Modersmålslärare om att motivera elever till modersmålsundervisning

Nyligen intervjuade jag ett antal modersmålslärare inför ett utbildningsprojekt, och i detta blogginlägg får ni läsa om deras svar på frågan ”Hur motiverar du dina elever att läsa modersmål?”. Anledningen till mitt intresse för frågan är att många modersmålslärare beskriver att det är vanligt med motivationsproblem, särskilt bland äldre elever. Anledningen till det är troligtvis att undervisningen inte är obligatorisk och att den dessutom ligger efter ordinarie skoltid.

Modersmålslärarna berättar att det ofta är svårt att motivera modersmål för barnen enbart genom att lyfta fram deras möjlighet att prata med familj och släktingar i hemlandet. Istället behöver man betona modersmålet som en högt eftertraktad kompetens. Man kan behöva visa barnen att arbetsmarknaden öppnar upp sig när man kan prata flera olika språk. Då behöver man prata om multinationella företag, internationell handel och behov av kommunikation i ALLA branscher. Om barnen lär sig att tala många olika språk så har de ”Världens chans till världens alla jobb” sade en av lärarna.

Vissa lärare arbetar med introduktionssamtal, som ett sätt att introducera ämnet men också som ett sätt att lära känna eleven och förstå vad som motiverar honom eller henne. Detta första samtal handlar om hans eller hennes drömmar, eventuella hinder, och om alla de möjligheter som eleven har.

En lärare menar att om modersmålet enbart är ett ”hemspråk” så upplevs det ibland som trist, fattigt eller isolerat. Eleverna behöver då få hjälp med att aktivera språket i andra kontexter. Man kan göra det på olika sätt, exempelvis genom att ha en vän-klass i annat land, projekt såsom e-twinning eller genom att spela spel, korsord eller liknande på nätet med elever i ett land där språket talas. Internet öppnar upp oändliga möjligheter på detta sätt, man kan blogga, brevväxla eller delta i studieutmaningar i länder där språket talas.

Några av lärarna jag intervjuade hade ambitionen att lägga några lektioner per läsår på biblioteket, för att motivera eleverna till läsning och medvetandegöra dem om läsningens betydelse för språkutveckling och lärande. Några lärare arbetar med ”språkproduktion i skarpt läge”, d.v.s att eleverna ska bli tvungna att använda språket tillsammans med människor som talar språket som sitt första språk. Några söker stipendier för att ta med eleverna på studieresor till sitt hemland, någon hade låtit sina elever delta i poesitävling i hemlandet och ytterligare en arbetade med författarbesök i gruppen.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Språk-, läs och skrivförmågan i EU’s nyckelkompetenser

2006 lanserades åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande av EU. Dessa kompetenser syftar till att identifiera viktiga generella förmågor som varje medborgare i EU behöver, för att kunna delta i och bidra till samhället, samt för att medborgarna ska lyckas i arbetslivet. Alla medborgare påverkas av den föränderlighet som kännetecknar det moderna samhället, med stora informationsflöden, snabb teknisk innovation, arbetsmarknadsförändringar och etiska dilemman som uppstår i denna föränderlighet. Flexibilitet och livslångt lärande blir i detta perspektiv nödvändigt.

Nyckelkompetenserna syftar också till att stödja politiker, utbildningsinstanser och beslutsfattare i arbetet med att främja livslångt lärande för alla. Samtliga medlemsstaters grund- och utbildningssystem förväntas bidra till att utveckla dessa nyckelkompetenser hos alla barn och ungdomar.

De åtta nyckelkompetenserna är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

 

De två första kompetenserna är självskrivna språkfärdigheter, men de flesta som arbetar inom förskola och skola vet att förståelsen för matematiska begrepp är avgörande för att kunna lyckas med matematik. Så är även fallet med digital kompetens som här definieras i termer av att bl.a. samla in, förstå och bearbeta information, ordbehandling och att producera information. Lära att lära kräver läs- och skrivkunnighet, och Social och medborgerlig kompetens handlar till stor del om att kommunicera på ett konstruktivt sätt samt att uttrycka och förstå olika åsikter. Initiativförmåga och företagaranda beskrivs som bl.a. analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering, dokumentering, effektiv representation och förhandling. Den sista nyckelkompetensen: Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer beskrivs som i termer av att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och andra regioner i världen.

Åtta av åtta nyckelkompetenser är alltså beroende av fungerande språk-, läs- och skrivförmåga.

