Category Archives: Språkutveckling

Förskolor där svenska språket inte får utrymme

En dryg femtedel av Sveriges barn är flerspråkiga, och ska av förskolan ges möjlighet att utveckla såväl svenska språket som sitt/sina modersmål. Men andelen barn är inte jämnt fördelat över samtliga förskolor i landet – istället har vi ett litet antal förskolor med stor andel barn med andra modersmål. Ibland finns inga barn med svenska som modersmål på förskolan. Det påverkar hur barnen använder språket, och vilka språk barnen använder i leken och interaktionen sinsemellan. De senaste åren har många kommuner anställt flerspråkig personal i förskolan, men sällan som en extra resurs utan som en del av ordinarie personal i arbetslaget. Det påverkar mängden svenskspråkig stimulans barnen ges av pedagogerna.

I förskolans läroplan står att ”förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”. Är denna formulering svår för oss som arbetar i förskolan att förhålla oss till? Klarar vi att skapa utrymme för såväl svenskan som för modersmålet i de verksamheter vi arbetar i, och med de förutsättningar som är oss givna? Finns det förskolor där barnens modersmål får ett stort och välbehövligt utrymme – men på bekostnad av det svenska språket?

I ett program i Vetandets värld belyser man problemet på olika sätt. Medverkande är bland andra Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Här kan du lyssna på avsnittet!

Oavsett våra olika ståndpunkter i frågan har vi följande att förhålla oss till; När barnen börjar skolan är skolframgången avhängig av det språk som barnen har fått med sig och utvecklat under förskoleåren. Det är det vi ska sikta mot, och det är varje huvudmans ansvar att säkerställa att så är fallet.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Förskola, Flerspråkighet, modersmål, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Specialpedagogiska skolmyndighetens guide över det samlade utbudet av läromedel för läsinlärning

Det finns ett stort utbud av läromedel för läsinlärning på marknaden. Ingen metod passar alla barn, och de flesta barn behöver närma sig läsningen på många olika sätt – med hjälp av flera olika metoder och strategier. Som pedagog gäller det att veta vilken metod man ska använda i vilket sammanhang, och att kunna anpassa metoden efter barn, grupp och aktivitet. Som en hjälp att komma ihåg och få översikt över alla metoder kan man använda SPSM’s guide över olika läsinlärningsmetoder. Guiden visar vilken metod läromedlet utgår ifrån, på en skala där helhetsmetod/ortografisk läsning ligger i ena änden, och ljudmetod/fonologisk läsning ligger i andra änden. Guiden visar också vilket förlag som ger ut läromedlet. Följ länken och ta en närmare titt!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Tema språkstörning i tidningen Specialpedagogik

I senaste numret av tidningen Specialpedagogik handlar det om barn och elever med språkstörning: Följ länken och läs intervjuer med bland andra Anna Eva Hallin, Ulrika Nettelbladt och undertecknad.

Lämna en kommentar

Filed under grav språkstörning, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Tips för språkutveckling på arbetsplatsen

KFS är en arbetsgivarorganisation som de senaste åren satsat mycket på att stärka företags förutsättningar att anställa människor med annan språklig bakgrund. De har utbildad sina medlemsföretag vilket genererat många fina initiativ, exempelvis Kraftringens introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem, vilket jag tidigare berättat om.

I december 2017 blev jag intervjuad kring hur man som företag, organisation eller kollega kan stödja en nyanländ eller invandrad kollega på väg att erövra språket. Du kan läsa mer här.

Lämna en kommentar

Filed under Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling, strategier för språk, svenska

Regeringen satsar – förskolebibliotek

I februari 2018 publicerade Svensk bokhandel nya rön kring föräldrars högläsning tillsammans med barn i förskoleåldern. Enligt den nyligen genomförda (2017) brittiska studien Understanding the Children’s book consumer, som gjorts i samarbete med Egmont Publishing, visar att knappt hälften av föräldrarna till barn mellan 0-6 år läser högt för sina barn. Denna siffra bedömdes för fem år sedan vara 69%. Ungefär 20% av föräldrarna angav i studien att de har svårt att hitta energin för högläsningen och 16% menade att deras barn föredrar andra aktiviteter. I samma undersökning anger ca 20% av föräldrarna till barn i 3-4 års åldern att de inte känner sig bekväma i en bokhandel och nästan hälften menar att det är svårt att överblicka och välja rätt i det stora utbud som erbjuds. Hela 61% av samma grupp föräldrar uttrycker oro för hur mycket skärmtid deras barn har redan under förskoleåldern.

Under 2012 genomförde Läsrörelsen en studie tillsammans med Junibacken som redan då visade att siffran för föräldrar som regelbundet läste högt tillsammans med sina barn i svenska hem var ca 35%, en siffra som är ytterligare lägre än den i den senare studien redovisade. Det har sedan dess inte gjorts någon ny svensk studie och självklart hyser vi förhoppningarna att andelen högläsande föräldrar ökat i takt med den ökade mängden information kring vikten av högläsning och tillgång till litteratur för det lilla barnets språkutveckling under förskoleåldern.

Vi vet att barns möte med texter, ord och begrepp spelar en avgörande roll för deras språk- och kunskapsutveckling och att läsning är grunden för barns och elevers fortsatta lärande är idag välkänt. En god läsförmåga och tillgång till litteratur är en förutsättning för att utmana de skillnader vi kan se i de internationella kunskapsmätningarna (PISA, 2015 och PIRLS, 2016). Rapporterna låter läsa att resultaten avseende läsförståelse har förbättrats bland svenska elever. Samtidigt synliggör de hur föräldrars utbildningsbakgrund spelar allt större roll för elevernas resultat. Parallellt visar andra undersökningar hur barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Regeringen genomför nu satsningar som ska ge landets förskolor möjlighet att köpa in fler böcker till sin verksamhet.

– Förskolan spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. Genom denna nya satsning får varje svensk förskola mer likvärdiga möjligheter att ge barn – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – lust att läsa och lyssna på böcker, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Svenska förskolor har, enligt styrdokumenten, ett kompensatoriskt uppdrag där de har till uppgift att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö för att alla barn ska få tillgång till de kvaliteter som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling.

– Barn med liten vana vid att läsa hemma tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter. Förskolan kan locka fram nyfikenhet och intresse för skriftspråket. En satsning på ett litet ”förskolebibliotek” direkt på förskolan ökar tillgången till böcker för alla barn, en viktig investering för att skapa jämlika förutsättningar till läsning, säger Fridolin.

img_2267

För att öka likvärdigheten avseende tillgången till läsfrämjande insatser och litteratur meddelar nu Regeringen, genom utbildningsminister Fridolin och kulturminister Bah Kunke, att 50 miljoner kronor avsätts i vårändringsbudgeten för en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor.

Regeringen har gjort flera investeringar i just läsfrämjande insatser; bland annat genom Hela Sverige läser med barnen, Läsdelegationens arbete, Läslyftet samt personalförstärkningar till skolbiblioteken. Satsningen kommer genomföras av Kulturrådet som redan idag ansvarar för flera läsfrämjande insatser, såsom t ex Bokstart, runt om i Sverige.

Jag välkomnar satsningen och ser den som ytterligare en spännande och viktig del av de kvalitativa satsningar som redan i dag görs i olika former och genom att en mängd olika resurser i Halmstads kommun, såsom föräldrar, pedagoger, bibliotekarier, logopeder, bvc mfl., samverkar. Satsningen blir ett välkommet komplement till förskolors arbete med läslyftet som resurs, kapprumsbiblioteken och Läs för mig!, samarbetet med biblioteken och flera andra aspekter. Jag hoppas att Kulturrådet, som ansvariga för att genomföra satsningen, även tar digitaliseringen och e-boksperspektivet med i processen.

Skärmklipp2

Jag ser fram emot ytterligare nya och spännande möjligheter att låta resurser samverka för barns språkutveckling!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, Språkutveckling

Pedagogisering av måltiden – förutsättningar för goda samtal vid måltid på avdelning respektive gemensamt torg

I förra inlägget beskrev jag för- och nackdelar med att förlägga förskolans måltider på ett gemensamt torg. I januari 2018 fick jag möjlighet att observera, spela in och analysera samtal vid tre bord på en 3-5-årsavdelning där man åt i olika rum på avdelningen, samt tre bord vid 3-5-årsavdelning där man åt på gemensamt torg. Jag noterade antalet avbrott/pedagog, d.v.s. hur många gånger pedagogen reste sig från bordet, samt hur länge dessa avbrott varade. Utifrån Anne Kulttis och Liv Gjems forskning om pedagogisering av måltider samt kvalitéter i goda samtal valde jag att fokusera på frågor. Dels hur många frågor som ställdes pedagog-barn, dels hur många av dessa frågor som var följdfrågor och med andra ord uppmuntrar barnen till att formulera och berätta om djupare tankar och komplexare skeenden än vid en första fråga. Jag valde också att titta på hur många av frågorna som var öppna frågor och med andra ord krävde ett utförligare svar av barnen än enbart ja eller nej.

Självklart finns det många fler aspekter att belysa av måltiden, och man kan tänka sig att pedagogers utbildning, kompetens och erfarenhet spelar stor roll för hur samtalen förs med barnen. Det är inte heller möjligt att härleda skillnaderna i resultatet till de lokaler där måltiden intas, men det är ändå troligt att pedagogernas förutsättningar att sitta ner och äta i lugn och ro tillsammans med barnen påverkar hur samtalen blir.

Här nedan ser du en sammanfattning av resultatet.

                                                       Torg                                                                          Hemvist

Pedagogen sitter:                      58 % av måltiden                                                   79 % av måltiden

Antal avbrott/pedagog:          4,4                                                                            5,6

Antal frågor/pedagog              6                                                                                27                      

Följdfrågor/pedagog               0,8                                                                            3,3

Andel öppna frågor                  2,7 %                                                                        16 %

Öppna frågor/pedagog           0,16                                                                          4,3

Tillsägelser/pedagog                1,5                                                                            3,7

En extra notering jag gjorde var att matematiska begrepp förekommer frekvent i samtalen på avdelningarna där maten står på bordet. Pedagogerna resonerar med barnen kring hur mycket mat var och en kan ta för att det ska räcka till alla, hur man delar jämnt o.s.v. Motsvarande samtal med matematiska begrepp noteras ej i samtalen med barn på torget där maten finns i en serveringsdisk en bit bort i rummet.

I just detta fall var det så att pedagogerna på avdelningen blev avbrutna fler gånger i genomsnitt än vad pedagogerna på torget blev. Det berodde främst på att ett specifikt barn med särskilda behov sprang iväg från sitt matbord väldigt många gånger. Det var alltså främst en av pedagogerna som blev avbruten. Men dessa avbrott varade inte lika lång tid som avbrotten på torget, pedagogerna på torget satt bara ca 58 % av måltiden medan pedagogerna på avdelningen satt ner 79 % av måltiden. Det var stor skillnad i hur många frågor pedagogerna ställde till barnen. 27 frågor/ pedagog på avdelningen och 6 frågor/pedagog på torget. Frågorna är ett sätt att leda och driva samtalen framåt, samt ett sätt att engagera och involvera alla barn vid bordet. Med frågor kan man också fördela talutrymmet och bekräfta barnen.

Antalet följdfrågor/pedagog var på torget 0,8 och på avdelningen 3,3. Antalet öppna frågor per pedagog på torget var 0,16 (2,7 % av totala andelen frågor) och på avdelningen 4,3 (16 % av totala andelen frågor). Om man ska våga sig på att dra några slutsatser från denna lilla undersökning, med reservation för att urvalsmaterialet är litet och att det kan finnas andra faktorer som påverkar resultatet så skulle det bli något liknande detta:

Det finns indikationer på att pedagogerna har annorlunda och bättre förutsättningar att föra goda och språkutvecklande samtal med barnen på förskolan där man äter på avdelningen jämfört med där man äter tillsammans flera avdelningar på ett torg. Det kan bero på att man där i högre utsträckning sitter ner vid bordet, tillsammans med barnen, och slipper långa avbrott till följd av att mat ska hämtas vid serveringsdisk. Det kan också bero på att ljudnivån är mycket lägre i de fall man äter på avdelningen i tre olika rum, än då man äter på torget ca 30 personer tillsammans. Kanske är det så att platsen man äter på spelar mindre roll än det faktum att maten står på bordet. När maten står på bordet får barn och pedagoger sammanhängande samtalstid med varandra och utan avbrott. Vilka är dina erfarenheter av förskolans miljöer i relation till måltiden? Hör gärna av dig!

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Förskolans måltider – vikten av matro och goda samtal

Sedan den 1 september arbetar jag med att ta fram en riktlinje för utformning av förskolor i Falkenbergs kommun. Arbetet har för mig uppenbarat den stora brist på forskning som finns inom detta område – hur påverkar de lokaler vi bygger verksamhetens kvalitet, barnens mående och lärande, samt pedagogers förutsättningar att utföra sitt uppdrag? Varje pedagogisk inriktning för fram idéer och visioner, men oberoende forskning lyser med sin frånvaro inom flera frågor.

En sådan fråga är förekomsten av gemensamma ytor som delas mellan avdelningar. Enligt framför allt Reggio Emilia-inspirerade pedagoger och ledare fyller exempelvis torg en viktig funktion på förskolan. Med torg vill man skapa öppna och kreativa lärmiljöer och många mötesplatser för barn och pedagoger. I samtliga kommuner där jag besökt torgförskolor har de ofta stora och rymliga torgen använts som matsalar tre gånger om dagen, något som beskrivs som värdefullt eftersom man då slipper plocka undan barnens arbete på hemvisten inför måltiderna. Men torgytan blir då låst för måltid och den nödvändiga efterföljande städningen så mycket som upp till fyra timmar/dag. Städningen är mer omfattande på torg än på hemvist eftersom en större yta smutsas ner och barnen bär sin tallrik mellan serveringsdisk och matbord vilket innebär mer mat på golvet.

Miljön på torget förses alltså med serveringsdisk och diskinlämning, samt bord och stolar, och lärmiljön på torget påverkas därmed lika mycket av måltiden som en avdelning där man äter (om inte mer; serveringsdisken är fast och ”låser” måltiden till torget även om man kommer på att man vill/behöver äta någon annanstans i perioder, och diskinlämningen påverkar ljudmiljön negativt pga. bullriga diskmaskiner som låter även om man ljuddämpar). Hur vi än vänder och vrider på saken, och hur vi än väljer att äta, så tenderar måltiden att inkräkta på de pedagogiska miljöerna i förskolan.

Men man ska inte glömma bort att måltider också är en fantastisk pedagogisk möjlighet i sig. Förskolan ska sträva efter en bra måltidsmiljö[1], som karaktäriseras av exempelvis god ljudmiljö med lågt buller och bakgrundsljud. Forskare är eniga om att pedagogisering av måltider och andra vardagliga situationer är en förutsättning för att ge barn en god språkutveckling[2] och goda samtal[3]. I sorlig ljudmiljö blir det svårare att höra och förstå språket. Många avbrott i samtalen (vilket i praktiken sker varje gång barn eller pedagog reser sig för att hämta mat vid serveringsdisk) gör att barnen inte får den mängd följdfrågor och det djup i en kontinuerlig konversation som krävs för att utveckla språket och den egna uttrycksförmågan.

Tittar man på torgmiljön som helhet så måste man fundera kring vad den kräver av barnen. Det finns många kända orsaker till stress hos barn och ungdomar, bland annat:

  1. Många relationer
  2. Delat utrymme och delade vuxenkontakter och
  3. Höga ljudnivåer

Det är en fördel ur detta hänseende att barn får vistas i mindre barngrupp med färre pedagoger, än i större barngrupp med fler pedagoger, samt att lokaler för verksamheten ger lugn, ett begränsat antal relationer och låga ljudnivåer[4]. Frågan är då om torgmiljön ökar stressen hos barn?

På de torg jag besökt har man i de flesta fall ätit i matskift. De yngsta barnen börjar och ska lämna plats till de stora barnen efter 45 minuter eller en timme. Eftersom golvet måste sopas av mellan sittningarna gör det att de små barnen i praktiken behöver förhålla sig till en viss tidsrymd för att äta klart. Det har också varit tydligt att det kan bli en väldigt dålig ljudmiljö när dessa småttingar som ofta är trötta och behöver sova precis vid lunchdags gnäller, gråter eller skriker högt i samband med lunchen. I den stora öppna ytan på torget räcker det att ett barn gråter eller skriker för att ljudmiljön ska bli bedrövlig för alla.

I nästa inlägg kommer ni få ta del av en kartläggning av samtalen vid måltiden på en förskola där man äter på avdelningen och en där man äter på torget.

Referenser:

[1] Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Måluppfyllelse i förskolan (Skolverket 2017)

[2] Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande, Anne Kultti, (2012)

[3] Barn samtalar sig till kunskap, Liv Gjems (2011)

[4] Om barn och stress och vad vi kan göra åt det, Ylva Ellneby (1999)

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling