Category Archives: Förebyggande arbete

Regeringen satsar – förskolebibliotek

I februari 2018 publicerade Svensk bokhandel nya rön kring föräldrars högläsning tillsammans med barn i förskoleåldern. Enligt den nyligen genomförda (2017) brittiska studien Understanding the Children’s book consumer, som gjorts i samarbete med Egmont Publishing, visar att knappt hälften av föräldrarna till barn mellan 0-6 år läser högt för sina barn. Denna siffra bedömdes för fem år sedan vara 69%. Ungefär 20% av föräldrarna angav i studien att de har svårt att hitta energin för högläsningen och 16% menade att deras barn föredrar andra aktiviteter. I samma undersökning anger ca 20% av föräldrarna till barn i 3-4 års åldern att de inte känner sig bekväma i en bokhandel och nästan hälften menar att det är svårt att överblicka och välja rätt i det stora utbud som erbjuds. Hela 61% av samma grupp föräldrar uttrycker oro för hur mycket skärmtid deras barn har redan under förskoleåldern.

Under 2012 genomförde Läsrörelsen en studie tillsammans med Junibacken som redan då visade att siffran för föräldrar som regelbundet läste högt tillsammans med sina barn i svenska hem var ca 35%, en siffra som är ytterligare lägre än den i den senare studien redovisade. Det har sedan dess inte gjorts någon ny svensk studie och självklart hyser vi förhoppningarna att andelen högläsande föräldrar ökat i takt med den ökade mängden information kring vikten av högläsning och tillgång till litteratur för det lilla barnets språkutveckling under förskoleåldern.

Vi vet att barns möte med texter, ord och begrepp spelar en avgörande roll för deras språk- och kunskapsutveckling och att läsning är grunden för barns och elevers fortsatta lärande är idag välkänt. En god läsförmåga och tillgång till litteratur är en förutsättning för att utmana de skillnader vi kan se i de internationella kunskapsmätningarna (PISA, 2015 och PIRLS, 2016). Rapporterna låter läsa att resultaten avseende läsförståelse har förbättrats bland svenska elever. Samtidigt synliggör de hur föräldrars utbildningsbakgrund spelar allt större roll för elevernas resultat. Parallellt visar andra undersökningar hur barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Regeringen genomför nu satsningar som ska ge landets förskolor möjlighet att köpa in fler böcker till sin verksamhet.

– Förskolan spelar en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. Genom denna nya satsning får varje svensk förskola mer likvärdiga möjligheter att ge barn – oavsett socioekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist – lust att läsa och lyssna på böcker, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Svenska förskolor har, enligt styrdokumenten, ett kompensatoriskt uppdrag där de har till uppgift att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö för att alla barn ska få tillgång till de kvaliteter som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling.

– Barn med liten vana vid att läsa hemma tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter. Förskolan kan locka fram nyfikenhet och intresse för skriftspråket. En satsning på ett litet ”förskolebibliotek” direkt på förskolan ökar tillgången till böcker för alla barn, en viktig investering för att skapa jämlika förutsättningar till läsning, säger Fridolin.

img_2267

För att öka likvärdigheten avseende tillgången till läsfrämjande insatser och litteratur meddelar nu Regeringen, genom utbildningsminister Fridolin och kulturminister Bah Kunke, att 50 miljoner kronor avsätts i vårändringsbudgeten för en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor.

Regeringen har gjort flera investeringar i just läsfrämjande insatser; bland annat genom Hela Sverige läser med barnen, Läsdelegationens arbete, Läslyftet samt personalförstärkningar till skolbiblioteken. Satsningen kommer genomföras av Kulturrådet som redan idag ansvarar för flera läsfrämjande insatser, såsom t ex Bokstart, runt om i Sverige.

Jag välkomnar satsningen och ser den som ytterligare en spännande och viktig del av de kvalitativa satsningar som redan i dag görs i olika former och genom att en mängd olika resurser i Halmstads kommun, såsom föräldrar, pedagoger, bibliotekarier, logopeder, bvc mfl., samverkar. Satsningen blir ett välkommet komplement till förskolors arbete med läslyftet som resurs, kapprumsbiblioteken och Läs för mig!, samarbetet med biblioteken och flera andra aspekter. Jag hoppas att Kulturrådet, som ansvariga för att genomföra satsningen, även tar digitaliseringen och e-boksperspektivet med i processen.

Skärmklipp2

Jag ser fram emot ytterligare nya och spännande möjligheter att låta resurser samverka för barns språkutveckling!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, Språkutveckling

Havsanemonens språkarbete

Ytterligare ett härligt exempel på en förskoleavdelnings språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer från avdelningen Havsanemonen, också den på Laxöns förskola i Halmstad. I sitt gästinlägg berättar förskollärarna Magdalena och Josefine om läsårets språkutvecklingsarbete och hur Polyglutt kommit att bli en viktigt resurs i detta.
Trevlig läsning!

Lax1 - kopia

Under läsåret 2017-2018 har all personal på Laxöns förskola vidareutbildat sig genom Skolverkets satsning på Läslyftet. I Språknätverk har vi läst artiklar, reflekterat och provat på olika aktiviteter utifrån modulen ”Läsa och berätta”.

Under vårt arbete med artikeln ”Läsande förebild” så bjöd vi in några olika yrkeskategorier för att läsa för barnen. Detta för att vidga barns tankar om läsare. På Havsanemonen kom en kvinnlig polis och en yngre manlig militär. Vi har sedan fortsatt arbetet med att tillsammans med barnen i eftertänksam dialog, reflekterat, analyserat bilder och texter med ”Bildpromenader” och boksamtal.

lax6

Vi har valt att läsa kontinuerligt vid matborden och samtala där. För att ytterligare fördjupa samtalen så har vi använt oss av fler ingångar till sagan t ex rekvisita. Dessa boksamtal har gjort avtryck på barnen på Havsanemonen och de har på eget initiativ haft boksamtal med varandra.

lax5

Böckerna som barnen ‘läsberättat’ ifrån har de gjort själva. Vi har även haft valkort där barnen fått författa egna böcker. De har använt Pixiböcker som inspiration. En del barn har uttryckt tankar om att de själva är författare. Vi har även arbetat i projektet med en ”Storbok” där alla barn är författare.

lax3 - kopia

Havsanemonen har under någon månad haft förmånen att få prova inläsningstjänsten Polyglutt. Det är en språkutvecklande bilderboks tjänst med böcker inlästa på tio olika språk. Vi upplever att Polyglutt har gjort tydliga avtryck på barngruppens intresse för läsning och böcker. Vi ser ett samspel när barnen sitter flera tillsammans, de stannar upp i sagan och reflekterar och samtalar om innehållet. Barnen upplever sig själva som läsare då de själva ”äger” texten. Polyglutt finns även att välja som Valkort och är en populär aktivitet.

lax2 - kopia

En Polygluttbok kan bli en ingång till den tryckta boken. Barnen gör kopplingar kring de olika medierna. Barnen har uppmärksammat att böckerna som finns i bokhyllan, kan de hitta i Polyglutt. Barnen har även uppmärksammat kategorierna i appen vilket har smittat av sig till att barnen själva har skapat ett bibliotek med kategorier i vår bokhylla. Barnen leker bibliotek, med bibliotekarie, scanning av böcker och bibliotekskort. Vi har även använt Polyglutt på storbildsskärm för att låta flera barn samlas samtidigt kring samma saga.

lax4 - kopia

Hälsningar ifrån Josefine och Magdalena på Havsanemonen Laxöns förskola

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, Boksamtal, digital läsning, digital medvetenhet, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, Språkutveckling

Digitala texter i förskolan med Polyglutt

Under januarimånad har flera av våra förskolor och deras avdelningar haft ‘prova på’- abonnemang på Inläsningstjänsts Polyglutt. Detta med syfte att prova på och i anslutning till detta återkoppla sina tankar kring användbarhet, användarvänlighet, kvalitet och utbud.

