Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

• Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
• Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
• Sammanställning av kartläggning
• Analysfrågor till undervisningen
• Kopieringsunderlag
• Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

• god generell språklig förmåga
• fonologisk medvetenhet
• goda kunskaper om bokstäver
• språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

• Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
• identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
• Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Annons

Kunskapskrav i läsförståelse åk 1

I juni 2015 gav Regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag till Kunskapskrav i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1 inom grundskolan, sameskolan och specialskolan. Kunskapskravet för lägsta godtagbara nivå för läsförståelse i årskurs 1 har tagits fram med utgångspunkt i det centrala innehållet och nuvarande kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan.

Kunskapskravet i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för åk 1 har sin bakgrund i de sjunkande svenska resultaten i läsförståelse i de internationella studierna. Den senaste PISA-undersökningen (2012) visar att den svenska skolans resultat i läsförståelse och matematik fortsätter sjunka. Vidare visar skolverkets betygsstatistik från läsåret 2014/15 att allt fler elever inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Resultaten på de nationella proven i åk 3 (2014) visar att många elever inte når upp till kravnivån i svenska och matematik. Skolverkets statistik (2014) bekräftar också att åtgärdsprogrammen ökat i antal. Samtidigt visar PISA och ytterligare studier att skillnaderna i skolresultat mellan skolor fortsätter att öka.

Regeringen anser att en kontinuerlig och systematisk bedömning, uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling av stor vikt för att tidigt kunna identifiera de elever som är i behov av särskilda anpassningar eller särskilt stöd. Detta är också avgörande föra att identifiera de elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Regeringen anser att tillämpningen av nationellt fastställda bedömningsstöd och kunskapskrav bör främja en likvärdighet i lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper.

Förslaget har utvecklats parallellt med och i förhållande till det kommande obligatoriska bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i åk 1-3.

”Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven visar begynnande läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor. Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och tankar som texter väcker och relatera till egna erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan eleven uppmärksamma när det uppstår problem med förståelsen i läsingen av ord eller sammanhang och visar det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv.”

Syftet är att kvalitetssäkra barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och materialet kommer med stor sannolikhet också ha en koppling till den Läsa-skriva- garanti som ska tas fram till 2017.

Skolverkets förslag finns nu till påseende för lärare, rektorer och annan skolpersonal och fram till den 30 november 2015 finns även möjlighet att lämna synpunkter på materialet.

Att som lärare och arbetslag, tillsammans med rektor och annan personal, ha möjlighet att ta del av och utvärdera Skolverkets förslag på kunskapskrav ska ses som en chans att påverka ett material som kommer ha stor påverkan på den vidare undervisningen och bedömningen av elevers språk-, läs- och skrivutveckling under lågstadietiden. Jag vill här utmana era skolor att nyttja möjligheten!

 

Bedömningsstöd Läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3

Inför 2014 fick Skolverket regeringsuppdraget att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Materialet kommer att publiceras på bedömningsportalen på Skolverkets webbplats i juni 2015. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3 utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Regeringen kan komma att fatta beslut i juni 2015 om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden i årskurs 1 från och med 1 juli 2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda.
Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ska kunna användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling redan i åk 1 med syfte att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Materialet kan också vara ett stöd för att se när en elev har kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Materialet är nära kopplat till  Nya språket lyfter och bygger på samma forskningsbakgrund som detta. Dessutom använder båda materialen samma avstämningspunkter och bedömningsstödet utgör därför en konkretisering av NSL. Bedömningsstödet relaterar också till skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock inte möjligt att med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna. Materialet avser ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare i och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaning.

Materialet ska användas i åk 1-3 och vid 1-2  tillfällen per termin fram till hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska bedömningsstödet användas och pröva mot avstämning C- detta för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. I nästa steg genomförs sedan de Nationella Proven under vårterminen. Genom användningen identifieras kritiska punkter i elevens läs- och skrivutveckling samt att ett stöd ges i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling.

Det är viktigt att vara medveten om att materialet prövar smalare än alla kunskapskrav och smalare än nationella proven. Vid framtagandet av materialet har ansvariga tagit ställning till vad som anses rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. I förhållande till Nya språket lyfter bedömer materialet under årskurs 1 följande: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt alla delar av avstämning A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar måste göras. Materialet innehåller också:

• lärarinformation med relevant forskning, vad uppgifterna prövar relation till kursplan med kunskapskrav
• handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
• elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
• underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning
• stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling
• två sammanställningsblanketter (Hur går vi vidare?) i förhållande till A-C.

Angeläget är att materialet används som ett bedömningsstöd av utbildade lärare och inte som ett undervisningsstöd. Detta material får inte bli det nya lågstadiet- som sagt det prövar mycket smalare. En ytterligare fundering kan gälla huruvida bedömningsmaterialets användande resulterar i en ökad efterfrågan på speciallärare/specialpedagoger istället för att vi använder materialet som ett stöd för att analysera och utveckla den egna undervisningen. Analysen är till för att ge läraren möjlighet att ytterligare utveckla sin undervisning samt att tillse att eleven får de anpassningar, stöd och utmaningar hen har rätt till.

Läslyftet- så här tänker vi!

I dagarna två har jag besökt Högskolan i Dalarna i Falun och fått möjligheten att föreläsa om bland annat vårt läslyftstänk för deltagarna i Skolverkets processledarutbildning (inom utprövningsomgången av Läslyftet) och för förvaltningsrepresentanter för kommuner i Dalarna. Bildspelet hittar ni här.

I Halmstad kommun finns 35 skolor. Till hösten 2015 har två skolor (fem skolenheter) beviljats statsbidrag. Dessa två verksamheter kommer ha en viktig roll och vara en god hjälp i att utveckla och förfina processerna kring organisationen ytterligare. Bland övriga skolor avser de flesta påbörja deltagandet under läsåret 2016/17.

Ursprungligen planerade Halmstad kommun att ta del av Läslyftet under förutsättning att statsbidrag beviljades. När det blev klart att fler kommuner/huvudmän hade sökt statsbidrag för handledare inom Läslyftet än statsbidraget räckte till blev det viktigt att tänka om.

Ju mer tanke som ägnades åt situationen desto tydligare blev det att Läslyftet måste flätas samman med det redan pågående kvalitativa språkutvecklingsarbetet. Arbetet skolorna redan gör för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt- ett deltagande i Läslyftet får inte vara målet i sig. Läslyftet blir ett väsentligt verktyg i det fortsätta arbetet att utveckla verksamheten och nå målen och det blev plötsligt påtagligt att statsbidraget inte kan vara en förutsättning för arbetet. Det statsbidrag vi erhåller blir däremot ”grädden på moset”- men utvecklingsarbetet måste bedrivas oavsett.

Genom att se Läslyftet som en resurs i det språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete som pågår vill vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som man blir färdig med. Det material som finns och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen ska givetvis användas i ett långsiktigt perspektiv. Intentionen är att använda materialet så länge det finns att tillgå.

Varje verksamhet inleder arbetet med att formulera ett nuläge med utgångspunkt i det pågående systematiska språkutvecklingsarbetet, den verksamhetsspecifika handlingsplanen, verksamhetsrapporten, elevers kunskapsresultat, strategiplan för skolbibliotek m.m. Vidare stöd fås i Skolverkets diskussionsunderlag. Nulägesanalysen ligger till grund för att identifiera behov och utmaningar samt hur Läslyftet ska användas som en resurs i det vidare utvecklingsarbetet men också vilken modul som blir lämplig att starta med.

De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan till viss del påverka tempot själva. Utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera. Rektorer ser flera fördelar i att kunna vara mer flexibla avseende uppstart och genomförandetakt- allra helst i förhållande till den ”lyfttrötthet” som finns.

Inom kommunen finns flera professioner som kommer att verka som handledare; förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt lärare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar de regionala kommunerna/huvudmännen att starta en regional handledarutbildning i samarbete med RUC och Halmstads högskola. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015.

En utmaning är att organisera för t ex modersmålslärarnas deltagande. De spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet men begränsas av att befinna sig i en annan typ av organisation. Ett första steg i att möjliggöra modersmålslärarnas deltagande är rent organisatoriskt och schemamässigt, vilket innebär att en kommungemensam tid för arbetet med Läslyftet kan bli nödvändig.

