Etikettarkiv: språklig medvetenhet

Kartläggning i förskoleklass & tankar kring initiering samt implementering

Den 1 juli 2018 publicerades ett stöd med syfte att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Med stöd av materialet ska förskollärare/lärare som undervisar i förskoleklass tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i åk 1 och 3 i grundskolan. Förskollärare/lärare ska också få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar.

Kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken blir enligt beslut av riksdag och regering obligatoriska att använda från den 1 juli 2019.

Hittaspråket

Kartläggningen Hitta språket genomförs under höstterminen i förskoleklass för att läraren tidigt ska kunna identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3. Materialet är utformat med syfte att läraren, med stöd av materialet, ska kunna upptäcka områden som den fortsatta undervisningen behöver fokusera. Utöver detta ger materialet stöd i att identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Meningen är att en tidig kartläggning ska möjliggöra för läraren att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Hitta språket lägger grunden för vidare kartläggning och bedömning under grundskolans tidiga år. Aktiviteter och observationspunkter i materialet har en tydlig progression mot det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

Materialet tar sin utgångspunkt i läroplanens syfte, förmågor och centrala innehåll för förskoleklassen, som finns uttrycka i läroplanens tredje del. Det tar även stöd i läroplanens första och andra del, som bland annat tar upp skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Materialet tar sikte på kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Utöver detta hänvisar materialet till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 men också till Skolverkets Nya språket lyfter.

Materialet syftar till att hjälpa läraren att få syn på elevernas språkliga medvetenhet avseende förmågan att ”kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften”. Denna förmåga kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll: att berätta och beskriva, att lyssna och samtala, att kommunicera med symboler och bokstäver och att urskilja ord och språkljud.

Lärarinformationen innehåller utförliga anvisningar om hur planering, genomförande och analys organiseras och består av följande delar:

  • Lärarhandledning till de fyra aktiviteterna
  • Individuell kartläggning av elevens språkliga medvetenhet.
  • Sammanställning av kartläggning
  • Analysfrågor till undervisningen
  • Kopieringsunderlag
  • Aktuella begrepp

Lärarhandledningen innehåller också exempel på frågor som läraren kan ställa kring den egna undervisningen med syfte att utmana och utveckla den i förhållande till aktuell elevgrupps behov av stöd och utmaningar.

Hitta språket består av fyra aktiviteter som utgår från det centrala innehåll som undervisningen ska behandla. Forskningen visar att vissa kunskaper och färdigheter är kännetecknande för elever som framgångsrikt knäcker den alfabetiska koden. Dessa är:

  • god generell språklig förmåga
  • fonologisk medvetenhet
  • goda kunskaper om bokstäver
  • språkljud.

Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet syftar därför i stor utsträckning till att kartlägga sådana kunskaper och färdigheter. Aktiviteterna i kartläggningsmaterialet motiveras var för sig utifrån teorier om språk-, läs- och skrivutveckling.

Aktiviteterna är numrerade 1–4 men behöver inte genomföras i den ordningen. I nästa steg är de fyra aktiviteterna uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteterna och observationspunkterna fokuserar på elevens berättande, beskrivande och hur hen återger händelser och företeelser som hen erfarit. Materialet stödjer också observation av hur eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses och för bokstäver och bokstavsljud.

Aktivitet Hitta

Tankar kring initiering och implementering i Halmstads kommun

Då materialet Hitta språket inte är obligatoriskt att använda förrän hösten 2019 väljer Halmstads kommun att tillsammans med ett antal pilotskolor skapa en större kunskap om materialet och dess användande under det pågående läsåret. Syftet är bl a att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande.

Följande information har gått ut till alla rektorer, som i nästa steg också bjuds in till en informationsträff tillsammans med speciallärare/pedagoger:

För att skapa systematik och kvalitet i information, implementering och ett framtida genomförande för alla vill vi under läsåret 2018/2019 ge ett antal pilotskolor möjlighet att vara med och prova och lära om materialet och dess användning och genomförande.

Skolor i kommunen kommer att utses centralt och sedan erbjudas möjlighet att delta utifrån identifierade behov och för att få en god spridning.

Pilotåret ger deltagande förskollärare och lärare möjlighet att:

  • Bygga ett gemensamt lärande och få kompetensutveckling i det nya materialet från Skolverket och hur det förhåller sig till läroplan.
  • identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar (du hjälper din egen skola och andra när materialet blir obligatoriskt ht-19)
  • identifiera framgångsfaktorer, behov och utmaningar för genomförande och organisation av en kvalitativ analys av elevernas resultat. Du stärker din skolas systematiska kvalitetsarbete. Vilka ledarhandlingar krävs för att detta ska bli framgångsrikt?
  • Genomförande: nov/dec samt analys i anslutning till genomförandet.

 

Lämna en kommentar

Under Förskoleklass, förskollärare, Flerspråkighet, fonologisk medvetenhet, grundskola, Kartläggning, lärare, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, Läsinlärning, Lgr11, Skolverket, Språkutveckling

Världslitteratur i fokus- även i julkalender

Vad innebär begreppet världslitteratur? Enligt Nadel (2012) är världslitteratur verk som läses och diskuteras utanför en nationell och områdesspecifik publik- skönlitteratur som ligger lite utanför den västerländska litteraturkanon. Forskning visar att lärare till stor del fokuserar på nationell litteratur och nationella författare (Nadel, 2012). Vilken litteratur använder vi oftast i vår undervisning och hur medvetna är vi om de val av litteratur och författare vi gör?

Världsbibliotek

I Lgr 11s centrala innehåll står bland annat följande avseende elevers möte med litteratur:

Åk 1-3
Berättande texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Åk 4-6
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

Åk 7-9
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. några skönlitterarärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.ska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

För elever med annat modersmål och annan bakgrund kan användandet av i huvudsak svensk litteratur och svenska författare få stora konsekvenser för utvecklandet av en kulturell och språklig identitet. Att få ta del av litteratur från en mängd delar av världen vidgar alla elevers perspektiv, skapar en större kulturell kompetens men ger framförallt eleverna en större omvärldskunskap och förhoppningsvis även en större tolerans.

Tillgång till litteratur ger i första hand alla elever ett större språk samt ett vidgat ord- och begreppsförråd- något som är avgörande för en framtida skolframgång. I nästa steg ger litteraturen tillgång till textvärldar och föreställningsvärldar långt från den egna verkligenheten- både världar att identifiera sig med och världar att utmanas av.

Om eleverna inte har möjlighet att göra kopplingar till den text de möter, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper, får de svårare att ta till sig texten och tolka den. De elever vi har i våra klassrum har lika många olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper som där finns antal elever i klassen. Att som eleven med annat modersmål och annan nationell bakgrund ständigt hänvisas till litteratur skriven av svenska författare, som handlar om svenska förhållanden och som tolkas utifrån svensk kultur kan begränsa elevens intresse för läsning och i nästa steg då även deras möjlighet att utveckla sina språk.

Inte bara i val av litteratur för användning i undervisningen måste vi fundera över en större användning av världslitteratur. Detta är ett område vi också måste utveckla då vi köper in litteratur, ur olika genrer, till skolbibliotek, skolor och förskolor.

Frågan vi behöver ställa oss är med andra ord- hur stor del av den litteratur vi använder i vår undervisning är världslitteratur? Väljer vi medvetet, eller kanske till och med omedvetet, att använda en mer nationell litteratur? Varför? Vidare måste vi reflektera över vilka verktyg eleverna behöver för att kunna tolka litteratur, ur ett läsförståelseperspektiv men kanske även ur t ex ett kulturperspektiv?

Idag finns fantastiska källor med världslitteratur att tillgå bland annat via följande sidor:

Världens Alma– på Världens ALMA kan vi följa barn, ungdomar och vuxna på Hjulsta grundskola som arbetar med ALMA-priset på olika sätt. Vill också hjälpa till att sprida den litteratur som ALMA-priset uppmärksammat. Utöver Astrid Lindgrens eget författarskap så finns här fina författare och bilderbokskonstnärer från olika delar av världen

Världslitteratur– lärresurser med många olika lästips från förskola till komvux.

International Childrens Digital Library– läs mer i tidigare vårt tidigare blogginlägg.

Årets julklapp önskar jag kunde bli den härliga klapp innehållande just världslitteraturen och dess författare som skolbibliotekarierna i Växjö i år ger oss. Författarkalendern de presenterar dag för dag under december månad innehåller författarporträtt och boktips, samt en mängd andra relaterade tips, ur ett världslitteraturperspektiv.

Författarkalender

Med andra ord finns det nu inget som hindrar oss- vare sig det gäller att välja världslitteratur till vår undervisning eller om det handlar om att köpa in världslitteratur till den skola eller det skolbibliotek där vi verkar. Och glöm inte- den litteratur vi använde MÅSTE spegla den elevgrupp vi har framför oss- just nu, just idag. Att alla elevgrupper på alla skolor läser samma litteratur ger oss inte likvärdighet!

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Författare, Förskoleklass, Flerspråkighet, forskning, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Lgr11, litteracitet, modersmål, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, Ungdomslitteratur

Bokgåva- Nygårds läsfrämjande satsning

Pedagoger och förskolechefer inom Nygårds verksamhetsområde, Halmstad kommun, har under en längre tid satsat brett på barnens språk-, läs- och skrivutveckling genom att arbeta både övergripande och fördjupat språk-, läs- och skrivinriktat inom alla temaområden och genom hela barnens vistelsetid på förskolan.

Flera av pedagogerna har deltagit i nätverket kring Boksamtal och textförståelse och flera av förskolorna har haft kapprumsbibliotek– allt inom projektet Läs för mig! Dessa, samt andra insatser, tillsammans med ett stort engagemang hos pedagoger, förskolechefer och föräldrar har lett fram till höstens nya satsning som har titeln Om jag läser för mitt barn- spelar det någon roll?. Satsningen innebär bland annat att alla nyplacerade barn i Nygårds förskolor får en bokgåva då de börjar förskolan. De yngre barnen får Kaffekanna åker bort av Anna Bengtsson och de äldre barnen får Grodan och främlingen av Max Velthuijs.

Nygård

Informationsfoldern, Bokgåva Nygårds vo., presenterar verksamhetsområdets satsning med följande text:

Läsarnas klubb

I Nygårds förskolor vill vi att alla barn skall bli med i Läsarnas klubb. Tillsammans med dig som förälder skall vi ger ditt barn de bästa förutsättningarna för att bli en god läsare. Vi i förskolan har många böcker som vi läser för barnen, men du som förälder är ännu viktigare. Vi uppmanar dig att läsa ofta för ditt barn, gärna varje dag!

Talar ni flera språk i familjen, så tala och läs på alla språk. Ett välutvecklat modersmål påverkar andraspråksutvecklingen positivt.

På en del av våra förskolor kan du låna hem böcker för läsning från våra kapprumsbibliotek. Halmstad har även fantastiska bibliotek där du kan låna böcker på många olika språk.

Tillsammans gör vi skillnad!

Satsningens syfte är läsfrämjande och bygger på det arbete och det budskap pedagoger och förskolechefer vill dela med de barn och föräldrar som tar del av satsningen. Informationsbroschyren som delas ut till alla föräldrar ger information och inspiration kring Lästips!, Spelar det någon roll om jag läser för mitt barn? och Vad handlar boken om?.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Tidigt fokus på läsutveckling- fortbildningsmaterial

Barn och elever kommer till skolan med mycket varierande språk-, läs- och skriverfarenheter och kunskaper. Alla skolor har till uppgift att tillgodose dessa olikheter. All forksning visar tydligt att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Utifrån detta måste alla skolor ha en medveten strategi avseende det tidiga språkliga, specialpedagogiska stöd eleverna kan vara i behov av.

Ett stöd- och informationsmaterial kring barns och elevers tidiga läsutveckling, Tidigt fokus på läsutveckling, har tagits fram av föreningen Kodknäckarna, i samarbete med den framlidna logopeden Bodil Andersson Rack. Materialet, som består av en Dvd, vänder sig i första hand lärare som möter barn och elever under grundskoletiden.

Innehållet berör barns språkutveckling och de vanligast förekommande orsakerna till läs- och skrivsvårigheter. Filmen innehåller även en del praktiska råd och tips. Huvudområden i filmen är:

  • Talspråk och skriftspråk
  • Barns språkutveckling
  • Att bli en läsare och skrivare
  • Lässvårigheter och dyslexi
  • Åtgärder, bemötande och tips

Materialet går att beställa på Kodknäckarnas hemsida.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Förebyggande arbete, Förskoleklass, grundskola, läs- och skrivsvårigheter, Särskilt stöd, skrivutveckling, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Stadsbiblioteket i Halmstad- Bästa Lättlästa Bibliotek 2014

Idag delades priset Bästa lättlästa bibliotek 2014 ut av Centrum för Lättläst och årets vinnare är Stadsbiblioteket i Halmstad. Priset delades ut för sjätte året i rad och går till ett bibliotek som på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram den lättlästa litteraturen, lättlästa tidningar och lättläst samhällsinformation.

biblo

Centrum för Lättlästs representant, Camilla Batal, lyfte fram flera exempel på varför just Stadsbiblioteket i Halmstad blev årets vinnare. Biblioteket har många engagerade bibliotekarier och en mängd goda aktivieteter kopplade till lättlästa medier. De tillhandahåller lättlästa Bokkassar, Biblioteksrecept samt har ett gediget samarbete med en mängd lokala aktörer och samarbetspartners som alla når olika målgrupper. Biblioteket skyltar materialet på ett tydligt sätt och har en informativ och tydlig hemsida. Camilla Batal säger avslutningsvis att ”Det räcker inte med ett bra utbud av böcker, det är bibliotekariernas engagemang som är avgörande.”

På diplomet står bland annat:

”Stadsbiblioteket i Halmstad lyckas på ett imponerande sätt att självklart och naturligt integrera arbetet med lättläst i all verksamhet på biblioteket. De lättlästa böckerna finns med i alla sammanhang och ansvariga bibliotekarier är besjälade av att inspirera till läsning och att de lättlästa böckerna ska nå sina målgrupper”

UT

Stadsbiblioteket vinner 10 000 kronor som ska riktas mot läsfrämjande aktiviteter. Vinstsumman ska delvis användas till att finansiera den Lättlästmässa som går av stapeln den 8 oktober.

Att även de svagaste läsargrupperna ska få tillgång till litteratur och nyheter är en demokratifråga, i vilken både folk- och skolbiblioteken en mycket viktig roll (Agebäck, direktör vid Centrum för lättläst). Kandidaterna till att vinna priset blir allt starkare och det är förstås positivt att fler och fler bibliotek arbetar aktivt med lättläst material.

20140909_110811

Priset firades med tårta!

 

 

 

 

 

 

1 kommentar

Under Förebyggande arbete, läs- och skrivsvårigheter, Språkutveckling, Tidiga insatser

Hitta läsningen! – en resa i bokstävernas värld

Då jag för några år sedan fick filmen Hitta läsningen! i min hand öppnades dörren till flera olika användningsområden. Hitta läsningen! är en film som syftar till att vara ett stöd och en inspiration för barn, vårdnadshavare och pedagoger vid den första läs- och skrivinlärningen. Den är ett utmärkt material att titta på vid föräldramöten i förskola (de äldre barnen) och skola och skapar ett bra underlag för diskussioner och tankar. Jag har ibland även skickat hem filmen inför för samtal med enskilda vårdnadshavare med syfte att skapa en grund för samtal.

Filmen innehåller 16 övningar som passar barn i åldrarna 5-8 år och bygger på akutell forskning och beprövad erfarenhet. Dessa övningar är framtagna av Bodil Andersson Rack, legitimerad logoped, med bred erfarenhet av arbete med läs- och skrivsvårigheter, och ger dig vägledning i hur du ska hitta ditt barns nivå och hur ni kan göra övningarna tillsammans. På hemsidan hittar du även material att ladda ner för använding vid genomförandet av en del övningar.

Videoklippen visar en del av filmens innehåll och övningar:


Hitta läsningen! innehåller även en del (ca 10 min.) som uppmärksammar läs- och skrivutvecklingen hos barn och elever med annat modersmål- en mycket viktig del av materialet. Den riktar sig till vårdnadshavare och barn som talar engelska, arabiska, persiska, kurdiska/sorani eller somaliska som modersmål.

Filmen är framtagen av föreningen Kodknäckarna i samarbete med Natur och Kultur och bidrag från Arvsfonden. Filmen beställs via Kodknäckarnas hemsida och kostar 120:-.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Läsinlärning, modersmål, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Särskrivning- lurigt, klurigt & roligt!

Fenomenet särskrivningar duggar tätt i vår skriftspråkliga värld- ibland skapar de oreda och ibland bara ett leende hos läsaren. Felaktig särskrivning innebär att ett sammansatt ord skrivs som två eller flera ord. Detta är ett vanligt skrivfel i svenskan då vi kan bilda nya ord genom sammansättningar, i stort sett utan begränsningar.

Felaktiga särskrivningar kan leda till att betydelsen blir en helt annan än vad som avsetts. Underhållande exempel är t ex ”brun hårig sjuk sköterska” i stället för ”brunhårig sjuksköterska”, och ”skum tomte” i stället för ”skumtomte”.

skumtomte

Direkta missförstånd på grund av felaktiga särskrivningar är sannolikt ovanliga; däremot gör felaktiga särskrivningar en text mera svårläst eftersom den inte följer skriftspråksnormen. Ett annat problem är att textens vederhäftighet kan ifrågasättas eftersom många uppfattar felaktiga särskrivningar som ett tecken på okunskap och bristande bildning.

En av de bakomliggande orsakerna till att särskrivningarna ökar sägs många gånger vara den stora mängden influenser från det engelska språket under 1900-talet. Debatten kring särskrivningens lavinartade ökning är stor. Engelskan särskriver många ord medan svenskan innehåller många sammansatta ord som då de särskrivs får helt andra betydelser än avsett.

Generellt är det så att de germanska språken utmärker sig genom att i hög grad bilda nya ord genom just sammansättningar. Det finns dock undantag- i de västgermanska språken, som nederländska, tyska och engelska, är sammansatta ord inte ett lika brännande ämne, men stavning av sammansättningar diskuteras.

Vi tar många gånger för givet att särskrivning blir allt vanligar och periodvis menas att dagens barn och ungdom skriver sämre än tidigare generationer. Spännande och omvälvande är dock att forskning (Ledin, professor svenska, Örebro universitet) kring särskrivningar visat på följande :

  • dagens ungdom särskriver inte mer än andra generationer. Särskrivningar har funnits i alla tider. Den som läser en text som är några hundra år gammal kommer att stöta på ett antal.  Äldre svenska författare som Carl Michael Bellman och Anna Maria Lenngren särskrev.
  • särskrivningen är inte beroende av engelskans inflytande- särskrivningar har alltid funnits
  • särskrivningar orsakar inte några missförstånd

center

Oavsett vad forskningen säger kan särskrivningar skapa spännande diskussioner och en ökad språklig medvetenhet hos barn och elever. Genom att titta på ords uppbyggnad, ordstam, form och betydelse då de används i sammansatta ord och vilken betydelse uttryck kan få då de felaktigt särskrivs får eleverna möjlighet att reflektera över sin språkanvändning och undervisningen får mängder av ingångar till spännande grammatiska och språkstrukturella diskussioner. En mängd bilder och spännande ord som kan hjälpa till att krydda undervisningen och diskussionerna finns bl a att hitta på facebookgruppen Bilder i kampen mot särskrivningar.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Förebyggande arbete, grundskola, Gymnasieskolan, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Kommunikation med lera och konst på Kvarngränds förskola

I detta inlägg gör vi ett besök på en av Halmstads många förskolor, men av respekt för det barn som beskrivs i inlägget namnger jag varken förskolan eller pedagogerna. På denna förskola vistas en kille med stora svårigheter att uttrycka sig förståeligt med hjälp av talet. Han pratar gärna och har massor med ord, men hans bristande uttal gör att både barn och vuxna har svårt att tolka vad han säger. Pojken har under det senaste året blivit alltmer medveten om sitt problem, och är ledsen och frustrerad i perioder.

Förskolan är en s.k. sagoförskola, med starkt fokus på högläsning och boksamtal. Under hösten 2013 utvecklade pedagogerna ett arbetssätt med boksamtalen, som plötsligt möjliggjorde för pojken att återberätta sagan så att alla kan förstå honom. Under ett arbetspass med lera på förskolan började pojken spontant att återskapa figurer från sagan de för tillfället jobbade med. Med enstaka ord och gester kunde han kommunicera till pedagogerna vad det var han såg i sina lerfigurer. Pedagogerna uppmuntrade honom att fortsätta och hjälpte honom att skapa sagans landskap med hjälp av att måla och dekorera en gammal skokartong. Sakta men säkert blev lådan en magisk scen för att återuppleva sagan på ännu ett sätt, och de andra barnens nyfikenhet väcktes. Snart ville de göra likadant som pojken, och själva skapa figurer från sagan och dramatisera med hjälp av dem. Pojkens självförtroende fick en kick och statusen höjdes omedelbart.

De kloka pedagogerna gjorde små lappar med stödord från sagan, och kan med hjälp av dem ge en struktur i pojkens berättande så att det följer en kronologisk ordning och ”röd tråd”. De drar fram lappar, och pojken berättar med hjälp av lerfigurerna i sagolandskapet som han skapat i den vackert målade skokartongen.  Hans ögon lyser medan han pratar – och alla förstår! Utan rekvisitan hade det varit mycket svårt att följa hans berättelse, men tack vara pojkens och pedagogernas samarbete har han hittat ytterligare ett sätt att uttrycka sig på. Han tar ofta fram sina lerfigurer och berättar gärna sagan för föräldrar, barn och besökande på förskolan.

För barn med olika typer av språkliga svårigheter är det mycket viktigt att både föräldrar och förskola jobbar aktivt med en mångfald av uttryckssätt, eftersom flera kommunikationssätt stärker varandra. Och historien om pojken på Kvarngränd illustrerar det kanske viktigaste av allt – att lyckade samtal skapar självförtroende, tro på sin egen kommunikativa förmåga och ökad lust att kommunicera mer.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, Högläsning, Muntlig framställning, Särskilt stöd, språkförskola, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Stöd för ett språkutvecklande arbetssätt

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter
att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att
kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.

Återkommande står vi inför utmaningen att hitta vägar för att höja och utmana alla elevers språk- och kunskapsnivåer. I Lgr 11 står att all undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja dennes fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Med utgångspunkt i detta blir vikten av ett ord- och begreppsfokus inom alla ämnen, och kanske framförallt matematik, No och So, allt tydligare. Alla elever kommer till skolan med två kontextberoende språk; ett vardagsspråk och ett begynnande skolspråk. Dessa språk utvecklas olika snabbt och mycket beroende på den språkdusch, den mängd ord- och begrepp vi ger eleven möjlighet att möta i olika sammanhang och kontexter. Elevernas ordförråd kan vid skolstart variera stort, allt från ca 5000 ord hos den språksvaga eleven till ca 20 000 ord hos den språkstarka, en variation som med åren fortsätter öka proportionellt. Att som skola möta elevernas oerhört varierande språkbagage kräver en medveten och språkutvecklande undervisning, en medvetenhet kring vilka elever som just nu finns i mitt klassrum, deras behov av stöd och utmaning samt, för mig som lärare, tillgång till en verktygslåda med en variation av verktyg att nyttja i samverkan med eleverna.

verktygslåda

I ett tidigare inlägg berättade vi om Skolverkets nyutkomna Diskutera- material Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. I anslutning till detta tillhandahåller Skolverket även stöd för användandet av materialet i form av förslag på arbetsgång, tips kring adekvata texter och publikationer samt filmer som utgör stöd genom fortbildningsinsatsen. Materialet ska vara ett stöd för alla lärare i alla skolans ämnen i utvecklandet av undervisningen så att alla elevers språk- och kunskapsutveckling gynnas.

Tanken med materialbanken är att skolor och verksamheter på ett smidigt och lättillgängligt sätt ska kunna ta sig an en fortbildningsinsats kring Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Bland materialet finns också en checklista samt ett planeringsstöd för ett språkutvecklande arbete.

Arbetsgången innebär ett upplägg med fem träffar á två timmar där deltagarna tillsammans fokuserar språkliga aspekter och processer tillsammans. Träffarna för- och efterarbetas enskilt med olika uppgifter.

Filmerna berör olika fokus såsom språkets betydelse i alla ämnen, andraspråksundervisning, skillnader mellan vardags- och skolspråk samt språkutvecklande undervisning i Kemi och So.

Ett utvecklingsmaterial med fokus på Språket i alla ämnen finns även för Gymnasieskolan och har ett liknande upplägg med fortbildningsstöd, arbetsgång samt film-, bildspels- och textmaterial.