Polyglutt, som jag tidigare berättat om på bloggen, är en tjänst som tillgängliggör en digital bokhylla med inläst litteratur för barn och elever i förskola, förskoleklass och i grundsärskolan. Tjänsten har ett mångspråksfokus och har inläsningar översätta till i dagsläget 10 olika språk. Litteraturen är vald i samarbete med litteraturpedagogen Agneta Edwards och målet är inte att erbjuda flest, utan bäst urval av böcker

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tjänster som denna anser jag vara möjligheten att i förskola och skola redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av de förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Inläsningstjänst vill med tjänsten bidra till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgänglighet blir en pusselbit i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

På Laxöns förskola har pedagogerna på flera av avdelningarna tagit sin an tjänsten med stor glädje och i detta utvecklat olika angreppssätt för att på bästa och mesta möjliga sätt testa och utvärdera materialet.

På Inläsningstjänsts sida kan du läsa om Laxöns förskolas arbete med Polyglutt:

Helene Mathisson är förskollärare och handledare på Laxöns förskola i Halmstad. Vi frågade henne varför de ville prova Polyglutt och hur de har arbetat med tjänsten under sin provperiod.

Skärmklipp

Vi fick tips om Polyglutt från vår läs- och skrivutvecklare Erica Eklöf och nappade. Vi har ett projekt på min avdelning om att göra en lärmiljö som lockar fler barn till att läsa. Hela vår förskola deltar även i Läslyftet där jag och min kollega Magdalena Sällström är handledare. Polyglutt passade perfekt i tiden för oss. Vi beställde hörlurar och ”kompishörlurar” så att barnen kan lyssna själva eller tillsammans.

På min avdelning är Polyglutt ett av flera ”valkort” på förmiddagen – vilket innebär att barnen själva väljer en aktivitet. Polyglutt är populärt och väljs alltid bland de första korten. Sedan har vi Polyglutt tillgängligt under resten av dagen. Barnen kommer själva och ber om att få lyssna på bilderböcker. På de andra avdelningarna använder man tjänsten på olika sätt men all personal ser en vinning med Polyglutt.

På flera avdelningar har vi sett nyttan av att ha bilderböcker tillgängliga för barnen på olika språk. Det har varit flera barn som tidigare inte visat intresse för böcker eller velat lyssna på bilderböcker, men som nu har lyst upp som solar när de hört bilderboken på sitt eget modersmål. Polyglutt känns som ett bra komplement i barnens språkutveckling och det känns bra att vi kan erbjuda barnen detta.

Att läsa böcker, läsberätta och att lyssna på böcker har varit en bra blandning för barnen. Det har varit väldigt roligt att använda Polyglutt. Vi har sett hur snabbt barnen lärt sig att hitta i appen och använda sig av symbolerna för att välja kategorier. Faktaböckerna har varit väldigt poppis bland alla. Barnen kommer och säger ”Jag vill lyssna på minifakta om…”. De berättar om hajar och flygplan helt spontant. När vi har frågar ”Hur vet du det?”, svarar de ”Det har jag lärt mig på Polyglutt!”.

Skärmklipp2

Att använda Polyglutt i barnens läs- och skrivutveckling är ett bra komplement till vår övriga pedagogiska verksamhet. Att barnen får träna sin förmåga att lyssna, koncentrera sig och förstå läsriktning är väldigt betydelsefullt. Vi når nu fler barn genom de olika språken och skapar en väg in till böcker och lässuget som är så viktigt. Vi tycker att det är bra böcker som är utvalda för boksamtal och skulle verkligen vilja fortsätta med Polyglutt. När vi har pratat med andra kollegor blir de nyfikna och vill prova.

Intervjun av Inläsningstjänst ledde i nästa steg till att Hallandsposten hörde av sig och gjorde ett reportage om förskolans fina arbete.

Förskolorna får i samband med sitt användande svara på en enkät för att vi vidare ska kunna se om tjänsten, eller liknande tjänster, är något som våra förskolor skulle vara betjänta av att ha tillgång. Vi vill med andra ord göra en kvalitativ utvärdering för att veta om materialet möter behov som finns hos oss. En del av tankarna de har är:

  • Alla barn kan vara delaktiga i boken, oavsett språk
  • Barnen får uppleva ett annat sätt att läsa sagor. De kan själva lyssna på saga när vi pedagoger inte har möjlighet att läsa högt. Barnen samtalar kring böcker i vardagen.
  • Materialet är lättillgängligt. Ett bra redskap när vi jobbar med boksamtal.
  • Bra att man kan lita på att val av böcker är gjort ur ett pedagogiskt perspektiv.
  • Att böckerna finns på flera språk bidrar till barnens identitets- och språkutveckling.
  • Polyglutt lockar till intresse för böcker.

 

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, Boksamtal, digital läsning, digital medvetenhet, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Högläsning, IKT, läs- och skrivutveckling, Språkutveckling

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser

Läsningens effekter & minst 17 skäl på nytt

Förskolan och skolan är viktiga läsfrämjande verksamheter som båda visat sig spela en avgörande roll för barns/elevers och föräldrars gemensamma läsvanor. Genom en medveten strategi och samverkan med hem och bibliotek kan förskolor och skolor överbrygga många hinder för läsning. Läsningen är idag en samhällsfråga och klyftorna mellan lässtarka och lässvaga familjer bara växer.

Det finns föräldrar som själva inte läst en bok sedan de själva var barn och unga men som faktiskt ser en ny mening med läsandet och som har ”lärt” sig läsa igen på grund av att deras barn tycker om att bli lästa för och läsa själva. Andra föräldrar möter litteraturen och blir nyfikna tack vare mötet med förskolans/skolans läsande verksamhet, en verksamhet där pedagoger presenterar böcker för barn och föräldrar, läser och inspirerar barnen och låter dem möta biblioteket. Barnen i sin tur drar med sig föräldrarna till biblioteket.

17skäl2

Det finns en mängd viktiga aspekter och vinster med läsning och högläsning och många av dem möter vi dagligen i olika medier och sammanhang. Läsningen som en väg till ett stort och varierat ord- och begreppsförråd är ett av de vanligaste argumenten, och också ett av de många viktiga. Att tillgodose barns behov av trygghet och närhet är ytterligare ett som lyfts fram som särskilt viktig i förhållande till de yngre barnen. Inte lika ofta framförda argument är t ex barns tillgång till

  • Bättre kommunikationskunskaper
    Barn som blir lästa för, lär sig att uttrycka sina känslor, och dessutom kunna relatera sig själv till andra. Genom att se hur karaktärerna i böckerna förhåller sig till varandra – och hur ni förhåller er till varandra under läsestunden, utvecklar barnet viktiga kunskaper för kommunikation.
  • Kunskap om språket
    Barn som blir lästa för, visar bättre förståelse för det grundläggande i vårt språk när de kommer upp i skolåldern.
  • Logiskt tänkande
    Ett annat exempel på vikten av att läsa för barn är förmågan för barn att utveckla sin förståelse för abstrakta begrepp, använda logik i olika situationer och använda gott omdöme. När barnet börjar relatera det som händer i böckerna till sitt eget liv – ja, då blir böckerna extra spännande!
  • Förmågor att klara av nya situationer
    Nya situationer kan vara svåra för små barn. Det kan vara allt från att sova i ett eget rum, börja i förskolan eller i skolan. Att läsa böcker med samma tematik – och för att barnet ska kunna se att hens känslor är vanliga att ha – kan vara ett perfekt sätt att visa att det okända inte är så farligt.
  • Förbättrad koncentration
    Små barn kan verka ganska otålmodiga och okoncentrerade under läsestunden, men de kommer att lära sig att sitta i lugn och ro för att få höra färdigt historien – det gäller bara att ha tålamod. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne – och allt detta är självklart viktigt för barnet när det ska börja skolan.

Vid läsning, både egen läsning och gemensam högläsning, är trygghet, en läsvänlig miljö, närhet och långsamhet faktorer som positivt påverkar läsupplevelsen. Oavsett hur viktigt vi vet att läsandet är kan det ändå finnas trösklar att ta sig över för att komma igång. Många föräldrar ställer sig frågor såsom: När kan jag börja läsa tillsammans med mitt barn? Vad ska vi läsa? Hur läser jag? Som läsande, lässtarka och välvilliga läsinspiratörer måste vi, samtidigt som vi brinner för vårt fokus, vara respektfulla och ödmjuka i mötet med lästveksamma barn och föräldrar.

Den inspiration och läsförebild förskolan och skolan kan vara betyder mer än vi många gånger kan ana för barns och föräldrars motivation och trygghet i ett möte med barnlitteraturen. Genom att visa hur vi i förskola och skola möter, använder och väljer litteratur, ur flera olika aspekter, ger vi dem verktyg för ett eget prövande.

17skäl1

Som pedagoger kan vi också stödja läsprocessen i hemmen med ett ord på vägen, ett stärkande citat eller en bild som väcker fantasi. Svenska barnboksakademin har sedan länge materialet 17 skäl för barnboken på sin hemsida, ett material vi tidigare skrivit om. Helt nyligen reviderades materialet och har idag vackra färgbilder av illustratörer såsom Stina Wirsén, Gunilla Bergström och Johan Unenge. Texterna är i stort sett de samma men vissa små förändringar förekommer även i dessa. Materialet kan vara en tillgång i förskolors och skolors lässtärkande och läsmotiverande arbete.

Ett ord på vägen: ”Vill du förändra världen- lär ett barn att läsa” (Körling). Lär det vad det innebär att läsa och njutningen i det.

library

 

2 kommentarer

Filed under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, lärare, läsfrämjande, Språkutveckling

Bilderboken & Polyglutt- tillgängliga resurser i förskolan 

I förskolan grundläggs flera av de kompetenser som blir nycklar till barnens livslånga lärande. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. Forskning visar att förskolan kan ge barnen mer likvärdiga förutsättningar för den språkliga förmåga som förväntas inför skolstart.

Med utgångspunkt i detta är det av stor vikt att förskolan ser sig som en av de främsta källorna till att barn utvecklar ett rikt och nyanserat språk. Under förskoletiden sker en stor och många gånger avgörande språkutveckling hos barnen. Forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan (Lundberg, 2007).

Det finns en utvecklingspotential i alla barns språkförmåga och förskolans och skolans har till uppgift att ge ett systematiskt och strukturerat stöd för deras vidare utveckling av sin språkförmåga. Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. Förskolan har ett viktigt kompenserande uppdrag som bland annat innebär att förskolan som verksamhet kan erbjuda kan de skillnader överbryggas som finns mellan barn med olika uppväxtförhållanden.

Barnen möter text från den första dagen i förskolan till den sista dagen i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar dem. Undervisningen måste ge barnen kontinuerliga möjligheter att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk.

Vi vet idag att läsning av böcker är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp i barnens livsvärld (Liberg). I förskolan får alla barn, oavsett bakgrund, en naturlig kontakt med läsning, litteratur och text, och då särskilt bilderböcker. Och med ett medvetet pedagogiskt grepp kan arbetet med barnlitteratur vara det bästa verktyget för barnet att tillägna sig språket.

Vi vet också att bilderboken har en mängd fördelar när det gäller barns språkutveckling och begreppsinlärning såsom:

•Skillnad mellan talspråk och skriftspråk

•Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal

•Visuellt stöd och långsamhet

•Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka

•Möjlighet till exakt repetition

•Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya
•Okända ord förstås med hjälp av kontexten.


Med syfte att stödja barns språkutveckling genom tillgång till bilderböcker har inläsningstjänst tagit fram sitt nya material Polyglutt. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst framtagen för förskolan med syfte att utveckla barns språk och stimulera deras nyfikenhet. Genom materialet får förskolan tillgång till bra bilderböcker som kan läslyssnas på om och om igen. Böckerna som är tillgängliga på flera språk ger möjlighet till identifikation och igenkänning för det enskilda barnet, och att dela både läsupplevelser och språk i mångspråkiga barngrupper. Många av böckerna, finns översatta till upp till tio olika språk som barnen kan lyssna på. Bilderböckerna i Polyglutt finns initialt på följande språk: svenska, engelska, spanska, arabiska, kurdiska, persiska, tigrinja, turkiska, polska, ryska eller somaliska.


För personalen på förskolan innebär Polyglutt:

  • Obegränsat användande av bilderböcker i förskolan
  • kvalitetssäkrade bilderböcker utvalda av Agneta Edwards
  • En möjlighet att fylla förskolans digitala strategi med kvalitet
  • En möjlighet att utveckla barnens modersmål
  • En pedagogisk handledning med metodtips
  • Ett material anpassat till förskolans arbetssätt
  • Möjlighet till ett inkluderande arbetssätt
  • Möjlighet till likvärdighet i förskolan

Pedagoger i förskolan som är nyfikna på att prova på tjänsten kan göra det genom att bli betatestare under en 30-dagars period. Inläsningtjänst erbjuder också kostnadsfria seminarium på några orter. 

