Resan in i böckernas och läsandets värld

Barn behöver redan tidigt i livet utveckla en positiv relation till böcker och läsning. Carina Fasth (2011) beskriver utvecklingen av litteracitet (literacy) som det sätt som små barn närmar sig läsning och skrivning på. Utvecklingen stimuleras genom meningsfull interaktion med redan läskunniga personer. Barn skolas in i ett kulturellt litterat samhälle och experimenterar och leker med läsande och skrivande och upptäcker på så sätt det skrivna ordet. Jag vill försöka ge en bild av några olika faser som ofta framträder mer eller mindre tydligt i barns utveckling av läsvana, läsintresse och läskondis. Den här utvecklingen sker i bästa fall från det att barnet är riktigt litet, och är redan igång när barnen skolas in i förskolan. Men genom åren har jag mött flera barn som kommit till förskolan i treårsåldern och inte har vetat vad böcker är eller hur man använder dem. De behöver gå igenom samma faser, även om de ser lite annorlunda ut när barnen är äldre.

I ett barns första möte med böcker har de ingen aning om hur böcker används, och vad det innebär att lyssna på en saga. I dessa tidiga möten presenterar de vuxna böcker för barnet, som utforskar dem med hela kroppen och alla sinnen. De smakar på boken, bankar den i golvet, sitter på den, provar att öppna och stänga den o.s.v. Vill man hjälpa barn att upptäcka läsningen är det viktigt att ge respons på barnets interaktion med boken. Bara genom att den vuxne visar intresse för att barnet visar intresse för boken, kan barnets motivation att närma sig boken igen öka. Genom boken får barnet uppmärksamhet och kontakt med den vuxne, och boken kan på så sätt fungera som ett initiativtagande till samspel, kontakt och kommunikation. Den vuxne visar också sitt eget läsintresse genom att bjuda in till kontakt kring böcker, och visar och förebildar hur man kan använda dem. Det kan handla om att bläddra, benämna bilder eller kommentera det som barnet pekar på. Det här väcker en nyfikenhet på böcker och vad de kan erbjuda i samspelet med andra människor.

Barnets uppmärksamhet på boken/läsningen är i den här fasen i regel mycket kort, det kan röra sig om några sekunder i taget. Men även om det är ögonblicksstunder så brukar barnet återkomma till boken eller den vuxne ofta och då kan man fånga flera korta stunder istället för en längre.

För barn som nyss börjat upptäcka böcker och läsning är det ofta till stor hjälp att läsa interaktiva böcker. I interaktiva böcker handlar det inte bara om läsning utan även om att boken uppmanar till någon typ av handling, exempelvis att knacka på dörrar, leta efter något, trycka på knappar eller svara på någon fråga som boken ställer till läsaren. För små och relativt läs-ovana barn kan interaktionen fungera koncentrationshöjande. Det blir lättare att fokusera och lyssna om jag förväntas göra saker under tiden.

Vid det här laget har de flesta barn förstått att det kan vara roligt med böcker. Det är ett sätt att känna gemenskap, att få komma nära en vuxen, och ett sätt att umgås. Om de vuxna fortsätter att locka till läsning kan nyfikenheten på böcker snart förvandlas till läsintresse. För den vuxne är det viktigt att tänka på att fortsätta anpassa lässtunden och kontakten med böcker så att det passar barnets uthållighet, språkliga förmåga och koncentration. Barnet blir så småningom van vid att böcker finns och hur de används i olika miljöer (t.ex. att läsning av kokböcker vid matlagning skiljer sig från läsning av morgontidningen vid frukostbordet, och från läsningen av bilderböcker vid läggdags). Barnet har också förstått att böckerna kan vara ett roligt inslag i leken.

De vuxna kan hjälpa barnet att komma vidare med sin läsning genom att presentera barnet för olika böcker och genrer. Det är också viktigt att lyssna på barnens frågor och funderingar kring det lästa. Det gör barnen vana vid att använda boken som ett verktyg för tanken och som ett lärverktyg. Barnet blir också en aktiv konsument av det lästa, en medskapare av berättelsen. Barnet konstruerar sin förståelse av det lästa i interaktionen med den vuxne.

Har man inte redan skapat rutiner kring läsningen är det också hög tid att göra det nu. Rutiner skapar en vana av läsande, och ger också den mängd läsning som behövs för att barn ska utveckla ett rikt språk. Det kan handla om att alltid läsa före läggdags eller efter lunchen. Men det kan också handla om var man läser, eller att alltid ta med böcker som färdunderhållning i bilen eller på bussen. Att alltid ge böcker i present vid födelsedagar, som julklapp, eller på barnkalas.

Barnets är vid det här laget en läsare, och uppfattar läsningen som en del av livet eftersom det finns vanor och rutiner kring läsningen och eftersom barnet har omfattande kunskaper om läsningens funktion. Att frångå de vanliga läsrutinerna kan väcka starka känslor och barnet protesterar då. Lässtunden vid läggning kan vara närmast att betrakta som helig, den vill barnet absolut inte gå miste om.

Barnet har alltså vid det här laget mött många olika typer av böcker och har förstått att böcker kan användas på olika sätt; som avkoppling, underhållning, informationssökning och mycket mer. Alla dessa möten med böcker och texter gör att barnet förhoppningsvis har utvecklat en god läskondis, och nu kan lyssna länge utan att tappa koncentrationen. Barnet kan också lyssna med stor behållning av det lästa. Nu efterfrågar barnet läsningen på egen hand, och utmaningen för de vuxna är ofta att hitta tid till att läsa så mycket och så ofta som barn och vuxen vill. Barnet har blivit en bokslukare, redan innan barnet själv kan läsa.

Under hela resan från nybörjare till bokslukare har det varit viktigt att välja böcker utifrån barnets intressen, språkliga och kognitiva nivå. Den utmaningen kvarstår – och det är mycket värt att ha ett närliggande bibliotek som kan erbjuda den mängd böcker som krävs när barnen kommit upp i bokslukaråldern. Det är också otroligt värdefullt att kunna få hjälp av bibliotekarier som kan lotsa barnet rätt i det stora utbud som finns.

Barns resa in i böckernas och läsningens värld upphör aldrig att glädja och inspirera mig. Detta att gå från att vara en nybörjare på böcker, till att bli ett bokproffs är så roligt att följa. Och det är rätt så fantastiskt egentligen, att den här processen sker på bara några få år. Men det är viktigt att tänka på att vi vuxna spelar en avgörande roll för hur den här resan blir för barnet – de kan inte göra den på egen hand utan är beroende av att vi ger dem en biljett och hjälper dem att hålla styrfart framåt. Som Vygotskij sade (1978); ”Barn socialiseras in i den intellektuella tillvaro som omger dem.” Om vi vill att den tillvaron ska vara läsande måste vi ta oss tid och möjlighet att vara läsande förebilder. Både hemma och i förskolan.

För att sammanfatta det hela…

  1. Barnet blir presenterad för böcker
  2. Barnet blir nyfiken på böcker
  3. Barnet blir intresserad av böcker
  4. Barnet blir van vid böcker
  5. Barnet blir en läsare
  6. Barnet blir en bokslukare

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, Förebyggande arbete, Förskola, läs- och skrivutveckling, läsfrämjande, läsning, litteracitet, språklig förebild, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Språkutveckling och skärmtid – föräldrars oro och vad som är rätt att göra

För några år sedan skrev jag ett inlägg om en forskningsstudie som visade på ett samband mellan mycket skärmtid och förseningar i språkutvecklingen hos små barn. Vad jag vet är denna studie fortfarande ensam i sitt slag, men frågorna jag får om barns skärmtid är fortfarande många.

Jag vill därför ta tillfället i akt och fördjupa resonemanget om skärmtid och språkutveckling . Studien från Kanada väcker en hel del frågor. Studien bygger på att föräldrar rapporterade hur mycket skärmtid deras barn hade/dag, och tillförlitligheten i detta skulle kunna ifrågasättas då just skärmtid kan vara ett känsligt ämne för föräldrar. Studien tar inte heller hänsyn till VAD barnen gjorde vid skärmarna, om de satt i Face-timesamtal med farmor eller om de i ensamhet tittade på Youtube. En annan faktor som påverkar hur man ser på barns skärmtid är situationen/kontexten. Sitter barnen ensamma vid skärmen? Är det när en förälder är upptagen eller har huvudvärk och ligger till sängs, eller ersätter skärmen kvällsläsningen? Just denna fråga tänker jag är central. Med vilka andra aktiviteter konkurrerar skärmen? Är det så att skärmtiden ersätter tid för samtal och läsning måste man vara medveten om att barnet under tiden med skärmen går miste om värdefull tid för språkutvecklande aktiviteter.

En annan faktor som påverkar hur vi tänker kring barns språkutveckling och skärmar är de individuella behoven hos varje enskilt barn. Kan jag få reda på spännande saker om något jag är jätteintresserad av – exempelvis flygplan eller hästar, så kanske skärmtiden faktiskt stimulerar exempelvis ordförrådet. Om ingen i min närhet besitter de där kunskaperna så hade jag ju gått miste om dem annars. Självklart är det fortfarande att föredra interaktion vid skärmen, att barnet får möjlighet att samtala om det hen ser och upplever där.

Vi kan också utgå från några grundläggande principer för språkutveckling i vårt resonemang:

Språk utvecklas i meningsfullt samspel med personer man har en positiv och trygg relation med. Den sortens samspel kan man ha vid en skärm. Man sitter tillsammans och interagerar och samtalar kring det som händer på skärmen. Att barnet sitter ensam med en skärm för att fördriva tid kan däremot inte ses som språkutvecklande.

Språkutveckling tar tid! Och när ett barn har mycket skärmtid så kan det inkräkta på tid som annars skulle lagts på språkutvecklande aktiviteter såsom att samtala eller att läsa. I det perspektivet bör man som förälder alltså se till så att skärmar inte konkurrerar ut exempelvis läsningen.

Språkutveckling är beroende av att barnet får språklig input (d.v.s. att höra ett begripligt och korrekt språk som dessutom ligger lite över barnets egen språknivå så att barnets språk utmanas) och output (d.v.s. att barnet själv får producera språk. När barn sitter vid skärmar är det vanligt med s.k. envägskommunikation. Barnet hör kanske en viss mängd språk, men förväntas inte själv ge respons och formulera ett svar. Det räcker inte med att höra ett språk för att lära sig tala det.

Det är upp till varje förälder att bedöma hur mycket skärmtid barnen bör ha, men framför allt vilken typ av innehåll och aktivitet vid skärmen som är ok. Man kan också vända på resonemanget och istället för att fundera på vad som är dåligt och skadligt, fundera på om varje individuellt barn får tid och möjlighet att utveckla ett rikt språk. Slutligen vill jag också säga att alla vi vuxna ibland behöver börja gräva där vi själva står, och fundera på hur mycket skärmtid vi vuxna har, vad vi gör vid skärmarna och om detta konkurrerar med den tid vi annars skulle lagt på att läsa för eller samtala med barn.

 

Lämna en kommentar

Under skärmtid, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Mira och Mini – nya böcker ute nu!

Alldeles nyligen utkom Barthelson förlag med mina första två barnböcker Mira och lilla Mini, samt Mini hjäper alla små. Böckerna har flera syften. Först och främst är de skönlitterära böcker för barn, sprungna ur skrivlust för att bidra till barns läslust. Men böckerna innehåller också en informations- och handledningsdel för vårdnadshavare och professionella som vill utveckla sin högläsning och barns språk. Böckerna passar lika bra i förskolan eller på biblioteket som hemma.

Böckerna har illustrerats med fantastiska bilder av Carina Bengtsson (@artbycina), och vår gemensamma ambition är att ge ut många fler titlar om systrarna Mira och Mini.

Du kan beställa böckerna här och här, och du kan även följa oss på Instagram @miraochmini.

Trevlig läsning!

Med vänlig hälsning, Karolina.

2 kommentarer

Under Språkutveckling

Ny bok: Språklig förebild i förskolan – Kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande

Det brukar sägas att allt har sin tid… Efter att ha varit föräldraledig i över ett år börjar jag nu förbereda mig för att börja jobba – och blogga – igen. Så här kommer ett första inlägg efter en lång tystnad.

Och i detta inlägg vill jag bara berätta att alldeles nyligen utkom min andra bok. Efterföljaren till Att få barnets språk att växa  heter Språklig förebild i förskolan – kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. Utgivningen av denna bok blev en väldigt lång process… det har tagit ungefär två år längre tid än beräknat. Men då är det extra roligt när allt äntligen är klart!

