Etikettarkiv: fonologisk medvetenhet

Läsa-skriva-räkna garanti 2017

Barn och elever kommer till förskola och skola med väldigt varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Många barn utvecklar tidigt ett stort ord- och begreppsförråd medan andra behöver mer stöd i sin språkutveckling. I skolan finns elever som lär sig läsa tidigt, medan andra behöver längre tid på sig för att ”knäcka läskoden”. Det är varje förskolas och skolas uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forskning visar att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Detta innebär att förskolor och skolor behöver ha en medveten strategi för det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet, så att alla barn och elever är med redan från början (Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling).

Elever vet tidigt, ibland redan innan skolstart, om de kommer tillhöra läsarnas klubb eller inte. För att låta alla elever nå så långt som möjligt måste vi värna om elevens akademiska självkänsla från start- hen ska inte behöva misslyckas för att adekvat stöd ska ges.

Redan under hösten 2014 aviserade Stefan Lövén i regeringsförklaringen vikten av att en läsa-skriva-räkna garanti tas fram. Syftet med garantin är att se till att alla elever, redan från förskoleklass, som behöver får tillgång till det stöd eller det särskilda stöd de behöver för att nå kunskapsmålen i svenska och matematik i slutet av åk 3.

fridolin

I arbetet med att ta fram Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling konstaterade vi att elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter ofta identifieras redan i åk 2 men att det ändå är de som har fortsatt stora svårigheter i åk 9 och därmed kanske inte blir behöriga till gymnasiet. Samtal med med förskollärare i förskola och förskoleklass bekräftade att dessa barns svårigheter och behov många gånger synts redan långt innan åk 2.

Barns språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten och det är av största vikt att som pedagog och lärare ha en bild av barns och elever utveckling och lärande för att kunna sätta in rätt insatser och stöd i god tid. En läsa-skriva-räkna garanti i samverkan med det Bedömningsstöd som från och med hösten 2015 finns tillgängligt kan vara en väg att ytterligare säkerställa barns och elever språk-, läs- och skrivutveckling och det stöd eller särskilda stöd som krävs.

”I dag ser lärarna tidigt vilka elever som behöver stöd men de har inte verktygen för att alltid få det stödet på plats och det måste vi ändra på.”

Gustav Fridolin

Alltför ofta sätts insatser in i samband med att eleverna når betygsålder, t ex i form av sommarskola. Resurserna styrs många gånger mot högstadiet för att ”rädda” de elever som där är i farozonen istället för att rikta dem mot de tidiga åren i skolan och förebygga ett mångårigt misslyckande.

”Vi ser att vi idag ger mest stöd i nionde klass. För många elever har då läraren länge identifierat att den här eleven behöver extra stöd, men de små svårigheterna som fanns har hunnit växa till stora problem och eleverna har svårt att hinna ifatt. I de bästa skolsystemen i världen ger man istället stöd i de tidiga åren, i etta, tvåan och trean.”

Gustav Fridolin

En garanti innebär inte att det går att garantera att alla elever når kunskapsmålen- däremot att målet att garantin ska kunna möjliggöra att vi kan garantera att de får de insatser och det stöd som behövs för att bryta en möjliggöra elevens lärande och framgång.

Regeringens beslut leder till att en utredare i form av Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och lärare och forskare vid Stockholms Universitet, tillsätts. Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag för en läsa-skriva-räkna garanti som ska träda i kraft hösten 2017. Uppdraget innebär följande:

  • undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag om vad garantin bör innehålla och vilka åtgärder som kan vidtas i grundskolan, sameskolan och specialskolan, eller redan i förskole­klassen,
  • analysera hur en läsa-skriva-räkna-garanti förhåller sig till regleringen om bl.a. stöd och särskilt stöd och om några ändringar i regleringen behöver göras,
  • analysera och lämna förslag om när garantin kan anses vara uppfylld samt analysera vad som bör gälla när garantin inte är uppfylld,
  • analysera vilka behov av kompetensutveckling som finns hos huvudmän, rektorer och lärare, och
  • föreslå nödvändiga författningsändringar

Uppdraget ska redovisas den 30 september 2016- vilket jag med spänning ser fram emot!

Annonser

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskoleklass, forskning, fridolin, grundskola, läsa-skriva-räkna garanti, regeringen, Särskilt stöd, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, utbildningsdepartementet

SBU rapport om dyslexi

Under 2014 kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en rapport om dyslexi. Rapporten har gjorts på förfrågan från Socialstyrelsen och är en del av ett regeringsuppdrag. I arbetsgruppen bakom rapporten återfinns många erkända forskare såsom Stefan Samuelsson, Barbro Bruce och Gunilla Salo. Rapporten har granskats av bl.a. Carsten Elbro, Bente Erikson Hagtvet m.fl.

I ett Sverige där såväl utredning som hjälp och stödinsatser för personer med dyslexi varierar kraftigt, kan denna rapport vara ett steg på vägen mot konsensus. Hela rapporten återfinns på följande länk, och en sammanfattning av slutsatserna i rapporten kan du läsa nedan:

  • Om barn med dyslexi på ett strukturerat sätt får träna kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) så förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet).
  • Det går inte att uttala sig om nyttan av andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som t ex appar i mobiltelefonen). Samtliga granskade metoder är otillräckligt utvärderade.
  • Redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan, kan dyslexi upptäckas genom testning. Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämningsförmåga samt bokstavskännedom har nämligen ett samband med dyslexi. Fördelar och nackdelar med sådan testning har inte utvärderats. Man har inte heller granskat Insatser som syftas att träna dessa förmågor innan den formella läs- och skrivstarten.
  • I Sverige används mer än 50 olika tester för att upptäcka och utreda barn med dyslexi. Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat dvs det saknas studier som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses. Det betyder inte att testerna är dåliga, utan att de behöver beforskas mer.

PÅ Youtube kan du se en film om rapporten.

Lämna en kommentar

Under dyslexi, fonologi, fonologisk medvetenhet, läsning, lästräning, skrivning, testning, utredning

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

Tidigt fokus på läsutveckling- fortbildningsmaterial

Barn och elever kommer till skolan med mycket varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Alla skolor har till uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forksning visar tydligt att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Utifrån detta måste alla skolor ha en medveten strategi avseende det tidiga språkliga, specialpedagogiska stöd eleverna kan vara i behov av.

Ett stöd- och informationsmaterial kring barns och elevers tidiga läsutveckling, Tidigt fokus på läsutveckling, har tagits fram av föreningen Kodknäckarna, i samarbete med den framlidna logopeden Bodil Andersson Rack. Materialet, som består av en Dvd, vänder sig i första hand lärare som möter barn och elever under grundskoletiden.

Innehållet berör barns språkutveckling och de vanligast förekommande orsakerna till läs- och skrivsvårigheter. Filmen innehåller även en del praktiska råd och tips. Huvudområden i filmen är:

  • Talspråk och skriftspråk
  • Barns språkutveckling
  • Att bli en läsare och skrivare
  • Lässvårigheter och dyslexi
  • Åtgärder, bemötande och tips

Materialet går att beställa på Kodknäckarnas hemsida.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, Särskilt stöd, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Berätta! Lyssna! Läs!- en mässa för lättläst & språkglädje

Alla människor, barn som vuxna, har rätt att få ta till sig skriven text i olika former och genrer och känna glädjen i detta!

För att en demokrati ska fungera måste nyheter, samhällsinformation och litteratur vara tillgängliga för alla. Med utgångspunkt i detta får lättlästa medier en avgörande roll i att tillgodose alla medborgares rätt till böcker, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar.

Den senaste PIAAC-studien visade att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning, eller cirka 800 000 personer, har någon form av läsnedsättning som medför att de har ett uttalat behov av mer lättillgängliga medier. PISA-studien, 2012, tydliggjorde att andelen svaga läsare bland barn och unga ökar samtidigt som andelen starka läsare minskar- också här finns en stor grupp individer i behov av det stöd som lättlästa medier tillhandahåller.

Genom att lättlästa texter och material blir allt vanligare blir de också mer lättillgängliga för de som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Målgrupper för lättlästa medier är t ex personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga.

Dyslexivecka

För att ytterligare lyfta och tillgängliggöra den lättlästa litteraturen bjuder Stadsbiblioteket i Halmstad, årets vinnare av utmärkelsen Bästa lättlästa bibliotek den 8 oktober in till en eftermiddag med lättläst och språkglädje i fokus under parollen Berätta, Lyssna, Läs! Detta arrangemang äger rum som en del av Dyslexiveckan.

Datum: Onsdagen 8/10
Tid: kl. 13.30-18.00
Plats: Stadsbiblioteket Halmstad

Dagen bjuder bland annat på:

  • Bokmässa med författare, förlag och föreningar. Extra intressant information för er pedagoger i skolan är att en representant från Inläsningstjänst finns på mässan. Passa på att ställa alla era frågor till henne som rör er och era elevers tillgång till Inläsningstjänsts tjänster.
  • Mässtorg med berättare som förtäljer skrönor för besökarna.
  • Kärnhusets logopeder finns också på plats och svarar på frågor om språkutveckling, flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Logopederna kommer också att hålla i en workshop kring språkstimulerande appar. Ett bra tillfälle att få tips om hur man kan använda sig av appar i undervisningen.
  • Dagen bjuder också på flera föreläsningar, bland annat berättar författarna Per Gustavsson, Thomas Halling och Magnus Nordin om sina böcker och sitt skrivande.
  • Extra roligt tycker vi också att det är att vi kommer att ha livs levande Läshundar på plats. I USA använder man sedan 15 år tillbaka utbildade läshundar i undervisningen för att stimulera och hjälpa barn med lässvårigheter. Ta chansen att prova på att läsa högt för en av de medverkande läshundarna och samtidigt ställa dina frågor om läspedagogiken till hundförarna. En av de medverkande hundförarna är Marie Bosson Rydell som bland annat skrivit de populära Kråke-böckerna. Hon tillsammans med 13 andra författare träffar du i bokförlaget Idus monter på bokmässan.

bibhund

Söndagen 12/10 kl. 11.00-16.00 har vi en Tillgänglighetsdag.

Med dagens aktiviteter vill vi förmedla budskapet : Vi är alla olika men vi är lika mycket värda!

En dag fylld av debatt, lustfyllda arrangemang och skapande verkstäder för alla med eller utan funktionsnedsättning i alla åldrar.

Dagen bjuder Ika & Åke – en clÅwnföreställning speciellt för speciella, Glada kören och Halmstad melodifestival uppträder. Tillgänglighetsdebatt med kommunpolitiker, mässtorg, rullstolsdans,

Sinnenas verkstad, teaterskoj och utställningar.

Dyslexiveckans program i sin helhet erbjuder en mängd språk-, läs- och skrivinspirerande aktiviteter.

Har ni några frågor hör gärna av er till:
Ulrika Thorbjörnsson, bibliotekarie            e-post: ulrika.thorbjornsson@halmstad.se
Tove Carlsson, bibliotekarie                          e-post: tove.carlsson@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, dyslexi, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, grav språkstörning, Grundsärskola, grundskola, Inlästa läromedel, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Hitta språket! – barns språkutveckling 0-5 år

Kodknäckarna har gjort det igen! Nyligen lanserades filmen och materialet Hitta Språket!- ett material som syftar till att utgöra ett stöd för vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-5 år. Kodknäckarna har tidigare producerat materialet Hitta läsningen!- ett stödmaterial för vårdnadshavare och pedagoger kring barnets första läs- och skrivinlärning.

KK-Elsa-omslag-2x-300x168

Idag vet vi att:

  • Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas!
  • Ca 20 % av alla elever i åk 9 riskerar att hamna utför det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.
  • En god fungerande språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

Ordsamlandet, läslusten och samtalandet ger ovärderlig kunskap inför skolstarten och vi vet idag att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna är avgörande.Vid skolstart är det viktigt att barnen har utvecklat relationer till språk och läsning och har positiva upplevelser med sig. Barnet behöver också ha förstått VAD de kan använda läsning och skrivning till samt att de behöver ha sett människor de tycker om ha glädje av språkande, läsande och skrivande. Vuxnas bekräftande av barnets kommunikation är nödvändigt för att språkutvecklingen ska komma igång!

Vi vet därmed att ett starkt språk är en viktig grund för barns möjligheter att lyckas i livet. I filmen ”Hitta språket!” får vårdnadshavare och pedagoger tillgång till enkla, lekfulla och roliga exempel på hur vi i vardagen kan göra för att språkduscha barnen och därmed boosta deras språkutveckling.

Materialet kring Hitta språket! finns på fem olika språk utöver svenska: engelska, arabiska, persiska, krudiska och somaliska.

Filmen består av fyra olika avsnitt som alla fokuserar på de olika stegen i barnets språkutveckling. Till filmen finns ett häfte som innehåller information och stöd kring de olika övningarna.

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, nyfödd, Språkutveckling, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Fonologisk medvetenhet fokus i ”Livet i Bokstavslandet” (UR)

För att ett barn ska kunna lära sig läsa och skriva, knäcka koden, måste det utveckla en fonologisk medvetenhet. Att vara fonologiskt medveten innebär att man förstår hur ett språks olika ljud och bokstäver förhåller sig till varandra och hur de i nästa steg bildar ord.

Ett barn som är  fonologiskt medveten har en effektiv bokstavskännedom, dvs barnet kan höra olika bokstavsljud i ett ord, kan rimma, avgöra hur olika bokstavsljud låter i början, slutet och inuti ord samt kan hitta ord som liknar varandra. En välutvecklad fonologisk medvetenhet innebär att barnet kan göra om ett ord till annat genom att lägga till, ta bort eller byta ut bokstäver, t ex pil- bil.

De flesta barn tränar detta naturligt i sin vardag tillsammans med vårdnadshavare och andra vuxna, t ex i förskola, förskoleklass och skola, men  en ökad medvetenhet kring vikten av en utvecklad fonologisk medvetenhet kan ge fler barn tillgång till kunskapen. Tidigare fanns ett större fokus på kopplingen mellan bokstaven och bokstavens namn i den första läs- och skrivinlärningen. Idag vet vi att barnen/eleverna måste få kunskap om bokstäverna och deras olika ljud för att kunna tillägna sig en god avkodningsförmåga som är avgörande för läsning och skrivning. Praxisalfabetet, som från början utvecklades för barn med språksvårigheter- dyspraxi, är ett intressant alternativ till de vanligare klassrumsalfabeten. Bilderna i Praxisalfabetet låter barnet/eleven göra en koppling mellan bokstavens utseende och dess ljud med stöd av en bild som iscensätter ljudet, inte ett ord som börjar på bokstaven. Bokstaven A representeras vanligen av en Apa men i Praxisalfabetet visas istället en krokodil som gapar- bilden representerar ljudet Aaaa. B är vanligen en boll men i Praxis istället ett spöke som låter B(ö).

Praxisbokstav

I sin största språk-, läs- och skrivsatsning någonsin finns URs tv-serie Livet i Bokstavslandet, en serie program som återkommande har jämförts med sin föregångare från 70-talet, Fem myror är fler än fyra elefanter. Programmet är ett sketchprogram för barn som håller på att upptäcka bokstavsljud, hur bokstäver och ljud bildar ord och som i nästa steg knäcker koden och lär sig läsa. Alla avsnitt fokuserar på fonologisk medvetenhet, kopplingen mellan bokstäver och bokstavsljud samt rimförmågan.

Sketcherna består av flera olika pedagogiska moment och bygger på ett vidgat textbegrepp med inslag av humor, lekfullhet, musik och kunskap. Genom programmet får barn möjlighet att lära sig bland annat att känna igen bokstäver och dess bokstavsljud till att kunna känna igen och skapa rim. Till programmet finns en lärarhandledning.


Huvudpersoner i serien är de alltför självsäkra ordläkarna som opererar trasig ord utan tillräcklig kunskap. Vi möter också Dick och Doris som jobbar i Bokstavsbutiken samt Bobby och Epa som i Ordförrådet lånar ut ord till besvärliga kunder.  På polisstationen i Bokstavslandet sysselsätter sig polisen med att leta efter rim som är på rymmen. Showartisterna på Bokstavsteatern sliter i sin tur för att få ihop den stora sång- och dansfinalen om bokstäver som avslutar varje avsnitt.

Att på ett spännande och lustfyllt erfara och leka med bokstäver, bokstavsljud, rim och ramsor är den bästa vägen till en god fonologisk medvetenhet.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkutveckling, Tidiga insatser, Uncategorized, undervisning