 

Lämna en kommentar

Filed under digital läsning, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, Flerspråkighet, Inlästa läromedel, Språkutveckling

Informationsöverföring mellan logopedmottagning och förskola/skola

Många barn behöver träna sitt tal eller språk av olika anledningar. Bäst resultat nås om barnet får tillfälle att träna sitt språk ofta, i vardagen och i meningsfulla situationer. Förskolans och skolans pedagoger spelar en stor roll i barns språkutveckling, och en ännu större roll i att få till vardagasträning för de barn som behöver extra stöd att utveckla sitt språk.

Själv har jag arbetat många år i kommun, och har bara knappt ett års erfarenhet av att arbeta på logopedmottagning. Ändå minns jag tydligt att mycket tid gick åt till att jaga pedagoger och specialpedagoger på telefon i ambitionen att samverka och ha en dialog kring de barn som fått bedömning och/eller träning av språket på logopedmottagningen (självklart med godkännande från barnets vårdnadshavare). Att få åka ut till barnens verksamhet var en omöjlighet. Tid och ekonomi gjorde att ledningen satte stopp för det.

Som logoped i kommunen har jag upplevt samma sak. Vi vet ofta om att barnen har kontakt med logopedmottagningen – men vi vet inte vad som framkommit där eller vad logopedmottagingen rekommenderar att barnen ska träna och få stöd i. Föräldrar kan inte alltid återge logopedmottagningens rekommendationer, och informationsglappet blir ett faktum.

För att minska informationsglappet använder vi i Halmstad en informationsöverföringsblankett som underlättar för oss i arbetsvardagen. I korthet går det till så här:

informationsöverföring region till kommun

När barnet är på besök på logopedmottagningen frågar man vårdnadshavarna om de godkänner att förskolans pedagoger får information om barnets behov av stöd och träning. Man frågar också om det är ok att kommunlogoped kopplas in. Om vårdandshavarna är positiva så fyller man i en blankett. Den tar vårdnadshavarna sedan med till förskolans pedagoger.

På blanketten finns logopedmottagningens information, men också kontaktuppgifter till kommunlogoped. Anledningen till detta är att logopedisk information i skrift, ofta kryddad med facktermer såsom t.ex. ”dentalisering” eller ”pragmatiska svårigheter”, kan vara svårtolkad för pedagogerna på förskolan. De tar i så fall kontakt med kommunlogoped som åker ut till förskolan för att hjälpa dem att tolka informationen, samt översätta den till kvalitativa åtgärder som är rimliga och lämpliga i barngruppen och i förskolans kontext. Ofta skrivs en handlingsplan som tydliggör vad som ska göras, av vem, hur och när samt när en uppföljning ska ske.

Arbetssättet har fungerat väl. Samtliga inblandade sparar tid genom att viss informationsöverföring har standardiserats, och jagandet via telefon minskar. De insatser pedagogerna och kommunlogoped kommer fram till blir mer träffsäkra, eftersom vi har logopedmottagningens information om vad barnet behöver för stöd och träning. Många gånger ligger logopedmottagningens information helt i linje med vad vi sett i våra observationer av barnet, och då känns det tryggt att veta att det finns en samsyn. Men vad gäller ordförråd och språkförståelse händer det att vi blir förvånade – barnet har kanske stora brister i språkförståelse men döljer det i vardagen eftersom hen har goda strategier för att kompensera den svårigheten. Och storlek eller djup i barns ordförråd är näst intill omöjligt att bedöma enbart genom observation.

Det omvända gäller också. På logopedmottagningen träffar man barnet enskilt, i en lugn miljö där barnet kanske inte blir utsatt för distraktorer eller stressmoment som är vanliga i förskolans miljö. Det gör att pedagoger i förskolan många gånger ser behov som uppstår i samspel och lek med andra barn, behov som logopedmottagningen inte har en chans att upptäcka. När vi arbetar tillsammans på detta sätt blir vi starkare, och kvalitén för barnet ökar.

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, pedagog, samarbete, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, vårdnadshavare