Hitintills har den för oss största utmaningen varit den tankevända där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras. Rådet till huvudmän som funderar kring ett deltagande i Läslyftet utan statsbidrag är att de bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. För vidare stöd och tankar kring hur ett arbete med Läslyftet, som övergripande arbetsområde eller som hos oss- som en resurs i det pågående språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet har Skolverket publicerat en del stödmaterial på Läs- och skrivportalen. Här finns också en artikel i vilken barn- och ungdomsförvaltningens tankar beskrivs lite närmare.

Var fjärde elev har rätt till modersmålsundervisning

Skolverkets officiella statistik visar att innevarande läsår är 225 497 grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning. Siffran motsvarar ca 24% av alla elever, och har ökat stadigt de senaste åren. År 2009 var motsvarande siffra ca 18%. De vanligaste språken på nationell nivå är arabiska och somaliska. I Halmstad är arabiska, albanska, turkiska, bosniska och serbiska de största språken.

Enligt Skolverket är det stor variation mellan kommunerna hur många av de berättigade eleverna som väljer att ta del av undervisningen. I en fjärdedel av kommunerna deltar över 50%, men i vissa kommuner deltar knappt 30%. Samtidigt vet vi att eleverna som deltar i modersmålsundervisning får genomgående bättre skolresultat än elever som ej deltar.  

Med anledning av detta tänker jag att man bör föra ett resonemang kring hur det ser ut i den egna kommunen – och varför. Hur många elever väljer att delta i modersmålsundervisningen? Hur kan man öka den andelen? Hur kan man stärka språken, lyfta statusen och stötta modersmålslärarna i deras arbete? Hur kan man optimera förutsättningarna för de flerspråkiga eleverna? Hur ser det ut med studiehandledningen i kommunen? Och hur påverkas elevresultaten av denna samlade bild?

Självklart måste ett problematiserande kring detta göras på varje skolenhet, men också centralt i kommunen. Analys och åtgärd kring dessa frågor bör vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Det vore också bra att titta på det i relation till hur man ger introduktionsstöd och modersmålsstöd/träning i förskolan. Kan det finnas en koppling mellan tidigt insatt stöd och hög andel elever som väljer att ta del av modersmålsundervisningen? Kan det vara så att de kommuner som satsar på introduktionsstöd och modersmålsstöd i förskolan lägger mindre resurser på studiehandledning i de senare åren?  

Unik databas inkörsporten till ny forskning om förskolan

Databasen Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) samlar ny och kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg. Databsen för skandinavisk forskning om förskolan riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och av utveckling inom förskola och pedagogisk omsorg – förskollärare, studenter, forskare, förskolechefer och handläggare. Politiker som vill hålla sig uppdaterade om fältet eller som behöver betydelsefulla bidrag för sitt politiska uppdrag är också en viktig målgrupp.

Databasen för skandinavisk forskning om förskolan är för många pedagoger, förskolechefer och rektorer en doldis. Det är inte alldeles känt vilken resurs den kan vara för de inom verksamheterna pågående utvecklingsprocesserna.  Databasen tillhandahåller en mängd aktuella och relevanta forskningsstudier, kvalitetsgranskade och kategoriserade, av vikt för ett pedagogiskt arbete med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet.

I nuläget finns totalt 431 publikationer, alla publicerade mellan 2006 och 2013, presenterade i den nordiska databasen för skandinavisk forskning på förskoleområdet. Förskoledatabasen uppdateras en gång per år och även 2014 års uppdatering av databasen visar att forskning på förskoleområdet ökar. Studierna är gjorda i de Skandinaviska länderna och läsandet och användandet underlättas av de lättillgängliga svenska sammanfattningarna som finns av alla databasens publikationer.

Nyligen publicerades de publikationer som under 2013 samlats in, kvalitetsgranskats och kategoriserats. Hela 78 publikationer visade sig vara relevanta för databasen. Av dessa 78 bedömdes 50 publikationer ha tillräckligt hög kvalitet utifrån ett antal givna kriterier för att tas med i databasen.

Skandinavisk forskning inom det specifika området ökar successivt och i Norge är detta särskilt tydligt. Antalet relevanta publikationer för förskoledatabasen ligger kvar på en hög nivå. Från att tidigare ha publicerats mellan 50 och 55 relevanta studier per år så har det de tre senaste åren publicerats mellan 70 och 80 relevanta studier per år. Av 2014 års uppdatering utgår 44 procent av studierna från svensk forskning. Här räknas också förskoleklassens verksamhet in.

För att göra databasen ytterligare användarvänlig och sökbar kategorisera studierna. Det finns t ex kategorier för vad som undersöks och vilka metoder som använts. De vanligaste ämnesorden för publikationerna i databasen är: inlärningsprocessen, interaktion, lek, fysisk miljö och social kompetens. I årets uppdatering kategoriseras delvis utifrån följande ämnesord:

• fysik miljö (9st)
• lek (11st)
• bedömning (15st)
• specifikt fokus på förskoleklassen och då mer specifikt på meningsskapande i naturvetenskap, förskolans lärandekulter samt skrivande (26st)

2014 års uppdatering visar också att utformning av miljö påverkar barns lek och välmående. En studie undersöker vilken effekt kvaliteten på svenska förskolors utomhusmiljö har på barns hälsa och trivsel. Enligt studien kan kvalitet på utomhusmiljön värderas utifrån olika aspekter som t.ex. antal träd och hur stor förskolans utomhusmiljö är.

Oavsett vilket fokus- eller ämnesområde förskolans eller förskoleklassens arbete i nuläget kretsar kring finns det stor möjlighet att här hitta studier som är av intresse för verksamhetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete.

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.

 

Skolverkets material- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Att övergångar och överlämningar av barn och elever är ett viktigt fokus och ett utvecklingsområde blev tydligt i arbetet med att utveckla en rutin för att systematiskt kvalitetssäkra arbetet med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (se tidigare inlägg).

Detta har även Skolverket uppmärksammat vilket resulterat i det nyutkomna materialet   Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Materialet syftar till att lyfta fram hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

Skolverket inleder materialet med att konstatera att det alltid föreligger en risk att viktig information går förlorad då ett barn eller en elev byter skola eller skolform. Detta kan påverka alla barn och elever men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att en övergång, ett byte, fungerar är avsevärt viktigt för en god skolgång vilket gör rutiner och arbetssätt som underlättar just dessa betydelsefulla.

Många barn är med om minst sex övergångar under sin skoltid och detta inom fyra olika skolformer; förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. För de allra flesta barn är dessa enkla och rutinmässiga men för andra kan de vara med genomgripande, t ex vid övergång från grundskola till grundsärskola.

Vid de olika övergångarna lämnas olika mängd, olika kvalitativ information över och olika övergångar kan därför vara mer eller mindre likvärdiga.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

En likvärdig utbildning- Lgr 11

En av de mer kritiska övergångarna äger rum mellan åk 3 och åk 4. Denna övergång innebär många gånger nya och fler lärare än tidigare. Många gånger pratar vi om ”the fourth grade slump”- det faktum att många elever får svårigheter då arbetstyngden ökar och undervisningen utgår från mer textintensiva läromedel och samtidigt ställer större krav på kognitiva förmågor.

Övergången till åk 7 ökar även den komplexiteten, både för elever och föräldrar och skolgången ställer högre krav på ett högt tempo och ett eget ansvarstagande. Den allra mest komplexa övergången med störst informationsbortfall sker mellan högstadiet och gymnasiet då eleverna sprids till ett större antal olika skolor.

Många gånger har specialpedagogen en betydelsefull funktion som övergångssamordnare när det gäller att skapa en samlad bild av behoven i avlämnande och mottagande elevgrupp. För att kunna erbjuda eleverna en tillgänglig undervisning redan vid terminsstart krävs en god framhållning och en kvalitativ överlämning.

Som tidigare nämnts är övergångarna oproblematiska för de allra flesta av våra elever. Dock finns det de elever som är extra sårbara och utsatta där det är extra viktigt att övergångarna sker på ett genomarbetat sätt för att de ska få likvärdiga möjligheter att nå läroplanens mål. Grupper som särskilt är att beakta är t ex barn med placering inom samhällsvård, nyanlända och elever i grund- eller gymnasiesärskolan men även elever med särbegåvning.

