Tag Archives: skolverket

Kunskapskrav i läsförståelse åk 1

I juni 2015 gav Regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag till Kunskapskrav i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1 inom grundskolan, sameskolan och specialskolan. Kunskapskravet för lägsta godtagbara nivå för läsförståelse i årskurs 1 har tagits fram med utgångspunkt i det centrala innehållet och nuvarande kunskapskrav i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan.

Kunskapskravet i läsförståelse för svenska och svenska som andraspråk för åk 1 har sin bakgrund i de sjunkande svenska resultaten i läsförståelse i de internationella studierna. Den senaste PISA-undersökningen (2012) visar att den svenska skolans resultat i läsförståelse och matematik fortsätter sjunka. Vidare visar skolverkets betygsstatistik från läsåret 2014/15 att allt fler elever inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Resultaten på de nationella proven i åk 3 (2014) visar att många elever inte når upp till kravnivån i svenska och matematik. Skolverkets statistik (2014) bekräftar också att åtgärdsprogrammen ökat i antal. Samtidigt visar PISA och ytterligare studier att skillnaderna i skolresultat mellan skolor fortsätter att öka.

Regeringen anser att en kontinuerlig och systematisk bedömning, uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling av stor vikt för att tidigt kunna identifiera de elever som är i behov av särskilda anpassningar eller särskilt stöd. Detta är också avgörande föra att identifiera de elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Regeringen anser att tillämpningen av nationellt fastställda bedömningsstöd och kunskapskrav bör främja en likvärdighet i lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper.

Förslaget har utvecklats parallellt med och i förhållande till det kommande obligatoriska bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i åk 1-3.

”Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven visar begynnande läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor. Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och tankar som texter väcker och relatera till egna erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan eleven uppmärksamma när det uppstår problem med förståelsen i läsingen av ord eller sammanhang och visar det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv.”

Syftet är att kvalitetssäkra barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling och materialet kommer med stor sannolikhet också ha en koppling till den Läsa-skriva- garanti som ska tas fram till 2017.

Skolverkets förslag finns nu till påseende för lärare, rektorer och annan skolpersonal och fram till den 30 november 2015 finns även möjlighet att lämna synpunkter på materialet.

Kunskapskrav åk 1

Att som lärare och arbetslag, tillsammans med rektor och annan personal, ha möjlighet att ta del av och utvärdera Skolverkets förslag på kunskapskrav ska ses som en chans att påverka ett material som kommer ha stor påverkan på den vidare undervisningen och bedömningen av elevers språk-, läs- och skrivutveckling under lågstadietiden. Jag vill här utmana era skolor att nyttja möjligheten!

 

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Bedömningsstöd Läs- och skrivutveckling i årskurs 1-3

Inför 2014 fick Skolverket regeringsuppdraget att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Betydelsen av att tidigt följa elevernas språk-, läs- och skrivutveckling finns tydlig angivet i regeringsuppdraget. Materialet kommer att publiceras på bedömningsportalen Skolverkets webbplats i juni 2015. Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för årskurs 1-3 utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Regeringen kan komma att fatta beslut i juni 2015 om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden i årskurs 1 från och med 1 juli 2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda.
bedstöd Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ska kunna användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få, eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling redan i åk 1 med syfte att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Materialet kan också vara ett stöd för att se när en elev har kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Materialet är nära kopplat till  Nya språket lyfter och bygger på samma forskningsbakgrund som detta. Dessutom använder båda materialen samma avstämningspunkter och bedömningsstödet utgör därför en konkretisering av NSL. Bedömningsstödet relaterar också till skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock inte möjligt att med hjälp av materialet säga att eleven har den eller de specifika svårigheterna. Materialet avser ge läraren ett underlag för att kunna gå vidare i och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaning.