Alla nyckelkompetenser anses vara lika viktiga. Många av dessa kunskaper

och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och kunskaper som är grundläggande på ett område främjar kunskaperna på ett annat område. Språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är grundläggande för lärande.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Gary Marx om 16 trender som kommer att påverka utbildning i framtiden.

Gary Marx är professor emeritus vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), och har författat en mängd böcker inom ämnet sociologi, vinklat mot bland annat ras och etnicitet, utbildning, övervakning, gruppers beteende och grupptryck samt lag och samhälle. 2006 kom hans bok Sixteen Trends där stora omvälvande samhällstrender som kommer att påverka såväl utbildning som övriga samhället beskrivs. Nedan hittar du de 16 tankeväckande trenderna, vilka jag valt att inte översätta för att undvika risk för språkförbistring eller förvanskning av budskapet. Efter varje trend följer mina tankar:

  1. For the first time in history, the old will outnumber the young. För första gången i historien kommer det finnas fler gamla än unga personer på jorden. Jordens befolkning åldras vilket ställer krav på sjukvård och välfärd för äldre men också påverkar arbetsmarknaden.
  2. Majorities will become minorities, creating ongoing challenges for social cohesion. Gamla majoriteter kommer i framtiden vara minoriteter, och det kommer självklart utmana rådande sociala sammanhang och etablissemang. Vem är i majoritet imorgon? Under vilka villkor lever minoriteter? Vikten av att utbilda för öppenhet och tolerans ökar, liksom vikten av gemensamma rättesnören såsom mänskliga rättigheter.
  3. Social and intellectual capital will become economic drivers, intensifying competition for well educated people. Socialt och intellektuellt kapital blir viktiga ekonomiska drivkrafter vilket skapar ökad konkurrens bland högutbildade. Det blir enormt viktigt att säkerställa en god och likvärdig utbildning för alla, som inte låter sig påverkas av exempelvis socioekonomiska faktorer eller andra faktorer utanför skolan och klassrummet.
  4. Standards and high stakes tests will fuel a demand for personalization in an education system increasingly committed to lifelong human development. I framtiden kommer det ställas större krav på individualisering och personlig anpassning i utbildningssystemet, som i större utsträckning arbetar för livslångt lärande och utveckling. Generella tester och normer ifrågasätts. Vad är normalt? Är utbildning bara kunskaper och värden, eller behöver vi tänka större? Ökat fokus på personlig karaktär och individers egenskaper i utbildningssystemet.
  5. The Millennial generation will insist on solutions to accumulated problems and injustices, while an emerging Generation E will call for equilibrium. En yngre generation kräver lösningar på problemkluster och orättvisor, medan en äldre generation efterfrågar balans. Ökat fokus på konkreta förändringar när mänskligheten står inför problem, och ökat fokus på mätbara resultat.
  6. Continuous improvement and collaboration will replace quick fixes and defense of the status quo. Ständiga förbättringar och samarbete ersätter ”Quick fixes” och försvarandet av ”status quo”. Att bara upprätthålla samma nivå av X är inte gångbart, den yngre generationen kräver förändring. Långsiktighet och hållbarhet är begrepp som kommer att vara i fokus.
  7. Technology will increase the speed of communication and the pace of advancement or decline. Tekniken ökar kommunikationshastigheten och därmed också hastigheten på samhällets utveckling. Detta ökar behovet av att kunna ta till sig mycket information, men också att kunna sålla ut det viktiga i informationen, och att vara källkritisk. Betydelsen av att kunna kommunicera väl blir större än någonsin.
  8. Release of human ingenuity will become a primary responsibility of education and society. Att frigöra varje människas potentiella genialitet är utbildningssystemets främsta uppgift. Barns nyfikenhet och lust att lära måste få utrymme, vilket uttryck den än tar. Barns styrkor måste tas tillvara, i vilken form de än kommer.
  9. Pressure will grow for society to prepare people for jobs and careers that may not currently exist. Ökat tryck på samhället att utbilda och förbereda för jobb och karriärer som inte existerar idag. Kreativitet, nytänkande, tvärprofessionalitet och flexibilitet blir viktiga ledstjärnor i utbildningssystemet.
  10. Competition will increase to attract and keep qualified educators. Ökad konkurrens om att attrahera och behålla kvalificerade lärare. De kvalificerade lärarna blir en konkurrenskraft mellan verksamheterna.
  11. Scientific discoveries and societal realities will force widespread ethical choices. Vetenskapliga upptäckter och sociala verkligheter kommer att öka benägenheten för människor att fatta långtgående och allmänna moraliska beslut. Rörelser av moraliska och etiska övertygelser kommer att växa fram. Varje barn och elev måste lära sig att tänka själv efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter. ”Moral” som begrepp dammas av, och utbildningssystemet måste främja utvecklandet av individers karaktär.
  12. Common opportunities and threats will intensify a worldwide demand for planetary security. Gemensamma möjligheter och hot främjar och intensifierar kraven på planetens säkerhet. Miljö och hållbarhet ligger i fokus, och konsekvenser för de som äventyrar planetens säkerhet ökar. Kollektivistiskt tänkande ökar och vissa kollektiva värden konkurrerar ut individuella värden.
  13. Understanding will grow that sustained poverty is expensive, debilitating and unsettling. Ökad förståelse för de enorma kostnader som fattigdom innebär. Ekonomisk utsatthet och ojämlik fördelning av jordens resurser är försvagande och otillfredsställande.
  14. Polarization and narrowness will bend toward reasoned discussion, evidence, and consideration of varying points of view. Polarisering och trångsynthet kommer ge vika och styra debatten mot ökad diskussion med större tyngdpunkt på bevis. Det fria ordet är viktigt och respekteras men behöver kompletteras med bevis för att nå större genomslag.
  15. As nations vie for understanding and respect in an interdependent world, international learning, including diplomatic skills, will become basic. Nationer kämpar för att vinna förståelse, förtroende och respekt i ett globalt perspektiv, och barn och ungdomar behöver få grundläggande kunskaper om olika kulturer, religioner, ideal och levnadsvillkor. Kunskaper om och inom diplomati blir obligatoriskt och grundläggande. Vikten av att förstå den mänskliga naturen ökar, liksom att mänskligheten delar samma förutsättningar både på gott och på ont. Ingen människa är fri från onda tankar men alla har ett val. Alla människor kan göra gott och goda gärningar smittar.
  16. Greater numbers of people will seek personal meaning in their lives in response to an intense, high tech, always on, fast-moving society. Fler människor kommer söka efter personlig eller andlig mening som en reaktion på ett intensivt och högteknologiskt samhälle med uppskruvat tempo. Behovet av inre balans, frid och meningsfullhet är universellt men kan ta sig olika uttryck, och ställer stora krav på ett öppet och tolerant samhälle. Barn och ungdomar behöver strategier för självledarskap. De behöver också få uppleva en motvikt till tempo och prestation i form av stillhet och återhämtning.