Enligt stödmaterialet har tre faktorer visat sig extra framgångsrika vid övergångar:

• ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan/skolan och vårdnadshavare
• betydelsen av samverkan och synkronisering
• dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå

Att den information som överlämnas behöver utformas på ett professionellt sätt med fokus på barnets förutsättningar syftar till att ge barnen möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumentationen får aldrig utgöras av en ”problemlista” där individerna benämns utifrån sina svårigheter eller behov.

Materialet är uppdelat i sju olika kapitel som berör övergångar på olika sätt, bl a innehåller det olika viktiga steg vid framtagande av centrala riktlinjer, förslag på rutin för avlämnande och mottagande skola samt ett avsnitt som förtydligar sekretessen i samband med övergångar. Längst bak i materialet finns flera bilagor som visar på möjlig arbetsgång, riktlinjer och modell för övergång och mottagande inom de olika skolformerna.

Vid arbetet med rutiner kring övergångar och överlämningar är det extra intressant att diskutera:

• Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
• Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?

Överlämningar- återkommande & avsevärt viktiga

Att organisera för överlämning av information kring barn och elever vid övergångar mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-åk 1 och vidare vid stadiebyten upp genom elevens skolgång är inget nytt under solen. Som en rektor sade vid ett tillfälle: ”Men det har vi ju jobbat med sedan 1980-talet!”. Och visst är det så- överlämningar har länge varit ett fokus i slutet av vårterminen. Frågan vi dock måste ställa oss är HUR vi överlämnar information och vilken information det faktiskt är vi väljer att överlämna kring barn och elever. Vad är egentligen viktigt att tänka på?

När barn och elever byter verksamhetsform föreligger alltid risken att viktig information faller mellan stolarna. Detta informationsbortfall påverkar alla elevers lärande, men framförallt de barn och elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att överlämningen och mottagandet fungerar är en mycket betydelsefull faktor för individens fortsatta skolgång- både ur ett individ- och ur ett grupperspektiv.

Överlämningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan våra verksamheter, men vi måste lyfta blicken och se de stora kvalitativa skillnader som dessa innebär avseende innehåll. Den information som anses ha god relevans kan variera stort mellan olika verksamheter och också mellan avlämnande och mottagande pedagoger/lärare. Innehållet som överlämnas kanske inte alls är det som anses viktigt av mottagaren och tvärtom. Kvaliteten i det innehåll som lämnas över varierar stort och utgör generellt ett stort utvecklingsområde.

Vid varje pedagog- eller lärarbyte, vid t ex avdelnings-, årskurs- eller skolbyte, föreligger alltid en risk att barn och elever pausas i sitt lärande (Hattie, 2012). Detta beror till stor del på att det ofta tar tid för den nya pedagogen/läraren att lära känna barnet/eleven för sina syften, dvs lärarens syn på lärande, samt att skapa sig en bild av barnets/elevens kunnande. Om den mottagande pedagogen/läraren istället, genom en medveten och kvalitativt genomförd överlämning, får ta del av hur den tidigare undervisningen sett ut, vad som gynnat elevens och gruppens lärande, var gruppen befinner sig i sitt lärande och hur elevernas/gruppens styrkor respektive utvecklingsbehov ser ut, skulle den mottagande läraren och pedagogen redan vid uppstart kunna inleda en adekvat undervisning- som också ger möjlighet att utmana och möta gruppens och individernas olika behov.

Varje verksamhet måste ställa sig frågan ”Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?” för att vidare kunna utveckla och utmana sitt arbete med detta. När detta är identifierat börjar processen kring att identifiera vilket innehåll som anses vara kvalitativt och fylla avsedd funktion vid överlämningar.

Genom att påbörja överlämningsarbetet redan en tid innan det faktiska överlämnandet och mottagandet ska ske ger mottagande pedagog/lärare möjlighet att planera den första undervisningen med utgångspunkt i kunskaper kring elevens/gruppens tidigare kunskaper och förmågor samt med stöd av hur gruppen tidigare undervisats. Traditionen kring överlämningar bjuder ett starkt individfokus, ett fokus som ibland tenderar falla över i ett alltför stort fokus på individens svårigheter och behov. Idag behöver vi utmana vår tanke kring överlämningar med att även fundera kring hur vi lämnar över information kring den undervisning eleverna mött och tagit del av. Vilka strategier, metoder och material har fungerat väl i den aktuella gruppen och hur kan jag som mottagande lärare nyttja denna information för att så snart som möjligt vid terminsstart kunna möta eleverna där de befinner sig? Att som mottagande lärare möta den nya gruppen elever med kunskap om vilka strategier de tidigare använt vid läsförståelse i No eller So kan ha en avgörande betydelse för elevernas uppstart och fortsatta lärande.