Förlaget skriver i sitt pressmeddelande: ”Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet. Boken vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling.”

Bokens målgrupp är yrkesverksamma pedagoger i förskolan (alla kategorier som arbetar i barngrupp), studerande vid förskollärar- och barnskötarutbildningen, samt förskolechefer.

Trevlig läsning! Hälsningar Karolina

 

PS: Boken ges ut av Gothia förlag och säljs i de stora nätbokhandlarna (och i välsorterade bokhandlar).

Lämna en kommentar

Under böcker, Författare, Förskola, förskollärare, lärare, språklig förebild, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk

Samverkan för språkutveckling

I mitten av förra veckan fick jag möjlighet att, tillsammans med representanter från Kulturrådet, besöka barn och pedagoger på förskolor i Haverdal utanför Halmstad. Syftet med besöket var att ta del av, delta i och lära mer om det kvalitativa språk- och kunskapsutvecklande arbetet pedagoger och barn på förskolorna i verksamhetsområdet tillsammans genomför.

Förskolorna i verksamhetsområdet, dvs förskolor i Haverdal, Harplinge, Steninge och Skipås, har under flera år arbetat medvetet med flera olika resurser för att kontinuerligt vidareutveckla sin pedagogik och didaktik. Som ett paraply över arbetet finns satsningen 10 goda vanor som innebär att pedagoger, förskolechefer och barn tillsammans värnar hjärnhälsa i kombination med utmanande och nyfiket lärande. Detta arbete tar bland annat stöd i följande struktur:

Pedagogik och didaktik genomsyras av en medvetenhet om språkets betydelse för barnens vidare utveckling. De olika förskolorna använder sig av flera olika resurser för att förstärka språk- och kunskapsutvecklingen, såsom läslyftet, bokgåvan och de kapprumsbibliotek som barn och föräldrar har tillgång till. Ett exempel är användandet av Läslyftet som resurs har pedagogernas gemensamma förhållningssätt förädlats, utmanats och utvecklats. Den kollegiala lärprocessen har varit en stor tillgång för pedagogernas motivation och lust att lära.

Pedagogerna visar sitt kapprumsbibliotek

Vid besöket fick Kulturrådets representanter ta del av förskolans arbete med bokklubb för de lite större barnen samt möjlighet att intervjua barn, förskolans pedagoger samt de bibliotekarier som samverkar med förskolorna på olika sätt. Materialet ska utmynna i ett reportage som berör förskolornas arbete med barnlitteratur i samverkan med ovan nämnda resurser. Reportaget kommer publiceras i Kulturrådets magasin Barnbokskatalogen i samband med Läslovet 2019.

Vi ser med stor nyfikenhet fram emot höstens nummer av Barnbokskatalogen men vill först önska er alla en riktigt skön sommar då även Språkutvecklarna tar semester. Hoppas vi ses till hösten igen!

Lämna en kommentar

Under Språkutveckling

Sommarlov & läsning- nöje + nytta

Under de närmaste dagarna ringer det ut för sommarlov i Sveriges skolor. Eleverna, som under det gångna läsåret utvecklat sina förmågor och kunskaper, får ledigt i dryga två månader. En ledighet och vila som på många sätt är viktig för att ladda batterierna för kommande läsårs utmaningar. Samtidigt också en ledighet som för en del elever innebär en tillbakagång i kunskaper och utvecklade förmågor (Allington, 2003). Vad innebär detta och hur utmanar vi det på ett lusftyllt och motiverande sätt?

Många elever har under läsåret utvecklat sin läsförmåga, sin avkodning, sitt flyt och sin läsförståelse, tack vare möten med strategier för lärande, böcker och medier. Många kan nu identifiera sig som läsande individer, självklara medlemmar i läsarnas klubb, andra är inte så läsande individer. När sommarlovet inleds får ofta det formella lärandet ett abrupt slut och många elever börjar snart tappa i kunskaper och strategier. Detta är särskilt tydligt vad gäller elevers läsförmåga och allra helst hos de barn som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö. Varje sommar sker ett stort sommarlästapp, på engelska benämnt summer reading loss, bland en stor grupp av våra elever. Studier visar att hela 45% av våra lågstadieelever tappar i avkodningsfärdighet och det är de redan svaga eleverna som tappar mest- de elever som inte har råd att tappa den under läsåret förvärvade kompetensen.

