Etikettarkiv: integration

Tips för språkutveckling på arbetsplatsen

KFS är en arbetsgivarorganisation som de senaste åren satsat mycket på att stärka företags förutsättningar att anställa människor med annan språklig bakgrund. De har utbildad sina medlemsföretag vilket genererat många fina initiativ, exempelvis Kraftringens introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem, vilket jag tidigare berättat om.

I december 2017 blev jag intervjuad kring hur man som företag, organisation eller kollega kan stödja en nyanländ eller invandrad kollega på väg att erövra språket. Du kan läsa mer här.

Annonser

Lämna en kommentar

Under Flerspråkighet, modersmål, nyanlända, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutveckling, strategier för språk, svenska

Språkutveckling på arbetsplatsen – Kraftringens satsning på nyanlända energiexperter

Under hösten 2016 hade jag förmånen att arbeta med arbetsgivarorganisationen KFS i deras satsning på att utbilda språkhandledare. Utbildningens mål var att ge verktyg till medarbetare i KFS medlemsföretag, så att de på effektivt och kvalitativt sätt kan introducera personer med annat språk i verksamheten.

Bakgrunden till satsningen är att Sverige idag har stor brist på kvalificerad arbetskraft inom teknik, bygg, medicin, psykiatri, utbildning m.m. Många som idag kommer nya till vårt land är högutbildade, och har både kompetens och erfarenhet inom dessa bristyrken. Tyvärr tar det alldeles för lång tid för personer som kommer till Sverige att få sitt första arbete. Olika siffror figurerar och sju år är den lägsta beräkningen, en tid som rimligen borde kunna minska.

Jag tror att det behövs en större samsyn kring språkets betydelse för möjligheterna att få arbete. Jag tror också att det behövs ett långt större mod hos organisationer, arbetsgivare och medarbetare att våga anställa och möta människor som ännu inte erövrat svenska språket fullt ut.

Tänk dig att ett företag står utan lämplig kompetens till en högt kvalificerad tjänst. Ett alternativ är att anställa en trainee, som talar bra svenska men som helt saknar erfarenhet för arbetet som ska utföras. Den personen behöver en handledare som kan finnas till hands för att lära upp och stödja i det dagliga arbetet.

Ett annat alternativ är att ta in en språkpraktikant, med adekvat kompetens och erfarenhet från sitt hemland men som ännu inte hunnit lära sig svenska språket helt tillfredsställande.

Båda alternativen kan fungera bra. Men många gånger väljer företagen idag att satsa på personen som kan svenska språket. Språkkunskaperna har en överordnad status jämfört med andra kunskaper och färdigheter. I själva verket vet vi att med rätt träning och strategier kan erövrandet av ett nytt språk gå mycket snabbt, långt snabbare än tiden det tar att lära sig ett hantverk, en profession eller att få så mycket erfarenhet inom ett område att arbetet kan ske självständigt och med flyt.

Ett företag som tagit saken i egna händer är Kraftringen. De har skapat egna introduktions- och stödmaterial för att underlätta för nyanlända och invandrade att börja arbeta hos dem. Ett exempel är ordboken på bilden nedan.

parlor-for-nyanlanda-energiexperter

De viktigaste ca 1000 orden i energibranschen finns översatta från svenska till både engelska och målspråket arabiska. Ett gediget material som är till stor praktisk nytta för både företaget och medarbetarna. Det bästa av allt – Kraftringen är generösa nog att dela med sig av parlören som ligger fri att använda på webben.

ordlista-kraftringen

I parlören kan du läsa: ”Energibranschen står inför ett stort behov av att rekrytera experter med branscherfarenheter av olika slag. Kraftringen bidrar med en svensk-engelsk-arabisk parlör, med några av de ord och begrepp vi använder i energibranschen. Parlören syftar till att underlätta introduktionen av arbetstagare med bakgrund i Mellanöstern, som är nyanlända i Sverige. Parlören är framtagen av Basel Taleb, energiingenjör från Hamaprovinsen i Syrien.”

Förhoppningsvis får vi se många fler liknande initiativ för att underlätta integration och inkludering i och på arbetsmarknaden framöver.

 

 

 

Lämna en kommentar

Under begrepp, Förberedelseklass, Flerspråkighet, handledarutbildning, läromedel, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, ordförråd, ordsamlare, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk, Unga vuxna

För 130 år sedan var det vi som reste…

… till ett nytt land. Under 1890-talet och 1900-talets första årtionde utvandrade hela 1,3 miljoner svenskar till Amerika. Det betyder att en stor del av världens svensktalande befolkning vid den tiden bodde ”over there”. I det nya landet bildades hela byar och städer med ”Amerikasvenskar”. Man startade egna dagstidningar och i skolorna studerade barnen på svenska. Integrationsprocessen gick på så sätt tämligen långsamt, svenskarna behövde lång tid för att lära sig tala engelska och komma in i den nya kulturen. Än idag finns äldre människor i de s.k. svenskbygderna, som talar amerikasvenskan. Utifrån studier som gjorts på amerikasvenskarna, verkar det rent generellt vara så att det tog tre generationer innan svenskan ersattes av engelskan som första språk i familjerna. Fjärde generationens invandrare lärde sig endast i enstaka fall tala svenska.

Har ni sett tv-programmet ”Allt för Sverige”? I programmet tävlar ett gäng amerikaner, alla ättlingar till emigranterna, om att få träffa sin släkt i Sverige. Det är ett underhållningsprogram, men ger också en del kunskaper om den stora flykten från vårt land. En flykt som inte hade bakgrund i krig eller konflikt, såsom dagens landsflykter ofta har. Bakgrunden var istället missväxt, svält och brist på arbete. Hur som helst så är det fascinerande att se hur stora känslor som väcks hos amerikanerna i takt med att de får veta mer om Sverige, sina släktingar och deras hembygd. Trots att de flesta bara träffat sina svenska förfäder som gammelmormor, farfars farfar eller liknande i sin tidiga barndom. Men genom att titta på sin historia lär de sig om sig själva, vilket får känslorna att flöda. Samma lärdom kan göras ur ett helt samhälles perspektiv. Genom att titta på historien finner man sin samtid. För 130 år sedan var det svenskarna som flydde sitt land – idag är det andra som flyr hit.
De sociala och samhälleliga förhållandena går inte att jämföra då och nu. Idag har man tillgång till hela världen genom sin mobiltelefon eller dator. Man kan lära sig ett nytt språk genom att interagera digitalt eller lyssna på musik på Spotify. Sådan hjälp fanns inte runt sekelskiftet. Det är inte det som är min poäng. Det är motivationen som är den viktigaste och mest avgörande faktorn för hur snabbt man lär sig språket. I dagens ofta inskränkta debatt skäller man på nya svenskar för att de inte lär sig språket tillräckligt snabbt. Men kanske är det samhällets ansvar att skapa strukturer i mottagandet av flyktingar, där incitamenten för att lära sig svenska är glasklara och där det snabbt lönar sig för de som gör det. Kanske måste vi se till så att tillfällena att träffa svensktalande blir många, för endast genom att själv få prova språket kan man lära sig det. Vi måste bädda för att det aldrig ska uppstå ett behov av att skapa egna små nationer i nationen. Isolerade svenskenklaver liksom i Amerika vid förra sekelskiftet. För faktum kvarstår, amerikasvenskarna var inte snabba på att lära sig engelska och ta seden dit de kom. De firade traditionell svensk jul, dansade runt midsommarstången, rullade köttbullar och startade egna skolor och dagstidningar.
En sak till… Amerikasvenskarnas kulturella och språkliga arv betraktades inte som ett hot, utan fick berika det amerikanska språket och kulturen. Det är bara en skillnad i synsätt, men en viktig sådan.

Den som är nyfiken på att läsa om hur amerikasvenskan utvecklats och bevarats fram till idag, kan följa Sofia Tingsells m. fl. spännande forskning.

Lämna en kommentar

Under Förebyggande arbete, Flerspråkighet, forskning, Motivation, Språkutveckling