Världsbokdagen 23 april

Dagen idag är ingen vanlig dag – det är Världsbokdagen. Denna speciella dag instiftades av Unesco 1995, och infaller den 23 april varje år.

På Unescos hemsida står det att syftet med dagen är att uppmärksamma ”böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor”.

Idén kommer ursprungligen från spanska Katalonien, där man länge haft som tradition att ge en bok i gåva till någon man tycker om den 23 april. 

På bibliotek runt om i landet uppmärksammas Världsbokdagen på olika sätt. I hemstaden Falkenberg kunde mina två döttrar med glädje välja varsin bok som de sedan fick ta med sig hem som gåva. Till bibliotekarierna på Falkenbergs bibliotek, OCH alla andra bibliotek i världen… Stort tack för böckerna, och tack för att ni hjälper såväl privatpersoner som professionella att skapa positiva, glädjefyllda, intressanta och magiska lässtunder för alla barn i världen. 

1 kommentar

Filed under Språkutveckling

Läsfrämjande insatser-anledning till ökad försäljning av barn- & ungdomslitteratur?

Idag vet vi att barn och unga som har tillgång till böcker och uppmuntras i sitt läsintresse läser och blir bättre läsare. De som saknar tillgång till böcker och uppmuntran tappar intresset för läsning och utvecklas sämre. Ytterligare intressant är den forskning (National literacytrust, 2011) som visar att vuxnas läsfrekvens och läsmängd till stor del påverkar barns läsfrekvens och läsmängd.


Med anledning av de sjunkande svenska resultaten vid de internationella undersökningarna PISA och PIRLS har flera aktörer, organisationer och föreningar agerat med olika typer av läsfrämjande insatser- insatser som riktat sig till barn och unga, deras vårdnadshavare och förskolor och skolor. Dessa läsfrämjande insatser har syftat till att medvetandegöra vuxna i barns och ungas närhet om vikten av barns möte med språket, utvecklandet av ett digert ord- och begreppsförråd samt vinsterna med att ingå i språkande sammanhang för reflektion och analys.
Barns och ungas intresse för läsning har avtagit på en generell nivå de senaste åren, framförallt i åldern 11-13 år och särskilt i de anglo-skandinaviska länderna (Krashen, 2004, Egelund, 2012, Fredriksson & Taube 2012). Tydligt är också att barn och ungas intresse för läsning påverkas starkt av läsande förebilder, framförallt i hemmet och skolan men också av kamrater och andra barn (National Literacy Trust, 2011).
Föräldrars läsvanor och inställning till läsning spelar roll för elevers resultat. Över hälften av föräldrarna i Sverige uppgav att de tycker om att läsa, vilket är en hög andel jämfört med EU/OECD-genomsnittet. När läsning värdesätts av familjen visar barnen också ett större intresse för läsning i skolan. Elever från familjer där föräldrarna har det största läsintresset har ett högre medelvärde på läsförståelsediagnoser än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning.
Förskolor och skolor där vuxna visar sig som läsande människor och där läsande barn synliggörs och uppmuntras har bättre förutsättningar att inspirera alla elever som läsare än de skolor där läsningen som aktivitet är mer eller mindre osynlig.
Med utgångspunkt i detta är en ökad medvetenhet kring vikten av läsfrämjande aktiviteter stor. Läsfrämjande aktiviteter kan se olika ut men har alla som gemensamt syfte och mål att stimulera läsintresse och utveckla läsvanor med syfte att förbättra läsning, läsförståelse och skrivförmåga hos våra barn och unga. Vi vet idag att läsintresse och läsvanor är beroende av personliga förväntningar och erfarenheter hos barn, elever och pedagoger. Detta medför i sin tur att både hemmiljöer och verksamheter med olika barn-/elevgrupper, resurser och förskole-/skolkulturer kan behöva arbeta med läsning på olika sätt.
Kan vi då börja se resultat av de olika läsfrämjande insatser som gjorts?
Under flera år har vi sett sjunkande siffror, både avseende försäljning och utlån av barn- och ungdomslitteraturen. I den nya rapporten från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen (feb, 2017) kan vi se en ökning för barn- och ungdomslitteraturen med 2,9%. Bland litteratur som riktar sig till barn i åldrarna 9-12 år konstaterades en ökning med hela 20,5%.

