Gary Marx om 16 trender som kommer att påverka utbildning i framtiden.

Gary Marx är professor emeritus vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), och har författat en mängd böcker inom ämnet sociologi, vinklat mot bland annat ras och etnicitet, utbildning, övervakning, gruppers beteende och grupptryck samt lag och samhälle. 2006 kom hans bok Sixteen Trends där stora omvälvande samhällstrender som kommer att påverka såväl utbildning som övriga samhället beskrivs. Nedan hittar du de 16 tankeväckande trenderna, vilka jag valt att inte översätta för att undvika risk för språkförbistring eller förvanskning av budskapet. Efter varje trend följer mina tankar:

1. For the first time in history, the old will outnumber the young. För första gången i historien kommer det finnas fler gamla än unga personer på jorden. Jordens befolkning åldras vilket ställer krav på sjukvård och välfärd för äldre men också påverkar arbetsmarknaden.
2. Majorities will become minorities, creating ongoing challenges for social cohesion. Gamla majoriteter kommer i framtiden vara minoriteter, och det kommer självklart utmana rådande sociala sammanhang och etablissemang. Vem är i majoritet imorgon? Under vilka villkor lever minoriteter? Vikten av att utbilda för öppenhet och tolerans ökar, liksom vikten av gemensamma rättesnören såsom mänskliga rättigheter.
3. Social and intellectual capital will become economic drivers, intensifying competition for well educated people. Socialt och intellektuellt kapital blir viktiga ekonomiska drivkrafter vilket skapar ökad konkurrens bland högutbildade. Det blir enormt viktigt att säkerställa en god och likvärdig utbildning för alla, som inte låter sig påverkas av exempelvis socioekonomiska faktorer eller andra faktorer utanför skolan och klassrummet.
4. Standards and high stakes tests will fuel a demand for personalization in an education system increasingly committed to lifelong human development. I framtiden kommer det ställas större krav på individualisering och personlig anpassning i utbildningssystemet, som i större utsträckning arbetar för livslångt lärande och utveckling. Generella tester och normer ifrågasätts. Vad är normalt? Är utbildning bara kunskaper och värden, eller behöver vi tänka större? Ökat fokus på personlig karaktär och individers egenskaper i utbildningssystemet.
5. The Millennial generation will insist on solutions to accumulated problems and injustices, while an emerging Generation E will call for equilibrium. En yngre generation kräver lösningar på problemkluster och orättvisor, medan en äldre generation efterfrågar balans. Ökat fokus på konkreta förändringar när mänskligheten står inför problem, och ökat fokus på mätbara resultat.
6. Continuous improvement and collaboration will replace quick fixes and defense of the status quo. Ständiga förbättringar och samarbete ersätter ”Quick fixes” och försvarandet av ”status quo”. Att bara upprätthålla samma nivå av X är inte gångbart, den yngre generationen kräver förändring. Långsiktighet och hållbarhet är begrepp som kommer att vara i fokus.
7. Technology will increase the speed of communication and the pace of advancement or decline. Tekniken ökar kommunikationshastigheten och därmed också hastigheten på samhällets utveckling. Detta ökar behovet av att kunna ta till sig mycket information, men också att kunna sålla ut det viktiga i informationen, och att vara källkritisk. Betydelsen av att kunna kommunicera väl blir större än någonsin.
8. Release of human ingenuity will become a primary responsibility of education and society. Att frigöra varje människas potentiella genialitet är utbildningssystemets främsta uppgift. Barns nyfikenhet och lust att lära måste få utrymme, vilket uttryck den än tar. Barns styrkor måste tas tillvara, i vilken form de än kommer.
9. Pressure will grow for society to prepare people for jobs and careers that may not currently exist. Ökat tryck på samhället att utbilda och förbereda för jobb och karriärer som inte existerar idag. Kreativitet, nytänkande, tvärprofessionalitet och flexibilitet blir viktiga ledstjärnor i utbildningssystemet.
10. Competition will increase to attract and keep qualified educators. Ökad konkurrens om att attrahera och behålla kvalificerade lärare. De kvalificerade lärarna blir en konkurrenskraft mellan verksamheterna.
11. Scientific discoveries and societal realities will force widespread ethical choices. Vetenskapliga upptäckter och sociala verkligheter kommer att öka benägenheten för människor att fatta långtgående och allmänna moraliska beslut. Rörelser av moraliska och etiska övertygelser kommer att växa fram. Varje barn och elev måste lära sig att tänka själv efter att ha lyssnat på andras tankar och åsikter. ”Moral” som begrepp dammas av, och utbildningssystemet måste främja utvecklandet av individers karaktär.
12. Common opportunities and threats will intensify a worldwide demand for planetary security. Gemensamma möjligheter och hot främjar och intensifierar kraven på planetens säkerhet. Miljö och hållbarhet ligger i fokus, och konsekvenser för de som äventyrar planetens säkerhet ökar. Kollektivistiskt tänkande ökar och vissa kollektiva värden konkurrerar ut individuella värden.
13. Understanding will grow that sustained poverty is expensive, debilitating and unsettling. Ökad förståelse för de enorma kostnader som fattigdom innebär. Ekonomisk utsatthet och ojämlik fördelning av jordens resurser är försvagande och otillfredsställande.
14. Polarization and narrowness will bend toward reasoned discussion, evidence, and consideration of varying points of view. Polarisering och trångsynthet kommer ge vika och styra debatten mot ökad diskussion med större tyngdpunkt på bevis. Det fria ordet är viktigt och respekteras men behöver kompletteras med bevis för att nå större genomslag.
15. As nations vie for understanding and respect in an interdependent world, international learning, including diplomatic skills, will become basic. Nationer kämpar för att vinna förståelse, förtroende och respekt i ett globalt perspektiv, och barn och ungdomar behöver få grundläggande kunskaper om olika kulturer, religioner, ideal och levnadsvillkor. Kunskaper om och inom diplomati blir obligatoriskt och grundläggande. Vikten av att förstå den mänskliga naturen ökar, liksom att mänskligheten delar samma förutsättningar både på gott och på ont. Ingen människa är fri från onda tankar men alla har ett val. Alla människor kan göra gott och goda gärningar smittar.
16. Greater numbers of people will seek personal meaning in their lives in response to an intense, high tech, always on, fast-moving society. Fler människor kommer söka efter personlig eller andlig mening som en reaktion på ett intensivt och högteknologiskt samhälle med uppskruvat tempo. Behovet av inre balans, frid och meningsfullhet är universellt men kan ta sig olika uttryck, och ställer stora krav på ett öppet och tolerant samhälle. Barn och ungdomar behöver strategier för självledarskap. De behöver också få uppleva en motvikt till tempo och prestation i form av stillhet och återhämtning.

Annons

Skolstart för nyanlända – Om Interkulturalitet.

Barn och elever kommer till våra verksamheter med olika erfarenheter, sprungna ur deras olika liv och uppväxtvillkor. De lever i ekonomiska, sociala, kulturella och religiösa kontexter som kan vara annorlunda än vad jag själv är van vid. Det är viktigt att det första mötet med det svenska utbildningssystemet blir positivt för att den sociala integreringen ska bli gynnsam. I alla våra verksamheter vill vi att barn och elever ska mötas av inkluderande förhållningssätt, känna delaktighet, få tillitsfulla relationer, samt känna motivation och trygghet.

I praktiken innebär det att alla på skolan behöver bidra till att alla barn och elever, de nyanlända i synnerhet, ska känna sammanhang: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet genom hela förskole- och skoldagen. I undervisningssituationen, leken, rasten, fritidshemsverksamheten o.s.v. All personal på skolan behöver ha en samsyn i förhållningssätt där alla barn och elever ses som resurser och aktörer i sin egen kontext. Alla måste gemensamt ta ansvar för elevernas välmående och lärande. Det kan innebära att  rastaktiviteterna behöver styras upp så att inkludering blir möjlig, att man fokuserar på samarbetsövningar på fritids eller att utflykter som ger kunskap om det svenska samhället planeras in i undervisningen.

Barnen och eleverna kommer ofta ifrån uppbrott och stora förändringar som inte är varken självvalda eller begripliga, och det gör att de har ett stort behov av att förstå sin omgivning. De behöver ha en hög känsla av begriplighet i förändringsprocesser. Samverkan med föräldrarna är en framgångsfaktor, och för att det ska bli bra behöver personalen på skolan vara rustade med interkulturell kompetens. Det innebär en förståelse för att barn och familj bär med sig värdefulla erfarenheter och kunskaper som är ett resultat av det sociala och kulturella sammanhang de vuxit upp i. Ett aktivt värderingsarbete krävs för att motverka polarisering mellan ”vi och dom”. Likabehandlingsarbetet måste vara levande, liksom arbetet med normer och värderingar i personalgrupp, med barn och elever samt med föräldrar. Ett stöd i detta arbete kan vara att använda Barnkonventionen och FN’s deklaration om Mänskliga rättigheter.

I det interkulturella arbetet är det också viktigt att göra alla elever delaktiga, för att skapa meningsfulla aktiviteter och trygga miljöer. Hur gör man för att en ny kompis ska känna sig välkommen? Hur gör man för att alla ska trivas? Hur är det att kommunicera med någon som ännu inte lärt sig svenska? Vad är viktigt att tänka på? Hur kan de nya kompisarnas erfarenheter bli en tillgång för oss – vad kan de lära oss och hur kan jag vara nyfiken på deras erfarenheter?

Inför uppstart av förberedelseklasser är det viktigt att kommunicera med alla föräldrar, att förbereda eleverna och att börja fundera över sin egen värdegrund. Vilka normer och värden står jag för? Hur förmedlar jag dessa till barn och elever i min verksamhet? Vilka fördomar har jag? Vad vill jag att andra ska känna i mötet med mig? Det som är allra mest påverkbart är det egna jaget, det handlar många gånger om att börja gräva där man står.

Läs och skrivkunskaperna hos unga vuxna – Vad händer efter PISA?

Ni känner alla till PISA-undersökningarnas nedåtgående resultat under 2000-talet, och att svenska elevers läsning försämrats de senaste årtiondena. Många elever går ut grundskolan utan att ha så pass god läsförståelse att de förstår och har behållning av en vanlig dagstidning, vilket leder till problem med att delta i det demokratiska samhället, och även påverkar fortsatta studier och arbetsliv. Men vad händer med läsförmågan hos dessa elever? Kan högskola/universitet och/eller arbetslivet träna eller kompensera för de bristande läskunskaperna? Hämtar eleverna upp sin läsning som vuxna?

SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) kom nyligen med rapporten Lära för livet där resultat från OECD’s undersökning PIAAC (Programme for the internationel assessment of adult competencies) redovisas. Av resultaten framkommer att den yngre vuxna befolkningens kunskaper visar samma försämring i läsning och matematik som man sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. De kunskaper och färdigheter som eleven inte utvecklat under skoltiden verkar inte heller kunna ”repareras” genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Försämringarna verkar gälla de elever som lämnade grundskolan efter millennieskiftet. Den svenska yngre vuxna befolkningen står sig fortfarande relativt väl i jämförelse med andra länder, men försprånget har minskat.

Studien får mig att tänka på hur viktigt det är att svenskt utbildningssystem fokuserar på läs- och skrivuppdraget, och att tidiga insatser sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå när målen inte uppnås. Argumentationen att vi inte har råd håller inte. Vi har inte råd med att låta bli. Kostnaderna för individen är stora när konsekvenserna av att inte utveckla sin läsförmåga kan vara livslånga; att inte kunna eller klara av högre utbildning, att inte vara fri att välja det jobb man vill ha, och att inte kunna ta till sig samhällsinformation. Kostnaderna för samhället är ännu större i form av utanförskap, arbetslöshet, kompetenstapp och ohälsa m.m.

 

 

Kapprumsbibliotek på Nyhemsskolans språkspår

Sedan oktober 2014 har föräldrar till elever på Nyhemskolan haft tillgång till kapprumsbibliotek, precis på samma sätt som många av förskolorna i kommunen. Kapprumsbibliotek finns i förskoleklass, 1:an, 2:an och på fritids.

Det finns flera anledningar till att man satsat på kapprumsbibliotek. Dels finns det på flera förskolor i upptagningsområdet, och familjerna har därmed hunnit vänja sig vid denna typ av bibliotekstjänst i barnens verksamheter. Men man vill också knyta ihop arbetet med estetiska lärprocesser med läsning, och även öka elevernas chanser till högläsning i hemmen. Man vill motverka att föräldrarna trampar i den relativt vanliga fällan – att de slutar läsa högt för barnen när de lär sig läsa, utan att tänka på att de texter eleverna klarar av att läsa självständigt är för enkla och inte utmanar deras tänkande och läsförståelse.

Lärdomarna av den korta tiden som kapprumsbiblioteken varit i bruk är att de fungerar bra i de yngre åldrarna, medan utlåningen är mindre frekvent i 2:an. Orsaken till det tror man främst är att vissa av de äldre eleverna tar sig till och från skolan själva, vilket gör att föräldrarna inte kommer i kontakt med kapprumsbiblioteket.

 

 

Utvärdering av Nyhemskolans ”Mångfald av uttryckssätt”

För en tid sedan kunde ni läsa om ett SPSM-finansierat utvecklingsprojekt i språkklasserna i Halmstad. Projektet som heter ”Mångfald av uttryckssätt för elever med grav språkstörning” handlar om att stärka de språkstörda elevernas lärande, kommunikation och självkänsla genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. I slutet av vt-15 var det dags att utvärdera projektet, och jag vill dela med mig av de erfarenheter och lärdomar vi gjort under resans gång.

Men först en liten uppdatering om tillvägagångssättet… Drama-, bild- och rytmikpedagoger knöts till alla befintliga arbetslag på skolan. Vi skapade mötesplatser, planeringstillfällen och uppföljningstillfällen där berörda lärare på skolan och lärare i praktiskt estetiska ämnen träffades för att planera, genomföra och följa upp sitt arbete kontinuerligt.

Det praktiska arbetet skedde sedan i mindre grupper med mellan 10 till 15 elever. Hela klassen var involverad i arbetet utifrån skolans intentioner att arbeta med inkludering. Vi ville att pedagogerna på skolan skulle få en ökad kompetens kring estetiska lärprocesser, samt få en ökad förståelse om dess betydelse för språk, och kunskapsutveckling. Därför var ordinarie lärare alltid med vid dessa pass.

Efter första terminens arbete genomfördes en utvärdering, där det bland annat framkom att:

Arbetssättet skapade ökad förförståelse inför varje nytt arbetsområde.

Förstärkning av ord och begrepp med hjälp av drama och bild fungerade väl för alla elever.

Drama visade sig vara den mest framgångsrika alternativa lärprocessen för eleverna. Med hjälp av drama kunde eleverna ta in, bearbeta, förstå, minnas och redovisa djupgående och komplexa kunskaper, skeenden och processer, såsom t.ex. vattnets kretslopp, reningsverk och livet på bronsåldern.

De lärdomar vi har dragit är följande:

– Att arbeta med praktiskt-estetiska lärprocesser är en framgångsfaktor för elever med grav språkstörning, men det kan även stärka lärandet för övriga elever.

– Genom arbetet med estetiska lärprocesser förstärks elevens begreppsliga förmåga.

– Arbetet med estetiska lärprocesser stärker lärande, men skapar även  möjlighet för elever att uttrycka sin förståelse och sina kunskaper på andra sätt än med talet. Det är alltså möjligt att ge eleverna just en ”mångfald av uttryckssätt”.

– Alla som arbetar med elever med grav språkstörning vet att det kan vara svårt att bedöma deras kunskaper och progressionen mot måluppfyllelse. Vi har sett att olika uttryckssätt såsom bild, drama och rytmik kan bidra till en mer korrekt bedömning av eleven.

En rekommendation är att använda sig av utbildade esteter initialt för att stärka pedagogerna i sitt eget användande av estetiska lärprocesser i den språkinriktade ämnesundervisningen.

För att estetiska lärprocesser ska bli en naturlig del i pedagogernas vardag så behöver vi hålla fast vid och leda de processer som vi har satt i gång. Vi behöver avsätta tid för planering, genomförande och utvärdering och i nuläget behöver vi hålla fast vid samarbetet med utbildade esteter. Pedagogerna på skolan är ännu inte redo att självständigt bära arbetet med de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

I skrivande stund har rektorer och lärare på Nyhemskolan beslutat att fortsätta samarbetet med dramapedagogen.

NCS språkkonferens för förstelärare

Till hösten, närmare bestämt den 15-16 oktober, anordnar Nationellt Centrum för Språkutveckling en nationell konferens med förstelärare som ansvarar för språk-, läs- och skrivutveckling som den primära målgruppen. Konferensen ges på Elite Park Avenue i Göteborg och temat för årets konferens är elevers skrivande.

I mån av plats är språk- läs- och skrivutvecklare på övergripande nivå, skolchefer, rektorer och förskolechefer välkomna. Om antalet anmälningar överstiger antalet tillgängliga platser kommer prioritering att göras, först med avseende på yrkeskategori i ovan nämnd ordning och sedan med avseende på tidpunkt för anmälan.

Konferensen inklusive all förtäring är kostnadsfri. Resa bekostas av deltagaren. Logi kommer att subventioneras för deltagare som bor utanför konferensorten och kosta 500:-.

Sista dag för att anmäla intresse till konferensen är den 14 augusti. Du får sedan besked om du har fått plats eller inte senast den 20 augusti. Efter att du fått besked om att du fått plats är det viktigt att du bekräftar din plats och anmäler dig till konferensens valbara seminarier.

Studiebesök Årets skolbibliotek, Växjö

En måndag i slutet av april hade jag förmånen att, tillsammans med en grupp skol- och folkbibliotekarier och en rektor, besöka skolbiblioteket vid Centrumskolan i Växjö- nyligen utnämnt till Årets skolbibliotek och sedan tidigare ett skolbibliotek i världsklass. Växjö kommun är kända för att ha en genomtänkt struktur och organisation för skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling- precis den typen av inspiration och påfyllning vi behöver för vårt vidare skolbiblioteksutvecklingsarbete i Halmstad kommun.

Vid Centrumskolan träffar vi Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie. Hon berättar att det i Växjö kommun finns två skolbibliotekssamordnare på vardera 25% tjänst. Utöver detta arbetar de båda som skolbibliotekarier vid olika skolor i kommunen.

Växjö har 23 skolbibliotekarier på 27 skolbibliotek. Småskolorna är inte bemannade med skolbibliotekarie och har ingen skolbiblioteksverksamhet alls. I kommunen finns 3-4 skolor med integrerade bibliotek. Dessa är bibliotek men anses ej vara skolbibliotek med hänvisning till kompetensen hos bibliotekarierna. Kommunen har ingen bokbuss.

Inom kommunen görs det kontinuerligt satsningar på uppdragsutbildning kring skolbibliotek, pedagogik, metodik och skolutveckling. Det ges även återkommande centrala fortbildningar för rektorer kring skolbiblioteksverksamheten.

Centrumskolan har idag 250-270 elever. Skolan var tidigare en högstadieskola som lades ned och startades om som F-6 skola under annat namn. Den ligger i ett socioekonomiskt tufft område med hög andel flerspråkiga elever, varav ca 30% har somalisk bakgrund. Enligt Rebecca har området högst antal unga arga män i hela Sverige.

En av skolans och skolbibliotekets framgångsfaktorer anger hon vara de medvetna satsningar rektor, Eva-Lotta Karlsson, som är oerhört engagerad i skolbiblioteket gör. Skolbiblioteket har en viktig roll i skolans utvecklingsarbete- skolbibliotekarien ingår i ledningsgruppen och är delaktig i den pedagogiska planeringen. Som skolbibliotekarie är Rebecca och hennes kollegor delaktiga i all fortbildning som lärarna får- som t ex SvA och mattelyftet. Skolbibliotekarien räknas som en av den pedagogiska personalen, med sin egen unika expertis.

Tillsammans med pedagogerna planerar skolbibliotekarien kring temaområden och annan undervisning under läsåret. En del av skolbibliotekariens tid avsätts för fortbildning av lärare. Detta innebär att hon har mindre schemalagd tid i skolbiblioteket och på Centrumskolan har man prioriterat bort en stor del av skolbibliotekariens tid i lokalerna. Skolbiblioteket är till relativt stor del obemannat då skolan istället prioriterar planering i arbetslag och skolbibliotekarien som en del av den pedagogiska verksamheten. Detta innebär ett mindre stöd i val av litteratur och vid utlån. Skolbibliotekariens huvudsakliga uppdrag innefattar undervisning såsom textsamtal och källkritik.

En diskussion de återkommande för är vikten av att förstå att det inom skolan finns kompetenser som alla är lika nödvändiga, att samarbete och samverkan är nyckeln till framgång samt hur detta arbete genomförs på bästa sätt.

Ytterligare en framgångsfaktor är att alla skolbibliotekarier träffas en eftermiddag en gång varje månad. Vid olika tillfälle bidrar och delar alla skolbibliotekarier med sig av sin verksamhet under ca 10-20 min- detta med syfte att skapa nyfikenhet.

Rebecca och Eva-Lotta menar att det inte är alldeles ovanligt att rektorer inte riktigt vet vilken kompetens skolbibliotekarien har och därmed inte heller hur den kan bidra till utveckling av undervisning och en ökad måluppfyllelse. Svenska rektorer tänker alldeles för lite på hur skolbiblioteket kan vara en del i organisationen för att optimera lärandet. Hur skapas utrymme för personer med expertkompetens i verksamheten?

Varför har då Centrumskolan utsetts till årets skolbibliotek?

• Rektors engagemang

• Tydligt talat om vad skolbibliotekarien ska göra och prioritera- en tydlig uppdragsbeskrivning (mot klasser/elever, fortbilda lärare, ut i klassrummen)

• Innovativa skolbibliotekarier- skapande, praktiska verksamheter (knyta ihop med Skapande skola)

• Bloggar, poddradio, radio och tv-program- får in informationskunnigheten. Skapar riktiga, viktiga mottagare för elevernas arbete
• Skolbiblioteket är en självklar del av skolan och verksamheten

Innan vi begav oss hemåt fick vi med oss ett råd: Ligg steget före! Fundera redan innan anställning- Vad är det rektor vill ha skolbibliotekarien till- hur ser det medpedagogiska uppdraget ut och vilka behov och utmaningar ligger till grund för organisationen av verksamhetens skolbibliotek?

Under hemresan bubblade det en mängd tankar i vår minibuss: Vad är skolbibliotek i Halmstad? Hur utmanar vi nuvarande organisation? Vilka behov och utmaningar finns på de olika skolbiblioteken? Vad står det för? Att som kolbibliotekarie fortbilda sin rektor och sina kollegor- ett viktigt mandat. Vilka gemensamma fortbildningar kan vi ha? Vad skulle detta kunna vara i Halmstad?…