Category Archives: Språkutveckling

Myten om den snabba språkinlärningen

”Barn lär sig språket hur vi än gör, det går av bara farten.” Det här är ett vanligt uttalande, och en åsikt jag möter såväl i arbetet som privat.

Låt oss därför slå hål på en myt. ”Fort” i sammanhanget är givetvis ett relativt uttryck, men att språkutveckling går fort skriver jag inte under på. Det tar år av träning att lära sig att förstå och själv uttrycka sig med språkets hjälp. Inlärning av ett grundläggande ordförråd och enkla meningar klarar de flesta människor inom en begränsad tid, men att bygga ut ordförrådet och lära sig att uttrycka längre tankar och resonemang kräver övning, övning och mer övning. Att lära sig förstå komplex grammatik och fackspråk kräver mycket exponering för sådant språk. Med andra ord krävs det mycket tid, för att nå tillräcklig exponering, och för att själv träna tillräckligt mycket på att uttrycka sig.

Små barn har visserligen påbörjat resan in i språket redan i mammans mage. De kan känna igen mammans och pappans röster, och även språkmelodin i språken som talas av dem. Men de behöver sedan exponeras för språket i ca 10-18 månader innan barnets egna första ord kommer. Under den tiden har de hört orden sägas om och om igen, i olika sammanhang, av olika personer. Ett äldre barn har hjälp av att den kognitiva utvecklingen kommit längre, men när barn når skolåldern blir det åter gradvis svårare att lära in språk. Oavsett tidpunkt i livet så gäller att språkutveckling i viss mån är matematik. Den mängd språk vi ger barnet – är den mängd språk vi så småningom kan förvänta oss att få tillbaka av barnet.

Språket är ett livslångt lärande. I vuxna år lär vi oss fortfarande massor av nya ord. När vi lyssnar på radion pratas det om olika ämnen och fenomen, kanske blir du bekant med begreppet kvantdatorer ena dagen och superpartiklar andra dagen. Du möter begrepp som hör hemma i en professionell sfär långt ifrån den du själv kanske verkar i. På nyheterna lär vi oss andra begrepp; om nanomaterial, cyborger och undantagstillstånd… I olika faser i livet befinner vi oss i olika sammanhang vilket återspeglas i det språk vi möter. Att få barn, bygga hus eller starta ett företag tvingar oss att utveckla vår begreppsförståelse och vidga ordförrådet. Alla ord ger mig en fördjupad kunskap om världen, men att erövra dem alla tar tid.

Konsekvensen av tron att språkutveckling är lätt och går snabbt, är att vi glömmer vikten av att anstränga oss och verkligen jobba med barns och elevers språkutveckling. Glöm aldrig bort din roll som språklig förebild och ge barn och ungdomar tid för samtal och ett varierat språk.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under begrepp, elever, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, modersmål, ordförråd, social språkmiljö, språk, språkförståelse, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Prata böcker med hjälp av Barn- och ungdomsboksutmaningen

En av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn och elever på förskolor, skolor och bibliotek är att prata om böcker på olika vis. Bokpratandet, i sina olika former, fyller en viktig funktion när det gäller att skapa läslust, läsmod, nyfikenhet och intresse för böcker hos barn i olika åldrar.

Skola och bibliotek samlas kring gemensamt läsfrämjande uppdrag där det gäller att skapa och stärka läsvanor hos barn från tidig ålder. Detta betonades i Litteraturutredningen (SOU 2012) och förstärktes ytterligare när Kulturrådet fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för läsfrämjande. Enligt Kulturrådets (2014) handlingsprogram innebär läsfrämjande att

  • göra läsare av läskunniga
  • öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
  • bredda repertoaren
  • stärka läsaridentitet

Statistik från Kungliga Biblioteket (2016) visar att bokprat är en de vanligast förekommande läsfrämjande insatserna som folk- och skolbiblioteken erbjuder, något som också den hos folkbiblioteken genomförda kartläggningen av läsfrämjande insatser visar (Schmidt, 2015). Bokprat är en del av skolans och skolbibliotekens läsfrämjande kultur och ofta efterfrågat av lärare och elever.

