Betydelsen av språklig exponering på fritiden – Eva Olssons avhandling

Nyligen lade Eva Olsson fram en avhandling vid Göteborgs Universitet om betydelsen av språklig exponering för engelska på fritiden, och hur det påverkar utvecklingen av akademiskt ordförråd i skolan.

Eva Olsson har i ramen för avhandlingen ”On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary” genomfört några olika undersökningar med elever på högstadiet och gymnasiet, både med engelska som undervisningsspråk och med svenska som undervisningsspråk. Eleverna har besvarat enkäter och skrivit dagböcker om hur de använder engelska språket på fritiden (exempelvis chattar, datorspel, läsning, musik, TV). De har skrivit uppsatser, argumenterande, utredande texter och brev med mera, där Olsson analyserat förekomsten av akademisk vokabulär. Olsson har fokuserat på akademiskt ordförråd samt huruvida elevernas användning av engelska på fritiden påverkar deras förmåga att anpassa sitt språkbruk till olika kontexter.

Eva Olssons undersökningar visar att stor språklig exponering inte räcker för att elevernas engelska akademiska ordförråd ska utvecklas optimalt. Detta oavsett om den språkliga exponeringen sker i skolan eller på fritiden. Eleverna med engelska som undervisningsspråk utvecklade alltså inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än eleverna med svenska som undervisningsspråk. De hade redan från början ett högre användande av akademiska ord, men progressionen i ordförrådet var inte större. Hos elever i år 9 och första året på gymnasieskolan ser man en positiv effekt av fritidsengelskan, men i år 2 och 3 på gymnasiet får fritidsengelskan mindre betydelse. Eva Olsson drar slutsatsen att det är ovanligt att man exponeras för akademisk vokabulär på fritiden i sådan omfattning att det gynnar det akademiska språket när man väl uppnått en viss nivå.

Min reflektion när jag läser resultaten är att det är möjligt att andra språkliga delar gynnas av det som i avhandlingen kallas för ”fritidsengelskan”, till exempel språkförståelsen, grammatiken och flytet i språket.

Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – dagsscheman

Tänk dig att vakna på morgonen och inte ha en aning om vad som ska hända och vad som förväntas av dig idag. Vart ska jag vara? Med vilka? Vad ska vi göra? Hur länge?

Tänk att någon annan fattar alla beslut om vad som ska göras och när, vart man ska åka och vem jag ska åka dit med. Barn styr sällan själva över sin tid och bestämmer i begränsad omfattning vad de vill göra. Föräldrar, förskolepedagoger, dagmamma, farfar, mormor eller annan vuxen person sätter agendan och styr över schemat och dagens alla växlingar av aktiviteter.

Fundera på hur det skulle kännas om du dessutom inte hade förmåga att förstå vad andra berättade för dig. Det de säger till dig är obegripligt och hjälper dig inte att förbereda dig på nästa aktivitet.

Barn med stora språkförståelsebrister och pragmatiska svårigheter lever i en svårnavigerad tillvaro. Att inte kunna tolka instruktioner, förklaringar eller uppmaningar ger en otrygghet i tillvaron, och en osäkerhet på vad som förväntas i olika situationer. Dessa barn utvecklar ofta strategier för att förstå med andra medel än språket, såsom att titta på kompisar eller gå på känslan av rutiner.

Bilder kan därför användas för att förstärka det man säger. Att använda bilder som ett komplement till det talade ordet kan ge både trygghet och en känsla av sammanhang. Hur man väljer att ge bildstödet är en smaksak, och måste anpassas till barn och situation. Ett enkelt sätt är att använda bilder för att tydliggöra dagsschemat.

 

                    

Bildschemats detaljnivå styrs utifrån syfte och behov. Det vanliga är att bilderna sätts upp i lodrät linje med start längst upp, så att man ”läser” schemat uppifrån och ner. Många tycker det är bra att ta ner bilderna allteftersom dagen går, så att redan avklarade aktiviteter inte finns kvar i schemat och stör ”läsbarheten”. Där valmöjligheter finns kan det markeras i form av flera bilder i vågrät linje (foto 2). I vissa fall kanske rutiner och vanligt förekommande aktiviteter inte behöver visas i bildschemat, utan man använder bilderna för att skapa förståelse för det som avviker från rutinen, t.ex. ett besök på vårdcentralen (foto 3).

Att använda bilder har många fördelar. Det är självklart bra för de barn som har stort behov av struktur och tydlighet, där bilderna kan hjälpa barnen att förstå vad som gäller, när, var och hur. Många barn med språkstörning som har svårt att tolka språk, ord och instruktioner, kan vara hjälpta av att få bilder som en förstärkning till det som sägs. Men det är även bra för små barn vars språkförståelse är begränsad, och flerspråkiga barn som ännu inte erövrat svenskan.