Lärare i alla årskurser kan vid höstterminens start konstatera att en del elever har en försämrad läsförmåga. Att inleda höstterminen med att repetera och återigen befästa strategier är mycket vanligt och lärare upplever att många elever behöver börja om från början i olika sammanhang. Forskare har konstaterat att den akademiska förlust som sker under sommaren inte är likvärdig bland eleverna. Graden av lästapp beror på flera faktorer; bl a årskurs, ämne och socioekonomisk bakgrund. Medan barn i medelklassfamiljer visar på en under sommarlovet ökad läsförmåga visar barn från låginkomstfamiljer på ett stort tapp. Elever som utsätts för ett lästapp varje sommarlov har under sin tid i grundskolan erfarit en återkommande tillbakagång som i stort kan ha kommit att påverka deras akademiska självbild (Taube, 2007, Hattie, 2018).

IMG_2692

Hattie (2012) konstaterar i sin forskning att våra elever varje sommar utsätts för en paus i det formella lärandet och i sin kunskapsprogression, en paus som främst belastar det vidare lärandet för elever som inte under ledigheten möter annan stimulans av sina förmågor och kunskaper. Han menar också att en elev som inte stimuleras under sommarlovet kan ha backat ca tre månader i sina förmågor och kunskaper. Dessa elever är också till stor grad de elever som redan kämpar med sin läsförmåga. Effekten av lästappet och elevers olika tillgång till stimulans och utmaning under sommarlovet är en av orsakerna till det ökande glappet i förmågor och kunskaper mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund (Alexander mfl, 2007).

Hattie menar att sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren, inte enbart beror på avsaknad av stimulans utan i lika hög grad på att lärare underskattar elevers kompetenser och därför börjar på en lägre nivå än nödvändigt för delar av elevgruppen. Forskningen visar att många elever också utvecklar sin läsförmåga under sommarmånaderna. Dessa elever i behov av utmaning stimuleras ofta till för liten del då vi startar upp ett nytt läsår genom att repetera och gå tillbaka i metoder, material och strategier för att säkerställa de lässvagas återhämtning. Hur kan vi förhålla oss till sommareffektens effekt på olika elevgrupper?

Både i skolor, på bibliotek och bland vårdnadshavare finns en medvetenhet om elevers behov att upprätthålla sin läsning och sin läsförmåga även under ledigheten och många är de läsfrämjande och läsmotiverande insatser som planeras och genomförs. I nuläget är de vanligaste insatserna som används av skolor, bibliotek och föräldrar för att undvika lästappet t ex sommarskola, sommarläsprogram och läsning av i hemmet befintliga böcker. Dessa tre insatser är mycket viktiga men tyvärr begränsade för många av de elever som behöver dem mest.

I Sverige genomför vi oftast sommarskola för de äldre eleverna samtidigt som vi vet att förebyggande arbete och tidiga insatser spelar en för elevernas språk- och kunskapsutveckling avgörande roll. De, många gånger kvantitativa lässtimulansinsatser som genomförs, når till störst del de barn som redan läser och är motiverade. Många hem saknar för eleven ålders- och läsnivåadekvat litteratur. Forskning visar att elever som hänvisas till sin egen förmåga att välja rätt litteratur för läsning under sommarledigheten ofta väljer antingen för svår (67% av eleverna) eller för lätt litteratur (Kim & Guryan, 2010). I dessa sammanhang hänvisas ofta till att Matteuseffekten, som gäller även här: till de som redan har mycket skall ges mer och tvärtom.

Att bara ge barnen böcker är därmed inte den bästa lösningen för att motverka sommarlästapp- särskilt inte då de ska välja medier och litteratur på egen hand. Inget av detta leder till nämnvärd utveckling av förmågorna. För att barnens läsförmåga ska utvecklas måste de uppleva en känsla av sammanhang, intresse och nyfikenhet och utmanas i samtal och tanke, med syfte att väcka nyfikenhet, lust och motivation. Alla elevers språk-, läs- och skrivförmåga utvecklas beroende på hur motiverade de är, hur god deras akademiska självkänsla är samt vilka läserfarenheter de har (Afflerbach, 2007). Forskning visar även att yttre motivation kan hjälpa läsaren att uppnå en inre läsmotivation (Guthrie, 2004).

Framgångsfaktorer för att motverka elevers sommarlästapp kan vara:

  • intensivträning av läsårets läs- och läsförståelsestrategier inför sommarlovet
  • läsinspiration och boktips– inte bara från vuxen till barn. Än viktigare kan vara att ge eleverna strategier och motivation att inspireras av varandra och att dela med sig till varandra av boktips
  • tillgång till böcker
  • boktips adekvata för språknivå och ålder
  • högläsning– av vuxna och barn
  • vuxna som lyssnar på elevens läsning
  • stöttande insatser via fritidshem eller andra sommaraktiviteter– läger, dagläger, idrott m.m
  • mötesplatser för barn och ungdomar på bibliotek, kulturskolor osv.
  • samverkan skola, bibliotek och hem

Avslutningsvis, för att återgå till önskan om ett härligt sommarlov, så är det allra viktigaste att sommarlov innebär ledighet, lust och gemenskap. Läs tillsammans- läs den där serietidningen, faktaboken, lyssna på poddar och böcker, läs skyltar och listor- läs där ni är. Umgås och samtala. Barn som får läsa det de önskar att läsa blir barn som är nyfikna på läsandet och som kommer att sukta efter mer. Besök bibliotek, länsa boklådor och var nyfikna på vad andra läser- njut av mötet med det okända och äventyret. I högläsningen möter barnet inte bara berättelsen utan även konsten och den de läser tillsammans. Att läsa och uppleva är bäst tillsammans!

Önskar er alla en fin sommar & en god ledighet!
Vi ses till hösten!
Erica

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, bibliotek, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, grundskola, Högläsning, läs- och skrivutveckling, läsfrämjande, läsning

Bokgåva till förskolor

Under våren 2019 ges alla Sveriges förskolor möjlighet att ta del av den av regeringen beslutade Bokgåvan. För kommunala och fristående förskolor i Halmstads kommun innebär det att alla avdelningar får beställa böcker till en specifik summa.

Att få en bokgåva är fantastiskt! Att ta emot och också fundera över hur denna bokgåva ska användas för att stärka verksamhetens pågående språk- och kunskapsutvecklande arbete med syfte att stärka alla barns språk innebär något ytterligare. Det ställer en del krav på verksamhetens medvetenhet kring urval i förhållande till identifierade utmaningar och styrkor med utgångspunkt i aktuell barn- och pedagoggrupp.

Tidigt under hösten ställde jag mig så frågan: Hur gör vi det mesta och bästa möjliga av en satsning som denna? Vad behövs för att våra förskolor ska ges förutsättningar för ett urval som kommer deras barn och deras verksamhet bäst till gagn?

Att göra ett kvalitativt urval av barnlitteratur kräver en stor dos kunskap om olika genrer, olika syften med böcker och även möjligheten att sätta sig in i litteraturen. Vi har sedan många år en kvalitativ förvaltningsövergripande samverkan med Kulturförvaltningen – en samverkan som på många olika sätt blir en stark resurs för vårt gemensamma mål att barnen ska nå så långt som möjligt i sin språk- och kunskapsutveckling.

Hur gick vi då tillväga? 

Efter en del tänkande och bollande med kollegor och pedagoger i våra förskolor inleddes arbetet med att gå ut med en första information kring satsningen och vad den skulle innebära rent praktiskt.

bokgåvainfo

I nästa steg påbörjade vi planeringen för att Bokgåvan skulle vara en av flera delar i ett innehåll vid de inspirations- och informationstillfällen med fokus Läs för mig!- små barns språkutveckling som vi i januari erbjöd. Syftet med dessa var att synliggöra hur olika resurser, såsom Bokgåva, Läslyft, kapprumsbibliotek och digitala litteraturresurser, för språkutvecklande arbete stödjer varandra och skapar synergi i verksamheternas arbete. Flera samverkande professioner deltog med syfte att förstärka vikten av olika resursers samverkan, både avseende material, metoder och professioner. Detta skedde t ex genom att förskollärare presenterade sitt arbete med litteratur, TAKK- pedagog modellade läsning med stöd i TAKK och mångspråksbibliotekarie modellade boksamtalsstruktur.  Läs mer

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Kulturrådet, läsfrämjande, Läslyftet, läsning, Lpfö18, regeringen, Språkutveckling, TAKK