Lämna en kommentar

Filed under elever, skolutveckling, Språkutveckling, utbildning

Läsningens effekter & minst 17 skäl på nytt

Förskolan och skolan är viktiga läsfrämjande verksamheter som båda visat sig spela en avgörande roll för barns/elevers och föräldrars gemensamma läsvanor. Genom en medveten strategi och samverkan med hem och bibliotek kan förskolor och skolor överbrygga många hinder för läsning. Läsningen är idag en samhällsfråga och klyftorna mellan lässtarka och lässvaga familjer bara växer.

Det finns föräldrar som själva inte läst en bok sedan de själva var barn och unga men som faktiskt ser en ny mening med läsandet och som har ”lärt” sig läsa igen på grund av att deras barn tycker om att bli lästa för och läsa själva. Andra föräldrar möter litteraturen och blir nyfikna tack vare mötet med förskolans/skolans läsande verksamhet, en verksamhet där pedagoger presenterar böcker för barn och föräldrar, läser och inspirerar barnen och låter dem möta biblioteket. Barnen i sin tur drar med sig föräldrarna till biblioteket.

17skäl2

Det finns en mängd viktiga aspekter och vinster med läsning och högläsning och många av dem möter vi dagligen i olika medier och sammanhang. Läsningen som en väg till ett stort och varierat ord- och begreppsförråd är ett av de vanligaste argumenten, och också ett av de många viktiga. Att tillgodose barns behov av trygghet och närhet är ytterligare ett som lyfts fram som särskilt viktig i förhållande till de yngre barnen. Inte lika ofta framförda argument är t ex barns tillgång till

  • Bättre kommunikationskunskaper
    Barn som blir lästa för, lär sig att uttrycka sina känslor, och dessutom kunna relatera sig själv till andra. Genom att se hur karaktärerna i böckerna förhåller sig till varandra – och hur ni förhåller er till varandra under läsestunden, utvecklar barnet viktiga kunskaper för kommunikation.
  • Kunskap om språket
    Barn som blir lästa för, visar bättre förståelse för det grundläggande i vårt språk när de kommer upp i skolåldern.
  • Logiskt tänkande
    Ett annat exempel på vikten av att läsa för barn är förmågan för barn att utveckla sin förståelse för abstrakta begrepp, använda logik i olika situationer och använda gott omdöme. När barnet börjar relatera det som händer i böckerna till sitt eget liv – ja, då blir böckerna extra spännande!
  • Förmågor att klara av nya situationer
    Nya situationer kan vara svåra för små barn. Det kan vara allt från att sova i ett eget rum, börja i förskolan eller i skolan. Att läsa böcker med samma tematik – och för att barnet ska kunna se att hens känslor är vanliga att ha – kan vara ett perfekt sätt att visa att det okända inte är så farligt.
  • Förbättrad koncentration
    Små barn kan verka ganska otålmodiga och okoncentrerade under läsestunden, men de kommer att lära sig att sitta i lugn och ro för att få höra färdigt historien – det gäller bara att ha tålamod. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne – och allt detta är självklart viktigt för barnet när det ska börja skolan.

Vid läsning, både egen läsning och gemensam högläsning, är trygghet, en läsvänlig miljö, närhet och långsamhet faktorer som positivt påverkar läsupplevelsen. Oavsett hur viktigt vi vet att läsandet är kan det ändå finnas trösklar att ta sig över för att komma igång. Många föräldrar ställer sig frågor såsom: När kan jag börja läsa tillsammans med mitt barn? Vad ska vi läsa? Hur läser jag? Som läsande, lässtarka och välvilliga läsinspiratörer måste vi, samtidigt som vi brinner för vårt fokus, vara respektfulla och ödmjuka i mötet med lästveksamma barn och föräldrar.

Den inspiration och läsförebild förskolan och skolan kan vara betyder mer än vi många gånger kan ana för barns och föräldrars motivation och trygghet i ett möte med barnlitteraturen. Genom att visa hur vi i förskola och skola möter, använder och väljer litteratur, ur flera olika aspekter, ger vi dem verktyg för ett eget prövande.

17skäl1

Som pedagoger kan vi också stödja läsprocessen i hemmen med ett ord på vägen, ett stärkande citat eller en bild som väcker fantasi. Svenska barnboksakademin har sedan länge materialet 17 skäl för barnboken på sin hemsida, ett material vi tidigare skrivit om. Helt nyligen reviderades materialet och har idag vackra färgbilder av illustratörer såsom Stina Wirsén, Gunilla Bergström och Johan Unenge. Texterna är i stort sett de samma men vissa små förändringar förekommer även i dessa. Materialet kan vara en tillgång i förskolors och skolors lässtärkande och läsmotiverande arbete.

Ett ord på vägen: ”Vill du förändra världen- lär ett barn att läsa” (Körling). Lär det vad det innebär att läsa och njutningen i det.

library

 

2 kommentarer

Filed under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, lärare, läsfrämjande, Språkutveckling

Susan Humphries om att leva sig in i sagor

För drygt ett år sedan deltog jag i den internationella skolgårdskonferensen ”Green Grounds for Health and Learning”, där jag hade förmånen att lyssna på Susan Humphries föredrag. Susan Humphries är hedersdoktor vid SLU och tidigare rektor vid Coombes School i Reading, UK. Coombes är känd bland skolfolk över hela världen för sitt sätt att väva samman landskapsarkitektur, odling och kultur i pedagogiken, samt med utemiljön i barnens dagliga lärande. Hennes engagemang för miljöfrågor gjort både henne och skolan världsberömda. Pedagogiken hon förespråkar kombinerar traditionell undervisning med skapande arbete både i form av såväl odling och plantering som drama och teater. Som en röd tråd löper elevernas engagemang och möjlighet att vara aktiva deltagare i undervisningen.

I föredraget lyfte Susan fram barns behov av att få vara med och skapa och vara delaktiga i allt som görs i skolan. Detta att få vara en del av och kunna påverka det som händer är enormt viktigt för barnens motivation, och för att kunna identifiera sig och skapa relation till det som ska läras in. Vid högläsning av exempelvis sagor innebär detta att barnen får leva sig in i de olika rollerna, och leva ut de känslor som karaktärerna har. Barnen blir en del av sagan, och kliver in i en magisk värld som både är lik vår egen och skiljer sig markant från den.

När barnen agerar och dramatiserar sagan medan den läses kräver det ett mycket aktivt lyssnande från barnens sida. De upplever språket, engagerar känslorna i lyssnandet och bygger associationer till platsen där de är. Därför läser man sagorna på olika platser, eftersom miljöer i närområdet kan förstärka sagan.

Susan menar att skapande på detta sätt är en del av det mänskliga varandet, vi återuppfinner oss själva varje dag. Att leva sagan bringar liv i den, och det livet kan förnyas varje gång sagan läses. Susan betonas också vikten av att lära sig att läsa och skriva utifrån konkreta upplevelser. Läsning och skrivning är abstrakt och barnen behöver först agera och uppleva, sedan kan de reflektera, diskutera, skriva och berätta o.s.v.

På Coombes är närmiljön den främsta lärmiljön, och man engagerar föräldrar att vara aktiva deltagare i skolans arbete i den mån det är möjligt. Viktiga och sunda samhällsvärderingar framträder i samarbete mellan lärare, elever och föräldrar i harmoni med naturen, kulturen och platsernas historia.

För den som vill läsa mer så har Movium dokumenterat Coombes verksamhet och Susan Humphries gärning i bokform: Skolgården bästa klassrummet. Året runt på Coombes School, Titti Olsson et al. Runa förlag och Movium, 2002.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, böcker, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, Motivation, Skapande skola, social språkmiljö, språk, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning, utomhuspedagogik

Bilderboken & Polyglutt- tillgängliga resurser i förskolan 

I förskolan grundläggs flera av de kompetenser som blir nycklar till barnens livslånga lärande. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. Forskning visar att förskolan kan ge barnen mer likvärdiga förutsättningar för den språkliga förmåga som förväntas inför skolstart.

Med utgångspunkt i detta är det av stor vikt att förskolan ser sig som en av de främsta källorna till att barn utvecklar ett rikt och nyanserat språk. Under förskoletiden sker en stor och många gånger avgörande språkutveckling hos barnen. Forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan (Lundberg, 2007).

Det finns en utvecklingspotential i alla barns språkförmåga och förskolans och skolans har till uppgift att ge ett systematiskt och strukturerat stöd för deras vidare utveckling av sin språkförmåga. Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. Förskolan har ett viktigt kompenserande uppdrag som bland annat innebär att förskolan som verksamhet kan erbjuda kan de skillnader överbryggas som finns mellan barn med olika uppväxtförhållanden.

Barnen möter text från den första dagen i förskolan till den sista dagen i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar dem. Undervisningen måste ge barnen kontinuerliga möjligheter att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk.

Vi vet idag att läsning av böcker är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp i barnens livsvärld (Liberg). I förskolan får alla barn, oavsett bakgrund, en naturlig kontakt med läsning, litteratur och text, och då särskilt bilderböcker. Och med ett medvetet pedagogiskt grepp kan arbetet med barnlitteratur vara det bästa verktyget för barnet att tillägna sig språket.

Vi vet också att bilderboken har en mängd fördelar när det gäller barns språkutveckling och begreppsinlärning såsom:

•Skillnad mellan talspråk och skriftspråk

•Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal

•Visuellt stöd och långsamhet

•Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka

•Möjlighet till exakt repetition

•Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya
•Okända ord förstås med hjälp av kontexten.


Med syfte att stödja barns språkutveckling genom tillgång till bilderböcker har inläsningstjänst tagit fram sitt nya material Polyglutt. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst framtagen för förskolan med syfte att utveckla barns språk och stimulera deras nyfikenhet. Genom materialet får förskolan tillgång till bra bilderböcker som kan läslyssnas på om och om igen. Böckerna som är tillgängliga på flera språk ger möjlighet till identifikation och igenkänning för det enskilda barnet, och att dela både läsupplevelser och språk i mångspråkiga barngrupper. Många av böckerna, finns översatta till upp till tio olika språk som barnen kan lyssna på. Bilderböckerna i Polyglutt finns initialt på följande språk: svenska, engelska, spanska, arabiska, kurdiska, persiska, tigrinja, turkiska, polska, ryska eller somaliska.


För personalen på förskolan innebär Polyglutt:

  • Obegränsat användande av bilderböcker i förskolan
  • kvalitetssäkrade bilderböcker utvalda av Agneta Edwards
  • En möjlighet att fylla förskolans digitala strategi med kvalitet
  • En möjlighet att utveckla barnens modersmål
  • En pedagogisk handledning med metodtips
  • Ett material anpassat till förskolans arbetssätt
  • Möjlighet till ett inkluderande arbetssätt
  • Möjlighet till likvärdighet i förskolan

Pedagoger i förskolan som är nyfikna på att prova på tjänsten kan göra det genom att bli betatestare under en 30-dagars period. Inläsningtjänst erbjuder också kostnadsfria seminarium på några orter. 

 

Lämna en kommentar

Filed under digital läsning, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, Inlästa läromedel, Språkutveckling

Informationsöverföring mellan logopedmottagning och förskola/skola

Många barn behöver träna sitt tal eller språk av olika anledningar. Bäst resultat nås om barnet får tillfälle att träna sitt språk ofta, i vardagen och i meningsfulla situationer. Förskolans och skolans pedagoger spelar en stor roll i barns språkutveckling, och en ännu större roll i att få till vardagasträning för de barn som behöver extra stöd att utveckla sitt språk.

Själv har jag arbetat många år i kommun, och har bara knappt ett års erfarenhet av att arbeta på logopedmottagning. Ändå minns jag tydligt att mycket tid gick åt till att jaga pedagoger och specialpedagoger på telefon i ambitionen att samverka och ha en dialog kring de barn som fått bedömning och/eller träning av språket på logopedmottagningen (självklart med godkännande från barnets vårdnadshavare). Att få åka ut till barnens verksamhet var en omöjlighet. Tid och ekonomi gjorde att ledningen satte stopp för det.

Som logoped i kommunen har jag upplevt samma sak. Vi vet ofta om att barnen har kontakt med logopedmottagningen – men vi vet inte vad som framkommit där eller vad logopedmottagingen rekommenderar att barnen ska träna och få stöd i. Föräldrar kan inte alltid återge logopedmottagningens rekommendationer, och informationsglappet blir ett faktum.

För att minska informationsglappet använder vi i Halmstad en informationsöverföringsblankett som underlättar för oss i arbetsvardagen. I korthet går det till så här:

informationsöverföring region till kommun

När barnet är på besök på logopedmottagningen frågar man vårdnadshavarna om de godkänner att förskolans pedagoger får information om barnets behov av stöd och träning. Man frågar också om det är ok att kommunlogoped kopplas in. Om vårdandshavarna är positiva så fyller man i en blankett. Den tar vårdnadshavarna sedan med till förskolans pedagoger.

På blanketten finns logopedmottagningens information, men också kontaktuppgifter till kommunlogoped. Anledningen till detta är att logopedisk information i skrift, ofta kryddad med facktermer såsom t.ex. ”dentalisering” eller ”pragmatiska svårigheter”, kan vara svårtolkad för pedagogerna på förskolan. De tar i så fall kontakt med kommunlogoped som åker ut till förskolan för att hjälpa dem att tolka informationen, samt översätta den till kvalitativa åtgärder som är rimliga och lämpliga i barngruppen och i förskolans kontext. Ofta skrivs en handlingsplan som tydliggör vad som ska göras, av vem, hur och när samt när en uppföljning ska ske.

Arbetssättet har fungerat väl. Samtliga inblandade sparar tid genom att viss informationsöverföring har standardiserats, och jagandet via telefon minskar. De insatser pedagogerna och kommunlogoped kommer fram till blir mer träffsäkra, eftersom vi har logopedmottagningens information om vad barnet behöver för stöd och träning. Många gånger ligger logopedmottagningens information helt i linje med vad vi sett i våra observationer av barnet, och då känns det tryggt att veta att det finns en samsyn. Men vad gäller ordförråd och språkförståelse händer det att vi blir förvånade – barnet har kanske stora brister i språkförståelse men döljer det i vardagen eftersom hen har goda strategier för att kompensera den svårigheten. Och storlek eller djup i barns ordförråd är näst intill omöjligt att bedöma enbart genom observation.

Det omvända gäller också. På logopedmottagningen träffar man barnet enskilt, i en lugn miljö där barnet kanske inte blir utsatt för distraktorer eller stressmoment som är vanliga i förskolans miljö. Det gör att pedagoger i förskolan många gånger ser behov som uppstår i samspel och lek med andra barn, behov som logopedmottagningen inte har en chans att upptäcka. När vi arbetar tillsammans på detta sätt blir vi starkare, och kvalitén för barnet ökar.

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, pedagog, samarbete, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, vårdnadshavare