Strategier & Cirkelmodellen (Didaktorn)

Att som elev ha tillgång till kvalitativa och adekvata strategier, strukturer, metoder och modeller i processen att lära sig lära spelar en avgörande roll för elevens motivation och akademiska självkänsla. Med syfte att utveckla sina förmågor och kunskaper så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål kan eleven med hjälp av dessa på ett mer strukturerat sätt ta sig an lärandet.

Skollagen

Läroplanen ger uttryck för en mängd olika förmågor och kunskaper som eleverna ska utveckla. För att ge dem möjlighet att utveckla dessa är det av stor vikt att vi i förskolan och skolan ger dem tillgång till olika verktyg som på olika sätt kan ge dem nycklar till lärandet. Det är alldeles för vanligt att barn och elever inte tror på sina förmågor och på grund av detta inte heller väljer att använda hela den kompetens de faktiskt besitter (Bjar & Frylmark, 2009). En undervisning som ger elever möjlighet att befinna sig i den proximala utvecklingszonen har, genom forskning och beprövad erfarenhet, konstaterats behöva vara kontext rik och kognitivt utmanande. För att vara tillgänglig för alla elever kräver den en medveten stöttning, adekvata och relevanta strukturer och strategier, t ex i form av språklig stöttning och en hög grad interaktion. Detta innebär att undervisningen betonar läsning, skrivning, muntlig framställning och lyssnande och ger stödjande visuella och språkbärande strukturer. En återkommande formativ bedömning av elevens ämnesspråkliga kunskaper i kombination med flera träningstillfällen är ytterligare framgångsfaktorer.

PZD

Forskning och beprövad erfarenhet visar att det inte finns någon specifik strategi, struktur, metod, undervisningssätt eller särskilt material som, i sig självt, utvecklar barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Alla pedagoger och lärare har olika färdigheter som i kombination med olika elevgrupper, i olika lärmiljöer, får olika effekt på barnens och elevernas lärande. Det finns därför inga garantier för att något specifikt undervisningssätt kommer att leda till de önskade resultaten. Det är istället förhållningssättet samt det medvetna och strukturerade språkarbetet…som är avgörande. (Stödmaterial för rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, 2012).

Som pedagoger i förskola och skola måste vi vara medvetna om vikten av användning av olika språk- och kunskapsutvecklande verktyg och därför återkommande fundera över och diskutera hur vi arbetar språkutvecklande, varför vi gör som vi gör och vilka effekter vi förväntar oss av vårt pedagogiska och didaktiska arbete. Varje dag möter våra elever uppgifter och utmaningar där de ska söka, välja, bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi kanske gett dem möjlighet att lära sig hur det gör detta tillsammans (Körling). Vilka strategier, strukturer, metoder och modeller behöver då våra barn och elever för att utveckla sina språkliga förmågor så långt som möjligt? Hur går vi tillväga när vi modellar olika strategier nödvändiga för t ex grupparbeten, skrivande av olika texttyper eller läsförståelsestrategier nödvändiga i matematik?

Hur väljer vi då rätt strategier, strukturer, modeller och metoder?

Forskning visar att de, för att utveckla elevens språkliga förmåga, måste:

  • vara relevanta i förhållande till elevens behov
  • vara relevanta i förhållande till undervisningens fokus
  • innehåller tydliga stödstrukturer
  • har som mål att utveckla elevens självständighet och tillit till sin egen förmåga

Om vi har valt strategier, med utgångspunkt i ovanstående, blir de med större säkerhet en tillgång för lärandet genom att de blir tillgängliga och igenkännbara för alla elever. Genom att de möjliggör och skapar en delaktighet och självständighet för alla leder de i nästa steg till en större likvärdighet.

För att göra rätt val måste vi återkommande ställa oss följande frågor:

  • Vad är målet och syftet med de strategier vi väljer att använda?
  • Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi använder för att främja våra elevers lärande?
  • Vilka strategier, metoder och material borde vi fortsätta med och vilka borde vi sluta med?
  • Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder och material?
  • Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
  • Vilka strategier och förmågor vill vi se användas i elevernas arbeten?
  • Vilka strategier och förmågor förväntar vi oss att de ska ha med sig från årskurs till årskurs?
  • Vilket ämnes- och resonemangsspråk behöver eleverna för att kunna använda och utveckla dessa strategier och förmågor?
  • Hur ger vi eleverna tillgång till de strategier de behöver?

Under bokmässan 2017 utmanades jag genom att bli intervjuad för URs podcast Didaktorn av Nathanel Derwinger. Intervjun fokuserade Cirkelmodellen.

EE UR

I intervjun berörs vikten av medvetenhet och ett pedagogiskt och didaktiskt förhållningssätt till de verktyg jag väljer att använda i min undervisning. Jag har, utifrån mina egna erfarenheter av modellen i samverkan med elever och pedagoger, kommit att se på cirkelmodellen som något mer än en modell. Jag vill snarare förhålla mig till den som ett förhållningssätt. Detta då jag ser cirkelmodellen som mer av ett sätt att förhålla sig till olika elevers olika behov av strategier, strukturer, modeller och metoder för att ta sig an den process som lärandet och kunskapsutvecklingen innebär. I intervjun delar jag med mig av tankar kring hur cirkelmodellen som förhållningssätt utmanar elevers lärande genom att öka motivation, akademisk självkänsla men också tanken kring olika verktyg för en kvalitativ språk- och kunskapsutveckling.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen som förhållningssätt involverar processer där flera olika verktyg för lärande används för att ge elever tillit till sin egen förmåga och modet att utmana sig själva vidare. Som lärare måste jag fundera över vad jag har för önskad effekt med min undervisning- vilka olika strategier behöver de elever jag faktiskt har i mitt klassrum här och nu. All användning av pedagogiska och didaktiska strukturer kräver engagemang men kanske framförallt också mod att som pedagog befinna sig i lärandegropen. Beroende på vilken zon våra elever befinner sig i under lärandet möter de på olika sätt det läskiga i att vara lärandegropen. En av förutsättningarna för en framgångsrik undervisning är att eleverna lär sig att lära. En ytterligare förutsättning är att jag som pedagog återkommande också utmanas i att lära mig lära och att även jag vågar vara i lärandegropen. Då kommer också eleverna våga sig ner i den.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Grundsärskola, grundskola, läs- och skrivutveckling, Lgr11, Språkutveckling

Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, begrepp, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, lärare, läsförståelse, pedagog, samla ord, Språkutveckling, strategier för språk, Textförståelse, undervisning, utbildning

Behöver barn med annat modersmål få en ”tidig start”?

Ofta får jag höra att barn med annat modersmål än svenska behöver få en tidig start för att språkinlärningen på andraspråket ska lyckas. Man vill trycka på att modersmålsundervisning bör starta redan i förskolan, och då funderar jag på vad man egentligen menar med en ”tidig start”?

Redan på 70-talet visade forskning att de barn som började få undervisning i andraspråket tidigt INTE lärde sig bättre än de som började ett par år senare. Barn lär sig visserligen språk snabbare i tidig barndom än senare i livet, men det är viktigt att skilja på undervisning och annan språkexponering. Barns effektivitet i språkinlärning gäller i meningsfulla och naturliga sammanhang, tillsammans med nära och kära, där upplevelser och interaktion skapar möjligheter för barnet att själv bidra och använda språket. Inlärning av modersmål och främmande språk sker på olika sätt i hjärnan. Barn lär sig språk generellt genom att befinna sig i en rik språkmiljö. Men i inlärning av modersmålet är det främst procedurminnet som är aktivt, samt andra delar av hjärnan som kontrollerar tal, rörelse och balans. Inlärning av andraspråket kräver engagemang från det deklarativa minnet samt hippocampus.

Den tidiga starten åsyftar just den rika språkmiljön, att barnet i meningsfulla situationer och i relation med nära och kära få möjlighet att tillsammans sätta ord på sin omgivning och de upplevelser man är med om. Små barn ska inte ”undervisas” i språk, det ger inte bättre effekt på deras språkinlärning än vad naturlig exponering ger. Snarare tvärtom. Ofta hänvisar ”experter” till det tidiga språkbadets betydelse, att barnet får vara i språket hela sin vakna tid och i alla sammanhang som barnet vistas i. Det gäller för såväl förstaspråk som för andraspråk. Det allra viktigaste för barn med annat modersmål är självklart att modersmålet får tid och utrymme att växa sig starkt. Och att förskolan erbjuder en rik språkmiljö istället för modersmålsundervisning.

I förskolan vistas barn med annat modersmål i en miljö där deras naturliga förmåga att lära sig språk ska utnyttjas. Se till så att barnet får möjlighet att skapa relationer, med vuxna och med andra barn. Sätt ord på alla de lustfyllda och meningsfulla aktiviteterna som barnen är med om under dagarna. Barnets språktillägnande förmåga kommer till sin rätt när barnet får höra massor av språk, får använda massor av språk, och när språket och det man talar om intresserar och engagerar barnet. Barn lär sig bäst när de inte tänker på att de lär sig språk. Kanske gäller det även för vuxna. Undervisning i språk är mindre effektivt än att erövra språket i samspel med en omgivning som inkluderar, och är viktig att förstå och göra sig förstådd i.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser

Språkutvecklande adventsmys

Kanske inbjuder vintermörkret till både hög- och tystläsning? Idag är det åter dags att stifta bekantskap med en gammal kär tradition- julkalendern.

Julkalenderns historia började redan under mitten av 1800-talet då en tysk mamma ville göra väntan på julen lite lättare för den fyraårige sonen. Hon skapade med hjälp av en bit färgglad kartong och tjugofyra kakor en kalender där sonen fick äta en kaka per dag fram till julafton. Den första julkalendern var född. Många år senare mindes sonen, nu delägare på ett tryckeri, sin första julkalender och glädjen i denna. Han beslutade sig för att ge ut den första tryckta julkalendern. Succén var enorm och under 1920-talet gav han ut tredimensionella kalendrar med plats för innehåll.

Än idag är pappersjulkalendern mycket populär och har också fått sällskap av den digitala varianten. I år bidrar flera olika aktörer med julkalendrar som syftar till att utmana och stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom ett fokus på lässtimulans och en boost av läsintresset.

Genom att kika bakom de olika kalendrarnas luckor ett par dagar i förväg har du som pedagog eller vårdnadshavare möjlighet att låna den litteratur som används på biblioteket med syfte att göra litteraturen tillgänglig för ytterligare läsning och bläddrande. Vidare innehåller flera av luckorna aktiviteter där viss förberedelse av material kan vara nödvändig.

Först ut är Barnens bibliotek som även i år presenterar en boktips-julkalender. Julkalendern innehåller även detta år en mängd härliga boktips och recensioner med syfte att verka läsfrämjande. Genom att klicka på dagens datum öppnas luckan in till dagens boktips bestående av en recension av boken samt möjligheten att lyssna på en del av den. Boktipsen är varierade för att kunna passa barn och elever i ett 1-16 års perspektiv.

Alla böcker som finns omnämnda går också att vinna genom att delta i utlottningen som finns längst ner på sidan när luckan är öppnad.

Ytterligare en digital julkalender med fokus på språkutveckling bjuder Natur & Kultur på. De erbjuder spännande lucköppning för både förskola, F- 3 och 4- 6.

Alla de tre kalendrarna är fulla av sagor, kluringar, språk, matematik och annat roligt. Julkalendrarna avser sprida inspiration och lust till läsande och lärande i adventsid.

3 kommentarer

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, böcker, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Språkutveckling

Modersmålslärare om att motivera elever till modersmålsundervisning

Nyligen intervjuade jag ett antal modersmålslärare inför ett utbildningsprojekt, och i detta blogginlägg får ni läsa om deras svar på frågan ”Hur motiverar du dina elever att läsa modersmål?”. Anledningen till mitt intresse för frågan är att många modersmålslärare beskriver att det är vanligt med motivationsproblem, särskilt bland äldre elever. Anledningen till det är troligtvis att undervisningen inte är obligatorisk och att den dessutom ligger efter ordinarie skoltid.

