Kategoriarkiv: lyckade samtal

Vad kan du göra när ett barn inte gör sig förstådd med talet?

Det första man gör är alltid att kolla barnets hörsel, det är steg ett i all intervention för barn som inte utvecklar språket som förväntat. Men även om hörseln är ok så finns det många olika anledningar till att ett barn inte kan göra sig förstådd med hjälp av talet. Oavsett om det är anatomiska eller neurologiska orsaker, en språkstörning, annat språk, intellektuellt funktionshinder eller annat så finns det kompensatoriska kommunikativa strategier som kan stötta barnets kommunikation och din möjlighet att förstå barnet.

Vad kan vi göra?

  • Tecken som stöd eller TAKK kan användas när ni pratar med barnet. Barnet kommer förhoppningsvis imitera er och så småningom teckna tillbaka, vilket ökar barnets möjlighet att göra sig förstådd.
  • Med bildstöd eller GAKK är det samma sak som med tecken. De vuxna är språkliga förebilder och använder bilderna när de själva kommunicerar. Barnet imiterar och börjar så småningom själv kommunicera med bilder, förutsatt att rätt bilder finns tillgängliga för barnet i alla situationer. (Rätt bilder = bilder som barnet har behov av.)
  • Foton kan användas som stöd i barnets berättande. När ett barn är svårförståeligt är det till stor hjälp att ringa in kontexten och vilka barnet pratar om. Ett foto kan ge värdefulla ledtrådar som gör att du förstår.
  • Digitala foton fungerar givetvis lika bra som analoga. Idag kan man fotografera i alla situationer och skicka MMS till andra som barnet träffar och kan tänkas vilja berätta för.
  • Bekräfta barnet och spegla barnet, d.v.s. repetera det hen säger, för att visa att du har förstått och att du är intresserad av vad hen säger.
  • Uppmuntra all kommunikation från barnet, prat, tecken, gester, bilder, pekningar, att barnet visar med kroppen, hämtar föremål för att visa, ritar, skriver o.s.v.
  • Om ni inte når ända fram och du inte lyckas förstå – berätta att du vill förstå; ”Jag vill verkligen veta vad du säger. Kan du berätta på ett annat sätt?”, eller ta hjälp av någon som kanske förstår barnet lättare; ”Jag är så nyfiken på det du berättar, kan vi be pappa eller mamma hjälpa oss när de kommer?
  • Tänk på att samtalsklimatet kan hjälpa eller stjälpa ett barn som är sårbart i sin kommunikation. Lär barnen att inte skrika rakt ut utan gå fram till den de vill prata med, lär dem vänta på sin tur och inte avbryta varandra, jobba med ljudnivå etc.
  • Ta hjälp av profession i alla lägen – hellre söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite. Logopeder, specialpedagoger och talpedagoger brukar kunna hjälpa både barnet och dess omgivning att få till en bättre kommunikation.
  • Med hjälp av olika kompensatoriska strategier – se till så att barnet får uppleva lyckade samtal varje dag.

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, lyckade samtal, Språkutveckling, strategier för språk, Tidiga insatser

Lyckade samtal

Jag läser en artikel om minnesforskning. Att hjärnan är bra på att se och minnas det som är jobbigt och svårt, medan positiva saker lätt glöms bort. En motgång har lika stor effekt på oss som tre framgångar. Hjärnan verkar samla och lagra de negativa stunderna i större utsträckning än de positiva. Dessutom vill hjärnan hitta mönster, och fungerar associativt, d.v.s. den vill tänka likt. I hjärnans inre monolog som speglar just mina tankar skulle det kanske kunna fungera så här efter en dag på högskolan; ”Studenterna verkade lite frågande när jag föreläste idag. När jag tänker efter kändes det inte så bra förra tillfället heller. Jag måste jobba igenom strukturen igen, och försöka bli ännu tydligare. Jag är nog inte så bra som lärare, hur ska jag klara resten av kursen…” En dålig känsla kommer på det sättet att smitta av sig på mina minnen från tidigare tillfällen, och på framtida tillfällen. Det kommer krävas mer än dubbelt så många lyckanden än misslyckanden, för att de lyckade tillfällena ska få den dominerande platsen i mitt medvetande. Jag tänker på alla barn med språksvårigheter, som därmed har svårt att göra sig förstådda. Hur frustrerande och ledsamt det måste vara att vilja uttrycka sig, men så ofta misslyckas. Hur dessa misslyckanden växer på barnet och i vissa fall blir som ett skal. Barnet blir mer och mer isolerad i sin bristande kommunikation. Utan språket blir varje människa en ö, utan fungerande broar för att ta sig till grannlandet. När jag jobbar i verksamheten med dessa barn sätter vi ofta upp mål som på olika sätt handlar om att förbättra kommunikationen, eller barnets möjligheter att kommunicera. Men vårt främsta mål är alltid detta: Barnet måste få lyckade samtal! Att inte göra sig förstådd innebär att misslyckas i sin intention att kommunicera. Upprepade misslyckanden sänker motivationen att försöka igen. Sammanbrott i kommunikationen gör inte bara att barnet får problem med att uttrycka sig där och då, utan även att barnets bild av sig själv påverkas. För varje misslyckat samtal barnet är med om, krävs minst det dubbla antalet lyckade samtal för att konkurrera ut det dåliga minnet i hjärnan, och ge barnet bilden av sig själv som en kommunikatör. Som en som kan påverka sitt liv och sin omvärld med hjälp av sitt språk. Jag tänker att detta gäller i alla möjliga sammanhang; samtal, läsning, skrivning, muntliga redovisningar, förstå instruktioner o.s.v. Alla barn måste få lyckas varje dag. Och alla barn måste få uppleva lyckade samtal, lässtunder, berättelser o.s.v. varje dag. För barn med språkliga svårigheter gäller det att hitta strategier som fungerar. Kanske är det tecken som behövs, eller tid. För några barn är det en kontaktbok, eller foton. I arbetet med att skapa lyckade samtal måste alla i barnets omgivning samarbeta – föräldrar, syskon, släkt, pedagoger, kamrater, träningsledare m.fl. Lyckade samtal kan nås med tal, tecken, bilder, gester, det skrivna ordet, foton m.m. Det viktiga är inte HUR det sägs, utan VAD som sägs. Att någon förstår och kan ta emot det barnet säger, så att barnet får stärka bilden av sig själv som en god kommunikatör vars tankar är värda att lyssna på.

Lämna en kommentar

Under akk, Boksamtal, Förskola, grav språkstörning, lyckade samtal, minne, minnesforskning, språkförskola, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling