Att skriva för hand påverkar kunskapsutveckling

Att skriva för hand har stor betydelse för människans kunskapsutveckling. Handens rörelser aktiverar hjärnan och forskning visar att skrivande för hand har effekt på våra läs-, skriv- och räknefärdigheter. Samtidigt som handskrift som metod påverkar inlärning, koncentration och uppmärksamhet bidrar den också till att stärka självkänsla, självförtroende och motivation till lärande. Själv kan jag relatera till mina lärarstudier där de egna anteckningarna, i olika färger och storlek, spelade en avgörande roll i inlärning och tentaplugg.

Att skriva för hand tidigt och som en del av den första språk-, läs- och skrivinlärningen är viktigt ur flera perspektiv – perspektiv som alla spelar en avgörande roll för barns och elevers lärande. Handens rörelser och dess koppling till hjärnan påverkar bland annat elevers förmåga att lära sig stava, att lägga saker på minnet och lära sig sålla, att utveckla reflektionsförmåga och att lära sig genom imitation. De flesta av dessa perspektiv har också visat sig vara ytterst viktiga för elevers framgång vid kunskapsinhämtning och studieteknik. Studier visar att vi aktiverar fler områden i hjärnan vid handskrivande än när vi trycker på tangenter. Vår egen handstil på ett papper verkar samtidigt engagera oss mer och vara bättre triggers för minnet. Forskaren Virginia Berninger, University of Washington förklarar att ”När det gäller konstruktionen av tankar och idéer finns det ett viktigt förhållande mellan hjärnan och handen. Att skriva för hand aktiverar stora områden i hjärnan som också är involverade i tanken, språket och minnesaktiviteten”. Professor Göran Lundborg, i sin tur, menar att ”Hjärnan är mer aktiv tillsammans med en penna. När pennan förs över ett papper handlar det inte bara om en finmotorisk aktivitet, utan också om ett inåtgående flöde av känselimpulser. Det finns flera studier som visar att det är sämre för minnet att ta föreläsningsanteckningar på dator än att skriva för hand.”

Att skriva för hand har visat sig vara en av förutsättningarna för att lära sig stava. Forskare menar att vi med hjälp av handens rörelser utvecklar vår minnesbild av bokstävers utseende och ordens stavning. Handrörelsen skapar minnesspår i hjärnan som möjliggör igenkänning av bokstäverna. Då vi i stället skriver med tangenter uteblir just den organiserade, grafiska och fysiska rörelse som skapar dessa. Att skriva för hand medför att mer komplexa neurologiska funktioner aktiveras. Vid skrivstil aktiveras t ex grundläggande områden i nervsystemet som ligger till grund för och spelar en avgörande roll för allt lärande. Skrivstilen skapar inte bara länkar mellan bokstäver utan också länkar mellan tankar, vilket i nästa steg ökar den logiska och kreativa förmågan hos individen.

Enligt tidningen Lärarens granskning menar 95% av lärarna att det är av vikt att eleverna kan skriva för hand, samtidigt uppger ca 20% av dem att eleverna aldrig gör det.

I en debattartikel i SvD uttrycker Barbro Westlund att elever i en framgångsrik läs- och skrivundervisning tidigt behöver ges möjlighet att utveckla en god bokstavskännedom och ett gott ordförråd. I artikeln synliggör hon ljudmetoden, phonics, som en metod där formandet av bokstäver och att skriva för hand är viktiga delar för just detta samt för elevers språk-, läs- och skrivutveckling i sin helhet. Ljudmetoden gynnar alla elever men särskilt de som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter menar hon. Metodens styrka ligger i dess strukturerade och stegvisa vägledning där eleverna successivt tar ansvar för lärandet och läsandet.

Frågorna vi då behöver ställa oss blir: Hur säkerställer vi att, och lär mer om hur, handskriften som har en viktig men ofta förbisedd roll i en strukturerad läs- och skrivundervisning för nybörjare, också blir en självklar del av densamma? Och kanske i skolan generellt – parallellt med ett utvecklande av ett kvalitativt digitalt skrivande? Kan ett mer medvetet användande av just ljudmetoden också vara en del i att utmana och utveckla den första språk-, läs- och skrivundervisningen i svensk grundskola? Hur kan vi nå högre resultat för de enskilda eleverna men också en progression i den svenska skolans språk-, läs- och skrivundervisning?

17 skäl för barnboken som pixibok

Svenska Barnboksakademins 17 skäl för barnboken är en av mina storfavoriter sedan många år. Jag har tidigare skrivit om de 17 skälen och hur de kan vara en resurs för verksamheter. Länge har jag gått och väntat på att de ska uppstå i ytterligare en skepnad – som pixibok. Titeln på pixiboken är Läsning är livet : 17 skäl för barnboken och med denna bok vill Svenska Barnboksakademin bidra med en läsfrämjande insats i det mångspråkiga Sverige. Boken har tryckts på nio av de vanligast förekommande språken som efterfrågas på  landets barnavårdscentraler. Språken är följande: svenska, engelska, spanska, arabiska, dari, somaliska, amhariska, tigrinja och mongoliska. Boken distribueras till regionerna i Blekinge, Gävleborg, Halland, Kronoberg och Stockholm där den kommer att användas i olika verksamheter riktade mot barn och deras föräldrar.

Svenska Barnboksakademin har gett ut boken i samarbete med Bonnier Carlsen och Svenska Akademien.

Trevlig försommarläsning önskas!

Samverkan för språkutveckling

I mitten av förra veckan fick jag möjlighet att, tillsammans med representanter från Kulturrådet, besöka barn och pedagoger på förskolor i Haverdal utanför Halmstad. Syftet med besöket var att ta del av, delta i och lära mer om det kvalitativa språk- och kunskapsutvecklande arbetet pedagoger och barn på förskolorna i verksamhetsområdet tillsammans genomför.

Förskolorna i verksamhetsområdet, dvs förskolor i Haverdal, Harplinge, Steninge och Skipås, har under flera år arbetat medvetet med flera olika resurser för att kontinuerligt vidareutveckla sin pedagogik och didaktik. Som ett paraply över arbetet finns satsningen 10 goda vanor som innebär att pedagoger, förskolechefer och barn tillsammans värnar hjärnhälsa i kombination med utmanande och nyfiket lärande. Detta arbete tar bland annat stöd i följande struktur:

Pedagogik och didaktik genomsyras av en medvetenhet om språkets betydelse för barnens vidare utveckling. De olika förskolorna använder sig av flera olika resurser för att förstärka språk- och kunskapsutvecklingen, såsom läslyftet, bokgåvan och de kapprumsbibliotek som barn och föräldrar har tillgång till. Ett exempel är användandet av Läslyftet som resurs har pedagogernas gemensamma förhållningssätt förädlats, utmanats och utvecklats. Den kollegiala lärprocessen har varit en stor tillgång för pedagogernas motivation och lust att lära.

Pedagogerna visar sitt kapprumsbibliotek

Vid besöket fick Kulturrådets representanter ta del av förskolans arbete med bokklubb för de lite större barnen samt möjlighet att intervjua barn, förskolans pedagoger samt de bibliotekarier som samverkar med förskolorna på olika sätt. Materialet ska utmynna i ett reportage som berör förskolornas arbete med barnlitteratur i samverkan med ovan nämnda resurser. Reportaget kommer publiceras i Kulturrådets magasin Barnbokskatalogen i samband med Läslovet 2019.

• 

• 

• 

• 

Vi ser med stor nyfikenhet fram emot höstens nummer av Barnbokskatalogen men vill först önska er alla en riktigt skön sommar då även Språkutvecklarna tar semester. Hoppas vi ses till hösten igen!

Sommarlov & läsning- nöje + nytta

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Samtidigt också en ledighet som för en del elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003). Vad innebär detta och hur utmanar vi det på ett lusftyllt och motiverande sätt?

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att en del elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007, Hattie, 2018).

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de uppleva en känsla av sammanhang, intresse och nyfikenhet och utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007). Forskning visar även att yttre motivation kan hjälpa läsaren att uppnå en inre läsmotivation (Guthrie, 2004).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

• intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
• läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
• tillgång till böcker
• boktips adekvata för språknivå och ålder
• högläsning– av vuxna och barn
• vuxna som lyssnar på elevens läsning
• stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
• mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
• samverkan skola, bibliotek och hem

Avslutningsvis, för att återgå till önskan om ett härligt sommarlov, så är det allra viktigaste att sommarlov innebär ledighet, lust och gemenskap. Läs tillsammans- läs den där serietidningen, faktaboken, lyssna på poddar och böcker, läs skyltar och listor- läs där ni är. Umgås och samtala. Barn som får läsa det de önskar att läsa blir barn som är nyfikna på läsandet och som kommer att sukta efter mer. Besök bibliotek, länsa boklådor och var nyfikna på vad andra läser- njut av mötet med det okända och äventyret. I högläsningen möter barnet inte bara berättelsen utan även konsten och den de läser tillsammans. Att läsa och uppleva är bäst tillsammans!

Önskar er alla en fin sommar & en god ledighet!
Vi ses till hösten!
Erica

Bokgåva till förskolor

Under våren 2019 ges alla Sveriges förskolor möjlighet att ta del av den av regeringen beslutade Bokgåvan. För kommunala och fristående förskolor i Halmstads kommun innebär det att alla avdelningar får beställa böcker till en specifik summa.

Att få en bokgåva är fantastiskt! Att ta emot och också fundera över hur denna bokgåva ska användas för att stärka verksamhetens pågående språk- och kunskapsutvecklande arbete med syfte att stärka alla barns språk innebär något ytterligare. Det ställer en del krav på verksamhetens medvetenhet kring urval i förhållande till identifierade utmaningar och styrkor med utgångspunkt i aktuell barn- och pedagoggrupp.

Tidigt under hösten ställde jag mig så frågan: Hur gör vi det mesta och bästa möjliga av en satsning som denna? Vad behövs för att våra förskolor ska ges förutsättningar för ett urval som kommer deras barn och deras verksamhet bäst till gagn?

Att göra ett kvalitativt urval av barnlitteratur kräver en stor dos kunskap om olika genrer, olika syften med böcker och även möjligheten att sätta sig in i litteraturen. Vi har sedan många år en kvalitativ förvaltningsövergripande samverkan med Kulturförvaltningen – en samverkan som på många olika sätt blir en stark resurs för vårt gemensamma mål att barnen ska nå så långt som möjligt i sin språk- och kunskapsutveckling.

Hur gick vi då tillväga? 

Efter en del tänkande och bollande med kollegor och pedagoger i våra förskolor inleddes arbetet med att gå ut med en första information kring satsningen och vad den skulle innebära rent praktiskt.

I nästa steg påbörjade vi planeringen för att Bokgåvan skulle vara en av flera delar i ett innehåll vid de inspirations- och informationstillfällen med fokus Läs för mig!- små barns språkutveckling som vi i januari erbjöd. Syftet med dessa var att synliggöra hur olika resurser, såsom Bokgåva, Läslyft, kapprumsbibliotek och digitala litteraturresurser, för språkutvecklande arbete stödjer varandra och skapar synergi i verksamheternas arbete. Flera samverkande professioner deltog med syfte att förstärka vikten av olika resursers samverkan, både avseende material, metoder och professioner. Detta skedde t ex genom att förskollärare presenterade sitt arbete med litteratur, TAKK- pedagog modellade läsning med stöd i TAKK och mångspråksbibliotekarie modellade boksamtalsstruktur. 

Digital litteratur & läsning i förskolan

Förskolan är en viktig demokratisk arena som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns möte med litteratur och språk. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i åk 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur.

Förskolan har i uppdrag att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö med syfte att ge alla barn tillgång till de kunskaper och förmågor som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling (Lpfö18). Förskolan har en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning. Detta i förhållande till att barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en långsiktigt större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Idag är den utökade tillgängligheten till smarta telefoner och surfplattor en viktig läsfrämjande resurs. Genom tillgång till digitala litteraturresurser ges barn och pedagoger tillgång till större mängder flerspråkig litteratur, vilket i sin tur möjliggör val och därmed ökad motivation. Med detta aktualiseras frågan kring hur läsintresse kan väckas med hjälp av den digitala tekniken och hur läsning i högre grad kan komma att ingå i barns och ungas dagliga användning av densamma. Vi behöver ställa oss frågan hur vi gör tekniken till en resurs för ökad läsning, snarare än ett hot mot läsningen.

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tillgången till digital litteratur är möjligheten att i förskolan redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de möter och använder flerspråkig litteratur samtidigt som de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Barns och pedagogers användande och dialogiska lärande bidrar till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgängligheten till materialet blir viktiga pusselbitar i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

Pilotprojekt

Under vårterminen 2019 bedrivs ett pilotprojekt med fokus digitala litteraturresursers påverkan på barns likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser i Halmstad. Alla förskolor, både kommunala och fristående, kommer under våren erbjudas möjlighet att vara pilotverksamheter. Syftet med pilotprojektet är att tillsammans lära mer om materialen samt deras pedagogiska och didaktiska möjligheter samt användningsområden och att tillsammans utveckla och utmana den pedagogiska och didaktiska användningen av dem. Parallellt vill vi även utvärdera materialens omfång, funktion och användbarhet ur ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv och i ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang. Förskolorna kommer att ombes bidra med sin kunskap och vara delaktiga i processen att förädla, utmana och utveckla pedagogiska och didaktiska perspektiv av ett användande av materialet.

Ett bakomliggande syfte till piloten var även att utmana den utvärdering som gjordes efter en kort prövoperiod om två månader under våren 2018. Vid denna konstaterade pedagogerna bl a följande:

Framgångsfaktorer

• Ett bra urval och utbud och genomtänkta genrer och titlar
• Användarvänligt och lättöverskådligt
• Bra kategorier och teman
• Bra åldersuppdelning
• Barn får tillgång till litteratur oavsett modersmål– stärker barnens olika språk och identiteter. Alla barn möter flerspråkigheten
• Barn kan läsa enskilt, tillsammans med kompisar både med och utan pedagog
• Möjlighet att ta del av samma saga om och om igen
• Bra grund för boksamtal. Barnen har egna boksamtal och hanterar bok och teknik själva.
• Bra att läsa med projektor
• Hög delaktighet
• Ett alternativt sätt att läsa och lyssna på böcker
• Valmöjligheten kring vem som läser den och vem som bläddrar
• Det interaktiva perspektivet ger nya pedagogiska möjligheter
• Med händerna fria är det lättare att använda tecken och TAKK
• Ökade barnens intresse för högläsning och böcker

Utmaningar

• Kan minska vuxennärvaron, att appen blir en extra pedagog (att resurser dras ner…)
• Att barnen blir lämnade själva med läsandet och lyssnandet, dialogen uteblir
• Att de läsande förebilderna ersätts med en skärm
• Risken för minskat antal samtal om det lästa
• Tekniken tar till viss del över

En mer omfattande pilot har därför även som syfte att ytterligare introducera och implementera materialen, medvetandegöra användarna om identifierade framgångsfaktorer och utmaningar samt utmana oss att vidareutveckla ett pedagogiskt och didaktiskt användande.

Aktörer

På marknaden finns idag två ledande aktörer som tillhandahåller digitala litteraturresurser särskilt riktade mot förskolans verksamheter. För att möjliggöra ett brett perspektiv där materialens pedagogiska och didaktiska funktioner och möjligheter ligger i första rummet vid planering, användning och utvärdering vill vi ge så många verksamheter som möjligt chans att delta i piloten. De båda materialen kommer användas parallellt med syfte att möjliggöra en jämförelse för att säkerställa att verksamheterna gör sina framtida val av adekvat tjänst med utgångspunkt i lokala behov och utmaningar.

Inledningsvis förberedde vi oss på en del skillnader i tillgång till material skulle förekomma mellan de två, detta med anledning av möjlighet till utprovning genom avtal och tillgång till material för utprovning genom att företaget tillgängliggör materialet. Under resans gång har dock företagen gett oss möjlighet att erbjuda alla verksamheter att prova på de båda resurserna.

 

Inspiration och information

För att möjliggöra en kvalitativ uppstart bjöd vi in förskollärare, pedagoger och förskolechefer från alla i kommunen befintliga verksamheter till inspirations- och informationsträffar. Syftet med dessa var bl a att introducera de båda digitala litteraturtjänsterna som ytterligare resurser för samverkan i ett redan pågående, kvalitativt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Vid träffarna delade bibliotekarier med sig av bokinspiration och modeller för läsning, förskollärare av pedagogiska erfarenheter, TAKK- pedagog av läsning med TAKK, samt språk-, läs- och skrivutvecklare av resurser för samverkan, däribland Polyglutt och Ugglo.

Alla förskolor/avdelning får tillgång till konton hos Polyglutt och Ugglo genom en kontakt med språkutvecklare. Alla pedagoger bjuds också in i ett Team, en digital arena, där information och inspiration samlas för användarna och där användarna kan ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Pilotprojektet kommer följas upp bland barn och pedagoger i förskola, förskolechefer, bibliotekarier samt andra användare såsom utvecklare med inriktning IKT och digitalt lärande och språk-, läs- och skrivutvecklare. Allt med syfte att ge oss svar på de frågor vi behöver ställa oss: Hur arbetar vi, tillsammans och professionsövergripande, för att garantera ett kvalitativt pedagogiskt och didaktiskt syft, användande och resultat? 

 

Att skapa läsintresse & läsbehov

Jag vill hävda att vi genom ett medvetet språk- och litteraturduschande av våra barn och elever kan skapa ett läs- och litteraturbehov hos dem. För att bli en god läsare måste vi utveckla ett gott läsintresse och en vana att läsa och bli lästa för. Ju mer jag exponeras för språk , olika texttyper och läsning desto mer språk får jag tillgång till och desto större kan mitt intresse för läsning och skrivning växa sig. För att bli en sådan som läser måste jag återkommande möta olika typer av texter, bli läst för och senare lära mig läsa själv. Precis som med alla annan träning som syftar till att utveckla förmågor och färdigheter måste jag komma över en tröskel, för att mitt i processen också känna lusten och motivationen. Samtidigt kan träning stundtals vara utmanande och tålamodsprövande. Förskola, skola, folk- och skolbibliotek har tillsammans med barns och elevers vårdnadshavare ett ansvar för att snappa upp intressen och möta dessa med adekvata texttyper och intressant litteratur- detta för att den som ska bli läsare vill bli läsare.

Förskolan och skolan är viktiga demokratiska arenor som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns och elevers möte med litteraturen under fritiden. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i årskurs 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur. I och med att elevers läsflyt till stor del handlar om tidigare läserfarenheter, blir intresset för läsning, och utvecklandet av ett läs- och litteraturbehov, en oerhört viktig faktor för senare läsframgång. Ett  läs- och litteraturbehov är beroende av flera olika faktorer, såsom förundran, engagemang, nyfikenhet och motivation..

Idag finns, förutom förskolor, skolor, skolbibliotek och bibliotek, en mängd aktörer som på olika sätt arbetar för att öka medvetenheten kring, och, barns intresse för böcker.

Ett exempel är satsningen Förskolebarnens litteraturpris. Med målet att öka barns intresse för litteratur instiftar Inläsningstjänst nu i höst Förskolebarnens litteraturpris. Satsningen innebär att förskolebarnen, efter att tillsammans med pedagogerna på förskolan har läst och bearbetat 30 olika titlar, röstar på sin favoritbok. De förskolor som har abonnemang på Polyglutt kan också hitta böckerna i bokhyllan som heter Förskolebarnens litteraturpris.

Böckerna är utvalda av en urvalsgrupp bestående av barnbibliotekarie, förskolechef samt förskollärare och utifrån kriterier så som genre, läsålder, ämne och uttryck. De olika titlarna finns att låna och läsa på bibliotek runt om i landet. Listan, samt de olika titlarnas omslag, tillsammans eller var för sig, kan skrivas ut. Det finns även en affisch med information om priset att skriva ut och sätta upp på bibliotek och förskolor.

Så här går förskolan tillväga för att delta:
Pedagogerna och barnen läser och bearbetar valfritt antal böcker av de 30 titlar som finns i listan. I nästa steg utser barnen en favorittitel. Sista datum för att rösta är den 17 mars 2019. Redan den 18 mars presenterar Inläsningstjänst de fem titlar som fått flest röster.

I nästa steg får barnen möjlighet att tycka till igen. Läs de fem böcker som finns med bland finalisterna och låt barnen motivera vad som gör den som de anser bäst så bra. Därefter är det dags att rösta och denna gång även motivera ert val. Detta görs senast den 30 april 2019.

Den 1 maj presenteras den bok av de fem finalistböckerna som fått flest röster. Juryn inleder därefter sitt arbete för att utse den förskola som motiverat sitt val av den vinnande boken på det mest kreativa, roligaste eller bästa sättet. Den vinnande förskolan får ta emot ett bokpaket med många av de utvalda 30 böckerna samt 10 000 kr. Även författaren och illustratören till den vinnande boken belönas med 10 000 kr att dela på.  Juryns beslut offentliggörs den 8 maj. Juryn består av Sveriges läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagog Agneta Edwards, representanter från förlagen Alfabeta, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur och Alexandra Blomberg från ILT Inläsningstjänst.

Den 17 maj 2019 är det sedan dags för prisutdelning hos den vinnande förskolan.

 

 

Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

• Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
• Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
• Sammanställning av kartläggning
• Analysfrågor till undervisningen
• Kopieringsunderlag
• Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

• god generell språklig förmåga
• fonologisk medvetenhet
• goda kunskaper om bokstäver
• språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

• Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
• Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Regeringen satsar – förskolebibliotek

I februari 2018 publicerade Svensk bokhandel nya rön kring föräldrars högläsning tillsammans med barn i förskoleåldern. Enligt den nyligen genomförda (2017) brittiska studien Understanding the Children’s book consumer, som gjorts i samarbete med Egmont Publishing, visar att knappt hälften av föräldrarna till barn mellan 0-6 år läser högt för sina barn. Denna siffra bedömdes för fem år sedan vara 69%. Ungefär 20% av föräldrarna angav i studien att de har svårt att hitta energin för högläsningen och 16% menade att deras barn föredrar andra aktiviteter. I samma undersökning anger ca 20% av föräldrarna till barn i 3-4 års åldern att de inte känner sig bekväma i en bokhandel och nästan hälften menar att det är svårt att överblicka och välja rätt i det stora utbud som erbjuds. Hela 61% av samma grupp föräldrar uttrycker oro för hur mycket skärmtid deras barn har redan under förskoleåldern.

Under 2012 genomförde Läsrörelsen en studie tillsammans med Junibacken som redan då visade att siffran för föräldrar som regelbundet läste högt tillsammans med sina barn i svenska hem var ca 35%, en siffra som är ytterligare lägre än den i den senare studien redovisade. Det har sedan dess inte gjorts någon ny svensk studie och självklart hyser vi förhoppningarna att andelen högläsande föräldrar ökat i takt med den ökade mängden information kring vikten av högläsning och tillgång till litteratur för det lilla barnets språkutveckling under förskoleåldern.

Vi vet att barns möte med texter, ord och begrepp spelar en avgörande roll för deras språk- och kunskapsutveckling och att läsning är grunden för barns och elevers fortsatta lärande är idag välkänt. En god läsförmåga och tillgång till litteratur är en förutsättning för att utmana de skillnader vi kan se i de internationella kunskapsmätningarna (PISA, 2015 och PIRLS, 2016). Rapporterna låter läsa att resultaten avseende läsförståelse har förbättrats bland svenska elever. Samtidigt synliggör de hur föräldrars utbildningsbakgrund spelar allt större roll för elevernas resultat. Parallellt visar andra undersökningar hur barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Regeringen genomför nu satsningar som ska ge landets förskolor möjlighet att köpa in fler böcker till sin verksamhet.

– Förskolan spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. Genom denna nya satsning får varje svensk förskola mer likvärdiga möjligheter att ge barn – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – lust att läsa och lyssna på böcker, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Svenska förskolor har, enligt styrdokumenten, ett kompensatoriskt uppdrag där de har till uppgift att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö för att alla barn ska få tillgång till de kvaliteter som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling.

– Barn med liten vana vid att läsa hemma tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter. Förskolan kan locka fram nyfikenhet och intresse för skriftspråket. En satsning på ett litet ”förskolebibliotek” direkt på förskolan ökar tillgången till böcker för alla barn, en viktig investering för att skapa jämlika förutsättningar till läsning, säger Fridolin.

För att öka likvärdigheten avseende tillgången till läsfrämjande insatser och litteratur meddelar nu Regeringen, genom utbildningsminister Fridolin och kulturminister Bah Kunke, att 50 miljoner kronor avsätts i vårändringsbudgeten för en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor.

Regeringen har gjort flera investeringar i just läsfrämjande insatser; bland annat genom Hela Sverige läser med barnen, Läsdelegationens arbete, Läslyftet samt personalförstärkningar till skolbiblioteken. Satsningen kommer genomföras av Kulturrådet som redan idag ansvarar för flera läsfrämjande insatser, såsom t ex Bokstart, runt om i Sverige.

Jag välkomnar satsningen och ser den som ytterligare en spännande och viktig del av de kvalitativa satsningar som redan i dag görs i olika former och genom att en mängd olika resurser i Halmstads kommun, såsom föräldrar, pedagoger, bibliotekarier, logopeder, bvc mfl., samverkar. Satsningen blir ett välkommet komplement till förskolors arbete med läslyftet som resurs, kapprumsbiblioteken och Läs för mig!, samarbetet med biblioteken och flera andra aspekter. Jag hoppas att Kulturrådet, som ansvariga för att genomföra satsningen, även tar digitaliseringen och e-boksperspektivet med i processen.

Jag ser fram emot ytterligare nya och spännande möjligheter att låta resurser samverka för barns språkutveckling!

Havsanemonens språkarbete

Ytterligare ett härligt exempel på en förskoleavdelnings språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer från avdelningen Havsanemonen, också den på Laxöns förskola i Halmstad. I sitt gästinlägg berättar förskollärarna Magdalena och Josefine om läsårets språkutvecklingsarbete och hur Polyglutt kommit att bli en viktigt resurs i detta.
Trevlig läsning!

Under läsåret 2017-2018 har all personal på Laxöns förskola vidareutbildat sig genom Skolverkets satsning på Läslyftet. I Språknätverk har vi läst artiklar, reflekterat och provat på olika aktiviteter utifrån modulen ”Läsa och berätta”.

Under vårt arbete med artikeln ”Läsande förebild” så bjöd vi in några olika yrkeskategorier för att läsa för barnen. Detta för att vidga barns tankar om läsare. På Havsanemonen kom en kvinnlig polis och en yngre manlig militär. Vi har sedan fortsatt arbetet med att tillsammans med barnen i eftertänksam dialog, reflekterat, analyserat bilder och texter med ”Bildpromenader” och boksamtal.

Vi har valt att läsa kontinuerligt vid matborden och samtala där. För att ytterligare fördjupa samtalen så har vi använt oss av fler ingångar till sagan t ex rekvisita. Dessa boksamtal har gjort avtryck på barnen på Havsanemonen och de har på eget initiativ haft boksamtal med varandra.

Böckerna som barnen ‘läsberättat’ ifrån har de gjort själva. Vi har även haft valkort där barnen fått författa egna böcker. De har använt Pixiböcker som inspiration. En del barn har uttryckt tankar om att de själva är författare. Vi har även arbetat i projektet med en ”Storbok” där alla barn är författare.

Havsanemonen har under någon månad haft förmånen att få prova inläsningstjänsten Polyglutt. Det är en språkutvecklande bilderboks tjänst med böcker inlästa på tio olika språk. Vi upplever att Polyglutt har gjort tydliga avtryck på barngruppens intresse för läsning och böcker. Vi ser ett samspel när barnen sitter flera tillsammans, de stannar upp i sagan och reflekterar och samtalar om innehållet. Barnen upplever sig själva som läsare då de själva ”äger” texten. Polyglutt finns även att välja som Valkort och är en populär aktivitet.

En Polygluttbok kan bli en ingång till den tryckta boken. Barnen gör kopplingar kring de olika medierna. Barnen har uppmärksammat att böckerna som finns i bokhyllan, kan de hitta i Polyglutt. Barnen har även uppmärksammat kategorierna i appen vilket har smittat av sig till att barnen själva har skapat ett bibliotek med kategorier i vår bokhylla. Barnen leker bibliotek, med bibliotekarie, scanning av böcker och bibliotekskort. Vi har även använt Polyglutt på storbildsskärm för att låta flera barn samlas samtidigt kring samma saga.

Hälsningar ifrån Josefine och Magdalena på Havsanemonen Laxöns förskola