Tag Archives: gymnasiet

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 


Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.


Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bedömningsstöd, Föräldrar, Förebyggande arbete, Flerspråkighet, Lgr11

MTMs bokklubb för unga

Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM) ansvarar för att tillgängliggöra medier till barn, unga och vuxna som har någon form av läsnedsättning. Legimus.se är MTMs bibliotek där du kan låna och beställa talböcker, punktskriftböcker m.m.

Legimusbild

En läsnedsättning innebär att läsaren behöver få den tryckta boken anpassad på något sätt för att kunna läsa den. En anpassad bok kan vara en inläst bok eller en bok i punktskrift. Läsaren behöver inte visa intyg eller förklara varför hen vill låna en anpassad bok. Utifrån de egna behoven väljer eleven om hen vill låna talböcker, e-textböcker eller punktskriftsböcker. Några exempel på läsnedsättningar är: synskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, läs- och skrivsvårigheter, hörselskada (för hörselträning), tillfällig läsnedsättning på grund av sjukdom eller skada eller kognitiva funktionsnedsättningar (t ex traumatiska hjärnskador, språkstörning, afasi, autism, adhd, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsättningar).

För ytterligare göra sina anpassade medier tillgängliga för ungdomar från 12 år och uppåt startade MTM under december 2015 en ny bokklubb för unga.

legimus

Bokklubben publicerar ett nyhetsbrev en gång i månaden innehållandes månadens boktips, frågor och lite annat kul som berör bokens tema. Alla boktips som ges av bokklubben finns både som talböcker och punktskriftsböcker. Bokklubben har en särskild sida på Legimus webb.

Elever som är intresserade av att bli medlemmar i bokklubben anmäler sig via mail till: info@mtm.se.

2 kommentarer

Filed under böcker, digital läsning, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling

Läs och skrivkunskaperna hos unga vuxna – Vad händer efter PISA?

Ni känner alla till PISA-undersökningarnas nedåtgående resultat under 2000-talet, och att svenska elevers läsning försämrats de senaste årtiondena. Många elever går ut grundskolan utan att ha så pass god läsförståelse att de förstår och har behållning av en vanlig dagstidning, vilket leder till problem med att delta i det demokratiska samhället, och även påverkar fortsatta studier och arbetsliv. Men vad händer med läsförmågan hos dessa elever? Kan högskola/universitet och/eller arbetslivet träna eller kompensera för de bristande läskunskaperna? Hämtar eleverna upp sin läsning som vuxna?

SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) kom nyligen med rapporten Lära för livet där resultat från OECD’s undersökning PIAAC (Programme for the internationel assessment of adult competencies) redovisas. Av resultaten framkommer att den yngre vuxna befolkningens kunskaper visar samma försämring i läsning och matematik som man sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. De kunskaper och färdigheter som eleven inte utvecklat under skoltiden verkar inte heller kunna ”repareras” genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Försämringarna verkar gälla de elever som lämnade grundskolan efter millennieskiftet. Den svenska yngre vuxna befolkningen står sig fortfarande relativt väl i jämförelse med andra länder, men försprånget har minskat.

Studien får mig att tänka på hur viktigt det är att svenskt utbildningssystem fokuserar på läs- och skrivuppdraget, och att tidiga insatser sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå när målen inte uppnås. Argumentationen att vi inte har råd håller inte. Vi har inte råd med att låta bli. Kostnaderna för individen är stora när konsekvenserna av att inte utveckla sin läsförmåga kan vara livslånga; att inte kunna eller klara av högre utbildning, att inte vara fri att välja det jobb man vill ha, och att inte kunna ta till sig samhällsinformation. Kostnaderna för samhället är ännu större i form av utanförskap, arbetslöshet, kompetenstapp och ohälsa m.m.

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Förebyggande arbete, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, lästräning, Matematik, OECD, skolutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, Unga vuxna

Sju timmar om…- ett kompetensutvecklingsverktyg.

Skolverket publicerade nyligen kompetensutvecklingsmaterialet Sju timmar om…. Under rubriken erbjuds olika utvecklingspaket som med utgångspunkt i olika områden (t ex klassrumskommunikation, syv och källkritik) erbjuds material som kan använda i verksamheters utvecklingsarbete. Materialets olika områden är skolövergripande och riktar sig till olika målgrupper från förskola till gymnasieskola.

Namnet Sju timmar om… är gemensamt för paketen med utgångspunkt i att det inte bör ta mer än just 7 timmar att bearbeta ett pakets innehåll.

Precis som inför ett deltagande i Läslyftet rekommenderar Skolverket att användning av materialet föregås av en nulägesanalys som synliggör verksamhetens behov och utmaningar. Detta för att stödja ett kvalitativt val av utbildningspaket.

Alla Sju timmar om… har följande gemensamt:

  • Förskolan eller skolan bör ha utfört en analys av hur behovet ser ut lokalt. Därefter kan utvecklingsområde väljas (använd gärna BRUK som stöd i den självvärderingen).
  • De har en grund i ett kollegialt lärande – något ni gör tillsammans i er verksamhet.
  • De bygger på delaktighet från förskolechef/rektor – en förutsättning och framgångsfaktor. Förskolechef/rektor kan delta i arbetet med paketet och bör vara beredd att prioritera ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
  • Systematiskt kvalitetsarbete – arbetet med paketen kan ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och bör utmynna i en plan för fortsatt utvecklingsarbete.
  • Materialen i paketen, som texter, filmer och ljudfiler, utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I arbetet med Sju timmar om… rekommenderas en gruppstorlek på ca 5-8 personer. Gruppen ska ha en samtalsledare som leder arbetet och en dokumentationsansvarig. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. I materialet finns också en dokumentationsmall till varje utvecklingspaket.

sjutimmar

I materialet finns sex olika steg. I det första steget genomför verksamheten sin nulägesanalys, utser samtalsledare och dokumentationsansvarig samt tar del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I nästa steg tar gruppdeltagarna del av material (texter, filmer och ljudfiler) för att i steg tre diskutera materialet. I det fjärde steget undersöker gruppdeltagarna hur den egna verksamheten ser ut och prövar olika moment i undervisningen. I de sista två stegen genomförs en analys kring erfarenheterna inom utbildningspaketet och en analysplan tas fram för det vidare systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket rekommenderar Sju timmar om… som ett alternativt material att använda parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Under rubriken Se vilka olika… visas de utbildningspaket som redan finns och de som är på gång.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Gymnasieskolan, källkritik, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling, undervisning

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

digitala barn

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

internetsmart

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.

 

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, bilder, digital medvetenhet, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, källkritik, kränkningar, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Skolverkets material- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Att övergångar och överlämningar av barn och elever är ett viktigt fokus och ett utvecklingsområde blev tydligt i arbetet med att utveckla en rutin för att systematiskt kvalitetssäkra arbetet med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (se tidigare inlägg).

Detta har även Skolverket uppmärksammat vilket resulterat i det nyutkomna materialet   Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Materialet syftar till att lyfta fram hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan.

överlämn

Skolverket inleder materialet med att konstatera att det alltid föreligger en risk att viktig information går förlorad då ett barn eller en elev byter skola eller skolform. Detta kan påverka alla barn och elever men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att en övergång, ett byte, fungerar är avsevärt viktigt för en god skolgång vilket gör rutiner och arbetssätt som underlättar just dessa betydelsefulla.

Många barn är med om minst sex övergångar under sin skoltid och detta inom fyra olika skolformer; förskolan, förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. För de allra flesta barn är dessa enkla och rutinmässiga men för andra kan de vara med genomgripande, t ex vid övergång från grundskola till grundsärskola.

överg2

Vid de olika övergångarna lämnas olika mängd, olika kvalitativ information över och olika övergångar kan därför vara mer eller mindre likvärdiga.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

En likvärdig utbildning- Lgr 11

En av de mer kritiska övergångarna äger rum mellan åk 3 och åk 4. Denna övergång innebär många gånger nya och fler lärare än tidigare. Många gånger pratar vi om ”the fourth grade slump”- det faktum att många elever får svårigheter då arbetstyngden ökar och undervisningen utgår från mer textintensiva läromedel och samtidigt ställer större krav på kognitiva förmågor.

Övergången till åk 7 ökar även den komplexiteten, både för elever och föräldrar och skolgången ställer högre krav på ett högt tempo och ett eget ansvarstagande. Den allra mest komplexa övergången med störst informationsbortfall sker mellan högstadiet och gymnasiet då eleverna sprids till ett större antal olika skolor.

Många gånger har specialpedagogen en betydelsefull funktion som övergångssamordnare när det gäller att skapa en samlad bild av behoven i avlämnande och mottagande elevgrupp. För att kunna erbjuda eleverna en tillgänglig undervisning redan vid terminsstart krävs en god framhållning och en kvalitativ överlämning.

Som tidigare nämnts är övergångarna oproblematiska för de allra flesta av våra elever. Dock finns det de elever som är extra sårbara och utsatta där det är extra viktigt att övergångarna sker på ett genomarbetat sätt för att de ska få likvärdiga möjligheter att nå läroplanens mål. Grupper som särskilt är att beakta är t ex barn med placering inom samhällsvård, nyanlända och elever i grund- eller gymnasiesärskolan men även elever med särbegåvning.

Enligt stödmaterialet har tre faktorer visat sig extra framgångsrika vid övergångar:

  • ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan/skolan och vårdnadshavare
  • betydelsen av samverkan och synkronisering
  • dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå

Att den information som överlämnas behöver utformas på ett professionellt sätt med fokus på barnets förutsättningar syftar till att ge barnen möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumentationen får aldrig utgöras av en ”problemlista” där individerna benämns utifrån sina svårigheter eller behov.

Materialet är uppdelat i sju olika kapitel som berör övergångar på olika sätt, bl a innehåller det olika viktiga steg vid framtagande av centrala riktlinjer, förslag på rutin för avlämnande och mottagande skola samt ett avsnitt som förtydligar sekretessen i samband med övergångar. Längst bak i materialet finns flera bilagor som visar på möjlig arbetsgång, riktlinjer och modell för övergång och mottagande inom de olika skolformerna.

Vid arbetet med rutiner kring övergångar och överlämningar är det extra intressant att diskutera:

  • Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
  • Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, Lgr11, Lpfö 98, nyanlända, Särskilt stöd, Skollagen, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser

Överlämningar- återkommande & avsevärt viktiga

Att organisera för överlämning av information kring barn och elever vid övergångar mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-åk 1 och vidare vid stadiebyten upp genom elevens skolgång är inget nytt under solen. Som en rektor sade vid ett tillfälle: ”Men det har vi ju jobbat med sedan 1980-talet!”. Och visst är det så- överlämningar har länge varit ett fokus i slutet av vårterminen. Frågan vi dock måste ställa oss är HUR vi överlämnar information och vilken information det faktiskt är vi väljer att överlämna kring barn och elever. Vad är egentligen viktigt att tänka på?

När barn och elever byter verksamhetsform föreligger alltid risken att viktig information faller mellan stolarna. Detta informationsbortfall påverkar alla elevers lärande, men framförallt de barn och elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Att överlämningen och mottagandet fungerar är en mycket betydelsefull faktor för individens fortsatta skolgång- både ur ett individ- och ur ett grupperspektiv.

Överlämningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan våra verksamheter, men vi måste lyfta blicken och se de stora kvalitativa skillnader som dessa innebär avseende innehåll. Den information som anses ha god relevans kan variera stort mellan olika verksamheter och också mellan avlämnande och mottagande pedagoger/lärare. Innehållet som överlämnas kanske inte alls är det som anses viktigt av mottagaren och tvärtom. Kvaliteten i det innehåll som lämnas över varierar stort och utgör generellt ett stort utvecklingsområde.

Vid varje pedagog- eller lärarbyte, vid t ex avdelnings-, årskurs- eller skolbyte, föreligger alltid en risk att barn och elever pausas i sitt lärande (Hattie, 2012). Detta beror till stor del på att det ofta tar tid för den nya pedagogen/läraren att lära känna barnet/eleven för sina syften, dvs lärarens syn på lärande, samt att skapa sig en bild av barnets/elevens kunnande. Om den mottagande pedagogen/läraren istället, genom en medveten och kvalitativt genomförd överlämning, får ta del av hur den tidigare undervisningen sett ut, vad som gynnat elevens och gruppens lärande, var gruppen befinner sig i sitt lärande och hur elevernas/gruppens styrkor respektive utvecklingsbehov ser ut, skulle den mottagande läraren och pedagogen redan vid uppstart kunna inleda en adekvat undervisning- som också ger möjlighet att utmana och möta gruppens och individernas olika behov.

Varje verksamhet måste ställa sig frågan ”Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?” för att vidare kunna utveckla och utmana sitt arbete med detta. När detta är identifierat börjar processen kring att identifiera vilket innehåll som anses vara kvalitativt och fylla avsedd funktion vid överlämningar.

Genom att påbörja överlämningsarbetet redan en tid innan det faktiska överlämnandet och mottagandet ska ske ger mottagande pedagog/lärare möjlighet att planera den första undervisningen med utgångspunkt i kunskaper kring elevens/gruppens tidigare kunskaper och förmågor samt med stöd av hur gruppen tidigare undervisats. Traditionen kring överlämningar bjuder ett starkt individfokus, ett fokus som ibland tenderar falla över i ett alltför stort fokus på individens svårigheter och behov. Idag behöver vi utmana vår tanke kring överlämningar med att även fundera kring hur vi lämnar över information kring den undervisning eleverna mött och tagit del av. Vilka strategier, metoder och material har fungerat väl i den aktuella gruppen och hur kan jag som mottagande lärare nyttja denna information för att så snart som möjligt vid terminsstart kunna möta eleverna där de befinner sig? Att som mottagande lärare möta den nya gruppen elever med kunskap om vilka strategier de tidigare använt vid läsförståelse i No eller So kan ha en avgörande betydelse för elevernas uppstart och fortsatta lärande.

Hattie menar att det för alltför många lärare tycks vara ett hederstecken att avfärda tecken på progression från tidigare lärare och därför blir det istället en paus i elevens progression varje gång hon kommer in i en ny klass eller skola då läraren värderar nivåerna hos den nya eleven igen. Sommareffekten, att elever minskar sina prestationer under sommaren beror med all säkerhet till lika stor del på att den nya läraren tenderar hålla tillbaka elever då de omvärderar elevers kunskaper. För en lärare innebär detta ofta ”börja från början eller en nystart medan eleverna hamnar i ett läge av repetition. (Hattie, 2012).

 Stödmtrl

Följande frågeställningar, som är tagna ur Stödmaterial för Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling (Halmstad kommun) kan vara av vikt att ställa sig vid arbetet med överlämningar:

  • Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med överlämningar?
  • Vilken information behöver jag som mottagande pedagog/lärare kring barn/elevers språk-, läs- och skrivutveckling för att kunna anpassa miljö och undervisning med utgångspunkt i gruppens gemensamma behov?
  • Vilken information vill jag som överlämnande pedagog/lärare lämna ifrån mig med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling, både ur ett grupp-, individ- och undervisningsperspektiv?
  • Vilken information behöver jag för att kunna individualisera utifrån varje barns/elevs specifika behov redan vid terminsstart?
  • Hur samverkar överlämnande och mottagande pedagog/lärare för att skapa en röd tråd i barns/elevers lärande?
  • Hur organiseras överlämningarna/mottagandet på skolan?
  • Vilka forum för överlämning/mottagande finns?
  • Hur omvandlar vi den överlämnade informationen till praktiskt pedagogik direkt vid terminsstart?

I materialet Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling går det att läsa mer om överlämningar och mottagande och systematiskt kvalitetssäkringsarbete ur ett språk-, läs- och skrivutvecklingsarbete.

Även om sommaren känns långt borta är det i allra högsta grad dags att börja fundera över hur vi kan kvalitetssäkra och systematisera barns och elevers övergångar till nya verksamheter ur ett språk-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv- och givetvis även ur andra i detta läge viktiga perspektiv!

 

2 kommentarer

Filed under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, forskning, Grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskolan, Gymnasieskolan, Särskilt stöd, Skolverket, skrivutveckling, Språkutveckling, Tidiga insatser