Hattie menar att det för alltför många lärare tycks vara ett hederstecken att avfärda tecken på progression från tidigare lärare och därför blir det istället en paus i elevens progression varje gång hon kommer in i en ny klass eller skola då läraren värderar nivåerna hos den nya eleven igen. Sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren beror med all säkerhet till lika stor del på att den nya läraren tenderar hålla tillbaka elever då de omvärderar elevers kunskaper. För en lärare innebär detta ofta ”börja från början eller en nystart medan eleverna hamnar i ett läge av repetition. (Hattie, 2012).

 

Följande frågeställningar, som är tagna ur Stödmaterial för Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (Halmstad kommun) kan vara av vikt att ställa sig vid arbetet med överlämningar:

• Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
• Vilken information behöver jag som mottagande pedagog/lärare kring barn/elevers språk-, läs- och skrivutveckling för att kunna anpassa miljö och undervisning med utgångspunkt i gruppens gemensamma behov?
• Vilken information vill jag som överlämnande pedagog/lärare lämna ifrån mig med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling, både ur ett grupp-, individ- och undervisningsperspektiv?
• Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?
• Hur samverkar överlämnande och mottagande pedagog/lärare för att skapa en röd tråd i barns/elevers lärande?
• Hur organiseras överlämningarna/mottagandet på skolan?
• Vilka forum för överlämning/mottagande finns?
• Hur omvandlar vi den överlämnade informationen till praktiskt pedagogik direkt vid terminsstart?

I materialet Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling går det att läsa mer om överlämningar och mottagande och systematiskt kvalitetssäkringsarbete ur ett språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete.

Även om sommaren känns långt borta är det i allra högsta grad dags att börja fundera över hur vi kan kvalitetssäkra och systematisera barns och elevers övergångar till nya verksamheter ur ett språk-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv- och givetvis även ur andra i detta läge viktiga perspektiv!

 

Den svenska skolan för nyanlända

Nyanlända barn, elever och vårdnadshavare behöver information om hur skolväsendet fungerar i Sverige. Med utgångspunkt i detta har skolverket tagit fram en flerspråkig webbplats – Om svenska skolan – som kortfattat förklarar hur det svenska skolsystemet är uppbyggt. På webbplatsen finns informationsmaterial i form av t ex texter och filmer.

Skolverket har nyligen även publicerat materialet Den svenska skolan för nyanlända– en broschyr som syftar till att ge nyanlända barn, elever och deras vårdnadshavare viktig information kring det svenska skolsystemet. Materialet är också ett viktigt material för huvudmän, rektorer, förskolechefer och lärare i den obligatoriska skolan, förskolan och gymnasieskolan då det kan ge ett bra underlag för dialog med elever och vårdnadshavare med annat modersmål. De olika broschyrerna kan beställas eller laddas ned gratis. Broschyrerna på svenska och de om grundsär- och gymnasiesärskolan går endast att ladda ned som PDF.

Materialet finns idag på albanska, arabiska, persiska, polska och somaliska, thailändska samt på svenska och översättning pågår till engelska, dari, franska, kurdiska (sorani och kurmandji), pashto, serbiska och tigrinja. Informationen är kortfattad och kan behöva kompletteras vid dialog med vårdnadshavare och elever.

Materialet är ett bra underlag för dialog även med elever och familjer som varit i Sverige en längre tid då det innehåller de verksamhetsspecifika ord och termer som många gånger kan vara svåra att tolka på svenska.

Lärare i förberedelseklass i Halmstad kommun uttryckter vikten av medvetenhet om att samtal och diskussioner utifrån materialet kan behöva stöd av modersmålslärare eller tolk då de verksamhetsspecifika begreppen håller en relativt hög nivå på alla de olika språken. Vi kan inte räkna med att alla barn, elever och föräldrar har tillgång till ett skolspråk innehållande aktuella och, till viss del, kulturspecifika begrepp.