Category Archives: Föräldrar

Läsningens effekter & minst 17 skäl på nytt

Förskolan och skolan är viktiga läsfrämjande verksamheter som båda visat sig spela en avgörande roll för barns/elevers och föräldrars gemensamma läsvanor. Genom en medveten strategi och samverkan med hem och bibliotek kan förskolor och skolor överbrygga många hinder för läsning. Läsningen är idag en samhällsfråga och klyftorna mellan lässtarka och lässvaga familjer bara växer.

Det finns föräldrar som själva inte läst en bok sedan de själva var barn och unga men som faktiskt ser en ny mening med läsandet och som har ”lärt” sig läsa igen på grund av att deras barn tycker om att bli lästa för och läsa själva. Andra föräldrar möter litteraturen och blir nyfikna tack vare mötet med förskolans/skolans läsande verksamhet, en verksamhet där pedagoger presenterar böcker för barn och föräldrar, läser och inspirerar barnen och låter dem möta biblioteket. Barnen i sin tur drar med sig föräldrarna till biblioteket.

17skäl2

Det finns en mängd viktiga aspekter och vinster med läsning och högläsning och många av dem möter vi dagligen i olika medier och sammanhang. Läsningen som en väg till ett stort och varierat ord- och begreppsförråd är ett av de vanligaste argumenten, och också ett av de många viktiga. Att tillgodose barns behov av trygghet och närhet är ytterligare ett som lyfts fram som särskilt viktig i förhållande till de yngre barnen. Inte lika ofta framförda argument är t ex barns tillgång till

  • Bättre kommunikationskunskaper
    Barn som blir lästa för, lär sig att uttrycka sina känslor, och dessutom kunna relatera sig själv till andra. Genom att se hur karaktärerna i böckerna förhåller sig till varandra – och hur ni förhåller er till varandra under läsestunden, utvecklar barnet viktiga kunskaper för kommunikation.
  • Kunskap om språket
    Barn som blir lästa för, visar bättre förståelse för det grundläggande i vårt språk när de kommer upp i skolåldern.
  • Logiskt tänkande
    Ett annat exempel på vikten av att läsa för barn är förmågan för barn att utveckla sin förståelse för abstrakta begrepp, använda logik i olika situationer och använda gott omdöme. När barnet börjar relatera det som händer i böckerna till sitt eget liv – ja, då blir böckerna extra spännande!
  • Förmågor att klara av nya situationer
    Nya situationer kan vara svåra för små barn. Det kan vara allt från att sova i ett eget rum, börja i förskolan eller i skolan. Att läsa böcker med samma tematik – och för att barnet ska kunna se att hens känslor är vanliga att ha – kan vara ett perfekt sätt att visa att det okända inte är så farligt.
  • Förbättrad koncentration
    Små barn kan verka ganska otålmodiga och okoncentrerade under läsestunden, men de kommer att lära sig att sitta i lugn och ro för att få höra färdigt historien – det gäller bara att ha tålamod. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne – och allt detta är självklart viktigt för barnet när det ska börja skolan.

Vid läsning, både egen läsning och gemensam högläsning, är trygghet, en läsvänlig miljö, närhet och långsamhet faktorer som positivt påverkar läsupplevelsen. Oavsett hur viktigt vi vet att läsandet är kan det ändå finnas trösklar att ta sig över för att komma igång. Många föräldrar ställer sig frågor såsom: När kan jag börja läsa tillsammans med mitt barn? Vad ska vi läsa? Hur läser jag? Som läsande, lässtarka och välvilliga läsinspiratörer måste vi, samtidigt som vi brinner för vårt fokus, vara respektfulla och ödmjuka i mötet med lästveksamma barn och föräldrar.

Den inspiration och läsförebild förskolan och skolan kan vara betyder mer än vi många gånger kan ana för barns och föräldrars motivation och trygghet i ett möte med barnlitteraturen. Genom att visa hur vi i förskola och skola möter, använder och väljer litteratur, ur flera olika aspekter, ger vi dem verktyg för ett eget prövande.

17skäl1

Som pedagoger kan vi också stödja läsprocessen i hemmen med ett ord på vägen, ett stärkande citat eller en bild som väcker fantasi. Svenska barnboksakademin har sedan länge materialet 17 skäl för barnboken på sin hemsida, ett material vi tidigare skrivit om. Helt nyligen reviderades materialet och har idag vackra färgbilder av illustratörer såsom Stina Wirsén, Gunilla Bergström och Johan Unenge. Texterna är i stort sett de samma men vissa små förändringar förekommer även i dessa. Materialet kan vara en tillgång i förskolors och skolors lässtärkande och läsmotiverande arbete.

Ett ord på vägen: ”Vill du förändra världen- lär ett barn att läsa” (Körling). Lär det vad det innebär att läsa och njutningen i det.

library

 

Annonser

2 kommentarer

Filed under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, lärare, läsfrämjande, Språkutveckling

Informationsöverföring mellan logopedmottagning och förskola/skola

Många barn behöver träna sitt tal eller språk av olika anledningar. Bäst resultat nås om barnet får tillfälle att träna sitt språk ofta, i vardagen och i meningsfulla situationer. Förskolans och skolans pedagoger spelar en stor roll i barns språkutveckling, och en ännu större roll i att få till vardagasträning för de barn som behöver extra stöd att utveckla sitt språk.

Själv har jag arbetat många år i kommun, och har bara knappt ett års erfarenhet av att arbeta på logopedmottagning. Ändå minns jag tydligt att mycket tid gick åt till att jaga pedagoger och specialpedagoger på telefon i ambitionen att samverka och ha en dialog kring de barn som fått bedömning och/eller träning av språket på logopedmottagningen (självklart med godkännande från barnets vårdnadshavare). Att få åka ut till barnens verksamhet var en omöjlighet. Tid och ekonomi gjorde att ledningen satte stopp för det.

Som logoped i kommunen har jag upplevt samma sak. Vi vet ofta om att barnen har kontakt med logopedmottagningen – men vi vet inte vad som framkommit där eller vad logopedmottagingen rekommenderar att barnen ska träna och få stöd i. Föräldrar kan inte alltid återge logopedmottagningens rekommendationer, och informationsglappet blir ett faktum.

För att minska informationsglappet använder vi i Halmstad en informationsöverföringsblankett som underlättar för oss i arbetsvardagen. I korthet går det till så här:

informationsöverföring region till kommun

När barnet är på besök på logopedmottagningen frågar man vårdnadshavarna om de godkänner att förskolans pedagoger får information om barnets behov av stöd och träning. Man frågar också om det är ok att kommunlogoped kopplas in. Om vårdandshavarna är positiva så fyller man i en blankett. Den tar vårdnadshavarna sedan med till förskolans pedagoger.

På blanketten finns logopedmottagningens information, men också kontaktuppgifter till kommunlogoped. Anledningen till detta är att logopedisk information i skrift, ofta kryddad med facktermer såsom t.ex. ”dentalisering” eller ”pragmatiska svårigheter”, kan vara svårtolkad för pedagogerna på förskolan. De tar i så fall kontakt med kommunlogoped som åker ut till förskolan för att hjälpa dem att tolka informationen, samt översätta den till kvalitativa åtgärder som är rimliga och lämpliga i barngruppen och i förskolans kontext. Ofta skrivs en handlingsplan som tydliggör vad som ska göras, av vem, hur och när samt när en uppföljning ska ske.

Arbetssättet har fungerat väl. Samtliga inblandade sparar tid genom att viss informationsöverföring har standardiserats, och jagandet via telefon minskar. De insatser pedagogerna och kommunlogoped kommer fram till blir mer träffsäkra, eftersom vi har logopedmottagningens information om vad barnet behöver för stöd och träning. Många gånger ligger logopedmottagningens information helt i linje med vad vi sett i våra observationer av barnet, och då känns det tryggt att veta att det finns en samsyn. Men vad gäller ordförråd och språkförståelse händer det att vi blir förvånade – barnet har kanske stora brister i språkförståelse men döljer det i vardagen eftersom hen har goda strategier för att kompensera den svårigheten. Och storlek eller djup i barns ordförråd är näst intill omöjligt att bedöma enbart genom observation.

Det omvända gäller också. På logopedmottagningen träffar man barnet enskilt, i en lugn miljö där barnet kanske inte blir utsatt för distraktorer eller stressmoment som är vanliga i förskolans miljö. Det gör att pedagoger i förskolan många gånger ser behov som uppstår i samspel och lek med andra barn, behov som logopedmottagningen inte har en chans att upptäcka. När vi arbetar tillsammans på detta sätt blir vi starkare, och kvalitén för barnet ökar.

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, förskollärare, pedagog, samarbete, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, vårdnadshavare

Föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor

I Halmstads kommun har vi flera områden där majoriteten av invånarna mer eller mindre nyligen har kommit till Sverige. Områdena benämns i vissa sammanhang som ”mångkulturella”, och i andra sammanhang som ”segregerade”. Oavsett hur man väljer att se på saken så pågår ett ständigt arbete i såväl förskolor som skolor med att bättre förstå och möta de behov som just dessa elever har. Man jobbar konstant med att utveckla verksamheten för att bättre tillgodose barns och elevers behov av exempelvis språkutvecklande undervisning, men också för att finna samverkansformer med organisationer och föreningar för att kunna erbjuda eleverna en meningsfull fritid. I dessa områden pågår också ett ständigt utvecklingsarbete kring föräldrasamverkan och kommunikationen med vårdnadshavare, som på grund av både språkliga och kulturella skäl kan vara en utmaning.

För en tid sedan hade jag glädjen att arbeta ihop med några förskolor som jobbat fram en modell för en utvecklad föräldrasamverkan i just det området.

Inför inskolning bjöds föräldrarna in till ett första möte, tillsammans med tolk. ”Det är inte de som behöver tolk, det är vi” sade en av förskolecheferna. ”Vi måste förstå föräldrarna och barnens behov, deras kultur, nätverk och bakgrund.” I detta första möte låg allt fokus på att lyssna till föräldrarna och att skapa goda relationer med dem. Man hade under flera år kompetensutvecklat personalen på förskolorna kring interkulturalitet, under ledning av lärledaren Eva Ohlsson. Den enda information man gav föräldrarna i detta läge var kort om förskolans uppdrag, och föräldrarna fick med sig en kortfattad skrift; ”Förskolan är till för ditt barn” som finns tillgänglig på Skolverkets hemsida, översatt till många olika språk.

Principen man hade var att alltid ge information i rätt kontext, samt att ge bildstöd till. Det betyder att informationen om vilka kläder barnet behöver ha på förskolan ges i hallen, vid barnets hylla, i av- eller påklädningskontext. I hallen finns andra barns hyllor och extrakläder tillgängliga. Personalen kan visa och föräldrarna kan ställa frågor, peka o.s.v. och har då större chans att göra sig förstådda. Bildstödet man gav kunde se ut ungefär så här:

Detta behöver ditt barn på förskolan

Rutinerna på dessa förskolor var mer flexibla än på andra förskolor. Anledningen var att man lärt sig att tid inte är lika exakt i andra kulturer som i Sverige. Man ställde sig alltid frågan om vad som var viktigt på riktigt? Och valde därmed striderna noga. Pedagogerna hade lärt sig att planera aktiviteterna utifrån de förutsättningar man hade, och det innebar att det kunde försvinna tre barn en dag när det var extra kallt ute, eller att barn hämtades och lämnades utanför ordinarie schema. Man hade stor förståelse för att matsituationen på förskolan kunde behöva anpassas emellanåt, eftersom vissa barn var väldigt ovana vid att sitta vid bordet och äta med kniv och gaffel. Kanske var det vanliga för dem att äta med händerna, eller att sitta tillsammans i ring på golvet under måltiden.

Det fanns fyra grundpelare i förskolornas arbete med att utveckla föräldrasamverkan.

  1. Tid
  2. Nyfikenhet
  3. Föräldraerfarenheter
  4. Föräldrar som resurs att stötta modersmålet

Den första punkten innebar att man inte kunde förvänta sig att föräldrarna skulle ta till sig och förstå hela läroplanen på en gång (kan vi någonsin det?), istället valde man att jobba långsiktigt med att förankra och skapa förståelse för förskolans verksamhet. Man informerade om arbetet, de projekt man arbetade med, i kontexten och med stöd av foton och konkreta material som fanns tillgängligt på förskolan.

Den andra punkten innebar att pedagogerna visade ett genuint intresse för familjerna och deras livsvillkor, historia, önskemål och tankar. Man vågade fråga även de frågor som kunde kännas obekväma eller svåra att ställa. Man bad föräldrarna att berätta och tog sig tid att lyssna.

Att ta tillvara på föräldrarnas erfarenheter kunde innebära att föräldrar bjöds in till förskolan för att berätta om sitt land, sitt yrke eller något liknande. Det var viktigt att lyfta alla föräldrar, och därmed bekräfta och uppmärksamma även barnen.

Föräldrar är självklart en resurs i att stötta alla de barn som har fler språk i hemmet än bara svenska. Dessa förskolor hade en mängd pedagoger som pratade andra språk, men det gick inte att täcka hela verksamhetens behov på detta sätt. Istället tog man hjälp av föräldrarna för att läsa in sagor på barnens modersmål och översätta material. Man hade också ett aktivt språkfrämjande arbete i form av information om föräldrarnas betydelse om barnens språkutveckling, samarbete med det lokala biblioteket för tillgång till flerspråkiga sagostunder, samt kapprumsbibliotek där föräldrar kunde låna böcker på både svenska och de olika modersmålen.

Förskolorna upplevde att många föräldrar blev mer delaktiga under arbetets gång, men också att pedagogerna fick ett annat synsätt och fler strategier i och med att de interkulturella förhållningssätten ökade.

Dock kvarstår självklart utmaningar. En förskolechef berättar:

”Vi måste alltid arbeta med pedagogernas värdegrund, vi bär alla på fördomar som vi inte alltid är medvetna om. Vi har också svårt att få alla föräldrar att förstå förskolans funktion, vissa kommer alltid se oss som barnpassare. Vi jobbar hela tiden med att utveckla modersmålsstödet, som fortfarande är ett svårt begrepp med vagt innehåll för många. Och sist men inte minst är tillgången till flerspråkig personal bristande. Jag önskar att vi förskolechefer kunde få bättre hjälp av kommunens centrala funktioner i att hitta såväl språkpraktikanter som utbildad personal och även andra anställningsformer som kan vara aktuella.”

 

Lämna en kommentar

Filed under bildstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, samarbete, Språkutveckling

Om skärmar och barns tidiga språkutveckling – äntligen forskning

Som logoped får jag ofta frågor om små barns språkutveckling påverkas av det  uppskruvade tempot i samhället, om skärmarnas intåg i var mans hem, om framåtvända barnvagnar m.m. Som förälder brottas jag med andra, ibland liknande frågor. Hur många aktiviteter är lagom, hur mycket TV-tid är ok/dag och hur ofta ska barnen få tillgång till iPad?

Det är naturligt och bra att vi alla funderar över omvärlden våra barn lever i och hur de påverkas av den. Själv har jag saknat forskning kring skärmtid och hur den påverkar små barns språkutveckling.

I förra veckan kom äntligen rapporter om en ny forskningsstudie i USA som undersöker kopplingen mellan skärmtid och ”speech delay” (min översättning; försenad språkutveckling). Studien är gjord på 900 barn vars föräldrar rapporterat barnens skärmtid i minuter/dag vid 18 månaders ålder. En rad språkliga förmågor hos barnen testades sedan vid 18 månader, exempelvis barnens joller, ordförråd, grammatik och deras förmåga att påkalla uppmärksamhet verbalt. 20% av barnen i studien spenderade i genomsnitt 28 minuter/dag vid skärmar. För varje halvtimme skärmtiden utökades, utökades risken för ”expressive speech delay” med 49%, d.v.s deras förmåga att använda ljud och ord i expressiv kommunikation. Studien fann däremot inga kopplingar mellan skärmtid och andra delar av kommunikationen såsom exempelvis kroppsspråk och samspel.

Huvudansvarig för studien är Dr Catherine Birken, och hon betonar i alla artiklar jag läst att mer forskning behövs på området då detta troligtvis är den första studie som gjorts på skärmtid i relation till språk. Men jag tror att det redan nu är viktigt att fundera över vilken information som ges till föräldrar, och exakt vad vi som arbetar professionellt med barn ska svara på alla de där frågorna vi får om skärmtid.

Nämnda studie har ännu inte publicerats digitalt men du kan läsa artiklar om den på olika amerikanska sajter:

https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170504083141.htm

http://edition.cnn.com/2017/05/04/health/babies-screen-time-speech-delays-study/index.html

 

Lämna en kommentar

Filed under Föräldrar, förskollärare, IKT, iPad, skärmtid, språk, Språkutvecklarna, Språkutveckling, tidig kommunikation, vårdnadshavare

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

Pen Pal – ett sätt att stärka modersmålet och den flerspråkiga identiteten?

20% av Sveriges barn talar fler eller andra språk än svenska. Skollagen fastställer att förskolan ska medverka till att flerspråkiga barn ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I läroplanen står dessutom att barn ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Många som arbetar i förskolan brottas idag med i vilken form det i praktiken ska gå till, när man som personal i förskolan endast talar svenska. Begreppet modersmålsstöd i förskolan är inte heller väldefinierat och tydligt, och kommuner väljer att tolka det på många olika sätt. Även inom kommuner, mellan olika förskolor, kan det vara stora skillnader i hur man i praktiken arbetar för en aktivt flerspråkig förskola. Mer om detta i kommande inlägg…

Men! Ett sätt bland många är att se till så att det finns flerspråkig litteratur på förskolan, och att läsa sagor och berättelser från andra kulturer. Den flerspråkiga litteraturen kan läsas av flerspråkig personal, modersmåls- eller integrationsstödjare eller liknande, eller lånas ut till föräldrar för läsning hemma. Föräldrar kan också läsa in böckerna hemma så att de finns tillgängliga i digital form på förskolan, via någon lämplig app för ändamålet.

Ett annat sätt kan vara att använda Pen pal, som är en slags läspenna. Pen pal är en kombinerad mp3-spelare och scanner som kan läsa böcker högt, sida för sida. Ljudfiler laddas in i Pen pal på flera olika språk, och användaren väljer sedan vilket språk hen vill lyssna på. Ytterligare en finess med Pen pal är att den har en mikrofon som låter användaren spela in ljud själv. Användaren kan upprepa texter, återberätta eller hitta på egna berättelser till bilder i böcker. Pen pal säljs på http://www.ndio.se och där kan man även läsa mer om pennan. På Ndio kan man också köpa böcker, bl.a. ”Min trespråkiga talande ordbok” och såväl klassiska sagor som andra skönlitterära verk.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Halmstad där ett antal pen pals är ute på prov i förskoleverksamheterna för att personalen ska kunna prova arbetssätt och utvärdera effekter av arbetet med Pen pals. Resultatet av pilotprojektet får vi återkomma till senare i vår!

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, böcker, begrepp, digital läsning, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, Högläsning, Inlästa läromedel, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Kan du säga…? – Ett effektivt sätt att tysta barnet.

Jag hör ofta föräldrars uppmaningar till barn… ”Kan du säga X?”. ”Berätta för tjejen vad det där heter.” ”Säg X!” Allt i iver att demonstrera barnets duktighet i att prata, alternativt barnets gulliga felsägningar. 99% av gångerna besvarar barnet med tystnad. Vilket inte sällan följs av fler uppmaningar att säga si eller så. Såklart svarar barnet då med ännu bestämdare tystnad. Fortsätter du insistera är det kört. Det blir inte tal om att öppna munnen och yttra minsta lilla. En maktkamp är igång och den vuxne förlorar varje gång.

Föräldrarna i exemplen ovan har missförstått eller glömt bort vad kommunikation handlar om. Det måste finnas ett meningsfullt syfte och ett sammanhang! Vill du att barnet ska prata med dig behöver du hitta något som för barnet är intressant att prata om. Barnet genomskådar dig ofta om du bara är ute efter att lyssna på hur hen pratar. Visa genuint intresse istället. Berätta något själv, eller ställ äkta frågor för att du är nyfiken på svaret. Allra enklaste sättet – lek med barnet! 

För barn som har språkstörning eller svårt att uttrycka sig av andra anledningar blir det mer komplext om de är medvetna om svårigheterna. Vem vill visa upp något som man vet att man inte riktigt behärskar? Inte jag i alla fall, och troligtvis inte du heller. När dessa barn kommer till BVC på kontroll, till logopeden eller specialpedagogen för träning kan samtalen gå trögt och barnen vara verkligt motvilliga. Det är inte konstigt, för om något är svårt behöver man vara motiverad för att utsätta sig för det. Motivation är alltid viktigt för att man ska orka träna men ännu viktigare om man dessutom kämpar med en nedsatt förmåga. I de fallen behöver samtalen vara äkta, engagerade, motiverade och intresserade. I meningsfulla sammanhang som väcker barnens engagemang.

Säg efter mig-övningar och uppmaningar att härma eller säga lösryckta ord eller meningar är oftast motsatsen till adjektiven ovan.

Och alla föräldrar som vill att barnet ska prata eller berätta om något för morfar, farmor, fröken, bvc-sköterskan eller logopeden bör nog tänka på att själva ta ordet och se till så att samtalsämnet engagerar barnet så pass mycket att det blir meningsfullt att bidra med sin historia. Eller göra det som vuxna glömmer men som barn gör bäst. Lek och använd kommunikation i leken! 

1 kommentar

Filed under Föräldrar, Förskola, grav språkstörning, Motivation, språk, Språkstörning, Språkutveckling, strategier för språk