Category Archives: lästräning

Linda Fälths avhandling, varvad träning ger bäst resultat

Linda Fälth hade arbetat som speciallärare i ett antal år när hon började forska. Hon hade många gånger sett elever som verkade utveckla sin läsning som förväntat, men vid en närmare titt kunde man se att det fanns brister i läsförståelsen. I hennes forskning The use of interventions for promoting reading development among struggling readers” (Linnéuniversitetet, 2013) har hon studerat elever i årskurs två som haft behov av specialundervisning i läsning, och som intensivtränat under sex eller sju veckor. Passen har varit korta, mellan 15 och 25 minuter. Hon har jämfört elever som tränat enbart avkodning, enbart läsförståelse samt elever som varvat avkodning och läsförståelse. En fjärde grupp hade ordinarie specialundervisning.

De elever som tränade både avkodning och läsförståelse har haft samma mängd tid som de andra. Eleverna i de tre första grupperna använde datorprogram, vilket specialundervisningsgruppen inte gjorde. En smula överraskande var det inte specialundervisningseleverna som fick bäst resultat, utan eleverna som tränade både avkodning och läsförståelse med hjälp av datorprogram. De närmade sig också de s.k. normalläsarna mest. Att notera är också att de som får kombinationsträning av både avkodning och läsförståelse INTE behöver dubbla tiden.

Resultaten visade sig vara stabila över tid. Eleverna testades igen ett år senare, och då hade avståndet till ”normalläsarna” minskat ännu mer. Kombinerad träning visade sig alltså vara effektiv både på kort sikt och på lång sikt. De positiva resultaten förstärks också av att det i den gruppen är färre elever som efter avslutad intervention fortfarande är i behov av specialundervisning i svenska.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Åk 1-3, dyslexi, elever, forskning, läsförståelse, Läsinlärning, läsning, lästräning, lågstadiet, pedagog, språk, Språkljud/fonem, Språkutveckling, svenska, Textförståelse, undervisning

Sommarboken 2016

Barnens bibliotek anordnar för femte året i rad Sommarboken, som är ännu en i raden av läsfrämjande satsningar föratt stötta barn och ungdomar att läsa mer. Sommarboken riktar sig till barn mellan 8 och 12 år, och syftar till att stimulera lustläsning och reflekterande samtal under sommarlovet. Alla bibliotek är fria att anmäla sitt deltagande i Sommarboken, och får då tillgång till material, tips och dokumentation, men anordnar sedan olika aktiviteter i anslutning till Sommarboken självständigt. Målen med Sommarboken är följande:

Att få fler barn 8-12 år att lustläsa under sommaren.

Att barnens läsning är kravlös och utan motprestation från bibliotekets sida. Allt är tillåtet att läsa – hur mycket eller hur litet man vill.

Att ge barn möjlighet att prata och samtala om sin läsning med varandra.

Att använda metoder som boksamtal eller liknande för att utveckla det litterära samtalet.

Sommarboken genomfördes 2012 i fem pilotkommuner, men har vuxit kontinuerligt sedan dess, och i förra årets satsning var 225 bibliotek med!

Surfa in på Sommarbokens hemsida och läs mer!

Lämna en kommentar

Filed under böcker, bibliotek, Boksamtal, läs- och skrivutveckling, läsförståelse, läsfrämjande, Läsinlärning, läsning, lästräning, Språkutveckling

Läs och skrivkunskaperna hos unga vuxna – Vad händer efter PISA?

Ni känner alla till PISA-undersökningarnas nedåtgående resultat under 2000-talet, och att svenska elevers läsning försämrats de senaste årtiondena. Många elever går ut grundskolan utan att ha så pass god läsförståelse att de förstår och har behållning av en vanlig dagstidning, vilket leder till problem med att delta i det demokratiska samhället, och även påverkar fortsatta studier och arbetsliv. Men vad händer med läsförmågan hos dessa elever? Kan högskola/universitet och/eller arbetslivet träna eller kompensera för de bristande läskunskaperna? Hämtar eleverna upp sin läsning som vuxna?

SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) kom nyligen med rapporten Lära för livet där resultat från OECD’s undersökning PIAAC (Programme for the internationel assessment of adult competencies) redovisas. Av resultaten framkommer att den yngre vuxna befolkningens kunskaper visar samma försämring i läsning och matematik som man sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. De kunskaper och färdigheter som eleven inte utvecklat under skoltiden verkar inte heller kunna ”repareras” genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Försämringarna verkar gälla de elever som lämnade grundskolan efter millennieskiftet. Den svenska yngre vuxna befolkningen står sig fortfarande relativt väl i jämförelse med andra länder, men försprånget har minskat.

Studien får mig att tänka på hur viktigt det är att svenskt utbildningssystem fokuserar på läs- och skrivuppdraget, och att tidiga insatser sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå när målen inte uppnås. Argumentationen att vi inte har råd håller inte. Vi har inte råd med att låta bli. Kostnaderna för individen är stora när konsekvenserna av att inte utveckla sin läsförmåga kan vara livslånga; att inte kunna eller klara av högre utbildning, att inte vara fri att välja det jobb man vill ha, och att inte kunna ta till sig samhällsinformation. Kostnaderna för samhället är ännu större i form av utanförskap, arbetslöshet, kompetenstapp och ohälsa m.m.

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Förebyggande arbete, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, högre utbildning, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, Läsinlärning, läsning, lästräning, Matematik, OECD, skolutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser, Unga vuxna

FonoMix Munmetoden

FonoMix Munmetoden är både ett material och en strukturerad metod för att jobba med läs- och skrivinlärning, i tre delar. Första delen av materialet riktar sig till förskolebarn i 4-5årsåldern, och heter Leka med Pratljud. Detta material innehåller bilder av munnar som gör barnen medvetna om språkljuden.

s-mun fonomix

S-mun

Andra delen av materialet heter FonoMix Sats för Förskoleklass och riktar sig alltså till förskoleklassen. Här finns en berättelse som ger förståelse för att ljuden och orden vi säger även kan ritas/skrivas med bokstäver. Metoden bygger sedan vidare på munbilder, språkljud och bokstäver för att barnen ska kunna knäcka läskoden.

Sista delen heter FonoMix Sats för skolan och är avsedd för klassundervisning år 1-2 samt för special-, tal- eller svA-undervisning. Många elever med annat modersmål än svenska, som har svårigheter att uttala eller särskilja olika vokalljud får också synligt stöd i materialet eftersom munnen och artikulationen av ljuden är i fokus.

Materialet är multisensoriskt och aktiverar flera av barnets sinnen. Detta gör det särskilt lämpligt för elever med språkstörning, eller elever som ligger i riskzonen för att utveckla dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Materialet har också fördelen att vara mycket välstrukturerat och passar därför både erfarna och oerfarna pedagoger. Gullan Löwenbrand Jansson som har skapat materialet, har lång erfarenhet av läs- och skrivinlärning hos barn i blandade åldrar och är även specialpedagog. Hon har provat ut materialet på både normalspråkiga elever och elever med grav språkstörning.

Min personliga erfarenhet är att elever som gång på gång misslyckats med sin läs- och skrivinlärning kan lyckas med hjälp av FonoMix, givetvis i kombination med duktiga pedagoger. På Nyhemsskolan i Halmstad finns kommunens språkprofil för elever med grava språkstörningar. (Läs mer om förskolans och skolans språkprofil.) Här används materialet i flera årskurser, och man har sett att det har stora fördelar för elever som har fonologiska svårigheter. Materialet har också fungerat mycket bra att kombinera med praxisalfabetet.

so fonomix

Lämna en kommentar

Filed under bildstöd, dyslexi, Förebyggande arbete, läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivutveckling, läsning, lästräning, skrivutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Tidiga insatser

SBU rapport om dyslexi

Under 2014 kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en rapport om dyslexi. Rapporten har gjorts på förfrågan från Socialstyrelsen och är en del av ett regeringsuppdrag. I arbetsgruppen bakom rapporten återfinns många erkända forskare såsom Stefan Samuelsson, Barbro Bruce och Gunilla Salo. Rapporten har granskats av bl.a. Carsten Elbro, Bente Erikson Hagtvet m.fl.

I ett Sverige där såväl utredning som hjälp och stödinsatser för personer med dyslexi varierar kraftigt, kan denna rapport vara ett steg på vägen mot konsensus. Hela rapporten återfinns på följande länk, och en sammanfattning av slutsatserna i rapporten kan du läsa nedan:

  • Om barn med dyslexi på ett strukturerat sätt får träna kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) så förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologisk medvetenhet).
  • Det går inte att uttala sig om nyttan av andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som t ex appar i mobiltelefonen). Samtliga granskade metoder är otillräckligt utvärderade.
  • Redan innan barnen har fått undervisning i att läsa och skriva i skolan, kan dyslexi upptäckas genom testning. Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämningsförmåga samt bokstavskännedom har nämligen ett samband med dyslexi. Fördelar och nackdelar med sådan testning har inte utvärderats. Man har inte heller granskat Insatser som syftas att träna dessa förmågor innan den formella läs- och skrivstarten.
  • I Sverige används mer än 50 olika tester för att upptäcka och utreda barn med dyslexi. Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat dvs det saknas studier som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses. Det betyder inte att testerna är dåliga, utan att de behöver beforskas mer.

PÅ Youtube kan du se en film om rapporten.

Lämna en kommentar

Filed under dyslexi, fonologi, fonologisk medvetenhet, läsning, lästräning, skrivning, testning, utredning