Modersmålslärarna berättar att det ofta är svårt att motivera modersmål för barnen enbart genom att lyfta fram deras möjlighet att prata med familj och släktingar i hemlandet. Istället behöver man betona modersmålet som en högt eftertraktad kompetens. Man kan behöva visa barnen att arbetsmarknaden öppnar upp sig när man kan prata flera olika språk. Då behöver man prata om multinationella företag, internationell handel och behov av kommunikation i ALLA branscher. Om barnen lär sig att tala många olika språk så har de ”Världens chans till världens alla jobb” sade en av lärarna.

Vissa lärare arbetar med introduktionssamtal, som ett sätt att introducera ämnet men också som ett sätt att lära känna eleven och förstå vad som motiverar honom eller henne. Detta första samtal handlar om hans eller hennes drömmar, eventuella hinder, och om alla de möjligheter som eleven har.

En lärare menar att om modersmålet enbart är ett ”hemspråk” så upplevs det ibland som trist, fattigt eller isolerat. Eleverna behöver då få hjälp med att aktivera språket i andra kontexter. Man kan göra det på olika sätt, exempelvis genom att ha en vän-klass i annat land, projekt såsom e-twinning eller genom att spela spel, korsord eller liknande på nätet med elever i ett land där språket talas. Internet öppnar upp oändliga möjligheter på detta sätt, man kan blogga, brevväxla eller delta i studieutmaningar i länder där språket talas.

Några av lärarna jag intervjuade hade ambitionen att lägga några lektioner per läsår på biblioteket, för att motivera eleverna till läsning och medvetandegöra dem om läsningens betydelse för språkutveckling och lärande. Några lärare arbetar med ”språkproduktion i skarpt läge”, d.v.s att eleverna ska bli tvungna att använda språket tillsammans med människor som talar språket som sitt första språk. Några söker stipendier för att ta med eleverna på studieresor till sitt hemland, någon hade låtit sina elever delta i poesitävling i hemlandet och ytterligare en arbetade med författarbesök i gruppen.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Språk-, läs och skrivförmågan i EU’s nyckelkompetenser

2006 lanserades åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande av EU. Dessa kompetenser syftar till att identifiera viktiga generella förmågor som varje medborgare i EU behöver, för att kunna delta i och bidra till samhället, samt för att medborgarna ska lyckas i arbetslivet. Alla medborgare påverkas av den föränderlighet som kännetecknar det moderna samhället, med stora informationsflöden, snabb teknisk innovation, arbetsmarknadsförändringar och etiska dilemman som uppstår i denna föränderlighet. Flexibilitet och livslångt lärande blir i detta perspektiv nödvändigt.

Nyckelkompetenserna syftar också till att stödja politiker, utbildningsinstanser och beslutsfattare i arbetet med att främja livslångt lärande för alla. Samtliga medlemsstaters grund- och utbildningssystem förväntas bidra till att utveckla dessa nyckelkompetenser hos alla barn och ungdomar.

De åtta nyckelkompetenserna är:

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

 

De två första kompetenserna är självskrivna språkfärdigheter, men de flesta som arbetar inom förskola och skola vet att förståelsen för matematiska begrepp är avgörande för att kunna lyckas med matematik. Så är även fallet med digital kompetens som här definieras i termer av att bl.a. samla in, förstå och bearbeta information, ordbehandling och att producera information. Lära att lära kräver läs- och skrivkunnighet, och Social och medborgerlig kompetens handlar till stor del om att kommunicera på ett konstruktivt sätt samt att uttrycka och förstå olika åsikter. Initiativförmåga och företagaranda beskrivs som bl.a. analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering, dokumentering, effektiv representation och förhandling. Den sista nyckelkompetensen: Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer beskrivs som i termer av att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och andra regioner i världen.

Åtta av åtta nyckelkompetenser är alltså beroende av fungerande språk-, läs- och skrivförmåga.

Alla nyckelkompetenser anses vara lika viktiga. Många av dessa kunskaper

och färdigheter överlappar och kompletterar varandra, och kunskaper som är grundläggande på ett område främjar kunskaperna på ett annat område. Språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är grundläggande för lärande.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling