Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

Pen Pal – ett sätt att stärka modersmålet och den flerspråkiga identiteten?

20% av Sveriges barn talar fler eller andra språk än svenska. Skollagen fastställer att förskolan ska medverka till att flerspråkiga barn ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står dessutom att barn ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Många som arbetar i förskolan brottas idag med i vilken form det i praktiken ska gå till, när man som personal i förskolan endast talar svenska. Begreppet modersmålsstöd i förskolan är inte heller väldefinierat och tydligt, och kommuner väljer att tolka det på många olika sätt. Även inom kommuner, mellan olika förskolor, kan det vara stora skillnader i hur man i praktiken arbetar för en aktivt flerspråkig förskola. Mer om detta i kommande inlägg…

Men! Ett sätt bland många är att se till så att det finns flerspråkig litteratur på förskolan, och att läsa sagor och berättelser från andra kulturer. Den flerspråkiga litteraturen kan läsas av flerspråkig personal, modersmåls- eller integrationsstödjare eller liknande, eller lånas ut till föräldrar för läsning hemma. Föräldrar kan också läsa in böckerna hemma så att de finns tillgängliga i digital form på förskolan, via någon lämplig app för ändamålet.

Ett annat sätt kan vara att använda Pen pal, som är en slags läspenna. Pen pal är en kombinerad mp3-spelare och scanner som kan läsa böcker högt, sida för sida. Ljudfiler laddas in i Pen pal på flera olika språk, och användaren väljer sedan vilket språk hen vill lyssna på. Ytterligare en finess med Pen pal är att den har en mikrofon som låter användaren spela in ljud själv. Användaren kan upprepa texter, återberätta eller hitta på egna berättelser till bilder i böcker. Pen pal säljs på http://www.ndio.se och där kan man även läsa mer om pennan. På Ndio kan man också köpa böcker, bl.a. ”Min trespråkiga talande ordbok” och såväl klassiska sagor som andra skönlitterära verk.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Halmstad där ett antal pen pals är ute på prov i förskoleverksamheterna för att personalen ska kunna prova arbetssätt och utvärdera effekter av arbetet med Pen pals. Resultatet av pilotprojektet får vi återkomma till senare i vår!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, begrepp, digital läsning, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Högläsning, Inlästa läromedel, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Ny bok! Alternativa lärverktyg

Ni vet de där tillfällena vi vill att våra barn och elever ska uppleva- det där tillfället av lycka när de ansträngt sig, tränat ihärdigt och verkligen lagt in all sin motivation i något? Hur ofta är vi där själva? Hur ofta utmanar vi oss själva att kliva från ”Jag kan stolen” till ”Jag kan inte stolen” för att sedan kämpa oss tillbaka genom en utmaning som kanske inledningsvis känns oöverkomlig?

Jag är där! Jag har gjort det! Och lyckats riktigt, riktigt bra! Trots att min prestationssjälvkänsla emellanåt dalade, trots att tron på ett kvalitativt högt resultat ibland lyste med sin frånvaro så blev jag vid, jag höll ut. Och det gav resultat, och framförallt en riktigt, riktigt skön känsla.

Jag kan numera titulera mig författare! Jag har, tillsammans med min kollega Johanna Kristensson, skrivit boken Alternativa lärverktyg- digitalt stöd dör elevens språk-, läs- och skrivutveckling.


Alternativa lärverktyg- Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling– är en bok m med fokus på hur du som lärare kan arbeta med de alternativa lärverktygen tillsammans med alla dina elever, oavsett var eleverna befinner sig i sin språk-, läs- och skrivutveckling och på så sätt skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. I boken finns också en genomgång av ett antal alternativa lärverktyg som eleverna kan ha nytta av i sin språk-, läs- och skrivutveckling och du hittar även filmer som exemplifierar användningen av olika läsverktyg.

Syftet med boken är att ge inspiration, stöd och kunskap kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till alternativa lärverktyg. Boken vänder sig framförallt till lärare som arbetar inom grundskolan då vi vill ge lärare stöd för att börja utforma undervisningen på ett sådant sätt att de alternativa lärverktygen blir självklara inslag.

Boken består av tre delar. I den första delen ger vi en teoretisk beskrivning av de effekter som kommer av att läraren låter eleverna använda olika alternativa lärverktyg i sin språk-, läs- och skrivundervisning. I del två trycker vi på en rad förutsättningar som krävs för att de alternativa lärverktygen ska bli naturliga för eleven och i del tre visar vi på hur några olika alternativa lärverktyg fungerar.

Jag hoppas att min process och mitt äventyr som författare kan komma att ger er en givande läsning!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Språkutveckling på arbetsplatsen – Kraftringens satsning på nyanlända energiexperter

Under hösten 2016 hade jag förmånen att arbeta med arbetsgivarorganisationen KFS i deras satsning på att utbilda språkhandledare. Utbildningens mål var att ge verktyg till medarbetare i KFS medlemsföretag, så att de på effektivt och kvalitativt sätt kan introducera personer med annat språk i verksamheten.

Bakgrunden till satsningen är att Sverige idag har stor brist på kvalificerad arbetskraft inom teknik, bygg, medicin, psykiatri, utbildning m.m. Många som idag kommer nya till vårt land är högutbildade, och har både kompetens och erfarenhet inom dessa bristyrken. Tyvärr tar det alldeles för lång tid för personer som kommer till Sverige att få sitt första arbete. Olika siffror figurerar och sju år är den lägsta beräkningen, en tid som rimligen borde kunna minska.

Jag tror att det behövs en större samsyn kring språkets betydelse för möjligheterna att få arbete. Jag tror också att det behövs ett långt större mod hos organisationer, arbetsgivare och medarbetare att våga anställa och möta människor som ännu inte erövrat svenska språket fullt ut.

Tänk dig att ett företag står utan lämplig kompetens till en högt kvalificerad tjänst. Ett alternativ är att anställa en trainee, som talar bra svenska men som helt saknar erfarenhet för arbetet som ska utföras. Den personen behöver en handledare som kan finnas till hands för att lära upp och stödja i det dagliga arbetet.

Ett annat alternativ är att ta in en språkpraktikant, med adekvat kompetens och erfarenhet från sitt hemland men som ännu inte hunnit lära sig svenska språket helt tillfredsställande.

Båda alternativen kan fungera bra. Men många gånger väljer företagen idag att satsa på personen som kan svenska språket. Språkkunskaperna har en överordnad status jämfört med andra kunskaper och färdigheter. I själva verket vet vi att med rätt träning och strategier kan erövrandet av ett nytt språk gå mycket snabbt, långt snabbare än tiden det tar att lära sig ett hantverk, en profession eller att få så mycket erfarenhet inom ett område att arbetet kan ske självständigt och med flyt.

Ett företag som tagit saken i egna händer är Kraftringen. De har skapat egna introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem. Ett exempel är ordboken på bilden nedan.

parlor-for-nyanlanda-energiexperter

De viktigaste ca 1000 orden i energibranschen finns översatta från svenska till både engelska och målspråket arabiska. Ett gediget material som är till stor praktisk nytta för både företaget och medarbetarna. Det bästa av allt – Kraftringen är generösa nog att dela med sig av parlören som ligger fri att använda på webben.

ordlista-kraftringen

I parlören kan du läsa: ”Energibranschen står inför ett stort behov av att rekrytera experter med branscherfarenheter av olika slag. Kraftringen bidrar med en svensk-engelsk-arabisk parlör, med några av de ord och begrepp vi använder i energibranschen. Parlören syftar till att underlätta introduktionen av arbetstagare med bakgrund i Mellanöstern, som är nyanlända i Sverige. Parlören är framtagen av Basel Taleb, energiingenjör från Hamaprovinsen i Syrien.”

Förhoppningsvis får vi se många fler liknande initiativ för att underlätta integration och inkludering i och på arbetsmarknaden framöver.

 

 

 

Lämna en kommentar

Filed under begrepp, Förberedelseklass, Flerspråkighet, handledarutbildning, läromedel, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, ordförråd, ordsamlare, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, Unga vuxna

Kroppsspråk

Vårt kroppsspråk består av en rad olika kroppsliga signaler och reaktioner. Kroppsspråket är ett icke-verbalt språk och det finns flera olika sådana icke-verbala kommunikationkanaler; Ansikte/mimik, röstläge, blick/ögonkontakt, gester m.m.

I början av 1970-talet gjorde psykologen Albert Mehrabian en studie där han kom fram till en indelning av mänsklig kommunikation (både verbal och icke-verbal). Han menade att orden bara står för 7% av kommunikationen. Tonläge och betoning står för 38%, och kroppsspråket står för 55% av kommunikationen. Om Mehrabian har rätt är det mänskligt kroppsspråk vi borde studera i skolan, i lika stor utsträckning som främmande språk!

Inom vissa yrken är det särskilt viktigt att kunna känna igen kroppens signaler: t.ex. poliser, tulltjänstemän, psykologer eller pokerspelare. Men det är viktigt för alla. Många forskare menar att om vi människor inte kunde läsa av och förstå varandras kroppsspråk så skulle inte mänskligheten kunna existera. Att tolka kroppsspråket hos vår omgivning är grundläggande för att vi ska kunna fungera tillsammans, i familjer, grupper och som samhällen. Att läsa av omgivningen är också nödvändigt när man ska navigera i vardagen, i den miljö och kontext där man lever och verkar.

Psykologerna Paul Ekman och Wally Friesen skapade FACS (Facial Action Coding System). FACS är ett system för att mäta rörelser i ansiktet, för att därmed också kategorisera ansiktets reaktioner och rörelser i olika känslolägen. De känslor man har kodat i FACS är ilska, avsmak, rädsla, glädje, sorg, förvåning och förakt. I dessa känslor uppstår spontana och naturliga reaktioner i ansiktet, och dessa reaktioner är liknande hos människor av alla olika ursprung. Man har även sett att blinda personer uttrycker i stort sett identiska reaktioner som seende personer. De har alltså aldrig sett uttrycket i någon annans ansikte, men den biologiska förmågan att uttrycka sina känslor genom miner är nedärvd. Idag finns det datorprogram som kan identifiera känslor i människors ansiktsuttryck, både via stilla och rörliga bilder. Sådana datorprogram är användbara för att exempelvis testa reklamfilmers påverkan på olika målgrupper.

För den som är intresserad av kroppsspråk finns just  nu en intressant och lättsmält dokumentär om ämnet på svtplay (http://www.svtplay.se/sok?q=kroppsspr%C3%A5k). Dokumentären ligger ute till 2017-03-14.

Lämna en kommentar

Filed under Muntlig framställning, Språkutveckling, tecken, tidig kommunikation

Träna berättande med hjälp av ”Storytelling – Det var en gång…”

Att bli läst för och konsumera sagor och berättelser är viktigt för att barn ska få ett rikt ordförråd, samt utveckla sin fantasi, omvärldskunskap och tänkande. Högläsningen ger också barnet språkliga modeller och strukturer. Barnet lär sig t.ex. att berättelser byggs upp av en början (Det var en gång…), en mitten (sedan…) och ett slut (till sist…). Barnet lär sig även att hålla en röd tråd och uttryck m.m. 

Att själv skapa berättelser och producera sagor är minst lika viktigt. Det räcker inte att bli läst för och talad till – barnet måste själv få många tillfällen att prova och använda sitt språk. Och testa de språkliga strukturer som hen fått till sig i den språkliga inputen. 

Att använda foton och/eller bilder kan vara ett gott stöd för barnets fantasi när hen skapar berättelser. Kanske kan barnet återberätta sin dag med hjälp av foton som fångat de viktigaste händelserna. Ett ännu större stöd är att göra berättelser tillsammans med en vuxen. Att turas om att säga en mening eller ett längre avsnitt (beroende på barnets ålder och språkliga nivå), gör att den vuxne kan vara ett stöd i att hålla en röd tråd i berättelsen och att föra sagan mot ett slut. 

I material såsom Storytelling – Det var en gång… finns en mängd bilder att bygga berättelsen kring. Bilderna fungerar som ett ramverk för berättelsen, och ger tanken inspiration. Materialet riktar sig från 3-100 år, men även yngre barn kan delta med stöd av vuxen. Barnet kan skapa en egen berättelse eller så turas vuxen och barn om. Det finns en rad blanka kort att själv måla eller så kan de fungera som fria kort där man själv hittar på nästa moment eller karaktär i sagan. Materialet Storytelling är inte större än en vanlig kortlek och kan lätt packas med i jackfickan, handväskan och på resan. 

Materialet finns att köpa på Pocket shop för 99:-. 

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Nyordslistan 2016

Gott nytt år till er alla! 

Varje år ger Institutet för språk och folkminne ut nyordslistan. Det är inte alltid den innehåller nya ord, det kan också vara ord vars användning ökat under det gångna året, eller ord som varit aktuella i något eller några sammanhang. Ibland i skildringar av det politiska läget, ibland med anledning av tekniska innovationer eller samhällsförändringar. Nyordslistan speglar vårt föränderliga språk, och den tid vi lever i. 
Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats: De flesta nyord i listorna är goda tillskott till svenskan, men det kan förstås finnas enstaka ord som upplevs som nedsättande, krångliga, onödiga, mycket vardagliga etc. 

Läs igenom listan och fundera på i vilka kontexter du stöter på orden, och vad de innebär för dig. Kanske hittar du ett nytt favoritord! 

1 kommentar

Filed under Språkutveckling