Tag Archives: literacy

Läsningens effekter & minst 17 skäl på nytt

Förskolan och skolan är viktiga läsfrämjande verksamheter som båda visat sig spela en avgörande roll för barns/elevers och föräldrars gemensamma läsvanor. Genom en medveten strategi och samverkan med hem och bibliotek kan förskolor och skolor överbrygga många hinder för läsning. Läsningen är idag en samhällsfråga och klyftorna mellan lässtarka och lässvaga familjer bara växer.

Det finns föräldrar som själva inte läst en bok sedan de själva var barn och unga men som faktiskt ser en ny mening med läsandet och som har ”lärt” sig läsa igen på grund av att deras barn tycker om att bli lästa för och läsa själva. Andra föräldrar möter litteraturen och blir nyfikna tack vare mötet med förskolans/skolans läsande verksamhet, en verksamhet där pedagoger presenterar böcker för barn och föräldrar, läser och inspirerar barnen och låter dem möta biblioteket. Barnen i sin tur drar med sig föräldrarna till biblioteket.

17skäl2

Det finns en mängd viktiga aspekter och vinster med läsning och högläsning och många av dem möter vi dagligen i olika medier och sammanhang. Läsningen som en väg till ett stort och varierat ord- och begreppsförråd är ett av de vanligaste argumenten, och också ett av de många viktiga. Att tillgodose barns behov av trygghet och närhet är ytterligare ett som lyfts fram som särskilt viktig i förhållande till de yngre barnen. Inte lika ofta framförda argument är t ex barns tillgång till

  • Bättre kommunikationskunskaper
    Barn som blir lästa för, lär sig att uttrycka sina känslor, och dessutom kunna relatera sig själv till andra. Genom att se hur karaktärerna i böckerna förhåller sig till varandra – och hur ni förhåller er till varandra under läsestunden, utvecklar barnet viktiga kunskaper för kommunikation.
  • Kunskap om språket
    Barn som blir lästa för, visar bättre förståelse för det grundläggande i vårt språk när de kommer upp i skolåldern.
  • Logiskt tänkande
    Ett annat exempel på vikten av att läsa för barn är förmågan för barn att utveckla sin förståelse för abstrakta begrepp, använda logik i olika situationer och använda gott omdöme. När barnet börjar relatera det som händer i böckerna till sitt eget liv – ja, då blir böckerna extra spännande!
  • Förmågor att klara av nya situationer
    Nya situationer kan vara svåra för små barn. Det kan vara allt från att sova i ett eget rum, börja i förskolan eller i skolan. Att läsa böcker med samma tematik – och för att barnet ska kunna se att hens känslor är vanliga att ha – kan vara ett perfekt sätt att visa att det okända inte är så farligt.
  • Förbättrad koncentration
    Små barn kan verka ganska otålmodiga och okoncentrerade under läsestunden, men de kommer att lära sig att sitta i lugn och ro för att få höra färdigt historien – det gäller bara att ha tålamod. Tillsammans med ökad läsförståelse kommer disciplin, hjärnstimulans, koncentration och bättre minne – och allt detta är självklart viktigt för barnet när det ska börja skolan.

Vid läsning, både egen läsning och gemensam högläsning, är trygghet, en läsvänlig miljö, närhet och långsamhet faktorer som positivt påverkar läsupplevelsen. Oavsett hur viktigt vi vet att läsandet är kan det ändå finnas trösklar att ta sig över för att komma igång. Många föräldrar ställer sig frågor såsom: När kan jag börja läsa tillsammans med mitt barn? Vad ska vi läsa? Hur läser jag? Som läsande, lässtarka och välvilliga läsinspiratörer måste vi, samtidigt som vi brinner för vårt fokus, vara respektfulla och ödmjuka i mötet med lästveksamma barn och föräldrar.

Den inspiration och läsförebild förskolan och skolan kan vara betyder mer än vi många gånger kan ana för barns och föräldrars motivation och trygghet i ett möte med barnlitteraturen. Genom att visa hur vi i förskola och skola möter, använder och väljer litteratur, ur flera olika aspekter, ger vi dem verktyg för ett eget prövande.

17skäl1

Som pedagoger kan vi också stödja läsprocessen i hemmen med ett ord på vägen, ett stärkande citat eller en bild som väcker fantasi. Svenska barnboksakademin har sedan länge materialet 17 skäl för barnboken på sin hemsida, ett material vi tidigare skrivit om. Helt nyligen reviderades materialet och har idag vackra färgbilder av illustratörer såsom Stina Wirsén, Gunilla Bergström och Johan Unenge. Texterna är i stort sett de samma men vissa små förändringar förekommer även i dessa. Materialet kan vara en tillgång i förskolors och skolors lässtärkande och läsmotiverande arbete.

Ett ord på vägen: ”Vill du förändra världen- lär ett barn att läsa” (Körling). Lär det vad det innebär att läsa och njutningen i det.

library

 

Annonser

2 kommentarer

Filed under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, förskollärare, Grundsärskola, grundskola, lärare, läsfrämjande, Språkutveckling

Internationella Läskunnighetsdagen – 8 september

Idag, den 8 september, firas den internationella läskunnighetsdagen (The International Literacy Day) för 50e gången världen över. UNESCO deklarerade redan 1965 dagens datum som den internationella läskunnighetens dag och allt sedan dess har skolor, organisationer och samhällen runt om i världen firat dagen med syfte att öka medvetenheten kring vikten av en god läskunnighet hos världens befolkning. Målet med dagen har sedan 1965 varit att en dag kunna utrota analfabetismen- som ju är ett brott mot mänskliga rättigheter. Idag finns det, enligt UNESCO, 759 miljoner vuxna analfabeter, varav dryga 65% är kvinnor.

Intliteracyday

Den internationella läskunnighetsdagen syftar till att uppmärksamma allas rätt till en fungerande läsförmåga och läsförståelse i ett demokratiskt fungerande samhälle. Dagen ger samhällen, skolor, familjer och barn möjlighet att återupptäcka glädjen i att läsa samtidigt som det skapar förståelse för de som inte har tillgång till utbildning och därmed möjlighet till läskunnighet.Vare sig det gäller läsning eller skrivning så är läs- och skrivkunnigheten vägen till en orörd värld- vår fantasi. Läskunnigheten är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig byggsten i människans lärande och kunskapande och utveckling. Läskunnighet är en avgörande katalysator för social och global utveckling internationellt, nationellt och lokalt.

Effekterna av läsokunnighet är de samma oavsett om vi befinner oss i ett utvecklings- eller ett industriland. Detta innebär att läsokunnighetens effekter; begränsade möjligheter till anställning och inkomst, högre risker för dålig hälsa, brottslighet och behov av sociala bidrag, finns överallt där läsokunnighet finns. Särskilt tydligt är att flickors tillgång till utbildning tjänar ett högre syfte.

Temat för 2015 års internationella läskunnighetsdag är Läskunnighet och hållbara samhällen. Läskunnighet är nyckeln till en fortsatt utveckling och också en förutsättning för att utveckla kunskaper, förmågor, attityder, värderingar och samhällen. Samtidigt kräver utvecklandet av läskunnighet faktorer såsom hälsa, arbete och utbildning för att lyckas. I år syftar dagen därför till att upptäcka kritiska kopplingar och en synergi mellan läskunnigheten och utvecklingen av framtida hållbarhetsmål i samhällen och länder världen över.

New technologies, including mobile telephones, also offer fresh opportunities for literacy for all. We must invest more, and I appeal to all Members States and all our partners to redouble our efforts – political and financial – to ensure that literacy is fully recognized as one of the most powerful accelerators of sustainable development. The future starts with the alphabet.

Dagen kommer, som tidigare år, firas över hela världen med syfte att föra samman världsledare, politiker, företag, föreningar, samhällen, lärare, elever och experter. Hur nyttjar vi då möjligheten att lyfta denna för framtiden så viktiga fråga? Hur informerar och inspirerar vi för att stärka literaciteten och lyfta fram den internationella läskunnighetsdagen i samverkan med lärare, skolbibliotekarier, barn och elever?

Lämna en kommentar

Filed under Språkutveckling

Världsbokdagen den 23 april 2014

År 1995 beslutade UNESCO generalkonferens att den 23 april skulle bli hela världens festdag för firandet av böcker, författare och läsning samt värnandet om upphovsrätten och människors fria tillgång till information. Att just den 23 april valdes hänvisas till födelse- och/eller dödsdagen för William Shakespear, Miguel de Cervantes, Inca Garcilaso de la Vega, Josep Pla, Maurice Druon, Manuel Mejía Vallejo och Halldór Laxness. Genom att utse olika dagar vill Unesco lyfta fram viktiga frågor. Unescodagarna uppmärksammas i olika länder. På Unescos webbplats finns ytterligare information om Unescodagarna och de olika dagarna i FN-familjen.

Idag finns en mängd olika, internationella, nationella och lokala, anledningar och sätt att fira Världsbokdagen. En av dessa anser jag bör vara rätten och möjligheten att få lära sig läsa och skriva, något vi alldeles för ofta tar för given. Det skriva ordets historia är mänsklighetens historia- viktig att föra vidare och värna om. I många olika sammanhang referar forskare och teoretiker till Matteus effekten:

Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Citatet används i många olika sammanhang, dock vanligast i utbildnings- och skolsammanhang, särskilt då bland läs- och skrivspecialister. Studie efter studie visar att det, när det gäller literacitet, handlar om att de som läser ofta blir säkrare läsare, och att säkrare läsning i sin tur leder till framgångsrik skolgång och ett framgångsrikt liv i framtiden. I motsats innebär detta att barn och unga som inte utvecklar en god läs- och skrivförmåga inte uppnår den nivå av och de rgelbundna vanor som literacitet leder till. Detta kan i nästa steg leda till att svårigheter att odla nya kunskaper, svårigheter som i stort påverkar lärandet och utbildningen. Stanovich, som lyfte fram Matteuseffektens roll inom skolvärlden, sammanfattade det hela som att ”Läsning påverkar allt du gör” (1986). Kort sagt- de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare.

Oavsett barns och elevers socioekonomiska bakgrund kräver en läs- och skrivinlärning ett möte med en text, framförallt tillgång till texter av olika slag. Textfattigdom kan vara en lika stor orsak till en låg andel läsande barn, unga och vuxna som en ekonomisk fattigdom. I många delar av vår värld är denna tillgång icke existerande eller helt enkelt något som inte finns.

Bokens och textens påverkan på individens självkänsla och självförverkligande, samt dess möjlighet att påverka social utveckling står outmanad. Boken inbjuder till fantastiska möjligheter till dialog mellan individer, samhällen och över tid.

Årets Världsbokdag vill jag använda för att uppmärksamma den digitala utvecklingens fantastiska påverkan på tillgången till vidgade textvärldar för barn, unga och vuxna i alla jordens hörn. Jag hör återkommande lärare och andra, av skolfrågor intresserade, människor kommentera PISA och PIRLS resultaten och den stora faran med den digitala utvecklingen i en och samma mening. Det finns en tro att den stora boven i dramat, dvs orsaken till de dalande resultaten avseende läsning och läsförståelse, till stor del är elevernas tidiga möte med och stora tillgång till digitala verktyg. Istället för att se de digitala verktygen som utmärkta utmanare och tillgångar i vår undervisning återkommer vi till diskussionen kring det hot de utgör.

I förhållande till denna diskussion vill jag lyfta blicken och se den digitala utvecklingens styrka, hur den ger stora mängder människor tillgång till och möjlighet att läsa texter, böcker och berättelser. Och detta med hjälp av billiga mobiltelefoner. UNESCO publicerade nyligen rapporten ”Mobile phones can end book scarcity, a key obstacle to literacy” som lyfter fram hur invånarna i flera utvecklingsländer, genom tillgång till sin mobiltelefon, möter en ny, vidgad textvärld- en textvärld som möjliggör ett läsande, väcker ett behov av och en lust till ett läsande,och inte minst, som verkar utvecklande för både individ, samhälle och nation…på ett bräde. Tack vare den digitala tekniken i en mobiltelefon!

Faktum är att böcker är mycket ovanliga i utvecklingsländer- medan antalet mobiltelefoner ständigt ökar. Vi är idag 7 miljarder människor på jorden, varav 6 miljarder har tillgång till en mobiltelefon. Mobila nätverk når idag mer än 95% av jordens befolkning.

20140422-231742.jpg

Utmanande tanke: Hur blir de digitala verktyg vi har tillgång till ett verktyg och ett redskap för utvecklandet av svenska barns och elevers literacitet?

Och som Malala Yousfafi, flickan som sköts av talibaner för att hon valde att gå till skolan, sade då hon stod inför FN:

20140422-231323.jpg

Dessutom lanseras ju Martin Widmarks projekt En Läsande Klass dagen till ära- väl värt att uppmärksamma!

1 kommentar

Filed under Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Läsinlärning, skrivutveckling, Språkutveckling, Textförståelse