Author Archives: Erica Eklöf

Sommarens effekt på elevers språkutveckling

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Men samtidigt också en ledighet som för många elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003).

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007).

IMG_2692

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

sommarlovsboken

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

  • intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
  • läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
  • tillgång till böcker
  • boktips adekvata för språknivå och ålder
  • högläsning– av vuxna och barn
  • vuxna som lyssnar på elevens läsning
  • stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
  • mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
  • samverkan skola, bibliotek och hem

Ytterligare ett alternativ är att kika på gratisverktyget Jag har läst som finns framtaget med syfte att vara en resurs i arbetet med att vända sommarlovets färdighetsförlust till läslust. På webbsidan finns tips, underlag och mallar som kan användas av lärare, elever och vårdnadshavare. Vidare rekommenderas en kontakt och en samverkan med skolbibliotek och folkbibliotek med syfte att ge alla elever tillgång till för dem rätt medier.

Lämna en kommentar

Filed under böcker, bibliotek, Boksamtal, elever, Förebyggande arbete, grundskola, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Motivation, Språkutveckling

Bladen brinner- läsfrämjande podcast

Bladen brinner startades för lite mer än ett år sedan av författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck då de ansåg att det behövdes mer prat om barns och ungas böcker bland vuxna. Deras podcast riktar sig till vuxna, föräldrar, lärare, bibliotekarier och läsare, om handlar BARA om litteratur för barn och unga. Det första avsnittet sändes den 22 september 2016 och hitintills har det kommit ett nytt avsnitt varannan vecka. 

Bladen brinner är fylld av samtal, intervjuer, reportage, boksamtal och boktips och bevakar allt från bilderböcker till ungdomsböcker. De har sedan starten gett 386 boktips under de 647 minuterna program de har producerat. I dessa program finns också intervjuer med 38 författare och illustratörer. På webben finns mängder med ytterligare information såsom boktips i bild, bokfilmer, listor och möjlighet till extralyssning. 
Att lyssna på dessa podcast är smått vanebildande, dock känns det som en mycket god vana som inspirerat till mången litterärt samtal med både de unga och andra vuxna. Genom författarnas engagemang levandegörs böckerna. Intervjuerna med författare och illustratörer gör dem mer verkliga och skapar känslan av kontakt med dem.
Varannan torsdag kommer ett nytt nyhetsbrev och för att anmäla sig till detta mejlar du För att anmäla dig och få nyhetsbrevet mejlar du till nyhetsbrev[at]bladenbrinner.se. 

Illustration: Emma Adbåge

Nu sänds snart det sista avsnittet av de två första säsongerna och dess framtid är tyvärr osäker. Fram till den 1 juni pågår en kampanj flr att stödja podcasten och de medel som den resulterar i kommer att går rakt in i produktionen. 

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Läs för mig! ges nya möjligheter

Det som startade som ett projekt för ungefär fem år sedan har växt och utvecklats på flera spännande sätt. Läs för mig!, projektet som från början innehöll fortbildningen Boksamtal och textförståelse i förskolan, kapprumsbibliotek och föräldramöten, har dels permanentats som satsning genom det avtal som nu finns mellan Kulturförvaltning och Barn- och ungdomsförvaltning och dels utvecklats ytterligare genom att innehålla fler varianter av satsningar.


En av de främsta framgångsfaktorerna har varit just fokus på resurser i samverkan. Genom att olika förvaltningar, professioner och aktörer, med gemensamma intressen för barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling, tillsammans utvecklat ett arbetssätt och ett koncept där de olika delarna bidrar med olika kompetenser har hög kvalitet och goda resultat uppnåtts.

Att vi där och då, 2012, kunde starta upp projektet kan vi tacka Halmstad Tylösand Rotary för. Utan deras återkommande generösa bidrag skulle projektet inte kunnat genomföras eller utvecklas. Denna generositet fortsätter ge oss nya möjligheter till ytterligare nya förgreningar av projektet. Utöver kapprumsbiblioteken på förskolorna har vi med medel kunnat ge ett antal skolor möjlighet att ha kapprumsbibliotek på sina fritidshem och även skapat möjlighet till kapprumsbibliotek för elever i förberedelseklass på några skolor. Även dessa delar ska utvärderas för att ytterligare kunna utvecklas och spridas.


För en vecka sedan var vi ännu en gång inbjudna att delta vid Rotarys lunch där vi skulle få emotta medel samt berätta kring nuläge och framtidstankar för arbetet med Läs för mig!. Ytterligare en gång kan vi tacksamt konstatera att resurser i samverkan skapar oerhörda möjligheter för arbetet för alla barns språkutveckling. Vid lunchen fick vi, med stor tacksamhet, ta emot en stor summa pengar med syfte att vidare stärka vår satsning. Mycket ödmjuka och tacksamma lämnade vi lunchen med svindlande tankar om att vidareutveckla tankar som vi tidigare knappt vågat drömma om.

Tack Halmstad Tylösands Rotaryklubb- tillsammans åstadkommer vi möjligheter!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Läsfrämjande insatser-anledning till ökad försäljning av barn- & ungdomslitteratur?

Idag vet vi att barn och unga som har tillgång till böcker och uppmuntras i sitt läsintresse läser och blir bättre läsare. De som saknar tillgång till böcker och uppmuntran tappar intresset för läsning och utvecklas sämre. Ytterligare intressant är den forskning (National literacytrust, 2011) som visar att vuxnas läsfrekvens och läsmängd till stor del påverkar barns läsfrekvens och läsmängd.


Med anledning av de sjunkande svenska resultaten vid de internationella undersökningarna PISA och PIRLS har flera aktörer, organisationer och föreningar agerat med olika typer av läsfrämjande insatser- insatser som riktat sig till barn och unga, deras vårdnadshavare och förskolor och skolor. Dessa läsfrämjande insatser har syftat till att medvetandegöra vuxna i barns och ungas närhet om vikten av barns möte med språket, utvecklandet av ett digert ord- och begreppsförråd samt vinsterna med att ingå i språkande sammanhang för reflektion och analys.
Barns och ungas intresse för läsning har avtagit på en generell nivå de senaste åren, framförallt i åldern 11-13 år och särskilt i de anglo-skandinaviska länderna (Krashen, 2004, Egelund, 2012, Fredriksson & Taube 2012). Tydligt är också att barn och ungas intresse för läsning påverkas starkt av läsande förebilder, framförallt i hemmet och skolan men också av kamrater och andra barn (National Literacy Trust, 2011).
Föräldrars läsvanor och inställning till läsning spelar roll för elevers resultat. Över hälften av föräldrarna i Sverige uppgav att de tycker om att läsa, vilket är en hög andel jämfört med EU/OECD-genomsnittet. När läsning värdesätts av familjen visar barnen också ett större intresse för läsning i skolan. Elever från familjer där föräldrarna har det största läsintresset har ett högre medelvärde på läsförståelsediagnoser än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning.
Förskolor och skolor där vuxna visar sig som läsande människor och där läsande barn synliggörs och uppmuntras har bättre förutsättningar att inspirera alla elever som läsare än de skolor där läsningen som aktivitet är mer eller mindre osynlig.
Med utgångspunkt i detta är en ökad medvetenhet kring vikten av läsfrämjande aktiviteter stor. Läsfrämjande aktiviteter kan se olika ut men har alla som gemensamt syfte och mål att stimulera läsintresse och utveckla läsvanor med syfte att förbättra läsning, läsförståelse och skrivförmåga hos våra barn och unga. Vi vet idag att läsintresse och läsvanor är beroende av personliga förväntningar och erfarenheter hos barn, elever och pedagoger. Detta medför i sin tur att både hemmiljöer och verksamheter med olika barn-/elevgrupper, resurser och förskole-/skolkulturer kan behöva arbeta med läsning på olika sätt.
Kan vi då börja se resultat av de olika läsfrämjande insatser som gjorts?
Under flera år har vi sett sjunkande siffror, både avseende försäljning och utlån av barn- och ungdomslitteraturen. I den nya rapporten från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen (feb, 2017) kan vi se en ökning för barn- och ungdomslitteraturen med 2,9%. Bland litteratur som riktar sig till barn i åldrarna 9-12 år konstaterades en ökning med hela 20,5%.

Erik Wikberg, som sammanställt rapporten, trodde inledningsvis att ökningen berodde på ett ökat befolkningsunderlag. Han konstaterade snart att det med stor sannolikhet förelåg mer komplexa anledningar. En av de anade anledningarna till den ökade försäljningen av barn- och ungdomslitteratur under 2016 kan till stor del härledas till just de läsfrämjande insatsernas påverkan på vårdnadshavares samt förskola och skolas ökade medvetenhet om vikten av att läsa högt för barn samt ett läsfrämjande agerande.
Med detta kan vi konstatera att väl planerade och genomförda läsfrämjande insatser har en god effekt på vuxnas medvetenhet kring vikten av läsning, något som i sin tur till viss del också påverkar försäljningen av barn- och ungdomslitteratur.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

Ny bok! Alternativa lärverktyg

Ni vet de där tillfällena vi vill att våra barn och elever ska uppleva- det där tillfället av lycka när de ansträngt sig, tränat ihärdigt och verkligen lagt in all sin motivation i något? Hur ofta är vi där själva? Hur ofta utmanar vi oss själva att kliva från ”Jag kan stolen” till ”Jag kan inte stolen” för att sedan kämpa oss tillbaka genom en utmaning som kanske inledningsvis känns oöverkomlig?

Jag är där! Jag har gjort det! Och lyckats riktigt, riktigt bra! Trots att min prestationssjälvkänsla emellanåt dalade, trots att tron på ett kvalitativt högt resultat ibland lyste med sin frånvaro så blev jag vid, jag höll ut. Och det gav resultat, och framförallt en riktigt, riktigt skön känsla.

Jag kan numera titulera mig författare! Jag har, tillsammans med min kollega Johanna Kristensson, skrivit boken Alternativa lärverktyg- digitalt stöd dör elevens språk-, läs- och skrivutveckling.


Alternativa lärverktyg- Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling– är en bok m med fokus på hur du som lärare kan arbeta med de alternativa lärverktygen tillsammans med alla dina elever, oavsett var eleverna befinner sig i sin språk-, läs- och skrivutveckling och på så sätt skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. I boken finns också en genomgång av ett antal alternativa lärverktyg som eleverna kan ha nytta av i sin språk-, läs- och skrivutveckling och du hittar även filmer som exemplifierar användningen av olika läsverktyg.

Syftet med boken är att ge inspiration, stöd och kunskap kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till alternativa lärverktyg. Boken vänder sig framförallt till lärare som arbetar inom grundskolan då vi vill ge lärare stöd för att börja utforma undervisningen på ett sådant sätt att de alternativa lärverktygen blir självklara inslag.

Boken består av tre delar. I den första delen ger vi en teoretisk beskrivning av de effekter som kommer av att läraren låter eleverna använda olika alternativa lärverktyg i sin språk-, läs- och skrivundervisning. I del två trycker vi på en rad förutsättningar som krävs för att de alternativa lärverktygen ska bli naturliga för eleven och i del tre visar vi på hur några olika alternativa lärverktyg fungerar.

Jag hoppas att min process och mitt äventyr som författare kan komma att ger er en givande läsning!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Att skrytskvallra om superhjältar

I våras fick jag möjlighet att, för Nypon magasins räkning, skriva en text för att beskriva min yrkesroll och mitt arbete med syfte att ge en bild av vad en språk-, läs- och skrivutvecklare gör till vardags. Många tankar och funderingar rullade runt innan jag landade i vad jag anser vara de viktigaste delarna av mitt yrke- ett yrke jag i allra högsta grad brinner för och njuter av att ha möjlighet att utföra.

Jag är i grunden grundskollärare i svenska, so och engelska för årskurserna 1-7. För ca tio år sedan utbildade jag mig till specialpedagog och har sedan dess haft möjlighet att vidareutveckla mina kompetenser i flera steg och utifrån flera olika uppdrag. I nuläget verkar jag som språk-, läs- och skrivutvecklare med ena foten på Resurscentrum Lärande, Kärnhuset och med den andra på Kvalitet och utveckling, båda inom Halmstads kommun. Utöver detta ingår jag i Skolverkets referensgrupp kring Språk-, läs- och skrivutveckling på Nationellt centrum för språkutveckling/Skolverket och undervisar även vid Lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad.

katalog

Vad innebär då min roll som språk-, läs- och skrivutvecklare och hur ser jag på mitt häftiga uppdrag?

Erica möter superhjältar
Jag arbetar som språk­-, läs-­ och skrivutvecklare och jag möter superhjältar varje dag. Superhjältar i form av pedagoger, förskollärare, lärare, skolbibliotekarier och ledningspersonal.

Superhjältar som alla arbetar mot samma mål: att låta våra barn och elever bli starka demokratiska samhälls- och världsmedborgare.

Min roll är att utmana, stödja och stärka dessa superhjältar, att vara deras energi och bränsle i det långsiktiga arbetet att utveckla barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Genom dialoger, nätverkande och fortbildning vill jag erbjuda dem möjligheten att få lyckas, växa och i sin tur ge barn och elever tillgång till motivation, en akademisk självkänsla och möjlighet att vara med i läsarnas klubb. För precis lika mycket som våra barn och elever måste få lyckas varje dag, måste de vuxna som möter dem få lyckas och ha en pedagogisk självkänsla.

Varje vecka möter jag superhjältarna i olika situationer, i allt från dialoger och nätverk till fortbildningar och studiedagar. Och varje vecka slås jag av hur viktig min roll är när det gäller att ge dem feedback och framför allt feed-forward på det arbete de gör. Jag ägnar stor del av min vardag åt att skrytskvallra, en vana som ger mycket glädje och energi.

Vad jag gör? Jag skryter för andra: förskollärare, lärare, ledning, föräldrar och alla som vill lyssna, om det arbete som sker, vilka kompetenta pedagoger och lärare vi har och om hur det påverkar dagens barn och framtidens unga vuxna. Syftet med det? Jo, att stärka dem som i sin tur ska stärka det viktigaste vi har – barn och elever. Och att stärka, utmana och förädla deras verktygslåda, deras tillgång till modeller, strategier och strukturer som används för att utveckla barnens och elevernas lärande.

Min verktygslåda
För att göra detta behöver jag plocka fram min verktygslåda med de verktyg och resurser jag använder för att utmana, stödja och stärka superhjältarna. Med resurser som boksamtal, kapprumsbibliotek, Läslyftet, Handlingsplan för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och Strategiplan för skolbibliotek skapar jag tillfälle till gemensamma processer där vi samverkar för barnens och elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Om du är nyfiken på innehållet i min verktygslåda och av att läsa en del skrytskvaller är du välkommen till bloggen Språkutvecklarna. Mina verktyg ovan fungerar som sökord.

nypon

Lämna en kommentar

Filed under läsning, pedagog, Språkutveckling