Erik Wikberg, som sammanställt rapporten, trodde inledningsvis att ökningen berodde på ett ökat befolkningsunderlag. Han konstaterade snart att det med stor sannolikhet förelåg mer komplexa anledningar. En av de anade anledningarna till den ökade försäljningen av barn- och ungdomslitteratur under 2016 kan till stor del härledas till just de läsfrämjande insatsernas påverkan på vårdnadshavares samt förskola och skolas ökade medvetenhet om vikten av att läsa högt för barn samt ett läsfrämjande agerande.
Med detta kan vi konstatera att väl planerade och genomförda läsfrämjande insatser har en god effekt på vuxnas medvetenhet kring vikten av läsning, något som i sin tur till viss del också påverkar försäljningen av barn- och ungdomslitteratur.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Vad händer med språket när vi lämnar klassrummet? Forskning om språkutveckling och utomhuspedagogik.

Lärmiljön påverkar barns lärande inom många områden, så även språkutvecklingen. En interaktionsrik lärmiljö gynnar språkutvecklingen, medan en interaktionsfattig lärmiljö hämmar den. Men hur påverkas språkutvecklingen av de platser och rum för lärande som barnen vistas i?

Tanya Richardsson och Jane Murray beskriver hur barns språk kan påverkas av den miljö som barnets språklärande sker i, genom att redovisa forskning där man studerat hur barn använder språket i tre olika lärmiljöer; ett klassrum, ett uteklassrum och en skolskog.

Resultaten visade att barnen använde fler verb och adjektiv när de vistades i skolskogen. Deras yttranden var oftare i form av utrop och de adjektiv som användes var mer nyanserande. Forskarna drar slutsatsen att barnen var mer aktiva, engagerade och känslomässigt involverade i aktiviteter och uppgifter som genomfördes i skolskogen.

Inomhus använde barnen fler substantiv, men det bedömdes inte vara ett enbart positivt resultat eftersom barnen stannade kvar i en och samma aktivitet längre stunder i skolskogen, än i klassrummet. När barnen var inne i klassrummet tenderade de att vandra runt mellan olika aktiviteter i större utsträckning, vilket avspeglades i språket på så sätt att de yttrade fler olika substantiv.

En del forskare inom fältet menar att utomhusupplevelser möjliggör en större bredd i barns språkliga repertoar eftersom barnen inte begränsas på samma sätt som i en inomhusmiljö. En orsak är också att utomhusupplevelser bjuder in till socialt lärande i små grupper i större utsträckning än vad klassrummet gör.

Om du vill läsa mer om forskningen så hittar du hela artikeln här.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, elever, forskning, ordförråd, social språkmiljö, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning, upplevelsebaserad inlärning, utomhuspedagogik

Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – matsituationen

Communicate in Print från Hargdata är ett fantastiskt bra, lätthanterligt och användbart bildhanteringsprogram. I programmet kan du skapa dagsscheman, spel, situationskartor och mycket mer. För den som har svårt att rita och måla för hand, erbjuder programmet även möjligheter att skapa egna bilder och konstverk digitalt. I programmet finns bilder, men också bilder av tecken.

När du köper programmet medföljer ett antal mallar och exempel; däribland ett tallriksunderlägg i A3 format, med på förhand valda bilder. Snabbt och enkelt kan du modifiera underlägget så att det passar dina barns eller din verksamhets behov. Nedan ser du underlägget med mina ändringar först med bilder och sedan med tecken.

tallriksunderlägg Malik

tallriksunderlägg tecken

På Hjortens förskola i Halmstad använder pedagogerna tallriksunderlägget ursprungligen för ett barn med svårigheter inom kommunikation och samspel. Tallriksunderlägget användes från början av pedagogerna eftersom de såklart är barnets språkliga förebild i samtalet vid maten. Efter ett par veckor började även barnet att använda bilderna för att be om mat, kommentera och samtala. Flera andra barn har också visat sig ha nytta av bild- och teckenstödet som nu ges.

För hållbarhetens skull har pedagogerna valt att med häftmassa fästa tallriksunderlägget på ett större och något hårdare skrivbordsunderlägg. Både bildunderlägget och teckenunderlägget är fastsatt på skrivbordsunderlägget och pedagogerna kan därmed använda bildstödet obehindrat och samtidigt tjuvkika på hur man tecknar orden (initialt när man lär sig använda teckenstöd är det lätt hänt att glömma bort eller bli osäker på hur tecknen ska utföras).

tallriksunderlägg på skrivbordsunderlägg

Läs mer om bildstöd för barn med språkliga svårigheter här.

Lämna en kommentar

Filed under akk, bilder, bildstöd, Förskola, förskollärare, GAKK, grav språkstörning, språk, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, TAKK, tecken

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

Pen Pal – ett sätt att stärka modersmålet och den flerspråkiga identiteten?

20% av Sveriges barn talar fler eller andra språk än svenska. Skollagen fastställer att förskolan ska medverka till att flerspråkiga barn ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står dessutom att barn ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Många som arbetar i förskolan brottas idag med i vilken form det i praktiken ska gå till, när man som personal i förskolan endast talar svenska. Begreppet modersmålsstöd i förskolan är inte heller väldefinierat och tydligt, och kommuner väljer att tolka det på många olika sätt. Även inom kommuner, mellan olika förskolor, kan det vara stora skillnader i hur man i praktiken arbetar för en aktivt flerspråkig förskola. Mer om detta i kommande inlägg…

Men! Ett sätt bland många är att se till så att det finns flerspråkig litteratur på förskolan, och att läsa sagor och berättelser från andra kulturer. Den flerspråkiga litteraturen kan läsas av flerspråkig personal, modersmåls- eller integrationsstödjare eller liknande, eller lånas ut till föräldrar för läsning hemma. Föräldrar kan också läsa in böckerna hemma så att de finns tillgängliga i digital form på förskolan, via någon lämplig app för ändamålet.

Ett annat sätt kan vara att använda Pen pal, som är en slags läspenna. Pen pal är en kombinerad mp3-spelare och scanner som kan läsa böcker högt, sida för sida. Ljudfiler laddas in i Pen pal på flera olika språk, och användaren väljer sedan vilket språk hen vill lyssna på. Ytterligare en finess med Pen pal är att den har en mikrofon som låter användaren spela in ljud själv. Användaren kan upprepa texter, återberätta eller hitta på egna berättelser till bilder i böcker. Pen pal säljs på http://www.ndio.se och där kan man även läsa mer om pennan. På Ndio kan man också köpa böcker, bl.a. ”Min trespråkiga talande ordbok” och såväl klassiska sagor som andra skönlitterära verk.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Halmstad där ett antal pen pals är ute på prov i förskoleverksamheterna för att personalen ska kunna prova arbetssätt och utvärdera effekter av arbetet med Pen pals. Resultatet av pilotprojektet får vi återkomma till senare i vår!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, begrepp, digital läsning, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Högläsning, Inlästa läromedel, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Ny bok! Alternativa lärverktyg

Ni vet de där tillfällena vi vill att våra barn och elever ska uppleva- det där tillfället av lycka när de ansträngt sig, tränat ihärdigt och verkligen lagt in all sin motivation i något? Hur ofta är vi där själva? Hur ofta utmanar vi oss själva att kliva från ”Jag kan stolen” till ”Jag kan inte stolen” för att sedan kämpa oss tillbaka genom en utmaning som kanske inledningsvis känns oöverkomlig?

Jag är där! Jag har gjort det! Och lyckats riktigt, riktigt bra! Trots att min prestationssjälvkänsla emellanåt dalade, trots att tron på ett kvalitativt högt resultat ibland lyste med sin frånvaro så blev jag vid, jag höll ut. Och det gav resultat, och framförallt en riktigt, riktigt skön känsla.

Jag kan numera titulera mig författare! Jag har, tillsammans med min kollega Johanna Kristensson, skrivit boken Alternativa lärverktyg- digitalt stöd dör elevens språk-, läs- och skrivutveckling.


Alternativa lärverktyg- Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling– är en bok m med fokus på hur du som lärare kan arbeta med de alternativa lärverktygen tillsammans med alla dina elever, oavsett var eleverna befinner sig i sin språk-, läs- och skrivutveckling och på så sätt skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. I boken finns också en genomgång av ett antal alternativa lärverktyg som eleverna kan ha nytta av i sin språk-, läs- och skrivutveckling och du hittar även filmer som exemplifierar användningen av olika läsverktyg.

Syftet med boken är att ge inspiration, stöd och kunskap kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till alternativa lärverktyg. Boken vänder sig framförallt till lärare som arbetar inom grundskolan då vi vill ge lärare stöd för att börja utforma undervisningen på ett sådant sätt att de alternativa lärverktygen blir självklara inslag.

Boken består av tre delar. I den första delen ger vi en teoretisk beskrivning av de effekter som kommer av att läraren låter eleverna använda olika alternativa lärverktyg i sin språk-, läs- och skrivundervisning. I del två trycker vi på en rad förutsättningar som krävs för att de alternativa lärverktygen ska bli naturliga för eleven och i del tre visar vi på hur några olika alternativa lärverktyg fungerar.

Jag hoppas att min process och mitt äventyr som författare kan komma att ger er en givande läsning!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling