Ny bok! Svenska som andraspråk i praktiken

Det språkliga samspelet mellan personal och barn i förskolan påverkar barns kommunikation och språkutveckling. Det finns idag en stor mängd forskningsstudier som ger god kunskap om hur barn utvecklar sitt/sina språk, och även studier som visar hur man bäst stimulerar och stödjer barns (fler)språkliga utveckling. I Svenska som andraspråk i praktiken lyfter en rad forskare och författare fram olika perspektiv och exempel på hur teoretisk kunskap kan omsättas i praktiken, men lyfter också fram aktuella utmaningar och dilemman som kan uppstå i arbetet med att skapa en likvärdig förskola. Redaktör för antologin är Polly Björk-Willén (fil dr i tema Barn, docent i pedagogiskt arbete och bitr. professor emerita vid Linköpings universitet).

I boken finns två kapitel av undertecknad;

– Barns användande av engelska som lekspråk

– Användandet av TAKK i flerspråkiga barngrupper

och ett kapitel som jag skrivit tillsammans med Polly Björk-Willén:

– Styrkedjans arbete med likvärdiga förutsättningar

Boken har getts ut av Natur & Kultur (2024) och finns att beställa i nätbokhandeln. Vår förhoppning med boken är att den ska stödja huvudmän, rektorer och pedagoger i arbetet med att skapa en god undervisning för flerspråkiga barn, och dessutom tror vi att boken kan fungera som diskussionsunderlag vid granskning och utvärdering av den egna verksamheten.

/ Karolina Larsson

Svenska som andraspråk i praktiken – Polly Björk-Willén, Asta Cekaite, Sara Englund, Jim Gustafsson, Karolina Larsson – Häftad (9789127465565) | Bokus

Ny bok: Språklig förebild i förskolan – Kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande

Det brukar sägas att allt har sin tid… Efter att ha varit föräldraledig i över ett år börjar jag nu förbereda mig för att börja jobba – och blogga – igen. Så här kommer ett första inlägg efter en lång tystnad.

Och i detta inlägg vill jag bara berätta att alldeles nyligen utkom min andra bok. Efterföljaren till Att få barnets språk att växa  heter Språklig förebild i förskolan – kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. Utgivningen av denna bok blev en väldigt lång process… det har tagit ungefär två år längre tid än beräknat. Men då är det extra roligt när allt äntligen är klart!

Förlaget skriver i sitt pressmeddelande: ”Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet. Boken vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling.”

Bokens målgrupp är yrkesverksamma pedagoger i förskolan (alla kategorier som arbetar i barngrupp), studerande vid förskollärar- och barnskötarutbildningen, samt förskolechefer.

Trevlig läsning! Hälsningar Karolina

 

PS: Boken ges ut av Gothia förlag och säljs i de stora nätbokhandlarna (och i välsorterade bokhandlar).

Att skapa läsintresse & läsbehov

Jag vill hävda att vi genom ett medvetet språk- och litteraturduschande av våra barn och elever kan skapa ett läs- och litteraturbehov hos dem. För att bli en god läsare måste vi utveckla ett gott läsintresse och en vana att läsa och bli lästa för. Ju mer jag exponeras för språk , olika texttyper och läsning desto mer språk får jag tillgång till och desto större kan mitt intresse för läsning och skrivning växa sig. För att bli en sådan som läser måste jag återkommande möta olika typer av texter, bli läst för och senare lära mig läsa själv. Precis som med alla annan träning som syftar till att utveckla förmågor och färdigheter måste jag komma över en tröskel, för att mitt i processen också känna lusten och motivationen. Samtidigt kan träning stundtals vara utmanande och tålamodsprövande. Förskola, skola, folk- och skolbibliotek har tillsammans med barns och elevers vårdnadshavare ett ansvar för att snappa upp intressen och möta dessa med adekvata texttyper och intressant litteratur- detta för att den som ska bli läsare vill bli läsare.

Förskolan och skolan är viktiga demokratiska arenor som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns och elevers möte med litteraturen under fritiden. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i årskurs 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur. I och med att elevers läsflyt till stor del handlar om tidigare läserfarenheter, blir intresset för läsning, och utvecklandet av ett läs- och litteraturbehov, en oerhört viktig faktor för senare läsframgång. Ett  läs- och litteraturbehov är beroende av flera olika faktorer, såsom förundran, engagemang, nyfikenhet och motivation..

Idag finns, förutom förskolor, skolor, skolbibliotek och bibliotek, en mängd aktörer som på olika sätt arbetar för att öka medvetenheten kring, och, barns intresse för böcker.

Ett exempel är satsningen Förskolebarnens litteraturpris. Med målet att öka barns intresse för litteratur instiftar Inläsningstjänst nu i höst Förskolebarnens litteraturpris. Satsningen innebär att förskolebarnen, efter att tillsammans med pedagogerna på förskolan har läst och bearbetat 30 olika titlar, röstar på sin favoritbok. De förskolor som har abonnemang på Polyglutt kan också hitta böckerna i bokhyllan som heter Förskolebarnens litteraturpris.

Böckerna är utvalda av en urvalsgrupp bestående av barnbibliotekarie, förskolechef samt förskollärare och utifrån kriterier så som genre, läsålder, ämne och uttryck. De olika titlarna finns att låna och läsa på bibliotek runt om i landet. Listan, samt de olika titlarnas omslag, tillsammans eller var för sig, kan skrivas ut. Det finns även en affisch med information om priset att skriva ut och sätta upp på bibliotek och förskolor.

Så här går förskolan tillväga för att delta:
Pedagogerna och barnen läser och bearbetar valfritt antal böcker av de 30 titlar som finns i listan. I nästa steg utser barnen en favorittitel. Sista datum för att rösta är den 17 mars 2019. Redan den 18 mars presenterar Inläsningstjänst de fem titlar som fått flest röster.

I nästa steg får barnen möjlighet att tycka till igen. Läs de fem böcker som finns med bland finalisterna och låt barnen motivera vad som gör den som de anser bäst så bra. Därefter är det dags att rösta och denna gång även motivera ert val. Detta görs senast den 30 april 2019.

Den 1 maj presenteras den bok av de fem finalistböckerna som fått flest röster. Juryn inleder därefter sitt arbete för att utse den förskola som motiverat sitt val av den vinnande boken på det mest kreativa, roligaste eller bästa sättet. Den vinnande förskolan får ta emot ett bokpaket med många av de utvalda 30 böckerna samt 10 000 kr. Även författaren och illustratören till den vinnande boken belönas med 10 000 kr att dela på.  Juryns beslut offentliggörs den 8 maj. Juryn består av Sveriges läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagog Agneta Edwards, representanter från förlagen Alfabeta, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur och Alexandra Blomberg från ILT Inläsningstjänst.

Den 17 maj 2019 är det sedan dags för prisutdelning hos den vinnande förskolan.

 

 

Havsanemonens språkarbete

Ytterligare ett härligt exempel på en förskoleavdelnings språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer från avdelningen Havsanemonen, också den på Laxöns förskola i Halmstad. I sitt gästinlägg berättar förskollärarna Magdalena och Josefine om läsårets språkutvecklingsarbete och hur Polyglutt kommit att bli en viktigt resurs i detta.
Trevlig läsning!

Under läsåret 2017-2018 har all personal på Laxöns förskola vidareutbildat sig genom Skolverkets satsning på Läslyftet. I Språknätverk har vi läst artiklar, reflekterat och provat på olika aktiviteter utifrån modulen ”Läsa och berätta”.

Under vårt arbete med artikeln ”Läsande förebild” så bjöd vi in några olika yrkeskategorier för att läsa för barnen. Detta för att vidga barns tankar om läsare. På Havsanemonen kom en kvinnlig polis och en yngre manlig militär. Vi har sedan fortsatt arbetet med att tillsammans med barnen i eftertänksam dialog, reflekterat, analyserat bilder och texter med ”Bildpromenader” och boksamtal.

Vi har valt att läsa kontinuerligt vid matborden och samtala där. För att ytterligare fördjupa samtalen så har vi använt oss av fler ingångar till sagan t ex rekvisita. Dessa boksamtal har gjort avtryck på barnen på Havsanemonen och de har på eget initiativ haft boksamtal med varandra.

Böckerna som barnen ‘läsberättat’ ifrån har de gjort själva. Vi har även haft valkort där barnen fått författa egna böcker. De har använt Pixiböcker som inspiration. En del barn har uttryckt tankar om att de själva är författare. Vi har även arbetat i projektet med en ”Storbok” där alla barn är författare.

Havsanemonen har under någon månad haft förmånen att få prova inläsningstjänsten Polyglutt. Det är en språkutvecklande bilderboks tjänst med böcker inlästa på tio olika språk. Vi upplever att Polyglutt har gjort tydliga avtryck på barngruppens intresse för läsning och böcker. Vi ser ett samspel när barnen sitter flera tillsammans, de stannar upp i sagan och reflekterar och samtalar om innehållet. Barnen upplever sig själva som läsare då de själva ”äger” texten. Polyglutt finns även att välja som Valkort och är en populär aktivitet.

En Polygluttbok kan bli en ingång till den tryckta boken. Barnen gör kopplingar kring de olika medierna. Barnen har uppmärksammat att böckerna som finns i bokhyllan, kan de hitta i Polyglutt. Barnen har även uppmärksammat kategorierna i appen vilket har smittat av sig till att barnen själva har skapat ett bibliotek med kategorier i vår bokhylla. Barnen leker bibliotek, med bibliotekarie, scanning av böcker och bibliotekskort. Vi har även använt Polyglutt på storbildsskärm för att låta flera barn samlas samtidigt kring samma saga.

Hälsningar ifrån Josefine och Magdalena på Havsanemonen Laxöns förskola

Skolbibliotek, litteratur & jämställdhet

Internationella kvinnodagen inträffar den 8 mars varje år och syftar till att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen instiftades redan 1910 i Tyskland för att sedan, vid FNs första internationella kvinnokonferens i Mexico 1975, föreslås bli en internationell kvinnodag. År 1977 togs beslutet i FNs generalförsamling och sedan 1978 är den med på FNs lista över högtidsdagar. Genom FNs erkännande gick dagen från att vara en politisk och socialistisk dag till att vara en opolitisk högtidsdag. Hur dagen uppmärksammas skiljer sig åt mycket mellan olika länder i världen. På en del håll är det en dag då män uttrycker sin kärlek till kvinnan för att på andra ställen fortfarande ha kvar ett politiskt fokus som riktas mot kvinnors kamp för lika rättigheter och den ojämställdhet som råder i samhället.

I förskola och skola har vi i uppdrag att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Våra verksamheter ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling och ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

När våra elever har lämnat grundskolan bör de ha utvecklat normer, värden och kunskaper som för dem till aktiva demokratiska medborgare som kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar…, respektera andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

I ett arbete med ett normkritiskt perspektiv kan vi i förskola och skola med stor fördel använda oss av barn- och ungdomslitteraturen med syfte att stärka, utmana och diskutera demokrati och jämställdhet. Skol- och folkbibliotekariernas kunskaper och kompetens finns att tillgå för att hitta rätt bland för området adekvat och relevant litteratur.

Kåreland (2005) menar att litteraturen är en viktig del i barns och ungdomars utveckling av sin identitet och könstillhörighet. Under sin tid i förskola och skola försöker de finna sin identitet och lär sig också snabbt vilken position de förväntas ha. Detta påverkas i första hand av de människor som finns omkring dem, föräldrar, lärare och kamrater, men en ytterligare stor påverkansfaktor är litteraturen som de lyssnar till och läser. Det är, än idag, mycket vanligt att barn tidigt lär sig vilken litteratur de är hänvisade till utifrån sin sociala ordning. Det är sedan tidigare känt att läsaren föredrar böcker med huvudkaraktärer som är så som man själv skulle vilja vara. Böckerna förmedlar egenskaper och olika normer som barnen använder sig av för att sedan tolka sina positioner i det verkliga livet. Kåreland menar studier visar att pojkar oftare föredrar litteratur där huvudkaraktär och författare är män, än kvinnor. Hon menar att pojkar helst läser böcker där huvudpersonerna är män och är ute på hjälteuppdrag och flickor gärna läser böcker som har en kvinnlig huvudperson och dessa böcker utspelar sig oftast i hemmet eller i en skolmiljö. Samtidigt vet vi idag att flickor till större del väljer litteratur oberoende av författarens och huvudkaraktärens kön.

Inför internationella kvinnodagen ville skolbibliotekarierna i Halmstads kommun lyfta fram flickors och kvinnors perspektiv som samtalsämne i skolorna. En av skolbibliotekarierna skapade posters med fokus på kvinnans roll i samhället som alla skolor fick tillgång till. Ytterligare en skolbibliotekarie sammanställde en lista med Famous girls in fiction med syfte att få oss att rikta blicken mot titlar som främjar och stärker flickors identitet.

Skolbibliotekarierna vill också utmana både elever och lärare att fundera på om litteraturen vi använder klarar Bechdel-testet. Det är ett test som syftar till att kartlägga hur kvinnor framställs i film, litteratur, serier eller teater. Det har sitt ursprung i populärkulturen men används idag även av etablerade pappers- och nättidningar.

Frågeställningarna i testet ser ut så här:

1. Finns det minst två namngivna, kvinnliga karaktärer?
2. Pratar de med varandra?
3. Pratar de med varandra om något annat än en man?

 

Hur kan vi utmana för en ökad jämställdhet? Kanske kan en dialog kring litteraturens perspektiv öka vår gemensamma medvetenhet och vårt förhållningssätt, som medborgare i en modern demokrati. Denna internationella kvinnodag har våra skolbibliotekarier tagit ytterligare ett steg för att utmana och stärka. Heja er!

