Digital litteratur & läsning i förskolan

Förskolan är en viktig demokratisk arena som måste verka kompletterande och kompenserande i förhållande till barns möte med litteratur och språk. Vi vet att det finns starka kopplingar mellan högläsning för yngre barn och barns ordförråd i förskoleåldern. Vi vet också att en elevs läsförståelse i åk 4 indirekt kan kopplas till en tidig exponering av barnlitteratur.

Förskolan har i uppdrag att erbjuda en läsfrämjande och lässtimulerande lärmiljö med syfte att ge alla barn tillgång till de kunskaper och förmågor som är avgörande för en god språk-, läs- och skrivutveckling (Lpfö18). Förskolan har en viktig roll när det gäller att uppmuntra barns nyfikenhet och skapa intresse för läsning. Detta i förhållande till att barns och ungas läsmotivation och läsvanor har en långsiktigt större påverkan på studieresultaten än föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Idag är den utökade tillgängligheten till smarta telefoner och surfplattor en viktig läsfrämjande resurs. Genom tillgång till digitala litteraturresurser ges barn och pedagoger tillgång till större mängder flerspråkig litteratur, vilket i sin tur möjliggör val och därmed ökad motivation. Med detta aktualiseras frågan kring hur läsintresse kan väckas med hjälp av den digitala tekniken och hur läsning i högre grad kan komma att ingå i barns och ungas dagliga användning av densamma. Vi behöver ställa oss frågan hur vi gör tekniken till en resurs för ökad läsning, snarare än ett hot mot läsningen.

Ett av de viktigaste långsiktiga syftena med tillgången till digital litteratur är möjligheten att i förskolan redan tidigt erbjuda barn och elever ett sammanhang där de möter och använder flerspråkig litteratur samtidigt som de utvecklar sitt användande av digitala inlästa resurser. Att alla barn redan under förskoleåldern får erfara materialets läsfrämjande effekter samtidigt som de utvecklar en digital kompetens och en digital text- och läsförståelse är en viktig del av det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Barns och pedagogers användande och dialogiska lärande bidrar till förskolornas digitala strategi. Kunskapen kring både det tekniska användandet och tillgängligheten till materialet blir viktiga pusselbitar i att minska stigmatiseringen kring användandet av inlästa läromedel och inläst litteratur vid läs- och skrivsvårigheter. En ytterligare effekt är att barnen redan tidigt får ta del av inlästa läromedel som studieteknik då de möter olika typer av litteratur med möjlighet att samtala kring dessa.

Pilotprojekt

Under vårterminen 2019 bedrivs ett pilotprojekt med fokus digitala litteraturresursers påverkan på barns likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser i Halmstad. Alla förskolor, både kommunala och fristående, kommer under våren erbjudas möjlighet att vara pilotverksamheter. Syftet med pilotprojektet är att tillsammans lära mer om materialen samt deras pedagogiska och didaktiska möjligheter samt användningsområden och att tillsammans utveckla och utmana den pedagogiska och didaktiska användningen av dem. Parallellt vill vi även utvärdera materialens omfång, funktion och användbarhet ur ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv och i ett pedagogiskt och didaktiskt sammanhang. Förskolorna kommer att ombes bidra med sin kunskap och vara delaktiga i processen att förädla, utmana och utveckla pedagogiska och didaktiska perspektiv av ett användande av materialet.

Ett bakomliggande syfte till piloten var även att utmana den utvärdering som gjordes efter en kort prövoperiod om två månader under våren 2018. Vid denna konstaterade pedagogerna bl a följande:

Framgångsfaktorer

• Ett bra urval och utbud och genomtänkta genrer och titlar
• Användarvänligt och lättöverskådligt
• Bra kategorier och teman
• Bra åldersuppdelning
• Barn får tillgång till litteratur oavsett modersmål– stärker barnens olika språk och identiteter. Alla barn möter flerspråkigheten
• Barn kan läsa enskilt, tillsammans med kompisar både med och utan pedagog
• Möjlighet att ta del av samma saga om och om igen
• Bra grund för boksamtal. Barnen har egna boksamtal och hanterar bok och teknik själva.
• Bra att läsa med projektor
• Hög delaktighet
• Ett alternativt sätt att läsa och lyssna på böcker
• Valmöjligheten kring vem som läser den och vem som bläddrar
• Det interaktiva perspektivet ger nya pedagogiska möjligheter
• Med händerna fria är det lättare att använda tecken och TAKK
• Ökade barnens intresse för högläsning och böcker

Utmaningar

• Kan minska vuxennärvaron, att appen blir en extra pedagog (att resurser dras ner…)
• Att barnen blir lämnade själva med läsandet och lyssnandet, dialogen uteblir
• Att de läsande förebilderna ersätts med en skärm
• Risken för minskat antal samtal om det lästa
• Tekniken tar till viss del över

En mer omfattande pilot har därför även som syfte att ytterligare introducera och implementera materialen, medvetandegöra användarna om identifierade framgångsfaktorer och utmaningar samt utmana oss att vidareutveckla ett pedagogiskt och didaktiskt användande.

Aktörer

På marknaden finns idag två ledande aktörer som tillhandahåller digitala litteraturresurser särskilt riktade mot förskolans verksamheter. För att möjliggöra ett brett perspektiv där materialens pedagogiska och didaktiska funktioner och möjligheter ligger i första rummet vid planering, användning och utvärdering vill vi ge så många verksamheter som möjligt chans att delta i piloten. De båda materialen kommer användas parallellt med syfte att möjliggöra en jämförelse för att säkerställa att verksamheterna gör sina framtida val av adekvat tjänst med utgångspunkt i lokala behov och utmaningar.

Inledningsvis förberedde vi oss på en del skillnader i tillgång till material skulle förekomma mellan de två, detta med anledning av möjlighet till utprovning genom avtal och tillgång till material för utprovning genom att företaget tillgängliggör materialet. Under resans gång har dock företagen gett oss möjlighet att erbjuda alla verksamheter att prova på de båda resurserna.

 

Inspiration och information

För att möjliggöra en kvalitativ uppstart bjöd vi in förskollärare, pedagoger och förskolechefer från alla i kommunen befintliga verksamheter till inspirations- och informationsträffar. Syftet med dessa var bl a att introducera de båda digitala litteraturtjänsterna som ytterligare resurser för samverkan i ett redan pågående, kvalitativt språk- och kunskapsutvecklande arbete. Vid träffarna delade bibliotekarier med sig av bokinspiration och modeller för läsning, förskollärare av pedagogiska erfarenheter, TAKK- pedagog av läsning med TAKK, samt språk-, läs- och skrivutvecklare av resurser för samverkan, däribland Polyglutt och Ugglo.

Alla förskolor/avdelning får tillgång till konton hos Polyglutt och Ugglo genom en kontakt med språkutvecklare. Alla pedagoger bjuds också in i ett Team, en digital arena, där information och inspiration samlas för användarna och där användarna kan ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Pilotprojektet kommer följas upp bland barn och pedagoger i förskola, förskolechefer, bibliotekarier samt andra användare såsom utvecklare med inriktning IKT och digitalt lärande och språk-, läs- och skrivutvecklare. Allt med syfte att ge oss svar på de frågor vi behöver ställa oss: Hur arbetar vi, tillsammans och professionsövergripande, för att garantera ett kvalitativt pedagogiskt och didaktiskt syft, användande och resultat? 

 

Annons

Ritade teckens julkalender 2014

Använder du, eller ser du ett behov av att använda tecken som stöd i den verksamhet du arbetar i? Även i år bjuder Ritade Tecken på en julkalender. Att öppna en lucka om dagen är ett roligt sätt att lära sig några nya tecken tillsammans med barn/elever i din verksamhet. Utmana er gärna genom att försöka använda varje luckas tecken under dagen, som stöd till talet. Har man väl använt ett tecken några gånger utanför inlärningssituationen, alltså i spontantalet eller i en vardaglig situation, så brukar det tecknet fastna i minnet. Det är liksom allt annat språk en färskvara, ”Use it, or lose it.”

Lycka till!

Folktecken

Har du hört talas om folktecken? Vad betyder det? Är det tecken för folk i största allmänhet? Användbara tecken för gemene man? Jag ska strax berätta mer…

Många gånger får jag frågor från personal i förskola och skola som vill börja använda tecken om HUR man ska börja. Hur gör man för att komma igång. Och frågan är befogad, det är inte lätt att börja uttrycka sig på ett nytt sätt. Talet är snabbt och automatiserat, medan det tar tid att tänka ut hur tecknet görs. Händerna hinner inte med munnen och för att göra det lättare måste man välja några tecken att börja med som man sedan bygger vidare på.

Om initiativet till teckenanvändandet beror på att det finns ett enskilt barn i gruppen eller klassen som har behov av det, så är det lämpligt att utgå från barnets behov. Men om satsningen på tecken är mer allmän så handlar det snarare om att hitta ett antal tecken som används ofta. Dels för att de då snabbt automatiseras och sätter sig i minnet, och dels för att vi vuxna är barnens kommunikativa förebilder och de behöver se oss använda tecken frekvent och i många olika situationer i vardagen.

På SÖK, Södra regionens KOmmunikationscentrum har man lanserat begreppet Folktecken. Man menar att folktecken är tecken för alla, stora som små. På hemsidan skriver de; ”Vi vill poängtera att, som med allt annat i AKK, är det en fråga för den starka parten i omgivningen att FÖRSTÅ själva idén – och använda sig av en tydlig ”metodik”. Det är ju inte bara vilka tecken vi väljer som gör att de blir ”oftaanvända”. Tecknen i sig själva leder inte till kommunikation, det är det människor som gör.” De tecken de valt ut till folktecken är just sådana tecken som kan användas på flera olika sätt i olika situationer i vardagen. Tecknet för ”mer” kan användas i matsituationer (ge mig mer), i leksituationer (gör det igen) eller vid läggningen (en saga till).

För dig som vill prova tecken i din verksamhet eller bara är nyfiken på att lära dig några tecken för eget bruk så kan jag mycket väl tänka mig att Folktecknen kan vara en bra start!

Händernas värld- teckenspråksutbildning

På Spsm:s hemsida går det att läsa om Händernas värld, ett nytt läromedel för inlärning av teckenspråk, som lanserades under våren 2014. Läromedlet Händernas värld finns på webben och en licens för användande måste köpas. Materialet har tagits fram utifrån en stor efterfrågan från både pedagoger och elever.

Den som ska lära sig teckenspråk kan själv bestämma hur snabbt eller långsamt man vill lära sig samt hur mycket stöd som ska finnas i form av tal, text och bilder. Materialet kommer att utvecklas kontinuerligt.

Teckenspråk & Valår 2014

För att skapa likvärdiga möjligheter för alla individer, oberoende av språk, är det viktigt att samhällsinformation finns tillgänglig på alla olika språk. Med tanke på detta har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tagit fram ett webbläromedel kring Sveriges styre och hur val går till på teckenspråk. Det kostnadsfria läromedlet, Hur Sverige styrs,  förklarar hur Sverige styrs och består av ett inspelat material med både teckenspråk, text och tal, övningsmaterial samt ordlista. Målgrupp är i första hand elever på högstadiet och gymnasiet, men fungerar självklart bra även för andra vuxna.