Materialet ska användas i åk 1-3 och vid 1-2  tillfällen per termin fram till hösten i åk 3. Under hösten i åk 3 ska bedömningsstödet användas och pröva mot avstämning C- detta för att ha resterande del av åk 3 för att fokusera på insatser. I nästa steg genomförs sedan de Nationella Proven under vårterminen. Genom användningen identifieras kritiska punkter i elevens läs- och skrivutveckling samt att ett stöd ges i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling.

Det är viktigt att vara medveten om att materialet prövar smalare än alla kunskapskrav och smalare än nationella proven. Vid framtagandet av materialet har ansvariga tagit ställning till vad som anses rimligt att klara i åk 1 i förhållande till kunskapskraven. I förhållande till Nya språket lyfter bedömer materialet under årskurs 1 följande: hela avstämning A och ca 1/3 av avstämning B. Har eleven inte i slutet av åk 1 uppfyllt alla delar av avstämning A och en del av B så är det tydligt för skolan att insatser och anpassningar måste göras. Materialet innehåller också:

  • lärarinformation med relevant forskning, vad uppgifterna prövar relation till kursplan med kunskapskrav
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning
  • stöd i att bedöma en förväntad progression i en tillräcklig kunskapsutveckling
  • två sammanställningsblanketter (Hur går vi vidare?) i förhållande till A-C.

Angeläget är att materialet används som ett bedömningsstöd av utbildade lärare och inte som ett undervisningsstöd. Detta material får inte bli det nya lågstadiet- som sagt det prövar mycket smalare. En ytterligare fundering kan gälla huruvida bedömningsmaterialets användande resulterar i en ökad efterfrågan på speciallärare/specialpedagoger istället för att vi använder materialet som ett stöd för att analysera och utveckla den egna undervisningen. Analysen är till för att ge läraren möjlighet att ytterligare utveckla sin undervisning samt att tillse att eleven får de anpassningar, stöd och utmaningar hen har rätt till.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, bedömningsstöd, grundskola, läs- och skrivutveckling, regeringen, Skolverket, Språkutveckling

Läslyftet- så här tänker vi!

I dagarna två har jag besökt Högskolan i Dalarna i Falun och fått möjligheten att föreläsa om bland annat vårt läslyftstänk för deltagarna i Skolverkets processledarutbildning (inom utprövningsomgången av Läslyftet) och för förvaltningsrepresentanter för kommuner i Dalarna. Bildspelet hittar ni här.

I Halmstad kommun finns 35 skolor. Till hösten 2015 har två skolor (fem skolenheter) beviljats statsbidrag. Dessa två verksamheter kommer ha en viktig roll och vara en god hjälp i att utveckla och förfina processerna kring organisationen ytterligare. Bland övriga skolor avser de flesta påbörja deltagandet under läsåret 2016/17.

Ursprungligen planerade Halmstad kommun att ta del av Läslyftet under förutsättning att statsbidrag beviljades. När det blev klart att fler kommuner/huvudmän hade sökt statsbidrag för handledare inom Läslyftet än statsbidraget räckte till blev det viktigt att tänka om.

Llysiffror

Ju mer tanke som ägnades åt situationen desto tydligare blev det att Läslyftet måste flätas samman med det redan pågående kvalitativa språkutvecklingsarbetet. Arbetet skolorna redan gör för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga är väldigt viktigt och måste värdesättas högt- ett deltagande i Läslyftet får inte vara målet i sig. Läslyftet blir ett väsentligt verktyg i det fortsätta arbetet att utveckla verksamheten och nå målen och det blev plötsligt påtagligt att statsbidraget inte kan vara en förutsättning för arbetet. Det statsbidrag vi erhåller blir däremot ”grädden på moset”- men utvecklingsarbetet måste bedrivas oavsett.

vennLLY

Genom att se Läslyftet som en resurs i det språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete som pågår vill vi tydliggöra att det inte handlar om en kort insats som man blir färdig med. Det material som finns och kommer att finnas på Läs- och skrivportalen ska givetvis användas i ett långsiktigt perspektiv. Intentionen är att använda materialet så länge det finns att tillgå.

LLYStruktur

Varje verksamhet inleder arbetet med att formulera ett nuläge med utgångspunkt i det pågående systematiska språkutvecklingsarbetet, den verksamhetsspecifika handlingsplanen, verksamhetsrapporten, elevers kunskapsresultat, strategiplan för skolbibliotek m.m. Vidare stöd fås i Skolverkets diskussionsunderlag. Nulägesanalysen ligger till grund för att identifiera behov och utmaningar samt hur Läslyftet ska användas som en resurs i det vidare utvecklingsarbetet men också vilken modul som blir lämplig att starta med.

De som tar del av Läslyftet utan statsbidrag kan till viss del påverka tempot själva. Utgångsläget för skolorna i Halmstad kan komma att variera. Rektorer ser flera fördelar i att kunna vara mer flexibla avseende uppstart och genomförandetakt- allra helst i förhållande till den ”lyfttrötthet” som finns.

Inom kommunen finns flera professioner som kommer att verka som handledare; förstelärare, specialpedagoger/speciallärare samt lärare. Eftersom Läslyftets handledarutbildning enbart erbjuds dem som beviljats statsbidrag planerar de regionala kommunerna/huvudmännen att starta en regional handledarutbildning i samarbete med RUC och Halmstads högskola. Utbildningen ska förhoppningsvis kunna omfatta 7,5 högskolepoäng och planeras starta till hösten 2015.

En utmaning är att organisera för t ex modersmålslärarnas deltagande. De spelar en viktig roll i det språkutvecklande arbetet men begränsas av att befinna sig i en annan typ av organisation. Ett första steg i att möjliggöra modersmålslärarnas deltagande är rent organisatoriskt och schemamässigt, vilket innebär att en kommungemensam tid för arbetet med Läslyftet kan bli nödvändig.

Hitintills har den för oss största utmaningen varit den tankevända där statsbidraget gick från att ses som en förutsättning för deltagande till att bli en bisak eller en möjlig bonus i ett arbete som ändå måste göras. Rådet till huvudmän som funderar kring ett deltagande i Läslyftet utan statsbidrag är att de bör fundera över hur Läslyftet kan bli ett verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet som alla skolor ändå ska göra. För vidare stöd och tankar kring hur ett arbete med Läslyftet, som övergripande arbetsområde eller som hos oss- som en resurs i det pågående språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet har Skolverket publicerat en del stödmaterial Läs- och skrivportalen. Här finns också en artikel i vilken barn- och ungdomsförvaltningens tankar beskrivs lite närmare.

Lämna en kommentar

Filed under Förskola, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Högskolan Dalarna, Läslyftet, organisation, Skolverket, Språkutveckling

Var fjärde elev har rätt till modersmålsundervisning

Skolverkets officiella statistik visar att innevarande läsår är 225 497 grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning. Siffran motsvarar ca 24% av alla elever, och har ökat stadigt de senaste åren. År 2009 var motsvarande siffra ca 18%. De vanligaste språken på nationell nivå är arabiska och somaliska. I Halmstad är arabiska, albanska, turkiska, bosniska och serbiska de största språken.

Enligt Skolverket är det stor variation mellan kommunerna hur många av de berättigade eleverna som väljer att ta del av undervisningen. I en fjärdedel av kommunerna deltar över 50%, men i vissa kommuner deltar knappt 30%. Samtidigt vet vi att eleverna som deltar i modersmålsundervisning får genomgående bättre skolresultat än elever som ej deltar.  

Med anledning av detta tänker jag att man bör föra ett resonemang kring hur det ser ut i den egna kommunen – och varför. Hur många elever väljer att delta i modersmålsundervisningen? Hur kan man öka den andelen? Hur kan man stärka språken, lyfta statusen och stötta modersmålslärarna i deras arbete? Hur kan man optimera förutsättningarna för de flerspråkiga eleverna? Hur ser det ut med studiehandledningen i kommunen? Och hur påverkas elevresultaten av denna samlade bild?

Självklart måste ett problematiserande kring detta göras på varje skolenhet, men också centralt i kommunen. Analys och åtgärd kring dessa frågor bör vara en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Det vore också bra att titta på det i relation till hur man ger introduktionsstöd och modersmålsstöd/träning i förskolan. Kan det finnas en koppling mellan tidigt insatt stöd och hög andel elever som väljer att ta del av modersmålsundervisningen? Kan det vara så att de kommuner som satsar på introduktionsstöd och modersmålsstöd i förskolan lägger mindre resurser på studiehandledning i de senare åren?  

Lämna en kommentar

Filed under Förberedelseklass, Flerspråkighet, grundskola, modersmålsundervisning, nyanlända, Skolverket, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Unik databas inkörsporten till ny forskning om förskolan

Databasen Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) samlar ny och kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg. Databsen för skandinavisk forskning om förskolan riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och av utveckling inom förskola och pedagogisk omsorg – förskollärare, studenter, forskare, förskolechefer och handläggare. Politiker som vill hålla sig uppdaterade om fältet eller som behöver betydelsefulla bidrag för sitt politiska uppdrag är också en viktig målgrupp.

NB

Databasen för skandinavisk forskning om förskolan är för många pedagoger, förskolechefer och rektorer en doldis. Det är inte alldeles känt vilken resurs den kan vara för de inom verksamheterna pågående utvecklingsprocesserna.  Databasen tillhandahåller en mängd aktuella och relevanta forskningsstudier, kvalitetsgranskade och kategoriserade, av vikt för ett pedagogiskt arbete med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet.

I nuläget finns totalt 431 publikationer, alla publicerade mellan 2006 och 2013, presenterade i den nordiska databasen för skandinavisk forskning på förskoleområdet. Förskoledatabasen uppdateras en gång per år och även 2014 års uppdatering av databasen visar att forskning på förskoleområdet ökar. Studierna är gjorda i de Skandinaviska länderna och läsandet och användandet underlättas av de lättillgängliga svenska sammanfattningarna som finns av alla databasens publikationer.

Nyligen publicerades de publikationer som under 2013 samlats in, kvalitetsgranskats och kategoriserats. Hela 78 publikationer visade sig vara relevanta för databasen. Av dessa 78 bedömdes 50 publikationer ha tillräckligt hög kvalitet utifrån ett antal givna kriterier för att tas med i databasen.

Skandinavisk forskning inom det specifika området ökar successivt och i Norge är detta särskilt tydligt. Antalet relevanta publikationer för förskoledatabasen ligger kvar på en hög nivå. Från att tidigare ha publicerats mellan 50 och 55 relevanta studier per år så har det de tre senaste åren publicerats mellan 70 och 80 relevanta studier per år. Av 2014 års uppdatering utgår 44 procent av studierna från svensk forskning. Här räknas också förskoleklassens verksamhet in.

För att göra databasen ytterligare användarvänlig och sökbar kategorisera studierna. Det finns t ex kategorier för vad som undersöks och vilka metoder som använts. De vanligaste ämnesorden för publikationerna i databasen är: inlärningsprocessen, interaktion, lek, fysisk miljö och social kompetens. I årets uppdatering kategoriseras delvis utifrån följande ämnesord:

  • fysik miljö (9st)
  • lek (11st)
  • bedömning (15st)
  • specifikt fokus på förskoleklassen och då mer specifikt på meningsskapande i naturvetenskap, förskolans lärandekulter samt skrivande (26st)

2014 års uppdatering visar också att utformning av miljö påverkar barns lek och välmående. En studie undersöker vilken effekt kvaliteten på svenska förskolors utomhusmiljö har på barns hälsa och trivsel. Enligt studien kan kvalitet på utomhusmiljön värderas utifrån olika aspekter som t.ex. antal träd och hur stor förskolans utomhusmiljö är.

Oavsett vilket fokus- eller ämnesområde förskolans eller förskoleklassens arbete i nuläget kretsar kring finns det stor möjlighet att här hitta studier som är av intresse för verksamhetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete.

Lämna en kommentar

Filed under Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, forskning, Språkutveckling

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

digitala barn

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

internetsmart

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bilder, digital medvetenhet, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, källkritik, kränkningar, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Skolverkets material- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Att övergångar och överlämningar av barn och elever är ett viktigt fokus och ett utvecklingsområde blev tydligt i arbetet med att utveckla en rutin för att systematiskt kvalitetssäkra arbetet med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (se tidigare inlägg).

Detta har även Skolverket uppmärksammat vilket resulterat i det nyutkomna materialet   Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Materialet syftar till att lyfta fram hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

överlämn

Skolverket inleder materialet med att konstatera att det alltid föreligger en risk att viktig information går förlorad då ett barn eller en elev byter skola eller skolform. Detta kan påverka alla barn och elever men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att en övergång, ett byte, fungerar är avsevärt viktigt för en god skolgång vilket gör rutiner och arbetssätt som underlättar just dessa betydelsefulla.

Många barn är med om minst sex övergångar under sin skoltid och detta inom fyra olika skolformer; förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. För de allra flesta barn är dessa enkla och rutinmässiga men för andra kan de vara med genomgripande, t ex vid övergång från grundskola till grundsärskola.

överg2

Vid de olika övergångarna lämnas olika mängd, olika kvalitativ information över och olika övergångar kan därför vara mer eller mindre likvärdiga.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

En likvärdig utbildning- Lgr 11

En av de mer kritiska övergångarna äger rum mellan åk 3 och åk 4. Denna övergång innebär många gånger nya och fler lärare än tidigare. Många gånger pratar vi om ”the fourth grade slump”- det faktum att många elever får svårigheter då arbetstyngden ökar och undervisningen utgår från mer textintensiva läromedel och samtidigt ställer större krav på kognitiva förmågor.

Övergången till åk 7 ökar även den komplexiteten, både för elever och föräldrar och skolgången ställer högre krav på ett högt tempo och ett eget ansvarstagande. Den allra mest komplexa övergången med störst informationsbortfall sker mellan högstadiet och gymnasiet då eleverna sprids till ett större antal olika skolor.

Många gånger har specialpedagogen en betydelsefull funktion som övergångssamordnare när det gäller att skapa en samlad bild av behoven i avlämnande och mottagande elevgrupp. För att kunna erbjuda eleverna en tillgänglig undervisning redan vid terminsstart krävs en god framhållning och en kvalitativ överlämning.

Som tidigare nämnts är övergångarna oproblematiska för de allra flesta av våra elever. Dock finns det de elever som är extra sårbara och utsatta där det är extra viktigt att övergångarna sker på ett genomarbetat sätt för att de ska få likvärdiga möjligheter att nå läroplanens mål. Grupper som särskilt är att beakta är t ex barn med placering inom samhällsvård, nyanlända och elever i grund- eller gymnasiesärskolan men även elever med särbegåvning.

Enligt stödmaterialet har tre faktorer visat sig extra framgångsrika vid övergångar:

  • ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan/skolan och vårdnadshavare
  • betydelsen av samverkan och synkronisering
  • dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå

Att den information som överlämnas behöver utformas på ett professionellt sätt med fokus på barnets förutsättningar syftar till att ge barnen möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumentationen får aldrig utgöras av en ”problemlista” där individerna benämns utifrån sina svårigheter eller behov.

Materialet är uppdelat i sju olika kapitel som berör övergångar på olika sätt, bl a innehåller det olika viktiga steg vid framtagande av centrala riktlinjer, förslag på rutin för avlämnande och mottagande skola samt ett avsnitt som förtydligar sekretessen i samband med övergångar. Längst bak i materialet finns flera bilagor som visar på möjlig arbetsgång, riktlinjer och modell för övergång och mottagande inom de olika skolformerna.

Vid arbetet med rutiner kring övergångar och överlämningar är det extra intressant att diskutera:

  • Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
  • Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, Lgr11, Lpfö 98, nyanlända, Särskilt stöd, Skollagen, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser