Etikettarkiv: TAKK

Digital litteratur & läsning i förskolan

Förskolan är en viktig demokratisk arena som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns möte med litteratur och språk. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i åk 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur.

Förskolan har i uppdrag att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö med syfte att ge alla barn tillgång till de kunskaper och förmågor som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling (Lpfö18). Förskolan har en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning. Detta i förhållande till att barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en långsiktigt större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Idag är den utökade tillgängligheten till smarta telefoner och surfplattor en viktig läsfrämjande resurs. Genom tillgång till digitala litteraturresurser ges barn och pedagoger tillgång till större mängder flerspråkig litteratur, vilket i sin tur möjliggör val och därmed ökad motivation. Med detta aktualiseras frågan kring hur läsintresse kan väckas med hjälp av den digitala tekniken och hur läsning i högre grad kan komma att ingå i barns och ungas dagliga användning av densamma. Vi behöver ställa oss frågan hur vi gör tekniken till en resurs för ökad läsning, snarare än ett hot mot läsningen.

lax2 - kopia

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tillgången till digital litteratur är möjligheten att i förskolan redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de möter och använder flerspråkig litteratur samtidigt som de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Barns och pedagogers användande och dialogiska lärande bidrar till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgängligheten till materialet blir viktiga pusselbitar i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

Pilotprojekt

Under vårterminen 2019 bedrivs ett pilotprojekt med fokus digitala litteraturresursers påverkan på barns likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser i Halmstad. Alla förskolor, både kommunala och fristående, kommer under våren erbjudas möjlighet att vara pilotverksamheter. Syftet med pilotprojektet är att tillsammans lära mer om materialen samt deras pedagogiska och didaktiska möjligheter samt användningsområden och att tillsammans utveckla och utmana den pedagogiska och didaktiska användningen av dem. Parallellt vill vi även utvärdera materialens omfång, funktion och användbarhet ur ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv och i ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang. Förskolorna kommer att ombes bidra med sin kunskap och vara delaktiga i processen att förädla, utmana och utveckla pedagogiska och didaktiska perspektiv av ett användande av materialet.

syftepolugg

Ett bakomliggande syfte till piloten var även att utmana den utvärdering som gjordes efter en kort prövoperiod om två månader under våren 2018. Vid denna konstaterade pedagogerna bl a följande:

Framgångsfaktorer

  • Ett bra urval och utbud och genomtänkta genrer och titlar
  • Användarvänligt och lättöverskådligt
  • Bra kategorier och teman
  • Bra åldersuppdelning
  • Barn får tillgång till litteratur oavsett modersmål– stärker barnens olika språk och identiteter. Alla barn möter flerspråkigheten
  • Barn kan läsa enskilt, tillsammans med kompisar både med och utan pedagog
  • Möjlighet att ta del av samma saga om och om igen
  • Bra grund för boksamtal. Barnen har egna boksamtal och hanterar bok och teknik själva.
  • Bra att läsa med projektor
  • Hög delaktighet
  • Ett alternativt sätt att läsa och lyssna på böcker
  • Valmöjligheten kring vem som läser den och vem som bläddrar
  • Det interaktiva perspektivet ger nya pedagogiska möjligheter
  • Med händerna fria är det lättare att använda tecken och TAKK
  • Ökade barnens intresse för högläsning och böcker

Utmaningar

  • Kan minska vuxennärvaron, att appen blir en extra pedagog (att resurser dras ner…)
  • Att barnen blir lämnade själva med läsandet och lyssnandet, dialogen uteblir
  • Att de läsande förebilderna ersätts med en skärm
  • Risken för minskat antal samtal om det lästa
  • Tekniken tar till viss del över

En mer omfattande pilot har därför även som syfte att ytterligare introducera och implementera materialen, medvetandegöra användarna om identifierade framgångsfaktorer och utmaningar samt utmana oss att vidareutveckla ett pedagogiskt och didaktiskt användande.

Aktörer

På marknaden finns idag två ledande aktörer som tillhandahåller digitala litteraturresurser särskilt riktade mot förskolans verksamheter. För att möjliggöra ett brett perspektiv där materialens pedagogiska och didaktiska funktioner och möjligheter ligger i första rummet vid planering, användning och utvärdering vill vi ge så många verksamheter som möjligt chans att delta i piloten. De båda materialen kommer användas parallellt med syfte att möjliggöra en jämförelse för att säkerställa att verksamheterna gör sina framtida val av adekvat tjänst med utgångspunkt i lokala behov och utmaningar.

duopolugg

Inledningsvis förberedde vi oss på en del skillnader i tillgång till material skulle förekomma mellan de två, detta med anledning av möjlighet till utprovning genom avtal och tillgång till material för utprovning genom att företaget tillgängliggör materialet. Under resans gång har dock företagen gett oss möjlighet att erbjuda alla verksamheter att prova på de båda resurserna.

 

Inspiration och information

För att möjliggöra en kvalitativ uppstart bjöd vi in förskollärare, pedagoger och förskolechefer från alla i kommunen befintliga verksamheter till inspirations- och informationsträffar. Syftet med dessa var bl a att introducera de båda digitala litteraturtjänsterna som ytterligare resurser för samverkan i ett redan pågående, kvalitativt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Vid träffarna delade bibliotekarier med sig av bokinspiration och modeller för läsning, förskollärare av pedagogiska erfarenheter, TAKK- pedagog av läsning med TAKK, samt språk-, läs- och skrivutvecklare av resurser för samverkan, däribland Polyglutt och Ugglo.

Alla förskolor/avdelning får tillgång till konton hos Polyglutt och Ugglo genom en kontakt med språkutvecklare. Alla pedagoger bjuds också in i ett Team, en digital arena, där information och inspiration samlas för användarna och där användarna kan ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Pilotprojektet kommer följas upp bland barn och pedagoger i förskola, förskolechefer, bibliotekarier samt andra användare såsom utvecklare med inriktning IKT och digitalt lärande och språk-, läs- och skrivutvecklare. Allt med syfte att ge oss svar på de frågor vi behöver ställa oss: Hur arbetar vi, tillsammans och professionsövergripande, för att garantera ett kvalitativt pedagogiskt och didaktiskt syft, användande och resultat? 

 

Annonser

4 kommentarer

Under barnlitteratur, böcker, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, läsfrämjande, Lpfö18, modersmål, Språkutveckling, TAKK, tecken

Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – matsituationen

Communicate in Print från Hargdata är ett fantastiskt bra, lätthanterligt och användbart bildhanteringsprogram. I programmet kan du skapa dagsscheman, spel, situationskartor och mycket mer. För den som har svårt att rita och måla för hand, erbjuder programmet även möjligheter att skapa egna bilder och konstverk digitalt. I programmet finns bilder, men också bilder av tecken.

När du köper programmet medföljer ett antal mallar och exempel; däribland ett tallriksunderlägg i A3 format, med på förhand valda bilder. Snabbt och enkelt kan du modifiera underlägget så att det passar dina barns eller din verksamhets behov. Nedan ser du underlägget med mina ändringar först med bilder och sedan med tecken.

tallriksunderlägg Malik

tallriksunderlägg tecken

På Hjortens förskola i Halmstad använder pedagogerna tallriksunderlägget ursprungligen för ett barn med svårigheter inom kommunikation och samspel. Tallriksunderlägget användes från början av pedagogerna eftersom de såklart är barnets språkliga förebild i samtalet vid maten. Efter ett par veckor började även barnet att använda bilderna för att be om mat, kommentera och samtala. Flera andra barn har också visat sig ha nytta av bild- och teckenstödet som nu ges.

För hållbarhetens skull har pedagogerna valt att med häftmassa fästa tallriksunderlägget på ett större och något hårdare skrivbordsunderlägg. Både bildunderlägget och teckenunderlägget är fastsatt på skrivbordsunderlägget och pedagogerna kan därmed använda bildstödet obehindrat och samtidigt tjuvkika på hur man tecknar orden (initialt när man lär sig använda teckenstöd är det lätt hänt att glömma bort eller bli osäker på hur tecknen ska utföras).

tallriksunderlägg på skrivbordsunderlägg

Läs mer om bildstöd för barn med språkliga svårigheter här.

Lämna en kommentar

Under akk, bilder, bildstöd, Förskola, förskollärare, GAKK, grav språkstörning, språk, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, TAKK, tecken

Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson

I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd.

Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Resultaten i denna studie visade att grunden till ordförrådsutvecklingen läggs tidigt och att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Föräldrarnas input är mycket viktig för barnens utvecklande av ordförståelse och ordproduktion. De föräldrar som har barn med stort ordförråd är också de som pratar mest med sina barn.  De barn som kommer igång tidigt med att bygga upp ett stort ordförråd tenderar att behålla försprånget och utvecklas vidare snabbast. Det tidiga ordförrådet spelar alltså roll för den fortsatta språkutvecklingen.

Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Att ställa frågor till barnet med förväntan om ett verbalt svar hade positiva effekter på barnens språkproduktion. För barn som inte utvecklat verbalt språk kunde frågor där barnet kunde peka eller på annat sätt visa sitt svar visade sig också vara positivt. Gester spelar roll för barnens språkutveckling. Pekningar kan stötta barnets förståelse för och inlärning av substantiv, medan rörelser som att t.ex. vispa i en bunke eller sätta handen bakom örat för att lyssna, kan stötta barnens förståelse för verb.

Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. Vissa utvecklade sitt ordförråd snabbt, och andra långsammare. Den språkmiljö barnen vistas i verkar alltså spela större roll för barnens språkutveckling än t.ex. arv eller föräldrars utbildning eller socioekonomiska status.

En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. Om barn med torftig språklig hemmiljö ska kunna ha en chans att utveckla ett stort ordförråd, krävs det ett systematiskt och kvalitativt språkarbete i förskola och senare skola. För alla som arbetar i förskolan och skolan borde det vara obligatoriskt att analysera sitt eget språkbruk i interaktionen med barnen. Att t.ex. filma sig själv och analysera sitt språkliga förhållningssätt, de språkutvecklande strategierna och det egna språkbruket.

En länk till avhandlingen hittar du här!

2 kommentarer

Under babytecken, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, forskning, nyfödd, ordförråd, ordsamlare, samla ord, språk, språkförståelse, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken, Tidiga insatser

En liten grupp – ett sammanhang där kommunikationen kan få utrymme

 

Ett av mina första uppdrag när jag först började jobba som logoped i förskolan, var att åka ut och observera en pojke på 18 månader under en förmiddag på förskolan. Pojken – vi kan kalla honom Sixten – hade skolats in när han var 14 månader och tiden därefter beskrevs av pedagogerna som ett enda långt kaos. Sixten spenderade stora delar av sina dagar på förskolan med att försöka avskärma sig och skapa en distans till de andra barnen o pedagogerna. Han kunde sitta med ryggen mot barngruppen, vagga för sig själv och stirra in i ett hörn i långa stunder. Han grät och skrek ofta och mycket, och gråten och skriken var den enda egentliga kommunikation han använde. Sixten lyssnade inte till sitt namn och verkade inte heller ha språkförståelsen att tolka det pedagogerna sade till honom.

Under observationen fick jag snabbt uppfattningen att Sixten var alldeles överväldigad av att befinna sig i en stor barngrupp, med hög ljudnivå och många intryck. Jag upplevde det som att han kämpade väldigt mycket med att förstå vad det var som hände runt omkring honom. Han verkade uppleva sin vardag som ett kaos i vilket han förtvivlat försökte bringa reda.

Med ett pressat arbetslag och en maxad barngrupp kändes det nästan arrogant att föreslå att pojken skulle få utökat vuxenstöd i en mindre grupp barn. Men läget var akut eftersom pojken mådde så uppenbart dåligt av att vistas på förskolan. Vi visste vad vi ville göra, nämligen skapa lugn och trygghet för att därefter kunna locka Sixten in i samspel och kommunikation. Vi ville prova att använda mycket bilder och teckenstöd för att visualisera och konkretisera språket, och vi ville även jobba med grundläggande begrepp och ordförråd för att se om Sixten nappade på språket. Vi började tänka utifrån vilka barn som skulle kunna tänkas dra nytta av, och må väl av att få vara i en liten grupp tillsammans med Sixten. De andra barnen i gruppen fick inte vara för dominanta eller verbala, vi ville hellre ha barn som kunde ge Sixten det kommunikationsutrymme han behövde. Efter att ha bestämt att Sixten och tre andra barn skulle få delta i en liten grupp tillsammans med en av pedagogerna behövde vi så bara hitta tiden för att nämnda pedagog skulle kunna genomföra aktiviteterna. Det fanns inga resurser att sätta in, vi var tvungna att hitta utrymmen i vardagen. Vår omedelbara lösning var att Sixtens lilla grupp gick ut 20 minuter tidigare än de andra barnen tillsammans med en av pedagogerna. Sedan gick de in 20 minuter före de andra, och på så sätt skapades utrymme för den pedagogen att ägna dessa stunder åt Sixten. Utomhus fokuserade pedagogen på att skapa samspel i leken, där Sixten med hjälp av vuxenstödet så småningom kunde delta. Inomhus, när de andra barnen fortfarande var ute, fokuserade hon på att samtala kring bilder, foton och böcker, samt att benämna, benämna och återigen benämna.

Efter bara några veckor märktes stora skillnader i Sixtens välmående. Han hade fortfarande svårt att vara i den stora gruppen, men han hade börjat knyta an till pedagogerna och kunde le, visa intresse och ge ögonkontakt när han var i den lilla gruppen. Han lärde sig också ganska snabbt att härma och imitera, vilket ju är en förutsättning för att utveckla kommunikationen.

Efter ca två månader märkte vi stora skillnader i Sixtens kommunikation och språkutveckling. Han lyssnade till sitt namn, tog initiativ till samtal genom att peka eller röra vid pedagogerna och han tecknade även ett antal ord.

Den lilla gruppen hade gett det nödvändiga utrymmet för kommunikation som Sixten behövde. Där fanns möjlighet att fokusera eftersom där inte hela tiden var andra saker som pockade på uppmärksamheten. Där fanns ett lugnare tempo och där byggdes upp en trygghet som bestod i att det var samma aktiviteter som gjordes på samma sätt varje dag. Ett litet antal barn var med som Sixten kunde betrakta i lugn och ro och lära känna i sin takt. I den lilla gruppen kunde pedagogen tydliggöra sin kommunikation, använda bilder och tecken och dra ner på det annars ganska uppskruvade tempot.

Särskilt för barn som Sixten, men även för ALLA barn som vistas i förskolan, önskar jag mig mindre barngrupper och fler pedagoger. Ämnet barnantal är högaktuellt efter att föräldrar fått rycka in och arbeta ideellt på en förskola i Göteborg där personal blev sjukskriven, vikarier saknades och barngrupperna var maxade. Med ett oklart politiskt läge vet man inte heller vad som kommer att avsättas i budgetar runt om i landet. Förhoppningsvis blir barn och utbildningsfrågorna de viktigaste frågorna inför nyvalet 2015.

Lämna en kommentar

Under Barnantal, Förebyggande arbete, Förskola, grav språkstörning, språkförståelse, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Ritade teckens julkalender 2014

Använder du, eller ser du ett behov av att använda tecken som stöd i den verksamhet du arbetar i? Även i år bjuder Ritade Tecken på en julkalender. Att öppna en lucka om dagen är ett roligt sätt att lära sig några nya tecken tillsammans med barn/elever i din verksamhet. Utmana er gärna genom att försöka använda varje luckas tecken under dagen, som stöd till talet. Har man väl använt ett tecken några gånger utanför inlärningssituationen, alltså i spontantalet eller i en vardaglig situation, så brukar det tecknet fastna i minnet. Det är liksom allt annat språk en färskvara, ”Use it, or lose it.”

Lycka till!

Lämna en kommentar

Under babytecken, ordförråd, Språkutveckling, TAKK, tecken, tidig kommunikation

Folktecken

Har du hört talas om folktecken? Vad betyder det? Är det tecken för folk i största allmänhet? Användbara tecken för gemene man? Jag ska strax berätta mer…

Många gånger får jag frågor från personal i förskola och skola som vill börja använda tecken om HUR man ska börja. Hur gör man för att komma igång. Och frågan är befogad, det är inte lätt att börja uttrycka sig på ett nytt sätt. Talet är snabbt och automatiserat, medan det tar tid att tänka ut hur tecknet görs. Händerna hinner inte med munnen och för att göra det lättare måste man välja några tecken att börja med som man sedan bygger vidare på.

Om initiativet till teckenanvändandet beror på att det finns ett enskilt barn i gruppen eller klassen som har behov av det, så är det lämpligt att utgå från barnets behov. Men om satsningen på tecken är mer allmän så handlar det snarare om att hitta ett antal tecken som används ofta. Dels för att de då snabbt automatiseras och sätter sig i minnet, och dels för att vi vuxna är barnens kommunikativa förebilder och de behöver se oss använda tecken frekvent och i många olika situationer i vardagen.

SÖK, Södra regionens KOmmunikationscentrum har man lanserat begreppet Folktecken. Man menar att folktecken är tecken för alla, stora som små. På hemsidan skriver de; ”Vi vill poängtera att, som med allt annat i AKK, är det en fråga för den starka parten i omgivningen att FÖRSTÅ själva idén – och använda sig av en tydlig ”metodik”. Det är ju inte bara vilka tecken vi väljer som gör att de blir ”oftaanvända”. Tecknen i sig själva leder inte till kommunikation, det är det människor som gör.” De tecken de valt ut till folktecken är just sådana tecken som kan användas på flera olika sätt i olika situationer i vardagen. Tecknet för ”mer” kan användas i matsituationer (ge mig mer), i leksituationer (gör det igen) eller vid läggningen (en saga till).

För dig som vill prova tecken i din verksamhet eller bara är nyfiken på att lära dig några tecken för eget bruk så kan jag mycket väl tänka mig att Folktecknen kan vara en bra start!

Lämna en kommentar

Under Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Grundsärskola, grundskola, Särskilt stöd, språkförskola, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK, tecken, tidig kommunikation, Tidiga insatser

Tecken på Lineheds förskola avdelning Skalman

I augusti 2013 kontaktade pedagoger på Lineheds förskola mig utifrån oro kring ett av barnen i gruppen. När vi träffades beskrevs en pojke som nästan helt saknade verbalt språk, med samspelssvårigheter och frustration över att inte förstå och kunna göra sig förstådd. Man hade redan bestämt sig för att satsa på att införa tecken på förskolan, då man redan tidigare sett behovet och provat i liten skala, och dessutom sett positiva effekter på många barns språkutveckling.

Sagt och gjort – under hösten har man jobbat hårt med att lära sig teckna ett basordförråd, och successivt fört in tecknen i vardagen på förskolan. I början är det svårt, munnen pratar på så mycket snabbare än vad händerna hinner teckna. Men detta är också en vinst med att använda tecken, vi tvingas att sakta ner vårt vanligtvis snabba tal. Vi utgick från olika situationer på förskolan, maten och ett basordförråd kring den situationen. Hallen med tecken för kläder samt att klä av och på sig. Spela spel, väder, lek med djur o.s.v. En viktig del i ”kursen” har varit att associera kring varje teckens rörelse – varför ser tecknet ut som det gör. Vissa tecken är logiska, man låtsasskalar en banan när man tecknar banan, man klappar sig på låret när man tecknar ordet hund (precis som man gör när man vill att en hund ska gå fint bredvid sig). Andra tecken får vi själva skapa en ”minneskrok” till. Att tecknet för mamma är en rörelse från bröst till mun lär vi oss när vi tänker på att små barn ammar vid moderns bröst, näringen till barnet går från bröst till mun. Har man hittat en fungerande minneskrok är det oftast inget problem att lära sig tecknen.

Ett annat upplevt hinder är att det är svårt att sätta ihop flera tecken till en mening. Visserligen tecknar vi bara de viktiga orden, men i en mening såsom t.ex. ”Nu ska vi gå in och äta köttbullar” vill man ju förstärka flera ord, t.ex. gå in, äta och köttbullar. Då är det i början svårt att hinna tänka ut alla tecken samtidigt som man pratar. Därför har vi varje ”kurstillfälle” tränat oss i att teckna meningar, och pedagogerna har uppmanats att på förhand välja ut en mening/dag eller vecka. Första veckan tränar man in tecknen till meningen ”Tack för maten”, andra veckan valde man en annan mening. Erfarenheten är att när man väl använt tecknen en eller två gånger till barnen så minns man det utan problem, det gäller alltså bara att komma över de första trevande försöken.

På bara en termin har man kommit långt i teckenanvändandet. Det finns med som ett naturligt inslag i vardagen, både i spontant tal och lekande, och i sångstunder och högläsning. Barnen tycker det är roligt och frågar ofta hur man tecknar olika saker.

I december 2013 hade jag glädjen att få vara med på luciafirandet på avdelningen, och fick då se ett antal underbara tomtar och lucior sjunga med liv och lust och samtidigt teckna till sångerna. T.o.m. den flicka som hade ett tärnljus i handen tecknade, så gott det gick, till publikens förtjusning. Av tiotalet sånger kunde barnen teckna till över hälften av dem, jag var oerhört imponerad över den lätthet och naturlighet som barnen visade i sitt teckenanvändande.

20140902-122024.jpg

Vad gäller den pojke som från början låg bakom pedagogernas initiativ att börja använda tecken, så har han gjort stora framsteg under hösten. Han är nöjdare och tryggare, och samspelet med både barn och pedagoger går smidigare nuförtiden eftersom hans förståelse för språket ökat sedan hans omgivning började teckna till honom. Vid vissa tillfällen har man sett hur han förmedlar sig till andra barn med hjälp av tecken, som t.ex. när han bad en annan pojke sätta sig genom att teckna ”sitt” och samtidigt visa med hela sitt kroppspråk att han menade allvar. Vinsterna med teckenanvändandet är dock större än ETT barns möjlighet att förmedla sig, eftersom pedagogerna ser att många barn använder tecken som komplement till talet och därmed har fått ytterligare ett sätt att uttrycka sig på.

Teckenanvändandet har kommit till Lineheds förskola för att stanna.

Lämna en kommentar

Under Förskola, grav språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK