Att förstå ett komplext begrepp – kretslopp av ord och kunskaper

Under ISGA’s utmärkta konferens Green grounds for health and learning i Lund 12-14 september 2016 fick konferensdeltagarna möjlighet att göra en rad studiebesök på ett antal förskole- och skolverksamheters gårdar I närområdet. På en förskola fick jag se ett fantastiskt exempel på en utegård som verkligen stödjer barnens lärande, lek och fantasi. På gården fanns utrustning för att arbeta med vind, vatten, vikt, mått, läsning/skrivning, matlagning, bygg och teknik, m.m. Gårdsmiljön förändrades med årstiderna men också på grund av pedagogers, barns och föräldrars arbete med att förbättra, forma om, addera eller ta bort, reparera o.s.v.

På gården hade man ett vind och väderskyddat ”uteklassrum” och en eldstad där man lagade mat, satt och värmde sig på vintern eller bara använde för att höja mysfaktorn på gården. Barnen kunde springa, leka fritt, klättra läsa böcker och mycket mera på gården. Variationen var stor!

Pedagogerna i verksamheten använde utepedagogiken för att arbeta med hela läroplanen. I ett samtal med en av pedagogerna pratade vi om den upplevelsebaserade utomhuspedagogikens rika möjlighet att arbeta med komplexa begrepp. Låt mig exemplifiera vad jag menar med begreppet kretslopp. Detta begrepp är komplext och omfattar ett flertal processer och skeenden. För att förstå begreppet måste man kunna se förlopp framför sig, minnas de olika delarna i förloppet och även sambanden mellan dessa delar. Hur går det egentligen till när ett barn erövrar och förstår ett så komplicerat begrepp?

Barnen på förskolan ovan hade fördelen av att ha en 4H-gård i grannfastigheten. Det står pedagogerna fritt att använda 4H-gården i undervisningen och man är där och arbetar inom sina olika teman flera gånger i veckan. Barnen kan hämta gödsel på gödselstacken för att lägga i förskolans kompost. Gödseln berikar jorden i komposten som sedan används i förskolans odlingar. Odlingarna växer och barnen skördar tomater, morötter, äpplen m.m. När barnen ätit av alla godsaker samlar de äppelskruttar och morotsrester och går tillbaka till 4H-gården för att ge skruttarna till hästarna. Hästarna bajsar och bajset läggs på gödselstacken där barnen kan hämta ny näring till sin kompost. Pedagogerna sätter ord på händelser och aktiviteter och förklarar begreppet kretslopp många gånger. Under en promenad till 4H-gården stannar en pojke och ler stort med hela ansiktet när han utbrister ”Nu förstår jag! Kretslopp är när allting går runt hela tiden. Bajset och jorden och maten som blir bajs igen.”

Språket frodas i upplevelser och meningsfulla sammanhang. De naturliga drivkrafterna i språkutveckling är starkt närvarande i det upplevelsebaserade lärandet, och utepedagogiken bäddar ofta för sådana upplevelser på ett fint sätt. För vissa barn kommer begreppsförståelsen gradvis, några förstår snabbare och några långsammare. Vilka erfarenheter och kunskaper man har med sig spelar roll för hur man förstår det nya begreppet. Att undervisa om världen ger omvärldskunskap, men också ordkunskap. Att undervisa om orden ger ordkunskap men också omvärldskunskap. Ord och kunskaper hänger på så sätt samman i ett ständigt…. kretslopp.

 

Annons

Skolstart för nyanlända – Om utomhuspedagogik i ett språkutvecklande perspektiv.

På Naturskolan i Halmstad arbetar Irene Bergman, Magnus Göransson och Eva Axheden. På hemsidan skriver de: ”En Naturskola är ingen plats utan ett arbetssätt, ”att lära in ute”. Utomhuspedagogiken bygger på ett aktivt lärande knutet till läroplanerna där elevernas egna upplevelser, upptäckter och sinnesintryck är i fokus. Eleverna blir engagerade och kommer lättare ihåg vad de lärt sig då kunskapen förankras i verkligheten. Flera elever kan hitta sitt eget sätt att lära och nå sina kunskapsmål. Utomhusaktiviteter svetsar också samman klassen till en grupp som samarbetar bättre även i klassrummet.

Ur ett språkutvecklande perspektiv har utomhuspedagogiken många fördelar. Titta snabbt tillbaka på de naturliga drivkrafterna i barns språkutveckling. Det upplevelsebaserade lärandet, som sker i meningsfulla sammanhang och i samspel med viktiga och omtyckta personer, kan under rätt omständigheter verka som en stark motor i språkutvecklingen. Barn och elever får vara i det konkreta, i upplevelsen här och nu, och kan därmed lära in språket i ett meningsfullt och kontextrikt sammanhang. Från det konkreta kan man sedan röra sig mot det abstrakta och mer svårfångade. Att följa livet i komposten och se löv i olika förruttnelsestadier ger en större förståelse för ordet kretslopp än om man enbart pratar om det, läser om det eller ser på en film. Att ta klivet ut ur klassrummet gör att språket får ett innehåll. I utomhuspedagogiken används alla sinnen, upplevelserna sätts ord på och språket prövas och utvecklas i interaktionen med andra. Utomhuspedagogiken kan användas i alla ämnen, inte bara de naturvetenskapliga, och ger goda möjligheter att arbeta med språket i alla ämnen. För er som sett dokumentären Hallå Dakar som jag skrivit om tidigare är det lätt att känna igen det upplevelsebaserade angreppssättet i andraspråkinlärningen. Detta har Naturskolan dragit nytta av när de under läsåret varit ute i förberedelseklasser och på asylboenden och jobbat med nyanlända barn och ungdomar.

Utöver det språkutvecklande perspektivet så finns såklart även generella vinster i att lämna klassrummet för alla lärare, oavsett ämne. Barnen får vara rörliga och aktiva vilket har en positiv inverkan på inlärningsförmågan, och ger starkare och friskare barn. Dagsljus och frisk luft ökar koncentrationsförmåga och orken. Vanligtvis fungerar det också så att det man upplever och får ta del av, tycker man om och är rädd om. Genom att jobba med utomhuspedagogik ökar möjligheten att ge barnen en kärlek till naturen, en förståelse för människans ansvar för miljön, och en medvetenhet om individens påverkan på djurliv, växtlighet och jordklot.

Mångfald av uttryckssätt – för elever med grav språkstörning

På Nyhemskolan i centrala Halmstad finns sedan 2005 en kommunövergripande språkprofil, där elever med grava språkstörningar kan söka en plats. Eleverna med språkstörning går tillsammans med normalspråkiga elever i ganska stora klasser, men har stöd av en ansvarspedagog i klassrummet. Utöver ansvarspedagogen får eleverna tillgång till olika former av AKK. Exempelvis så har samtliga elever och lärare på skolan fortbildning i TAKK varje vecka, och hela skolan använder sig av liknande bildscheman och bildmaterial för att stötta undervisningen.

Barnen som får en plats i språkprofilen åker taxi till och från skolan, och har kvar sin plats i språkprofilen så länge behovet kvarstår. Om det är möjligt slussas eleverna så småningom tillbaka till sina hemskolor och det händer även att elevernas behov förändras och att andra verksamheter eller skolformer är aktuella.
Som en utveckling av pedagogernas kompetens och befintliga arbetssätt på skolan, har vi under våren startat upp ett långsiktigt arbete för att lärmiljöer, metoder och material ska bli mer upplevelsebaserade och estetiskt inriktade. Projektet kallas för ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” och har beviljats SIS-medel från SPSM.

Syftet med projektet är att erbjuda eleverna med grav språkstörning möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt, inte bara verbalt utan även genom kroppen och estetiska uttryck. Forskning och erfarenheter visar att barn med grava språkstörningar har stort behov av multisensorisk och upplevelsebaserad inlärning.

Metod för projektet är att använda drama, slöjd, konst, bild, musik, rytmik m.m. för att utveckla och stärka skolans pedagogik. Dessa upplevelsebaserade och estetiska lärprocesser ska gynna samtliga elevers inlärning. Kompetens inom slöjd och musik finns redan på skolan, men pedagoger inom drama/teater, bild/konst samt rytmik saknas och ska via SIS-medlen kunna anlitas utifrån. De estetiska lärprocesserna ska kopplas till olika teman och projekt, framför allt till böcker och boksamtal, i samtliga klasser på skolan. Levande verkstäder med tillverkning och återvinning av material, skapande i sagor m.m. bidrar till mångfalden i uttryck samtidigt som det stärker elevernas lärande genom multisensoriska processer.

Ur Lgr11:
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Därför kan aldrig undervisningen utformas lika för alla.”(Skolverket 2011, s. 4).

”Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” (Skolverket 2011, s. 5)

Att arbeta med elever med grav språkstörning ställer särskilt stora krav på samtliga pedagoger som arbetar med barnens/elevernas språkliga och kommunikativa utveckling. Projektet kräver därför ett gränsöverskridande samarbete mellan de olika yrkesprofessioner som möter skolans barn, där kärnan i samarbetet handlar om att utgå från befintliga teman och projekt, och i dessa utgå ifrån våra sinnen och vad vi upplever.

Under hela läsåret 2014-2015 ska projektet löpa på och vi är mycket spända på att se resultatet av satsningen. Här kommer ni fortlöpande få del av framsteg, hinder, möjligheter och slutsatser från våra erfarenheter med ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning”.