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Gymnasieskolan, Skolverket, Språkutveckling, Tidiga insatser, undervisning

Gullvivans språkförskola – specialavdelning för barn med grava språkstörningar

På Klackerups förskola i centrala Halmstad finns avdelningen Gullvivan. Fram till början av 00-talet var Gullvivan specialavdelning för döva och hörselskadade barn. När Hallands resurser i förskola och grundskola för döva och hörselskadade barn omorganiserades och föll under landstinget, fanns således en upparbetad kompetens och erfarenhet kring hörsel, tecken, tal, språk och kommunikation som kunde tas tillvara på annat sätt. Man bestämde sig för att skapa en speciellt anpassad verksamhet för barn med grava språkstörningar. Anledningen till detta val var att man såg att stora delar av pedagogiken för att stötta döva/hörselskadade barn, och barn med språkstörning, liknar varandra. Bland annat använder man liknande språkliga förhållningssätt och strategier, ger enskild träning av olika språkliga förmågor, utökat bildstöd och inte minst teckenstöd.

Nedan följer en intervju med pedagogerna på Gullvivans språkförskola:

Hur ser barn- och personalgruppen ut?

Vi har 14 barn varav 6 barn har grav språkstörning. Samtliga barn är 3-6 år gamla. Vi är 4 pedagoger ( 3 förskollärare och 1 barnskötare) på 3,35% tjänst. ( 90%, 75%, 85%, 85%).

Hur går antagningarna till?

Det krävs utredning av logoped, och helst också utredning av psykolog samt pedagogisk kartläggning. Utredningar och kartläggningar skickas till Kärnhuset (Resurscenter inom BUF) som samlar alla ansökningar centralt, och gör en bedömning samt prioriterar om det behövs.

Hur mycket och vilken typ av fortbildning får ni ta del av?

Vi går kurser i tecken som stöd 1 gång/vecka och får även coachning av en specialpedagogisk handledare. Utöver det är det behovsstyrt, i dialog med vår förskolechef.

Hur ser en vanlig förmiddag ut på Gullvivan?

När våra ”språkbarn” kommer på morgonen (med taxi eller föräldrar) börjar vi med att göra ett personligt schema tillsammans med barnet där det finns bilder på vad som ska hända under dagen. De barn som kommer innan klockan åtta äter frukost mellan åtta och halv nio. Strax efter klockan nio börjar vår samling. Innan lunch delar vi upp oss i tre befintliga grupper och läser saga. När vi delar upp grupperna använder vi oss av bilder på barnen som vi sätter under bilder på den aktivitet de ska göra. I de olika grupperna har vi möjlighet att anpassa våra sagor efter barngruppen t.ex. kapitelböcker, sagopåsar med rekvisita, bilderböcker och flanosagor. Vi använder oss också av boksamtal.

Vad händer på samlingen?

På samlingen har vi ett barn (samlingsvärd) som sätter upp skyltar med barnens namn och bilder på o vi pratar om vem som är här/hemma. Vi tecknar samtidigt alla barns och personalens persontecken. De barn som är här sätter en gul kula på en pinne i vårt stapeldiagram och vi sätter en blå kula för de som är hemma. Vi räknar sedan hur många barn som är här/hemma och synliggör det med siffror. Under veckans gång jämför vi staplarna: högst/lägst, minst barn/flest barn, staplar som är lika osv. Vi lägger även en månadskula i vår årsburk (en kula motsvarar en dag och varje månad har en speciell färg på sina kulor). Efter det bjuder samlingsvärden på frukt, då använder vi oss av sifferkort som visar hur många frukter man får ta, dessa använder vi oss sedan av om vi ska addera hur många frukter vi har ätit: tre plus ett är lika med fyra. Efter det gör vi veckans teckenmening tillsammans, de barn som vill får gärna teckna meningen själv. Sedan sätter vi upp ett gemensamt schema på vad som händer under dagen. Vi delar upp oss i olika grupper: tisdag och torsdag har vi två grupper, denna termin heter grupperna Spökgruppen och Smurfgruppen. I dessa grupper arbetar vi med olika teman; denna och nästa termin jobbar vi med ”Boken”. 

Hur går lunchen till?

11.20 äter vi lunch, vi sitter då vid tre bord. Barnen har en bestämd plats att sitta vid och vi pedagoger sitter en månad i taget vid ett bord. När vi äter mat passar vi på att få in så mycket språkträning som möjligt med hjälp av tecken som stöd.

Hur ser en vanlig eftermiddag ut på Gullvivan?

Efter maten är det sångsamling där använder vi oss av tecken som stöd och bildstöd till de olika sångerna/ramsorna. Efter sångsamlingen går vi ut på vår gård, vid utevistelsen använder vi oss av tecken som stöd och bildstöd till vissa gemensamma lekar.

Vad händer mer under en vanlig vecka på Gullvivan?

På onsdagar har vi gymnastik och delar upp oss i två olika grupper, när den ena gruppen har gymnastik arbetar den andra med finmotorik eller FONOMIX (ljudträningsmaterial). På måndagar och fredagar delar vi också upp oss i olika små grupper, vi tar då fram våra leklådor eller erbjuder annan lek. Vissa dagar har vi enskild träning med de barn som har behov av det.

Klackerups förskola

Vad tycker ni är utmärkande för er pedagogiska verksamhet?

Vi har en synlig struktur, detta ger barnen en förförståelse  som gör att de vet vad som ska hända och vilka sammanhang de ska ingå i. Vi använder oss av alternativ kommunikation för att alla barn ska få en förståelse och ges möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

Vi har en språklig medvetenhet i alla situationer över hela dagen med hjälp av bilder och tecken som stöd. Detta ger en möjlighet för våra barn att få hjälp att tolka signaler i samspelet med andra barn. Personal och barn använder sig av kommunikationskort  som sitter i deras kläder och därmed alltid finns tillgängligt.

Vi har individuell träning med språkbarnen, två gånger/vecka, 30 min/gång.

Vi gör en språklig handlingsplan på alla våra barn.

Vi har pedagogisk handledning varje vecka vilket gör att vi hela tiden reflekterar över vår pedagogiska verksamhet.

Finns det några andra stora skillnader?

Vi har täta föräldrakontakter, och använder oss av kontaktböcker som stöttar kommunikationen mellan och kring både förskolan och skolan. Vi erbjuder kurser i tecken som stöd till alla föräldrar i språkprofilen (Gullvivan + Nyhemsskolan).

Kan ni nämna några framgångsfaktorer när man jobbar med barn med grava språkstörningar?

Struktur och alternativ kommunikation (tecken som stöd och bilder) gynnar alla barn. Hela vår barngrupp får en möjlighet att på ett konkret sätt lära sig att vi alla är olika, att mångfald är en tillgång och en möjlighet till empatisk träning.

För oss pedagoger är det att vi får kontinuerlig pedagogisk handledning och teckenundervisning, samt samarbetet med skolans logoped.

Vad upplever ni för hinder i verksamheten?

Det är svårt att få tillräckligt med tid för reflektion, planering och dokumentation.

Finns det något ni skulle vilja förändra i verksamheten?

Samarbetet med logopeden skulle vara önskvärt varje vecka istället för var tredje.

Den pedagogiska verksamheten fungerar väl idag och vi måste hela tiden vara flexibla och förändra oss efter barnens behov. Önskvärt hade varit att organisationsmässigt kunna ändra våra arbetstider så att de låg mer komprimerat under dagen (för dokumentation, planering osv)

Hur går språkträningen med de språkstörda barnen till? Hur vet ni vad och hur ni ska träna?

Det ligger en logopedisk utredning som grund. Utefter den gör vi tillsammans med vår specialpedagogiska handledare en språklig handlingsplan på varje enskilt barn. Vi pedagoger planerar in vad vi ska utmana barnen i på de tre olika språkliga nivåerna: pragmatik (funktionen socialt samspel), ordförråd samt språklig medvetenhet och fonologi ( uttal och produktion).

Handlingsplanen utvärderas, följs upp och dokumenteras kontinuerligt, och vi arbetar utifrån dem både i gruppen och i enskild träning.

Hur ser samarbetet med barnens övriga kontakter ut såsom t.ex. logopedmottagningen och barnhabiliteringen?

Vår specialpedagogiska handledare är här två gånger/vecka och logopeden kommer en gång var tredje vecka. Vid in och utskrivningar av barn har vi kontakt med logopedmottagning och barnhabiliteringen. Vid speciella behov tar vi de kontakter vi anser behövs i samråd med barnets vårdnadshavare.

Här är en länk till Klackerups förskola – avdelning Gullvivan.

2 kommentarer

Under Boksamtal, Föräldrar, Förskola, grav språkstörning, Högläsning, Kartläggning, språkförskola, språklig medvetenhet, Språkutvecklarna, Språkutveckling, TAKK