dem rätt medier.

Lämna en kommentar

Filed under böcker, bibliotek, Boksamtal, elever, Förebyggande arbete, grundskola, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Motivation, Språkutveckling

Bladen brinner- läsfrämjande podcast

Bladen brinner startades för lite mer än ett år sedan av författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck då de ansåg att det behövdes mer prat om barns och ungas böcker bland vuxna. Deras podcast riktar sig till vuxna, föräldrar, lärare, bibliotekarier och läsare, om handlar BARA om litteratur för barn och unga. Det första avsnittet sändes den 22 september 2016 och hitintills har det kommit ett nytt avsnitt varannan vecka. 

Bladen brinner är fylld av samtal, intervjuer, reportage, boksamtal och boktips och bevakar allt från bilderböcker till ungdomsböcker. De har sedan starten gett 386 boktips under de 647 minuterna program de har producerat. I dessa program finns också intervjuer med 38 författare och illustratörer. På webben finns mängder med ytterligare information såsom boktips i bild, bokfilmer, listor och möjlighet till extralyssning. 
Att lyssna på dessa podcast är smått vanebildande, dock känns det som en mycket god vana som inspirerat till mången litterärt samtal med både de unga och andra vuxna. Genom författarnas engagemang levandegörs böckerna. Intervjuerna med författare och illustratörer gör dem mer verkliga och skapar känslan av kontakt med dem.
Varannan torsdag kommer ett nytt nyhetsbrev och för att anmäla sig till detta mejlar du För att anmäla dig och få nyhetsbrevet mejlar du till nyhetsbrev[at]bladenbrinner.se. 

Illustration: Emma Adbåge

Nu sänds snart det sista avsnittet av de två första säsongerna och dess framtid är tyvärr osäker. Fram till den 1 juni pågår en kampanj flr att stödja podcasten och de medel som den resulterar i kommer att går rakt in i produktionen. 

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Läs för mig! ges nya möjligheter

Det som startade som ett projekt för ungefär fem år sedan har växt och utvecklats på flera spännande sätt. Läs för mig!, projektet som från början innehöll fortbildningen Boksamtal och textförståelse i förskolan, kapprumsbibliotek och föräldramöten, har dels permanentats som satsning genom det avtal som nu finns mellan Kulturförvaltning och Barn- och ungdomsförvaltning och dels utvecklats ytterligare genom att innehålla fler varianter av satsningar.


En av de främsta framgångsfaktorerna har varit just fokus på resurser i samverkan. Genom att olika förvaltningar, professioner och aktörer, med gemensamma intressen för barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling, tillsammans utvecklat ett arbetssätt och ett koncept där de olika delarna bidrar med olika kompetenser har hög kvalitet och goda resultat uppnåtts.

Att vi där och då, 2012, kunde starta upp projektet kan vi tacka Halmstad Tylösand Rotary för. Utan deras återkommande generösa bidrag skulle projektet inte kunnat genomföras eller utvecklas. Denna generositet fortsätter ge oss nya möjligheter till ytterligare nya förgreningar av projektet. Utöver kapprumsbiblioteken på förskolorna har vi med medel kunnat ge ett antal skolor möjlighet att ha kapprumsbibliotek på sina fritidshem och även skapat möjlighet till kapprumsbibliotek för elever i förberedelseklass på några skolor. Även dessa delar ska utvärderas för att ytterligare kunna utvecklas och spridas.


För en vecka sedan var vi ännu en gång inbjudna att delta vid Rotarys lunch där vi skulle få emotta medel samt berätta kring nuläge och framtidstankar för arbetet med Läs för mig!. Ytterligare en gång kan vi tacksamt konstatera att resurser i samverkan skapar oerhörda möjligheter för arbetet för alla barns språkutveckling. Vid lunchen fick vi, med stor tacksamhet, ta emot en stor summa pengar med syfte att vidare stärka vår satsning. Mycket ödmjuka och tacksamma lämnade vi lunchen med svindlande tankar om att vidareutveckla tankar som vi tidigare knappt vågat drömma om.

Tack Halmstad Tylösands Rotaryklubb- tillsammans åstadkommer vi möjligheter!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Läsfrämjande insatser-anledning till ökad försäljning av barn- & ungdomslitteratur?

Idag vet vi att barn och unga som har tillgång till böcker och uppmuntras i sitt läsintresse läser och blir bättre läsare. De som saknar tillgång till böcker och uppmuntran tappar intresset för läsning och utvecklas sämre. Ytterligare intressant är den forskning (National literacytrust, 2011) som visar att vuxnas läsfrekvens och läsmängd till stor del påverkar barns läsfrekvens och läsmängd.


Med anledning av de sjunkande svenska resultaten vid de internationella undersökningarna PISA och PIRLS har flera aktörer, organisationer och föreningar agerat med olika typer av läsfrämjande insatser- insatser som riktat sig till barn och unga, deras vårdnadshavare och förskolor och skolor. Dessa läsfrämjande insatser har syftat till att medvetandegöra vuxna i barns och ungas närhet om vikten av barns möte med språket, utvecklandet av ett digert ord- och begreppsförråd samt vinsterna med att ingå i språkande sammanhang för reflektion och analys.
Barns och ungas intresse för läsning har avtagit på en generell nivå de senaste åren, framförallt i åldern 11-13 år och särskilt i de anglo-skandinaviska länderna (Krashen, 2004, Egelund, 2012, Fredriksson & Taube 2012). Tydligt är också att barn och ungas intresse för läsning påverkas starkt av läsande förebilder, framförallt i hemmet och skolan men också av kamrater och andra barn (National Literacy Trust, 2011).
Föräldrars läsvanor och inställning till läsning spelar roll för elevers resultat. Över hälften av föräldrarna i Sverige uppgav att de tycker om att läsa, vilket är en hög andel jämfört med EU/OECD-genomsnittet. När läsning värdesätts av familjen visar barnen också ett större intresse för läsning i skolan. Elever från familjer där föräldrarna har det största läsintresset har ett högre medelvärde på läsförståelsediagnoser än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning.
Förskolor och skolor där vuxna visar sig som läsande människor och där läsande barn synliggörs och uppmuntras har bättre förutsättningar att inspirera alla elever som läsare än de skolor där läsningen som aktivitet är mer eller mindre osynlig.
Med utgångspunkt i detta är en ökad medvetenhet kring vikten av läsfrämjande aktiviteter stor. Läsfrämjande aktiviteter kan se olika ut men har alla som gemensamt syfte och mål att stimulera läsintresse och utveckla läsvanor med syfte att förbättra läsning, läsförståelse och skrivförmåga hos våra barn och unga. Vi vet idag att läsintresse och läsvanor är beroende av personliga förväntningar och erfarenheter hos barn, elever och pedagoger. Detta medför i sin tur att både hemmiljöer och verksamheter med olika barn-/elevgrupper, resurser och förskole-/skolkulturer kan behöva arbeta med läsning på olika sätt.
Kan vi då börja se resultat av de olika läsfrämjande insatser som gjorts?
Under flera år har vi sett sjunkande siffror, både avseende försäljning och utlån av barn- och ungdomslitteraturen. I den nya rapporten från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen (feb, 2017) kan vi se en ökning för barn- och ungdomslitteraturen med 2,9%. Bland litteratur som riktar sig till barn i åldrarna 9-12 år konstaterades en ökning med hela 20,5%.

Erik Wikberg, som sammanställt rapporten, trodde inledningsvis att ökningen berodde på ett ökat befolkningsunderlag. Han konstaterade snart att det med stor sannolikhet förelåg mer komplexa anledningar. En av de anade anledningarna till den ökade försäljningen av barn- och ungdomslitteratur under 2016 kan till stor del härledas till just de läsfrämjande insatsernas påverkan på vårdnadshavares samt förskola och skolas ökade medvetenhet om vikten av att läsa högt för barn samt ett läsfrämjande agerande.
Med detta kan vi konstatera att väl planerade och genomförda läsfrämjande insatser har en god effekt på vuxnas medvetenhet kring vikten av läsning, något som i sin tur till viss del också påverkar försäljningen av barn- och ungdomslitteratur.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11