Berättandet har alltid varit av stor vikt för social gemenskap människor emellan och utgör en grundpelare i människans identitetsskapande. Från generation till generation har berättelser förts vidare genom muntligt, skriftligt och filmiskt berättande, vilket hjälpt till att bygga en läsande kultur. Att läsa på ett socialt och identitetsskapande sätt relaterar till den betydelse som begreppet literacy kommit att få de senaste decennierna (Heath, 1983; Fast, 2007). Literacitet har beskrivits som sambandet mellan det barn gör med böcker innan de själva kan läsa och hur förmågan att lära sig läsa och skriva utvecklas (emerges) utifrån dessa sociala möten och interaktioner. Literacysociala aktiviteter kan beskrivas som sociala aktiviteter kring texter för ett visst syfte eller ändamål. Med texter avses här tal, skrift och bild som tillsammans bildar en helhet, innehåller information eller berättar något. Alla de berättelser som barn möter innebär olika möjligheter till igenkänning och delaktighet

Ett gott exempel på hur vi i förskola och skola kan stimulera barns literacitetsutveckling och språkförmåga ser vi i Barn- och ungdomsboksutmaningen som lanserades via facebook under 2017. Ansvariga för utmaningen är lärarna Jenny Edvardsson och Katarina Lycken Rüter.

Utmaningen innebär att vi varje månad utmanas att läsa en barn- eller ungdomsbok med ett visst tema eller fokus med syfte att inspireras och motiveras. I nästa steg kan vi sprida både utmaningen och boken bland våra barn och elever med syfte att verka läsfrämjande, läsinspirerande och läsmotiverande samt att stärka gemensam läsning som grund för social samvaro och dialog.

I utmaningen ligger att synliggöra böcker och visa på teman; vanliga teman, ovanliga teman och knasiga teman, spännande teman och alldeles underbara teman. Teman som blir text till text kopplingar och tar oss på nya äventyr. Teman som visar oss nya världar i de världar vi inte känner till, eller faktiskt i de världar vi känner till. Teman som skapar gemenskap och teman som ger insikt.

Flera förskollärare och lärare i Halmstads kommun har tagit sig an utmaningen och upplevde under 2017 många äventyr tillsammans med barn och elever utifrån både självklara och mindre självklara böcker och berättelser.

Jan17

2018 års barn- och ungdomsboksutmaning ser ut som följande:

Januari            en bok med färg i titeln

Februari         en författare vars efternamn börjar på B

Mars                en bok av författare/illustratör som är nominerad till ALMA 2018

April                sakprosa

Maj                  en serie/serieroman

Juni                  en bok av en författare från Afrika

Juli                   en bok om vänskap

Augusti           en bok från ens eget födelseår

September     en bok som adresserar en aktuell samhällsfråga

Oktober          en bok som nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomsbokspris

November      en debutant 2018

December      läsning med jultema!

Blir du nyfiken på utmaningen och vill se vad andra läser och tänker om det de läser? Gå då med i gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen på facebook. Om du lägger ut din läsning i andra sociala medier rekommenderar de att du använder hashtaggen #bou18.

Här kan du även inspireras av 2017 års lista med utmaningar.

2017

Trevlig läsning!

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, bibliotek, elever, Föräldrar, Författare, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, läsfrämjande, läsning, Språkutveckling

Att kommunicera sina känslor är att förstå sina känslor

Alla har vi nog burit på en hemlighet, något skamfullt som vi inte velat berätta om för någon… Något som gett en molande värk i magtrakten, och som bränt som eld i oss så fort vi kommit att tänka på det. Om vi till slut vågat berätta hemligheten så lättar värken… Känslan av skam och skuld förvandlas till något annat, kanske ledsenhet eller bara lättnad. För i en annan människas lyssnande kan det svåra, läskiga eller pinsamma plötsligt framstå som ok, naturligt, inte så farligt eller till och med komiskt.

Kanske har du någon gång känt dig orättvist behandlad av en annan människa. Någon som har sårat dig eller förbisett dig i ett sammanhang där du förväntade dig att bli sedd. Kanske har du blivit avbruten, nonchalerad eller kränkt på något sätt, av en människa som du trodde räknade med dig. Känslorna som kan uppstå i det läget kan likna sorg, ensamhet, uppgivenhet eller oro. Och känslan tenderar att etsa sig fast inuti, växa och gro så länge som den är outtalad. Känslan kan till och med växa sig så stark att den påverkar din världsbild, din självkänsla och identitet. ”De där personerna säger alltid så elaka saker”, ”Sådana människor går inte att lita på”, ”I den verksamheten bryr man sig inte om att lyssna på sådana som mig” eller ”Jag är obetydlig och ingen bryr sig om mig” kan bli till mantran eller ”sanningar”.

Att kunna kommunicera och uttrycka sina känslor och bli förstådd är oerhört viktigt för att kunna må bra, utvecklas och lära sig. Men också för att skapa en positiv och sund självbild. Därför måste alla barn och unga ges ett språk för att uttrycka sina känslor, få ett sammanhang att uttrycka dem i, och en mottagare som lyssnar och försöker förstå dessa känslor.

När jag arbetar med lärandefrågor och barnhälsofrågor är barnets möjlighet att uttrycka känslor ofta i fokus. När ett barn mår dåligt, inte lär som förväntat, agerar ut, mobbar har beteenden som utmanar eller liknande, är det viktigt att fundera över frågor såsom:

Kan barnet uttrycka sina känslor?

Får barnet gehör för sina känslor?

Finns det vuxna som intresserar sig och bekräftar barnets känslor?

Gör sig barnet förstådd när hen uttrycker sina känslor?

När vi uttrycker våra känslor för en lyssnande mottagare, så kan denne mottagare hjälpa oss att förstå vad det är vi känner. En stark och kraftfull känsla kan skrämma oss och väcka ångest, men genom att uttala och beskriva känslan avdramatiseras den. Om vi möter bekräftelse och acceptans kring känslan blir den ok. Det är naturligt att känna ilska ibland – alla gör det. Det är normalt att känna bedövande sorg – det tillhör livet. Och så vidare…

När barn som tidigare inte kunnat uttrycka sina känslor plötsligt får den möjligheten, börjar de också förstå sina egna känslor och känna igen dem. Och då behöver de inte bli rädda när känslorna kommer. Att uttrycka känslor kan ske på olika sätt, med ord, bilder, tecken, gester, kroppsspråk eller andra kommunikationssätt. För en gångs skull är HUR mindre viktigt än ATT. Det viktigaste är ATT barnet kommunicerar känslorna, inte HUR det görs.

 

Lämna en kommentar

Filed under Förskola, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, kommunikationsklass, språk, språkklass, Språkutveckling

Strategier & Cirkelmodellen (Didaktorn)

Att som elev ha tillgång till kvalitativa och adekvata strategier, strukturer, metoder och modeller i processen att lära sig lära spelar en avgörande roll för elevens motivation och akademiska självkänsla. Med syfte att utveckla sina förmågor och kunskaper så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål kan eleven med hjälp av dessa på ett mer strukturerat sätt ta sig an lärandet.

Skollagen

Läroplanen ger uttryck för en mängd olika förmågor och kunskaper som eleverna ska utveckla. För att ge dem möjlighet att utveckla dessa är det av stor vikt att vi i förskolan och skolan ger dem tillgång till olika verktyg som på olika sätt kan ge dem nycklar till lärandet. Det är alldeles för vanligt att barn och elever inte tror på sina förmågor och på grund av detta inte heller väljer att använda hela den kompetens de faktiskt besitter (Bjar & Frylmark, 2009). En undervisning som ger elever möjlighet att befinna sig i den proximala utvecklingszonen har, genom forskning och beprövad erfarenhet, konstaterats behöva vara kontext rik och kognitivt utmanande. För att vara tillgänglig för alla elever kräver den en medveten stöttning, adekvata och relevanta strukturer och strategier, t ex i form av språklig stöttning och en hög grad interaktion. Detta innebär att undervisningen betonar läsning, skrivning, muntlig framställning och lyssnande och ger stödjande visuella och språkbärande strukturer. En återkommande formativ bedömning av elevens ämnesspråkliga kunskaper i kombination med flera träningstillfällen är ytterligare framgångsfaktorer.

PZD

Forskning och beprövad erfarenhet visar att det inte finns någon specifik strategi, struktur, metod, undervisningssätt eller särskilt material som, i sig självt, utvecklar barns och elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Alla pedagoger och lärare har olika färdigheter som i kombination med olika elevgrupper, i olika lärmiljöer, får olika effekt på barnens och elevernas lärande. Det finns därför inga garantier för att något specifikt undervisningssätt kommer att leda till de önskade resultaten. Det är istället förhållningssättet samt det medvetna och strukturerade språkarbetet…som är avgörande. (Stödmaterial för rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, 2012).

Som pedagoger i förskola och skola måste vi vara medvetna om vikten av användning av olika språk- och kunskapsutvecklande verktyg och därför återkommande fundera över och diskutera hur vi arbetar språkutvecklande, varför vi gör som vi gör och vilka effekter vi förväntar oss av vårt pedagogiska och didaktiska arbete. Varje dag möter våra elever uppgifter och utmaningar där de ska söka, välja, bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi kanske gett dem möjlighet att lära sig hur det gör detta tillsammans (Körling). Vilka strategier, strukturer, metoder och modeller behöver då våra barn och elever för att utveckla sina språkliga förmågor så långt som möjligt? Hur går vi tillväga när vi modellar olika strategier nödvändiga för t ex grupparbeten, skrivande av olika texttyper eller läsförståelsestrategier nödvändiga i matematik?

Hur väljer vi då rätt strategier, strukturer, modeller och metoder?

Forskning visar att de, för att utveckla elevens språkliga förmåga, måste:

  • vara relevanta i förhållande till elevens behov
  • vara relevanta i förhållande till undervisningens fokus
  • innehåller tydliga stödstrukturer
  • har som mål att utveckla elevens självständighet och tillit till sin egen förmåga

Om vi har valt strategier, med utgångspunkt i ovanstående, blir de med större säkerhet en tillgång för lärandet genom att de blir tillgängliga och igenkännbara för alla elever. Genom att de möjliggör och skapar en delaktighet och självständighet för alla leder de i nästa steg till en större likvärdighet.

För att göra rätt val måste vi återkommande ställa oss följande frågor:

  • Vad är målet och syftet med de strategier vi väljer att använda?
  • Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi använder för att främja våra elevers lärande?
  • Vilka strategier, metoder och material borde vi fortsätta med och vilka borde vi sluta med?
  • Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder och material?
  • Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?
  • Vilka strategier och förmågor vill vi se användas i elevernas arbeten?
  • Vilka strategier och förmågor förväntar vi oss att de ska ha med sig från årskurs till årskurs?
  • Vilket ämnes- och resonemangsspråk behöver eleverna för att kunna använda och utveckla dessa strategier och förmågor?
  • Hur ger vi eleverna tillgång till de strategier de behöver?

Under bokmässan 2017 utmanades jag genom att bli intervjuad för URs podcast Didaktorn av Nathanel Derwinger. Intervjun fokuserade Cirkelmodellen.

EE UR

I intervjun berörs vikten av medvetenhet och ett pedagogiskt och didaktiskt förhållningssätt till de verktyg jag väljer att använda i min undervisning. Jag har, utifrån mina egna erfarenheter av modellen i samverkan med elever och pedagoger, kommit att se på cirkelmodellen som något mer än en modell. Jag vill snarare förhålla mig till den som ett förhållningssätt. Detta då jag ser cirkelmodellen som mer av ett sätt att förhålla sig till olika elevers olika behov av strategier, strukturer, modeller och metoder för att ta sig an den process som lärandet och kunskapsutvecklingen innebär. I intervjun delar jag med mig av tankar kring hur cirkelmodellen som förhållningssätt utmanar elevers lärande genom att öka motivation, akademisk självkänsla men också tanken kring olika verktyg för en kvalitativ språk- och kunskapsutveckling.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen som förhållningssätt involverar processer där flera olika verktyg för lärande används för att ge elever tillit till sin egen förmåga och modet att utmana sig själva vidare. Som lärare måste jag fundera över vad jag har för önskad effekt med min undervisning- vilka olika strategier behöver de elever jag faktiskt har i mitt klassrum här och nu. All användning av pedagogiska och didaktiska strukturer kräver engagemang men kanske framförallt också mod att som pedagog befinna sig i lärandegropen. Beroende på vilken zon våra elever befinner sig i under lärandet möter de på olika sätt det läskiga i att vara lärandegropen. En av förutsättningarna för en framgångsrik undervisning är att eleverna lär sig att lära. En ytterligare förutsättning är att jag som pedagog återkommande också utmanas i att lära mig lära och att även jag vågar vara i lärandegropen. Då kommer också eleverna våga sig ner i den.

 

Lämna en kommentar

Filed under Grundsärskola, grundskola, läs- och skrivutveckling, Lgr11, Språkutveckling

Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, begrepp, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, lärare, läsförståelse, pedagog, samla ord, Språkutveckling, strategier för språk, Textförståelse, undervisning, utbildning

Behöver barn med annat modersmål få en ”tidig start”?

Ofta får jag höra att barn med annat modersmål än svenska behöver få en tidig start för att språkinlärningen på andraspråket ska lyckas. Man vill trycka på att modersmålsundervisning bör starta redan i förskolan, och då funderar jag på vad man egentligen menar med en ”tidig start”?

Redan på 70-talet visade forskning att de barn som började få undervisning i andraspråket tidigt INTE lärde sig bättre än de som började ett par år senare. Barn lär sig visserligen språk snabbare i tidig barndom än senare i livet, men det är viktigt att skilja på undervisning och annan språkexponering. Barns effektivitet i språkinlärning gäller i meningsfulla och naturliga sammanhang, tillsammans med nära och kära, där upplevelser och interaktion skapar möjligheter för barnet att själv bidra och använda språket. Inlärning av modersmål och främmande språk sker på olika sätt i hjärnan. Barn lär sig språk generellt genom att befinna sig i en rik språkmiljö. Men i inlärning av modersmålet är det främst procedurminnet som är aktivt, samt andra delar av hjärnan som kontrollerar tal, rörelse och balans. Inlärning av andraspråket kräver engagemang från det deklarativa minnet samt hippocampus.

Den tidiga starten åsyftar just den rika språkmiljön, att barnet i meningsfulla situationer och i relation med nära och kära få möjlighet att tillsammans sätta ord på sin omgivning och de upplevelser man är med om. Små barn ska inte ”undervisas” i språk, det ger inte bättre effekt på deras språkinlärning än vad naturlig exponering ger. Snarare tvärtom. Ofta hänvisar ”experter” till det tidiga språkbadets betydelse, att barnet får vara i språket hela sin vakna tid och i alla sammanhang som barnet vistas i. Det gäller för såväl förstaspråk som för andraspråk. Det allra viktigaste för barn med annat modersmål är självklart att modersmålet får tid och utrymme att växa sig starkt. Och att förskolan erbjuder en rik språkmiljö istället för modersmålsundervisning.

I förskolan vistas barn med annat modersmål i en miljö där deras naturliga förmåga att lära sig språk ska utnyttjas. Se till så att barnet får möjlighet att skapa relationer, med vuxna och med andra barn. Sätt ord på alla de lustfyllda och meningsfulla aktiviteterna som barnen är med om under dagarna. Barnets språktillägnande förmåga kommer till sin rätt när barnet får höra massor av språk, får använda massor av språk, och när språket och det man talar om intresserar och engagerar barnet. Barn lär sig bäst när de inte tänker på att de lär sig språk. Kanske gäller det även för vuxna. Undervisning i språk är mindre effektivt än att erövra språket i samspel med en omgivning som inkluderar, och är viktig att förstå och göra sig förstådd i.

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser