Etikettarkiv: kapprumsbibliotek

Kapprumsbibliotek på Nyhemsskolans språkspår

Sedan oktober 2014 har föräldrar till elever på Nyhemskolan haft tillgång till kapprumsbibliotek, precis på samma sätt som många av förskolorna i kommunen. Kapprumsbibliotek finns i förskoleklass, 1:an, 2:an och på fritids.

Det finns flera anledningar till att man satsat på kapprumsbibliotek. Dels finns det på flera förskolor i upptagningsområdet, och familjerna har därmed hunnit vänja sig vid denna typ av bibliotekstjänst i barnens verksamheter. Men man vill också knyta ihop arbetet med estetiska lärprocesser med läsning, och även öka elevernas chanser till högläsning i hemmen. Man vill motverka att föräldrarna trampar i den relativt vanliga fällan – att de slutar läsa högt för barnen när de lär sig läsa, utan att tänka på att de texter eleverna klarar av att läsa självständigt är för enkla och inte utmanar deras tänkande och läsförståelse.

Lärdomarna av den korta tiden som kapprumsbiblioteken varit i bruk är att de fungerar bra i de yngre åldrarna, medan utlåningen är mindre frekvent i 2:an. Orsaken till det tror man främst är att vissa av de äldre eleverna tar sig till och från skolan själva, vilket gör att föräldrarna inte kommer i kontakt med kapprumsbiblioteket.

kapprbibl skola2

kapprbibl skola

kapprbibl skola 3

 

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, bibliotek, estetiska lärprocesser, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Högläsning, kapprumsbibliotek, läs- och skrivutveckling, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, litteracitet, Nyhemskolans språkprofil, organisation, skolutveckling

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 5

I förra inlägget fick ni ta del av hur våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor ökade familjernas antal besök på folk- och stadsbiblioteken. Det verkade alltså vara så att de familjer som redan hade en vana av att gå till biblioteken blev uppmuntrade och motiverade att göra det ännu mer. Resultatet gladde oss såklart enormt, men vi ville även skapa läslust och biblioteksmod hos de som aldrig någonsin satt sin fot på biblioteken. I enkäten ställde vi därför frågan ”Har du och ditt barn varit på biblioteket tillsammans någon gång?” Nedan ser du sammanställningen från våra tre första förskolor med kapprumsbibliotek:

På x-axeln ser ni de båda mättillfällena (de två staplarna till vänster är enkäten före kapprumsbibliotekets start och de två staplarna till höger visar svaren från den uppföljande enkäten efter drygt sex månader med kapprumsbibliotek på förskolan.) På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. De blåa staplarna motsvarar svaret ja. Röda staplar motsvarar svaret nej. Önskvärt är alltså att fler svarar ja på den aktuella frågan vid mättillfälle 2, vilket visar sig som en högre blå stapel till höger i bilden. På motsvarande sätt ska den röda stapeln till höger i bild minska, i och med att färre svarar nej på den aktuella frågan. (I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.)

Bibl 2 Dungen

På denna förskola ser vi att ca 50% av föräldrarna uppger att de varit på biblioteket tillsammans med sitt/sina barn före kapprumsbibliotekens start, medan motsvarande siffra efter sex månader är ca 70%.  Det är alltså en ökning med ca 20 procentenheter, vilket i praktiken kan innebära att ett antal familjer blivit så inspirerade av kapprumsbiblioteken att de även tagit sig tid att besöka ett ordinarie bibliotek. Självklart måste man beakta att vi saknar kontrollgrupp och att vi inte kan vara säkra på att det är kapprumsbiblioteken i sig som har lett till ökningen, andra faktorer kan ha spelat in. Men sammantaget med våra övriga positiva resultat vågar vi tro att kapprumsbiblioteken kan ha bidragit till att lyfta böcker och högläsning på föräldrarnas agenda.

Bibl Klackerup 2

På denna förskola är inte ökningen så tydlig, här är det endast en av de familjer som före kapprumsbibliotekens uppstart aldrig besökt biblioteket, som gör det för första gången under projektets gång.

Bibl Asken 2

På denna tredje förskola är det ca 55% som besökt biblioteket före kapprumsbibliotekens införande, men siffran ökar med ca 10 procentenheter fram till den uppföljande mätningen.

Till sist en kort reflektion kring de positiva resultaten… Kapprumsbiblioteken är bara en del i vår insats gentemot föräldrarna, jag tror personligen att mötet med föräldrarna spelar en nog så stor roll, kanske större. När föräldrarna får träffa ett tvärprofessionellt team bestående av logoped, specialpedagog och barnbibliotekarie skapas en tyngd bakom de kunskaper och den inspiration som förmedlas. Att föräldrarna får möjlighet att knyta kontakt med barnbibliotekarien, och på det viset bjuds in till biblioteket personligen är värdefullt för alla de som annars inte är bekväma med eller har vana av att gå till biblioteken. Biblioteksmod skapas!

 

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, läsning, Språkutvecklarna, Språkutveckling

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4

Våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor fortsätter att utvecklas. Sedan ett år tillbaka finns kapprumsbibliotek även i några skolor, och nytt för hösten 2015 är att vi utvecklar och prövar ett kapprumsbibliotek i en av våra förberedelseklasser för nyanlända ungdomar. Mer om det i ett senare inlägg.

När vi drog igång kapprumsbiblioteken visste vi inte hur den nya bibliotekstjänsten skulle påverka familjernas övriga biblioteksvanor. En farhåga var att föräldrarna skulle bli mindre motiverade att åka till biblioteken när kapprumsbiblioteken tillgängliggjorde lån av barnböcker i samband med lämning och hämtning på förskolan. Eller ännu värre, att de helt skulle sluta besöka ordinarie bibliotek.

I den enkät som föräldrarna fick fylla i före uppstarten, och sedan återigen efter drygt ett halvår, ställde vi därför frågan: ”Hur ofta brukar ni besöka biblioteket?” Glädjande nog kunde vi se att föräldrarna på samtliga förskolor ökade sina biblioteksbesök efter att vi startat kapprumsbiblioteken. Nedan ser ni sammanställningen, där blå staplar visar mätning 1 och röda staplar visar mätning 2. Siffrorna på y-axeln visar andelen föräldrar i procent, där varje streck motsvarar 5%. På x-axeln är intervallet, läst från vänster till höger, 1: Varje vecka, 2: Varje månad, 3: Varje halvår, 4: Varje år, 5: Mer sällan.

Önskvärt är alltså många höga röda staplar till vänster i diagrammet, eller bibehållna lika höga blåa och röda staplar till vänster i diagrammet.

Bibl Asken

På förskola 1 är det ingen förälder som uppger att de besöker biblioteket varje vecka, varken före eller efter kapprumsbibliotekets införande. Vid nästa stapel ”Varje månad” ser vi att den röda stapeln som markerar andra mättillfället, visar en ökning med ca tio procentenheter. De följande två intervallen ”Varje halvår” och ”Varje år” har minskat, vilket skulle kunna innebära att det är de föräldrarna som har ökat sina biblioteksbesök under projektets gång.

Bibl KLackerup

På vår andra förskola kan man se att här finns en del föräldrar som besöker biblioteket varje vecka (staplarna längst till vänster) och att det sker en marginell ökning under projektets gång (röda stapeln). De röda staplarna i andra och fjärde intervallet (”Varje månad” och ”Varje år”) ökar, medan vi ser att det är färre föräldrar som uppgivit att de besöker biblioteket ”Varje halvår” (Tredje intervallets staplar) och ”Mer sällan” (femte intervallets staplar).

Bibl Ringblomman

På vår tredje förskola ser vi en stor ökning (röda staplar) i första intervallet, alltså ”Varje vecka”, troligtvis är ökningen till viss del hämtad från den grupp föräldrar som vid första enkäten uppgav att de besökte biblioteket ”Varje månad” (tredje stapeln) och ”Mer sällan” (femte stapeln) eftersom de grupperna har minskat.

Sammantaget kan sägas att vi ser en positiv utveckling, och att kapprumsbiblioteken verkar fungera som en motivator för att besöka ordinarie bibliotek. Kapprumsbiblioteken är bara en aptitretare, det är ju på de stora ordinarie biblioteken som den största bokskatten finns. Vi har än så länge inte sett någonstans att kapprumsbiblioteken lett till en minskning av besöken på de ordinarie biblioteken.

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, läsning, språk, Språkutveckling, Tidiga insatser

Tack Rotary för finansiering och samarbete!

Rotary

I måndags fick jag än en gång besöka Rotaryföreningen i Halmstad Tylösand och motta 4000:-. Denna förening har varit ett fantastiskt stöd för oss i arbetet med att bygga upp kapprumsbiblioteken på kommunens förskolor. De har uppmärksammat och spridit vårt arbete och sponsrat vår verksamhet med regelbundna summor i snart tre års tid. Inte nog med att den ekonomiska stöttningen möjliggjort genomförandet av satsningen, att utveckla, förbättra och prova nytt. Det finns också en glädje i att någon annan, utanför vår verksamhet, intresserar och engagerar sig för våra frågor. Någon annan tycker att vårt arbete är viktigt, och tar ansvar! Och våra vänner i Rotary har valt att agera istället för att enbart hänge sig åt debatten om förskolan och skolan. De vill hjälpa till eftersom det ligger i samhällets, medborgarnas och hela det demokratiska systemets intresse att våra barn och unga lär sig läsa och skriva.

Vi är så tacksamma att ha en samarbetspartner i Rotary. De pengar vi fick i måndags kommer inte att användas som tidigare gåvor, eftersom arbetet med kapprumsbibliotek gått in i en ny fas i och med möjligheten att teckna avtal med biblioteket. Istället har vi fått frihet att vidareutveckla konceptet och prova ut nya liknande arbetssätt riktat mot våra flerspråkiga elever i förberedelseklass, SvA samt generellt riktat mot skolans yngre åldrar. Vi återkommer här på bloggen när det arbetet kommit igång.

rotary 2 rotary 3

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, kapprumsbibliotek, läsfrämjande, Rotary, Rotary Halmstad Tylösand, samarbete, Språkutveckling, Tidiga insatser

Projektet ”Läs för mig!” leder till avtal

Efter två omgångar av projektet Läs för mig! med fortbildning i nätverksform och kapprumsbibliotek såg vi, med hjälp av de enkäter som genomfördes, den uppsats två lärarstudenter skrev om ämnet samt genom samtal med och utvärderingar av pedagoger och förskolechefer, att projektet fått härliga effekter. Den fråga vi nu ställde oss som projektansvariga var hur vi skulle kunna gå vidare och utveckla arbetet med kapprumsbibliotek. Flera av de förskolor som haft möjlighet att under projekttidens tre månader ha tillgång till ett kapprumsbibliotek började höra av sig och fråga som skulle hända nu- både pedagoger och föräldrar saknade biblioteken och ville ha en fortsättning. Inom projektet har böckerna tillhandahållits genom inköp med hjälp av medel från Rotary och Lions samt genom tillgång till bokpaket ur bibliotekets ordinarie bokbestånd.

429

Vi stod inför frågan hur vi på ett kvalitativt och relativt enkelt sätt skulle kunna erbjuda alla intresserade avdelningar och förskolor tillgång till kapprumsbibliotek. Diskussionerna gick fram och tillbaka inom projektgruppen och mellan våra förvaltningar och mynnade tillslut ut i ett förslag till avtal kring kapprumsbibliotek. Idag, efter att vi kollat avtalets former med våra förvaltningar samt jurister, har vi ett avtal som vi försiktigt lanserades i slutet av vårterminen 2014.

IMG_3607

Avtalet ger en förskolas avdelning tillgång till ett varierat och med stöd av bibliotekarier utvalt bokbestånd till en kostnad av 1000:-/ år. Pedagogerna väljer ut och lånar de ca 30-40 böckerna på närmaste biblioteksfilial. Urvalet görs i samråd med bibliotekarie och med utgångspunkt i aktuell barngrupps intressen och behov samt till viss del utifrån det fokusområde förskolan har. Förskolor med flerspråkiga barn har ett större utbud då alla olika modersmål tillgodoses i största möjliga mån. Förskolan har, inom avtalet, möjlighet att byta ut sitt bibliotek en gång var tredje till fjärde månad med syfte att ge barn och vårdnadshavare tillgång till nya titlar.

Vid utlåning av böcker till kapprumsbiblioteken används ett särskilt Kapprumsbibliotekslånekort. Under tiden böckerna finns på förskolan lånar bibliotekarien om dessa en gång/månad för att på så vis säkerställa lånestatistiken. Inom projektet använde vi oss av lånestickor som minneshjälp för vårdnadshavare samt för att dokumentera lånestatistik. Inom avtalet bestämmer varje förskola/avdelning vilken form av dokumentation kring utlån de väljer att ha- eller inte ha.

Inledningsvis hade vi ganska blygsamma förhoppningar om avtalets genomslag i våra verksamheter- men ganska snart såg vi ett stort intresse. Idag har ca 40 förskoleavdelningar tecknat ett avtal med biblioteken och har därmed tillgång till kapprumsbibliotek.

Avtalet ska under  vårterminen 2015 utvärderas i samverkan med bibliotekarier, pedagoger och förskolechefer.

 

 

4 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, litteracitet, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 3

I två tidigare inlägg har jag redovisat resultat av de två frågor i vår enkät som främst avser mäta mängden högläsning som föräldrarna gett sina barn, före och efter ”Läs för mig!”. Resultatet på båda dessa frågor visar att vi lyckats öka föräldrarnas högläsning avsevärt, både vad gäller antalet dagar man läser för barnen, och tiden man läser/tillfälle. Flera forskare pekar på böckernas stora påverkan på ordförrådet, och därför hoppas vi att våra positiva resultat kommer generera en bättre språkutveckling för de barn som deltar i ”Läs för mig!”.

Att öka mängden högläsning i hemmen var ett av målen med projektet, men ett annat mål var att ge barnen fler tillfällen till reflekterande samtal om textens innehåll, fler boksamtal och en ökad textförståelse. Vi ville att böckerna och deras karaktärer skulle leva i barnets sinnevärld även utanför lässtunderna, och att barnen och föräldrarna skulle kunna samtala om dem närhelst de fanns i deras tankar. Böckernas spännande, gripande, roliga, läskiga eller lärorika innehåll blir en gemensam grund att utgå ifrån när man tillsammans upplever världen, och de blir en referenspunkt att återvända till när man behöver resonera, diskutera eller tillsammans förstå världen.
Därför undrade vi i enkäten: ”Hur ofta talar du med ditt barn om bokens innehåll?”. Från vänster till höger markerar staplarna svaren ”Ofta”, ”Ibland”, Sällan” och ”Aldrig”, vilket betyder att vi vill ha höga staplar till vänster i diagrammet. Blå staplar är mätvärdet före projektet startade, och röda staplar är mätvärdet efter projektet.

Fsk 4 fråga 3

Förskola 1: Här ser vi att 68 % uppger att de pratar om bokens innehåll ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan motsvarande siffra glädjande ökat till 80 % efter projektet. Antalet föräldrar som uppgett att de ”Sällan” eller ”Aldrig” pratar om bokens innehåll har minskat från 32 % före till 20 % efter ”Läs för mig!”.

Fsk 2, fråga 3

Förskola 2: Här ser vi inte några positiva resultat som på förskola 1, utan det verkar som att projektet inte förändrat föräldrarnas vanor gällande denna fråga. Här måste vi också förhålla oss till att ett relativt stort antal föräldrar av någon anledning valt att INTE svara på frågan. 78 % anger att de samtalar ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan siffran efter projektet är 77 %. 16 % anger att de samtalar ”Sällan” eller ”Aldrig” före projektet, medan motsvarande siffra är 18 % vid andra mättillfället.

Fsk 3, fråga 3

Förskola 3: Här ser vi en tydlig positiv effekt då de två positiva staplarna ”Ofta” och ”Ibland” visar en ökning på 10 procentenheter från enkät 1 till enkät 2.

En fundering är huruvida de positiva resultaten beror på att föräldrarna fått information om vikten av att samtala om böckernas innehåll med barnen, eller om det beror på att barnen parallellt fått uppleva boksamtal på förskolan vilket kan ha gjort dem till mer aktiva lyssnare med större förmåga att initiera reflerkterande samtal med föräldrarna.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 2

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Dessutom; 1980 läste föräldrar i genomsnitt 30 minuter/tillfälle för barnen, medan motsvarande siffra 2012 var 15 minuter. Det är alltså inte bara antalet dagar/vecka som minskat, utan även längden på lässtunderna.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Här kommer resultatet från enkätens andra fråga: ”Hur många minuter/tillfälle läser du för ditt barn?” Dessa resultat är precis som i förra inlägget ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” hämtade från de tre första förskolorna i projektet. Resultaten är dock representativa för hela projektet.

På x-axeln ser ni antalet minuter föräldrarna läser per tillfälle. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi önskar oss är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

 

Fsk 1 fråga 2

Förskola 1: Vi ser att det har skett en förskjutning av svaren till höger i diagrammet, vilket alltså tyder på att många föräldrar ökat tiden för lässtunderna hemma. Före projektet läste 17 % av föräldrarna 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 13 %.  Andelen föräldrar som läser 11-20 minuter/tillfälle är så gott som oförändrat, från 79 % före projektet till 80 % efter. I intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle är ökningen av andelen föräldrar blygsam, från 4-7 %.

På just denna förskola ser vi något märkligt, och det är att ett fåtal föräldrar angav att de läste 26-30 minuter före projektet, men att ingen anger att de läser så länge efter projektet. Vår förhoppning är att det har att göra med andra omständigheter som inte har med projektet att göra. En möjlighet är också att man under projektets gång blivit mer medveten om sina läsvanor i hemmet och kanske svarar mer sanningsenligt vid andra mättillfället, och att man kanske gjorde en optimistisk uppskattning vid första mättillfället.

 

Fsk 2, fråga 2
Förskola 2: Hela 26 % av föräldrarna läste före projektet endast 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 10 %. I mittenintervallet, 11-20 minuter har andelen ökat från 50-57 %. Det är störst förändring i intervallet 21-mer än 30 minuter, där andelen ökat från 18-38 %.
Fsk 3, fråga 2

Förskola 3: Här är det 33 % av föräldrarna som läser endast 0-10 minuter/tillfälle före projektet, men siffran minskar till 16 %. Detta till förmån för dels mittenintervallet 11-20 minuter, där vi ser en positiv förändring från 52-60 %, men också till förmån för högsta intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle. Där ökar andelen från 11 % före projektet, till 21 % efter projektet.
Resultaten är alltså tydliga. Föräldrarna som deltagit i ”Läs för mig!” har inte bara ökat antalet lässtunder/vecka, utan de har även förlängt tiden för lässtunderna. Vi tror inte att det främst är kapprumsbiblioteken i sig som gett dessa positiva resultat, även om tillgången till böcker kanske hjälpt till. Men det vi tror påverkat resultatet på denna fråga mest är att vi personligen mött de flesta föräldrarna och gett dem information om varför det är viktigt att läsa, vilket i sin tur gett dem motivationen som krävts för att förbättra läsvanorna i hemmet. Vi är självklart medvetna om att föräldrarnas kanske nyvunna kunskap om läsningens betydelse kan ha påverkat deras svar på enkät nummer 2, och förskönat bilden en aning. Det enda vi kunnat göra för att skydda oss från sådana felkällor är att låta dem vara anonyma i enkäterna och poängtera betydelsen av sanningsenliga svar.

En sista reflektion: Det tål att tänka på huruvida föräldrarna förlängt lässtunderna i hemmen för att de genom projektet blivit medvetna om läsningens betydelse och fått ökad motivation, eller om lässtunderna förlängts eftersom barnen fått bättre läskondis och därmed orkar lyssna på sagor längre stunder. Kanske är detta parallella processer, det ena ger det andra som i sin tur ger ytterligare till det första, och på så sätt skapas en positiv spiral kring högläsningen i hemmen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Kartläggning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser