Kategoriarkiv: Läsinlärning

Kapprumsbibliotek på Nyhemsskolans språkspår

Sedan oktober 2014 har föräldrar till elever på Nyhemskolan haft tillgång till kapprumsbibliotek, precis på samma sätt som många av förskolorna i kommunen. Kapprumsbibliotek finns i förskoleklass, 1:an, 2:an och på fritids.

Det finns flera anledningar till att man satsat på kapprumsbibliotek. Dels finns det på flera förskolor i upptagningsområdet, och familjerna har därmed hunnit vänja sig vid denna typ av bibliotekstjänst i barnens verksamheter. Men man vill också knyta ihop arbetet med estetiska lärprocesser med läsning, och även öka elevernas chanser till högläsning i hemmen. Man vill motverka att föräldrarna trampar i den relativt vanliga fällan – att de slutar läsa högt för barnen när de lär sig läsa, utan att tänka på att de texter eleverna klarar av att läsa självständigt är för enkla och inte utmanar deras tänkande och läsförståelse.

Lärdomarna av den korta tiden som kapprumsbiblioteken varit i bruk är att de fungerar bra i de yngre åldrarna, medan utlåningen är mindre frekvent i 2:an. Orsaken till det tror man främst är att vissa av de äldre eleverna tar sig till och från skolan själva, vilket gör att föräldrarna inte kommer i kontakt med kapprumsbiblioteket.

kapprbibl skola2

kapprbibl skola

kapprbibl skola 3

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, bibliotek, estetiska lärprocesser, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Högläsning, kapprumsbibliotek, läs- och skrivutveckling, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, litteracitet, Nyhemskolans språkprofil, organisation, skolutveckling

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Under flerspråkighet i fokus 2015 hade jag nöjet att lyssna på Elisabeth Lindén från SPSM, när hon berättade om ”Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning” – ett kartläggningsmaterial. Materialet är framtaget i vårt grannland Norge, och Elisabeth har varit drivande i att få materialet översatt till svenska. Syftet är att tidigt upptäcka flerspråkiga elever med dyslexi, för att kunna sätta in stöd. Att parallellt med kartläggningar av andraspråket också kunna kartlägga modersmålet. Liv Boyesen vid Nasjonalt senter for flerkulurell opplaering har skapat det norska materialet, vilket finns på femton språk. Översättningen till svenska pågår fortfarande, men idag finns materialet på fyra språk, arabiska, somaliska, spanska och polska. Näst på tur är persiska och turkiska som enligt Elisabeth ska bli färdigställda inom kort.

Det finns behov av att utveckla bedömningsinstrument för flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Både över- och underidentifiering förekommer. I svenska skolan finns även ett generellt behov av att utveckla samverkan mellan olika yrkeskategorier – lärare, logopeder, psykologer m.fl.

Materialet består av en lärarhandledning och elevhäften med prov, och kompletteras med en inledning samt en exempelsamling, där lärare, specialpedagoger och modersmålslärare i några svenska kommuner berättar hur de har använt materialet. SPSM ger kurser i materialet, men man kan använda det även utan genomförd kurs.

Materialet finns tillgängligt för år 1 och år 2. Årskurs 1 betyder att man ska ha haft läs och skrivundervisning i 1 år. Årskurs 2 betyder att man ska ha haft läs- och skrivundervisning i 2 år. Materialet fungerar alltså även i högre åldrar, t.o.m. på gymnasiet menar Elisabeth. Exempel på delprov är ordläsning, ordkedjor, första och sista bokstaven, bokstavsdiktemen m.m. Alla proven är tidsbegränsade eftersom långsamhet är en stark dysleximarkör.

Elisabeth Lindén var vid föreläsningstillfället i slutskedet på sin mastersuppsats: ”Redskap för samverkan och förståelse”. De resultat hon lyfte fram var bland annat att SPSM’s kurser i materialet fungerar väl som språngbräda för ett utvecklat samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagog, samt att användande av materialet ger ökat samarbete mellan övriga professionella på skolan. Ett annat resultat är användande av materialet ofta medför en höjd status för modersmålslärarna.

 

Lämna en kommentar

Under dyslexi, Förberedelseklass, Flerspråkighet, forskning, Kartläggning, Konferens, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, modersmål, modersmålsundervisning, nyanlända, samarbete, skrivning, språk, Språkutvecklarna, Språkutveckling, SPSM, testning, utredning

Martina Norlings avhandling – ”Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer”

Efter att ha jobbat tätt ihop med förskolepersonal i många år har jag noterat att även språkfokuserade, intresserade och medvetna pedagoger kan ha svårt att sätta ord på exakt VAD de gör för att stimulera barnens språkutveckling. Om jag ska generalisera något så kan jag säga att det är MYCKET vanligt att man vid ovan nämnda fråga får svaret; ”Vi pratar mycket när vi äter”, eller ”Vi håller på med rim och ramsor”. I mina öron låter det inte som att man verkligen tänkt igenom och gjort sig medveten om sig själv som redskap för språkstimulans.

Martina Norling har skrivit en avhandling om den sociala språkmiljön i förskolan. Det handlar om förskolepersonalens förhållningssätt och strategier för att stödja språk och skriftspråkslärande processer. Studien synliggör tre strategier som personalen arbetar efter: Emotionella strategier, lekstrategier samt kommunikativa strategier. Martina Norling har sett att personalens fokus ligger på emotionella strategier genom att lyfta fram barnperspektivet, vara lyhörda och se till att stämningen för lärande är god. Leken bekräftas som nödvändig för språk- och skrivlärande men personalen deltar sällan själva i den, särskilt inte i de äldre barnens lek. Minst utrymme ägnar personalen åt kommunikativa strategier. Författaren noterar en avsaknad av insatser för att uppmuntra barnens läs- och skrivprocesser genom att t.ex. erbjuda papper för att skriva biljetter eller kvitton vid tåg- eller affärslek. Många pedagoger uppger också själva att de saknar kunskaper om språkutveckling och språkstimulans.

Avhandlingen riktar fokus på de förutsättningar och lärandeprocesser som erbjuds barn i förskolan. Författaren menar också att barnen har en stark inneboende förmåga att hantera symboler, då barn på småbarnsavdelningar kan ha full förståelse för samtliga knappar på en telefon. Mer om barns symbolinlärning kan du läsa här.

 

Lämna en kommentar

Under Förskola, forskning, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, skrivutveckling, social språkmiljö, språk, språkstimulerande arbetssätt, Språkutvecklarna, Språkutveckling, strategier för språk

Nelli Kalnaks forskning om svenska barn med grav språkstörning

Nelli Kalnak är leg. logoped med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med språkstörningar. 2014 disputerade hon vid Karolinska institutet med avhandlingen ”Family history, clinical marker and Reading skills in Children with specific language impairment.” Avhandlingen består av tre delar. Del 1 handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till barn med grav språkstörning  i åldrarna 8-12 år. I del 2 undersöks huruvida nonordsrepetition kan fungera som klinisk markör för specifik språkstörning. Del 3 undersöker läsförmågan hos barn som är inskrivna i specialskola för grav språkstörning.

Att det finns en ärftlig faktor vid språkstörningar och dyslexi är sedan länge känt. Men få studier kring hereditet  har gjorts i Sverige. Barnen med grav språkstörning hade signifikant fler släktingar med liknande problem än kontrollgruppsbarnen med typisk språkutveckling. Problemen behöver inte se exakt lika ut inom familjen, men innebär svårigheter med språkutveckling, läsning och/eller social interaktion.

Nonordsrepetition (att repetera påhittade och betydelselösa ord) ställer stora krav på såväl fonologiskt minne som fonologisk produktion. Det är förmågor som ofta brister hos både barn/elever med språkstörning som dyslexi. I Nelli Kalnaks studie visade det sig att problem med nonordsrepetition är en stark klinisk markör för språkstörning.

Vad gäller läsutvecklingen hos barn med grav språkstörning, påvisas att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få läs- och skrivsvårigheter i någon form. Brister i läsförståelse är vanligt, vilket ofta är sammankopplat med bristande språkförståelse, men även med att avkodningssvårigheter stör och hindrar läsningen. Kopplingen mellan läsförståelsebrister och språkförståelseproblem var i fokus i Maria Levlins avhandling som du kan läsa om här på bloggen.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, dyslexi, Föräldrar, fonologi, forskning, grav språkstörning, kommunikationsklass, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, social språkmiljö, språk, språkförståelse, språkklass, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Avhandling om det digitala läsandet, av Maria Rasmusson

För ett och ett halvt år sedan skrev min kära kollega och medbloggare Erica Eklöf om digital läsning och dess möjligheter i ett inlägg om Världsbokdagen. Det finns oändligt stora möjligheter att använda digital läsning som ett komplement till böcker, och att ta del av information snabbt och enkelt via digitala enheter som vi ändå bär med oss. Jag citerar Erica:

”Faktum är att böcker är mycket ovanliga i utvecklingsländer- medan antalet mobiltelefoner ständigt ökar. Vi är idag 7 miljarder människor på jorden, varav 6 miljarder har tillgång till en mobiltelefon. Mobila nätverk når idag mer än 95% av jordens befolkning.”

I våra nätverk för pedagoger om att utveckla textförståelse i förskolan, diskuterar vi ofta frågor om likheter och skillnader mellan att läsa text på papper och på skärm. Blir upplevelsen av det lästa annorlunda vid skärmen? Påverkas text/läsförståelsen positivt eller negativt?

Maria Rasmusson disputerade nyligen med avhandlingen ”Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat”, där hon undersöker läsförståelse vid läsning av texter på Internet och via skärm. Hon har sett att den digitala läsningen skiljer sig från den traditionella läsningen på flera punkter. Utöver att kunna läsa, stava och förstå måste man i digital läsning även ha strategier för att navigera, strukturera sitt läsande och hantera länkar och flikar. Man måste också kunna växla mellan text, bild och film, förstå hur webben är uppbyggd och hur man hanterar sin enhet (telefon, läsplatta, dator). Att kunna värdera information källkritiskt är av stor vikt, liksom att förstå olika publiceringsformer.

I den traditionella läsningen visar många studier, bl.a. PISA att flickorna har ett försprång på pojkarna. Försprånget är mindre i Maria Rasmussons studie, men fortfarande till flickornas fördel. Pojkarna är bättre på att navigera på Internet, och att tolka bilder och film, men flickorna är fortfarande överlägsna när det kommer till det viktigaste av allt, nämligen att förstå ord och läsa text med flyt och förståelse.

Andra viktiga resultat är att läsning vid datorn är mer ansträngande än läsning på papper. Det är svårare att få struktur och flyt i läsningen på skärmen, troligtvis eftersom texten rör sig när man scrollar upp och ner samt klickar mellan sidor. Att läsa på papper kan upplevas mer aktiverande, i och med att man håller i papper eller penna, stryker under, bläddrar o.s.v. Vid motsvarande läsförståelse test på skärm och papper visade det sig att eleverna i Rasmussons studie presterade bättre vid test på papper.

För skolans del handlar det inte om att prioritera den ena typen av läsning framför det andra. Dagens barn och unga behöver tveklöst utveckla god läsförståelse i både digital och traditionell läsning.

Personligen tror jag att digital läsning är en viktig förmåga, men vi behöver även rusta våra elever med redskap för att ta del av text, information och bok via öronen. Att lyssna och utveckla en god hörförståelse kommer vara helt nödvändigt, både IRL och på webben. Att lyssna på poddar, e-böcker m.m. blir allt vanligare, och har stora fördelar då vi samtidigt kan röra på oss, jogga, gå ut med hunden, hänga tvätt m.m. medan vi tar del av ny information eller utvecklar nya kunskaper. Förhoppningsvis får vi även se forskning kring detta inom en snar framtid.

3 kommentarer

Under barnlitteratur, böcker, digital läsning, digital medvetenhet, forskning, högre utbildning, Interaktiva läromedel, källkritik, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, Läsinlärning, läsning, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Språkfokus i förskolan- glöm alfabetet & läs högt för barnen

I mina möten med föräldrar till barn i 4-6 årsåldern får jag ofta frågan om deras telningar måste kunna läsa då de börjar förskoleklass och/eller åk 1. Det är inte heller helt ovanligt att vårdnadshavare och pedagoger i förskolan tragglar alfabetet och räkning med barn i både 2-, 3- och fyraårsåldern med förhoppningen att ge dem en trygg start och en god akademisk självkänsla redan från början.

Enligt Lundberg (2007) är den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse ordkunskap. Vi vet att ett barn vid start i förskoleklass bör ha med sig åtminstone 6000 ord och begrepp för att klara de första åren i skolan. Idag kommer barn till skolan med ett oerhört varierat ord- och begreppsförråd, vilket självklart påverkar deras vidare lärande. Ett språksvagt barn anses ha ca 3000- 5000 ord och begrepp medan ett språkstarkt barn har mellan 17 000-20 000 (Lundberg, 2007, Frost, 2009). Vi vet också att mer än ca 80% av barnens ordförråd utvecklas i mötet med texter och böcker (Salo).

Nyligen publicerades en stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som är gjord på 19 000 barn födda under början av 2000-talet. Barnen i studien har följts sedan de var 3 år, de började skolan vid fem års ålder och följdes kontinuerligt till dess att de fyllde 11 år.

Studien visar att de barn som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas i en högre hastighet och bättre än andra barn och att det i princip bara finns ett sätt att påverka barns intelligens- genom att läsa högt för dem. Vad innebär detta för våra svenska barn i förhållande till Läsrörelsens undersökning (2012) som visade att andelen föräldrar som läser för sina barn dagligen har minskat drastiskt- till 35%? Vad innebär det för förskolan och dess pedagoger?

Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att det ska bli ännu mer intelligentare- läs ännu mer för det.

Albert Einstein

Enligt studien har treåringar vars vårdnadshavare, eller andra vuxna, läser för dem dagligen mycket stora fördelar då de börjar skolan. I genomsnitt ligger dessa barn 2,8 månader före sina jämnåriga avseende språk och kommunikation. Att ta del av ett muntligt berättande har också en positiv effekt på barnens utveckling av språkliga strategier- aktuell barngrupp visar även på ett försprång avseende matematik där de ligger 2,4 månader före i utvecklingen.

Den slutsats forskarteamet i nuläget kan dra är att det i stort sett verkar vara helt bortkastat att lära en treåring alfabetet och att räkna då de två år senare inte har någon som helst fördel gentemot de barn som aldrig lärt sig detta.

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, innebär barns möte med högläsningen också något större än själva högläsningen i sig- det handlar i högsta grad om mänsklig interaktion. Inför skolstart behöver barn ha med sig kunskap om böcker, positiva relationer till böcker men framförallt måste de ha mött goda läsförebilder.

Lsandepappa

Viktig är också vår medvetenhet kring att om vi enbart läser högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger det emellertid inte några större effekter, varken på barnens ordförråd, deras tidiga litteracitetsutveckling, deras medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer (Damber, 2014).  Vid högläsning är medvetenheten kring syftet och målet, vilken förmåga vi vill att barnen ska utveckla, är tydligt!

2 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förskola, Förskoleklass, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, litteracitet, Lpfö 98, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Maria Levlins avhandling – Språkförståelsen i fokus vid läsförståelsesvårigheter

Den 12:e december 2014 disputerade leg. logoped Maria Levlin vid Umeå universitet med sin avhandling Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3.

Maria Levlins studie undersöker hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelse påverkar prestationerna vid de nationella proven i åk 3. 44 elever som visat sig ha svårigheter med läsförståelsen, avkodning och stavning i åk 2 deltog i studien. De elever som hade läsförståelsesvårigheter i åk 2 löpte ökad risk att få svårigheter med språkförståelsen i åk 3. Elever med enbart avkodnings- och/eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot god språkförståelse i åk 3.
Språkförståelsen visade sig ha signifikanta samband med resultaten på de nationella proven, både vad gäller läsförståelsedelen och matematikdelen. Avhandlingens resultat tyder därmed på att man bör inkludera språkförståelse i arbetet med läsförståelsesvårigheter. Detta är föga förvånande när man betänker att läsförståelse ÄR språkförståelse, i skriftspråk. Men det är inte alltid man lägger på fokus på språkförståelsen när man tränar elevers läsförståelse. Kanske måste man tänka mer på att arbeta med t.ex. grammatisk språkförståelse. Det är viktigt att kunna tolka små språkliga skillnader, som ger stora innehållsmässiga skillnader, t.ex. ”Den lilla stjärnan är i cirkeln som är röd”, eller ”Den lilla cirkeln är i stjärnan som är röd”.

Med tanke på att ca 15-20% av Sveriges elever inte klarar de nationella proven, och språkförståelsen verkar vara en nyckel till att lyckas, måste vi fundera vidare på hur vi kan stötta elevernas språkförståelse. Det krävs insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och läsförståelsestrategier.

En annan viktig slutsats i Maria Levlins avhandling är att det är möjligt att använda en screening av läsförmåga i åk 2 för att identifiera de elever som riskerar att inte klara de nationella proven och läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade de nationella proven. Det indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre.

Den som vill läsa avhandlingen i sin helhet kan ladda ner den här.

2 kommentarer

Under Åk 1-3, dyslexi, forskning, grundskola, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, nationella prov, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Sen upptäckt av svårigheter med läsförståelse

Åsa Elwér har skrivit avhandlingen Early predictors of reading comprehension difficulties som lades fram vid Linköpings Universitet i september 2014. Avhandlingen visar att barn som läser bra men utan att förstå det de läser, oftast inte upptäcks förrän i tioårsåldern.  Man har valt att studera amerikanska, norska och svenska barn och resultaten visar samma sak överallt. Läsförståelseproblemens gemensamma nämnare är stora språkliga problem, såsom litet ordförråd, problem med grammatiken och med återberättande samt svårt att komma ihåg vad de läst.

Barnens läsning är flytande och problemen beror inte på dyslexi. När de läser högt låter det utmärkt, vilket troligtvis är orsaken till att problemen inte uppmärksammas. Sannolikheten för att problemen ska uppmärksammas  är inte stor om man inte medvetet satsar på att fortsätta läsa högt för barnen, diskutera böckerna och jobba med det språkliga innehållet, även efter att barnen ”knäckt koden” och blivit självständiga läsare. Texterna i de böcker som barnen klarar av att läsa under lågstadiet utmanar dem inte tillräckligt,  och om inte lärarna och föräldrarna kompenserar detta genom att fortsätta med högläsning och boksamtal riskerar lågstadiet bli en förlorad tid vad gäller läsförståelseutvecklingen.  Ytterligare ett resultat i Åsa Elwérs avhandling är att barnens språkproblem inte förändras efter att barnen börjat skolan. Problemen är alltså tydliga redan i förskoleåldern och tenderar att vara desamma när barnen börjar mellanstadiet. Detta får mig att tänka på hur oerhört viktigt det är att förskola och skola samarbetar och får till bra överlämningar, samt att man bygger upp smidiga och väl fungerande samarbeten mellan logopedmottagningar och förskola/skola.

Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling surrar några tankar i mitt huvud. Vi vet vilka problemen är, och vad vi kan göra åt dem. Vi vet också hur vi kan identifiera barnen tidigt. Varför görs det då inte alltid? Hur många elevers skolgång blir kantad av misslyckanden som beror på problem med läsförståelsen? I Halmstad gissningsvis 25% av pojkarna och 13% av flickorna, eftersom det är andelen niondeklassare som lämnar grundskolan utan att klara målen för läsförståelse för årskurs 9. Siffran är inte unik, utan tämligen representativ för riksgenomsnittet. Det behövs en förändring NU!

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, grundskola, Högläsning, Kartläggning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, ordförråd, Särskilt stöd, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Språkutveckling & utvecklande appar

”Den största ökningen av nätanvändande finns hos barn i låg- och mellanstadieålderar men även betydligt yngre barn vistas på nätet.”
Christina Ohlin- Scheller, Karlstad Universitet

Barn och elever i förskola och skola möter en oerhört stor digital och virtuell värld i vardagen. Dagens unga kommer att möta vuxenlivet med fantastiska förmågor kring, och ett mycket större och annorlunda behov av, teknik och programvaror. Det har konstaterats att barn och ungdomar idag använder tekniken och internet i mycket stor omfattning- troligtvis till större del än vi anar. Vad blir då vår uppgift i detta- som pedagoger och vårdnadshavare?

Vi vet att:

  • 45% av tvååringarna i Sverige använder internet dagligen.
  • dagens fyraåringar använder internet lika mycket idag som en fjortonåring gjorde för tre år sedan.
  • 92% av flickorna i skolålder använder tekniken för att textkommunicera och använda sociala medier
  • 95% av pojkarna ägnar sig åt youtube och 93% av dem använder facebook

Lindqvist, 2014

Idag talar vi om olika digitala användningsmönster där individer som till största delen använder nätet som ett redskap benämns besökare (visitors) och de som istället har nätet som en plats där de ständigt är närvarande, i en mängd processer, är bosatta (residents). Dagens äldre generation, de flesta av oss vuxna, anses vara digitala immigranter, mejlgenerationen, medan de barn och elever vi möter i förskola och skola tillhör den digitalt infödda generationen, messengergenerationen (Ohlin-Scheller, Karlstad Uv). I mötet med den digitala och virtuella världen utvecklar våra elever en litteracitet som vi inte känner till lika väl och kan lika mycket om. Vilka krav ställer denna litteracitet på förskola och skola? Vilken roll får pedagoger i förskola och skola, och vilka kompetenser och kunskaper behöver vi utveckla? Att eleverna utvecklar ett etiskt förhållningssätt till internet och användandet och delandet av information är också en viktig del.

Till stor del handlar det om att skapa meningsfullhet och en kunskapande miljö för användandet av tekniken. Att hitta rätt i den uppsjö av program och appar som finns är inte lätt, än mindre att veta vilka som är kvalitativa, pedagogiska och väl anpassade till barnens och elevernas behov och lärande. Det finns en mängd material som utgör ett gott och kvalitativt pedagogiskt material. De är användbara både i hemmet och i förskola/skola. Viktigt är dock att appar/programvaror aldrig får ersätta den pedagogiska verksamheten- tekniken får inte bli medlet för lärande- den är verktyget som underlättar.

På Pappas appar finns mängder med recenserade och kontrollerade appar som rekommenderas för barn och elever. Här hittar du bland annat språkutvecklande appar som passar för barn och elever i förskola, grundskola, grundsärskola samt elever med annat modersmål och nyanlända elever.

modersmal Appar som utvecklar barns modersmål syftar till att vara ett stöd för pedagoger och vårdnadshavare i utvecklandet av barns och elevers modersmål. På Tema modersmål finns avdelningen Flerspråkighet i förskolan där bland annat hitta olika material som kan stimulera flerspråkighet såsom pussel och spel på olika språk kan hittas. Ett dokument med Språkstimulerande appar har tagits fram av våra logopeder och barnbibliotekarier inför en workshop för pedagoger. Alla appar du hittar här är genomgångna och goda pedagogiska förslag.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, läs- och skrivsvårigheter, Läsinlärning, modersmål, Språkutveckling, Tidiga insatser

Läsfrämjande julklappar

Vid den här tiden på året smids mängder med planer kring julklappar och presenter runt omkring i hus och stugor. Vad kan väl då vara mer på sin plats än några läsfrämjande julklapps- och presenttips?

julklappstips

Den språkdusch barn får genom högläsning och läsning är en viktig del av barnets nycklar till framtiden. Högläsningen är bra för barnets språkutveckling, ordförråd och fantasi men framför allt också för dess självkänsla och aptit på litteratur. Mötet med texter, i olika genrer och mediala former, hjälper barnet att skapa en förståelse kring hur berättelser och texter är uppbyggda och hur språkets symboliska kraft fungerar. Det vi också vet är att barn som blir lästa för blir tänkande vuxna!

För att verka läsfrämjande har vi, i samarbete med våra bibliotekarier och skolbiblitekarier tagit fram julkapps- och presentboktips som våra förskolor och skolor sedan delar ut till barn och vårdnadshavare. Genom att tillhandahålla dessa tips hoppas vi kunna inspirera till en del julklappsböcker under granen hos våra barn och elever. Materialet finns också i en version som fokusera på boken som present, inte som julklapp, då alla barn och elever inte firar den kristna julen.

Att få ett hårt paket med en mysig bok i kan förgylla barns och vårdnadshavares samvaro och skapa oaser av lugn och närhet. Alla vuxna runt om kring barnen har en viktig roll som läsande förebilder. Det är inte alltid helt enkelt att som vårdnadshavare och pedagog ha koll på nyutgivning och populär barn- och ungdomslitteratur. Ett användbart tips är att vända sig till bibliotekets barn- och ungdomsbibliotekarier eller bokhandelns specialister. Ett annat sätt att få tag i kvalitativa boktips är att använda någon av följande källor:

Härliga juliga bokklappar– läsfrämjande boktips till förskolan

Härliga bokpresenter

Julklappslistan 2014 (1)– läsfrämjande boktips från Nyköpings kommun

Julklappstips Högläsning– boktips från bloggen Bokunge

Julklappstips 3-6 år– boktips från bloggen Bokunge

eller genom att ta del av denna inspiration:

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, ordförråd, språkförståelse, Språkutveckling