Projektet ”Läs för mig!” – kapprumsbibliotek i förskolan

De senaste åren har förskola och skola fått ett större fokus på läsning och läsförståelse, samt böckers betydelse för barns språkutveckling. Internationella rapporter såsom PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsning och läsförståelse blir allt sämre. Samtidigt visar statistik från Sveriges bibliotek att utlåningen av barn- och ungdomslitteraur sjunker. Tyvärr rapporteras det också i media om att andelen föräldrar som högläser för sina barn i hemmen sjunker. 1980 var siffran 80%, 2006 var den 64% och 2012 var det endast ca 35% av Sveriges föräldrar som dagligen högläste för barnen (SvD 12-04-23). En skrämmande låg siffra tycker vi.

Vi möter varje vecka frustrerade pedagoger som uttrycker en oro för barnens språkutveckling, att deras ordförråd och språkförståelse rent generellt inte utvecklas som förväntat. Agneta Edwards skriver i ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” att den vanligaste anledningen till barns bristande ordförråd är brist på språklig stimulans. Man kan klara sig igenom en vanlig dag på de flesta språk med ett ”vardagsordförråd” på ca 3000 ord. Samtidigt vet vi att en sexåring behöver ha minst 6000 ord med sig när hen börjar förskoleklassen, för att klara de krav som skolan ställer på språket. Vårt vardagspratande räcker alltså inte eftersom detta vardagspratande inte innehåller tillräckligt rikt och varierat ordförråd. Så varifrån ska de orden komma? Genom forskning vet man att ca 80% av barns ordförråd kommer från böcker (Lindén & Salo, 2011), och forskare har även sett att ordförrådet är en av de viktigaste faktorerna för att nå skolframgång (Lundberg, 2007). Det är med andra ord mycket viktigt att barn redan från tidig ålder blir lästa för, och att de får många chanser till möten med böcker och sagor för att stärka sitt språk.

Allt detta har fått oss att fundera på hur dessa rapporter hänger samman, samt hur vi ska kunna vända de negativa trenderna med mindre samtal, språkande och högläsning i hemmen. Flera stora forskare betonar också vikten av att arbeta förbyggande, med tidiga insatser redan när barnen går i förskolan.

I Läroplan för förskolan (Lpfö -98, rev. 2010) står bl.a. följande att läsa under ”Mål”.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa”

Med anledning av allt detta bestämde vi oss för att i samarbete med Biblioteken i Halmstad (Kulturförvaltningen) skapa små kapprumsbibliotek på 14 förskoleavdelningar i kommunen. Finansiering och inköp av böcker har möjliggjorts med hjälp av sponsring från Rotary Halmstad Tylösand, Kärnhuset samt Biblioteken i Halmstad.

Kapprumsbiblioteken innehåller 40-80 titlar som valts ut av barnbibliotekarier och granskats av specialpedagog, logoped och jämställdhetsutvecklare. På de avdelningar där flerspråkiga barn vistas, placeras även böcker på barnens modersmål ut. Med ett enkelt utlåningssystem i form av en lånesticka i varje bok, som lämnas i barnets hylla vid lån, uppmanas föräldrar och barn att låna hem en bok att läsa på kvällen. Antingen lämnar man tillbaka den nästa dag vid lämning på förskolan, eller så behåller man den så länge som barnet vill.

Skyltningen av böcker i Eldsberga förskolas kapprumsbibliotek

Syftet med projektet är att ge föräldrar kunskap om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, skolprestationer och livsvillkor, och därmed motivera och öka antalet föräldrar som läser regelbundet för sina barn. Varje kapprumsbibliotek startar upp med en föräldraträff då specialpedagog, logoped och modersmålslärare informerar om språkutveckling och högläsningens betydelse. Barnbibliotekarie är också med och inspirerar till läsning med hjälp av bokpresentationer och bokprat.

Klackerups förskolas kapprumsbibliotek.

Dungens förskolas kapprumsbibliotek täcker en hel vägg.

Parallellt med projektet får pedagogerna på förskolan delta i en fortbildning av undertecknade, kring boksamtal och textförståelse i förskolan. Vår förhoppning är att pedagogerna därmed inspireras till att jobba med boksamtal, samt att kapprumsbiblioteken skapar en större tillgänglighet till bra barnlitteratur som kan locka fler föräldrar att läsa för sina barn.

I projektet deltar följande förskolor med personal, barn och vårdnadshavare:

Askens förskola

Dungens förskola

Eldsberga förskola

Klackerups förskola

Klockagårds förskola

Ringblommans förskola

Projektet följs upp och utvärderas genom enkäter och intervjuer som genomförs vid uppstart och avslut. Två förskollärarstudenter från Högskolan i Halmstad bearbetar insamlad data, vilket ska mynna ut i ett examensarbete. Syftet med enkäten och uppsatsen är att visa på projektets eventuella effekter på barns och föräldrars gemensamma läsande, och om goda resultat uppvisas hoppas vi som projektets initiativtagare på att fler förskolor får tillgång till kapprumsbibliotek.

Se Hallandsnytt rapportera om ”Läs för mig!”, från tisdag 12/11 2013.

Se Tv4 Halland rapportera om ”Läs för mig!”, från torsdag 7/11 2013.