 

 

 

 

Prata böcker med hjälp av Barn- och ungdomsboksutmaningen

En av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn och elever på förskolor, skolor och bibliotek är att prata om böcker på olika vis. Bokpratandet, i sina olika former, fyller en viktig funktion när det gäller att skapa läslust, läsmod, nyfikenhet och intresse för böcker hos barn i olika åldrar.

Skola och bibliotek samlas kring gemensamt läsfrämjande uppdrag där det gäller att skapa och stärka läsvanor hos barn från tidig ålder. Detta betonades i Litteraturutredningen (SOU 2012) och förstärktes ytterligare när Kulturrådet fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för läsfrämjande. Enligt Kulturrådets (2014) handlingsprogram innebär läsfrämjande att

• göra läsare av läskunniga
• öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
• bredda repertoaren
• stärka läsaridentitet

Statistik från Kungliga Biblioteket (2016) visar att bokprat är en de vanligast förekommande läsfrämjande insatserna som folk- och skolbiblioteken erbjuder, något som också den hos folkbiblioteken genomförda kartläggningen av läsfrämjande insatser visar (Schmidt, 2015). Bokprat är en del av skolans och skolbibliotekens läsfrämjande kultur och ofta efterfrågat av lärare och elever.

Berättandet har alltid varit av stor vikt för social gemenskap människor emellan och utgör en grundpelare i människans identitetsskapande. Från generation till generation har berättelser förts vidare genom muntligt, skriftligt och filmiskt berättande, vilket hjälpt till att bygga en läsande kultur. Att läsa på ett socialt och identitetsskapande sätt relaterar till den betydelse som begreppet literacy kommit att få de senaste decennierna (Heath, 1983; Fast, 2007). Literacitet har beskrivits som sambandet mellan det barn gör med böcker innan de själva kan läsa och hur förmågan att lära sig läsa och skriva utvecklas (emerges) utifrån dessa sociala möten och interaktioner. Literacysociala aktiviteter kan beskrivas som sociala aktiviteter kring texter för ett visst syfte eller ändamål. Med texter avses här tal, skrift och bild som tillsammans bildar en helhet, innehåller information eller berättar något. Alla de berättelser som barn möter innebär olika möjligheter till igenkänning och delaktighet

Ett gott exempel på hur vi i förskola och skola kan stimulera barns literacitetsutveckling och språkförmåga ser vi i Barn- och ungdomsboksutmaningen som lanserades via facebook under 2017. Ansvariga för utmaningen är lärarna Jenny Edvardsson och Katarina Lycken Rüter.

Utmaningen innebär att vi varje månad utmanas att läsa en barn- eller ungdomsbok med ett visst tema eller fokus med syfte att inspireras och motiveras. I nästa steg kan vi sprida både utmaningen och boken bland våra barn och elever med syfte att verka läsfrämjande, läsinspirerande och läsmotiverande samt att stärka gemensam läsning som grund för social samvaro och dialog.

I utmaningen ligger att synliggöra böcker och visa på teman; vanliga teman, ovanliga teman och knasiga teman, spännande teman och alldeles underbara teman. Teman som blir text till text kopplingar och tar oss på nya äventyr. Teman som visar oss nya världar i de världar vi inte känner till, eller faktiskt i de världar vi känner till. Teman som skapar gemenskap och teman som ger insikt.

Flera förskollärare och lärare i Halmstads kommun har tagit sig an utmaningen och upplevde under 2017 många äventyr tillsammans med barn och elever utifrån både självklara och mindre självklara böcker och berättelser.

2018 års barn- och ungdomsboksutmaning ser ut som följande:

Januari            en bok med färg i titeln

Februari         en författare vars efternamn börjar på B

Mars                en bok av författare/illustratör som är nominerad till ALMA 2018

April                sakprosa

Maj                  en serie/serieroman

Juni                  en bok av en författare från Afrika

Juli                   en bok om vänskap

Augusti           en bok från ens eget födelseår

September     en bok som adresserar en aktuell samhällsfråga

Oktober          en bok som nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomsbokspris

November      en debutant 2018

December      läsning med jultema!

Blir du nyfiken på utmaningen och vill se vad andra läser och tänker om det de läser? Gå då med i gruppen Barn- och ungdomsboksutmaningen på facebook. Om du lägger ut din läsning i andra sociala medier rekommenderar de att du använder hashtaggen #bou18.

Här kan du även inspireras av 2017 års lista med utmaningar.

Trevlig läsning!

 

Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.