Etikettarkiv: skolbibliotek

Skolbibliotek, litteratur & jämställdhet

Internationella kvinnodagen inträffar den 8 mars varje år och syftar till att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Dagen instiftades redan 1910 i Tyskland för att sedan, vid FNs första internationella kvinnokonferens i Mexico 1975, föreslås bli en internationell kvinnodag. År 1977 togs beslutet i FNs generalförsamling och sedan 1978 är den med på FNs lista över högtidsdagar. Genom FNs erkännande gick dagen från att vara en politisk och socialistisk dag till att vara en opolitisk högtidsdag. Hur dagen uppmärksammas skiljer sig åt mycket mellan olika länder i världen. På en del håll är det en dag då män uttrycker sin kärlek till kvinnan för att på andra ställen fortfarande ha kvar ett politiskt fokus som riktas mot kvinnors kamp för lika rättigheter och den ojämställdhet som råder i samhället.

thKHHC9LJN

I förskola och skola har vi i uppdrag att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Våra verksamheter ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling och ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller för funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

När våra elever har lämnat grundskolan bör de ha utvecklat normer, värden och kunskaper som för dem till aktiva demokratiska medborgare som kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar…, respektera andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätt för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

I ett arbete med ett normkritiskt perspektiv kan vi i förskola och skola med stor fördel använda oss av barn- och ungdomslitteraturen med syfte att stärka, utmana och diskutera demokrati och jämställdhet. Skol- och folkbibliotekariernas kunskaper och kompetens finns att tillgå för att hitta rätt bland för området adekvat och relevant litteratur.

Kåreland (2005) menar att litteraturen är en viktig del i barns och ungdomars utveckling av sin identitet och könstillhörighet. Under sin tid i förskola och skola försöker de finna sin identitet och lär sig också snabbt vilken position de förväntas ha. Detta påverkas i första hand av de människor som finns omkring dem, föräldrar, lärare och kamrater, men en ytterligare stor påverkansfaktor är litteraturen som de lyssnar till och läser. Det är, än idag, mycket vanligt att barn tidigt lär sig vilken litteratur de är hänvisade till utifrån sin sociala ordning. Det är sedan tidigare känt att läsaren föredrar böcker med huvudkaraktärer som är så som man själv skulle vilja vara. Böckerna förmedlar egenskaper och olika normer som barnen använder sig av för att sedan tolka sina positioner i det verkliga livet. Kåreland menar studier visar att pojkar oftare föredrar litteratur där huvudkaraktär och författare är män, än kvinnor. Hon menar att pojkar helst läser böcker där huvudpersonerna är män och är ute på hjälteuppdrag och flickor gärna läser böcker som har en kvinnlig huvudperson och dessa böcker utspelar sig oftast i hemmet eller i en skolmiljö. Samtidigt vet vi idag att flickor till större del väljer litteratur oberoende av författarens och huvudkaraktärens kön.

Inför internationella kvinnodagen ville skolbibliotekarierna i Halmstads kommun lyfta fram flickors och kvinnors perspektiv som samtalsämne i skolorna. En av skolbibliotekarierna skapade posters med fokus på kvinnans roll i samhället som alla skolor fick tillgång till. Ytterligare en skolbibliotekarie sammanställde en lista med Famous girls in fiction med syfte att få oss att rikta blicken mot titlar som främjar och stärker flickors identitet.

Skolbibliotekarierna vill också utmana både elever och lärare att fundera på om litteraturen vi använder klarar Bechdel-testet. Det är ett test som syftar till att kartlägga hur kvinnor framställs i film, litteratur, serier eller teater. Det har sitt ursprung i populärkulturen men används idag även av etablerade pappers- och nättidningar.

Frågeställningarna i testet ser ut så här:

  1. Finns det minst två namngivna, kvinnliga karaktärer?
  2. Pratar de med varandra?
  3. Pratar de med varandra om något annat än en man?

Skärmklipp3

 

Hur kan vi utmana för en ökad jämställdhet? Kanske kan en dialog kring litteraturens perspektiv öka vår gemensamma medvetenhet och vårt förhållningssätt, som medborgare i en modern demokrati. Denna internationella kvinnodag har våra skolbibliotekarier tagit ytterligare ett steg för att utmana och stärka. Heja er!

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, böcker, bibliotek, elever, grundskola, lärare, Lgr11, skolbibliotek, Språkutveckling

Tusentipset- läsfrämjande boktips för åk 4-9

Dagens samhälle ställer stora krav på individens läsförmåga och läsförståelse. Afflerbach (2007) menar att läs- och skrivutveckling, och dess framgång, är starkt beroende av elevers motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter. Vi vet också att det krävs ca 5000 timmars läsning för att utveckla en tillräckligt god läskondis som ger det flyt lustfylld läsning kräver.

Att göra alla elever till medlemmar i läsarnas klubb är en av skolans och lärares största och viktigaste utmaningar. För att känna motivation och utveckla en god självkänsla måste eleverna få lyckas. För att lyckas med sin läsning måste eleven dels få ta del av framgångsrik läs- och skrivinlärning samtidigt som de får möta elevnära och språk- och åldersadekvat skönlitteratur. För att möjliggöra detta måste det finnas resurser i form av kunniga lärare, skolbibliotekarier samt en uppsjö av motiverande och spännande titlar att dyka ner i.

En resurs i sökandet efter den för eleven kvalitativa och motiverande skönlitteraturen kan Tusentipset vara. Bibliotekstjänst publicerade under 2014 den sjunde, omarbetade upplagan av Tusentipset- barn- och ungdomsböcker i genrer från A-Ö. Boken ges ut i två delar och är framtagen av Paula Ekman Karlstam och Marianne Skoglund.

BTJ Forlag_Tusentipset

Tusentipset är ett uppslagsverk där elever i åk 4-9, bibliotekarier, lärare och föräldrar kan hitta mängder med aktuella och kvalitativa skönlitterära verk. Uppslagsverket är temaindelat och innehåller hela 3500, varav 1200 kommenterade, boktips fördelade på 33 genrer, från annorlunda till övernaturligt.

 

 

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, elever, grundskola, läs- och skrivutveckling, Språkutveckling

Internationella Läskunnighetsdagen – 8 september

Idag, den 8 september, firas den internationella läskunnighetsdagen (The International Literacy Day) för 50e gången världen över. UNESCO deklarerade redan 1965 dagens datum som den internationella läskunnighetens dag och allt sedan dess har skolor, organisationer och samhällen runt om i världen firat dagen med syfte att öka medvetenheten kring vikten av en god läskunnighet hos världens befolkning. Målet med dagen har sedan 1965 varit att en dag kunna utrota analfabetismen- som ju är ett brott mot mänskliga rättigheter. Idag finns det, enligt UNESCO, 759 miljoner vuxna analfabeter, varav dryga 65% är kvinnor.

Intliteracyday

Den internationella läskunnighetsdagen syftar till att uppmärksamma allas rätt till en fungerande läsförmåga och läsförståelse i ett demokratiskt fungerande samhälle. Dagen ger samhällen, skolor, familjer och barn möjlighet att återupptäcka glädjen i att läsa samtidigt som det skapar förståelse för de som inte har tillgång till utbildning och därmed möjlighet till läskunnighet.Vare sig det gäller läsning eller skrivning så är läs- och skrivkunnigheten vägen till en orörd värld- vår fantasi. Läskunnigheten är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig byggsten i människans lärande och kunskapande och utveckling. Läskunnighet är en avgörande katalysator för social och global utveckling internationellt, nationellt och lokalt.

Effekterna av läsokunnighet är de samma oavsett om vi befinner oss i ett utvecklings- eller ett industriland. Detta innebär att läsokunnighetens effekter; begränsade möjligheter till anställning och inkomst, högre risker för dålig hälsa, brottslighet och behov av sociala bidrag, finns överallt där läsokunnighet finns. Särskilt tydligt är att flickors tillgång till utbildning tjänar ett högre syfte.

Temat för 2015 års internationella läskunnighetsdag är Läskunnighet och hållbara samhällen. Läskunnighet är nyckeln till en fortsatt utveckling och också en förutsättning för att utveckla kunskaper, förmågor, attityder, värderingar och samhällen. Samtidigt kräver utvecklandet av läskunnighet faktorer såsom hälsa, arbete och utbildning för att lyckas. I år syftar dagen därför till att upptäcka kritiska kopplingar och en synergi mellan läskunnigheten och utvecklingen av framtida hållbarhetsmål i samhällen och länder världen över.

New technologies, including mobile telephones, also offer fresh opportunities for literacy for all. We must invest more, and I appeal to all Members States and all our partners to redouble our efforts – political and financial – to ensure that literacy is fully recognized as one of the most powerful accelerators of sustainable development. The future starts with the alphabet.

Dagen kommer, som tidigare år, firas över hela världen med syfte att föra samman världsledare, politiker, företag, föreningar, samhällen, lärare, elever och experter. Hur nyttjar vi då möjligheten att lyfta denna för framtiden så viktiga fråga? Hur informerar och inspirerar vi för att stärka literaciteten och lyfta fram den internationella läskunnighetsdagen i samverkan med lärare, skolbibliotekarier, barn och elever?

Lämna en kommentar

Under Språkutveckling

Studiebesök Årets skolbibliotek, Växjö

En måndag i slutet av april hade jag förmånen att, tillsammans med en grupp skol- och folkbibliotekarier och en rektor, besöka skolbiblioteket vid Centrumskolan i Växjö- nyligen utnämnt till Årets skolbibliotek och sedan tidigare ett skolbibliotek i världsklass. Växjö kommun är kända för att ha en genomtänkt struktur och organisation för skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling- precis den typen av inspiration och påfyllning vi behöver för vårt vidare skolbiblioteksutvecklingsarbete i Halmstad kommun.


Vid Centrumskolan träffar vi Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie. Hon berättar att det i Växjö kommun finns två skolbibliotekssamordnare på vardera 25% tjänst. Utöver detta arbetar de båda som skolbibliotekarier vid olika skolor i kommunen.

Växjö har 23 skolbibliotekarier på 27 skolbibliotek. Småskolorna är inte bemannade med skolbibliotekarie och har ingen skolbiblioteksverksamhet alls. I kommunen finns 3-4 skolor med integrerade bibliotek. Dessa är bibliotek men anses ej vara skolbibliotek med hänvisning till kompetensen hos bibliotekarierna. Kommunen har ingen bokbuss.

Inom kommunen görs det kontinuerligt satsningar på uppdragsutbildning kring skolbibliotek, pedagogik, metodik och skolutveckling. Det ges även återkommande centrala fortbildningar för rektorer kring skolbiblioteksverksamheten.

Centrumskolan har idag 250-270 elever. Skolan var tidigare en högstadieskola som lades ned och startades om som F-6 skola under annat namn. Den ligger i ett socioekonomiskt tufft område med hög andel flerspråkiga elever, varav ca 30% har somalisk bakgrund. Enligt Rebecca har området högst antal unga arga män i hela Sverige.

vöbib3

En av skolans och skolbibliotekets framgångsfaktorer anger hon vara de medvetna satsningar rektor, Eva-Lotta Karlsson, som är oerhört engagerad i skolbiblioteket gör. Skolbiblioteket har en viktig roll i skolans utvecklingsarbete- skolbibliotekarien ingår i ledningsgruppen och är delaktig i den pedagogiska planeringen. Som skolbibliotekarie är Rebecca och hennes kollegor delaktiga i all fortbildning som lärarna får- som t ex SvA och mattelyftet. Skolbibliotekarien räknas som en av den pedagogiska personalen, med sin egen unika expertis.

RebeccaTillsammans med pedagogerna planerar skolbibliotekarien kring temaområden och annan undervisning under läsåret. En del av skolbibliotekariens tid avsätts för fortbildning av lärare. Detta innebär att hon har mindre schemalagd tid i skolbiblioteket och på Centrumskolan har man prioriterat bort en stor del av skolbibliotekariens tid i lokalerna. Skolbiblioteket är till relativt stor del obemannat då skolan istället prioriterar planering i arbetslag och skolbibliotekarien som en del av den pedagogiska verksamheten. Detta innebär ett mindre stöd i val av litteratur och vid utlån. Skolbibliotekariens huvudsakliga uppdrag innefattar undervisning såsom textsamtal och källkritik.

En diskussion de återkommande för är vikten av att förstå att det inom skolan finns kompetenser som alla är lika nödvändiga, att samarbete och samverkan är nyckeln till framgång samt hur detta arbete genomförs på bästa sätt.

Ytterligare en framgångsfaktor är att alla skolbibliotekarier träffas en eftermiddag en gång varje månad. Vid olika tillfälle bidrar och delar alla skolbibliotekarier med sig av sin verksamhet under ca 10-20 min- detta med syfte att skapa nyfikenhet.

Rebecca och Eva-Lotta menar att det inte är alldeles ovanligt att rektorer inte riktigt vet vilken kompetens skolbibliotekarien har och därmed inte heller hur den kan bidra till utveckling av undervisning och en ökad måluppfyllelse. Svenska rektorer tänker alldeles för lite på hur skolbiblioteket kan vara en del i organisationen för att optimera lärandet. Hur skapas utrymme för personer med expertkompetens i verksamheten?

Varför har då Centrumskolan utsetts till årets skolbibliotek?

  • Rektors engagemang
  • Tydligt talat om vad skolbibliotekarien ska göra och prioritera- en tydlig uppdragsbeskrivning (mot klasser/elever, fortbilda lärare, ut i klassrummen)
  • Innovativa skolbibliotekarier- skapande, praktiska verksamheter (knyta ihop med Skapande skola)
  • Bloggar, poddradio, radio och tv-program- får in informationskunnigheten. Skapar riktiga, viktiga mottagare för elevernas arbete
  • Skolbiblioteket är en självklar del av skolan och verksamheten

vöbib2Vöbib

Innan vi begav oss hemåt fick vi med oss ett råd: Ligg steget före! Fundera redan innan anställning- Vad är det rektor vill ha skolbibliotekarien till- hur ser det medpedagogiska uppdraget ut och vilka behov och utmaningar ligger till grund för organisationen av verksamhetens skolbibliotek?

Under hemresan bubblade det en mängd tankar i vår minibuss: Vad är skolbibliotek i Halmstad? Hur utmanar vi nuvarande organisation? Vilka behov och utmaningar finns på de olika skolbiblioteken? Vad står det för? Att som kolbibliotekarie fortbilda sin rektor och sina kollegor- ett viktigt mandat. Vilka gemensamma fortbildningar kan vi ha? Vad skulle detta kunna vara i Halmstad?…

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, rektor, skolbibliotek, skolutveckling, Språkutveckling