Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – matsituationen

Communicate in Print från Hargdata är ett fantastiskt bra, lätthanterligt och användbart bildhanteringsprogram. I programmet kan du skapa dagsscheman, spel, situationskartor och mycket mer. För den som har svårt att rita och måla för hand, erbjuder programmet även möjligheter att skapa egna bilder och konstverk digitalt. I programmet finns bilder, men också bilder av tecken.

När du köper programmet medföljer ett antal mallar och exempel; däribland ett tallriksunderlägg i A3 format, med på förhand valda bilder. Snabbt och enkelt kan du modifiera underlägget så att det passar dina barns eller din verksamhets behov. Nedan ser du underlägget med mina ändringar först med bilder och sedan med tecken.

På Hjortens förskola i Halmstad använder pedagogerna tallriksunderlägget ursprungligen för ett barn med svårigheter inom kommunikation och samspel. Tallriksunderlägget användes från början av pedagogerna eftersom de såklart är barnets språkliga förebild i samtalet vid maten. Efter ett par veckor började även barnet att använda bilderna för att be om mat, kommentera och samtala. Flera andra barn har också visat sig ha nytta av bild- och teckenstödet som nu ges.

För hållbarhetens skull har pedagogerna valt att med häftmassa fästa tallriksunderlägget på ett större och något hårdare skrivbordsunderlägg. Både bildunderlägget och teckenunderlägget är fastsatt på skrivbordsunderlägget och pedagogerna kan därmed använda bildstödet obehindrat och samtidigt tjuvkika på hur man tecknar orden (initialt när man lär sig använda teckenstöd är det lätt hänt att glömma bort eller bli osäker på hur tecknen ska utföras).

Läs mer om bildstöd för barn med språkliga svårigheter här.

Annons

TAKK för språket

Här kommer ett tips på den fantastiska informations- och metodbanken TAKKforspraket.se. Sidan handlar om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för flerspråkiga barn med språkstörning, och är riktad till föräldrar, anhöriga och professionella.

På sidan hittar man allt från teckenkartor och bildstöd till informationsfilmer m.m. Allt material går sedan att anpassa till olika barn. Man kan välja att ta del av information på flera olika språk; svenska, somali, arabiska, spanska och engelska. Alla texter finns inlästa och nås genom ett knapptryck.

En stor eloge till den idéella föreningen MiM Kunskapscentrum som står bakom denna förträffliga hemsida!

Bildstöd till barn med språkliga svårigheter – dagsscheman

Tänk dig att vakna på morgonen och inte ha en aning om vad som ska hända och vad som förväntas av dig idag. Vart ska jag vara? Med vilka? Vad ska vi göra? Hur länge?

Tänk att någon annan fattar alla beslut om vad som ska göras och när, vart man ska åka och vem jag ska åka dit med. Barn styr sällan själva över sin tid och bestämmer i begränsad omfattning vad de vill göra. Föräldrar, förskolepedagoger, dagmamma, farfar, mormor eller annan vuxen person sätter agendan och styr över schemat och dagens alla växlingar av aktiviteter.

Fundera på hur det skulle kännas om du dessutom inte hade förmåga att förstå vad andra berättade för dig. Det de säger till dig är obegripligt och hjälper dig inte att förbereda dig på nästa aktivitet.

Barn med stora språkförståelsebrister och pragmatiska svårigheter lever i en svårnavigerad tillvaro. Att inte kunna tolka instruktioner, förklaringar eller uppmaningar ger en otrygghet i tillvaron, och en osäkerhet på vad som förväntas i olika situationer. Dessa barn utvecklar ofta strategier för att förstå med andra medel än språket, såsom att titta på kompisar eller gå på känslan av rutiner.

Bilder kan därför användas för att förstärka det man säger. Att använda bilder som ett komplement till det talade ordet kan ge både trygghet och en känsla av sammanhang. Hur man väljer att ge bildstödet är en smaksak, och måste anpassas till barn och situation. Ett enkelt sätt är att använda bilder för att tydliggöra dagsschemat.

 

                    

Bildschemats detaljnivå styrs utifrån syfte och behov. Det vanliga är att bilderna sätts upp i lodrät linje med start längst upp, så att man ”läser” schemat uppifrån och ner. Många tycker det är bra att ta ner bilderna allteftersom dagen går, så att redan avklarade aktiviteter inte finns kvar i schemat och stör ”läsbarheten”. Där valmöjligheter finns kan det markeras i form av flera bilder i vågrät linje (foto 2). I vissa fall kanske rutiner och vanligt förekommande aktiviteter inte behöver visas i bildschemat, utan man använder bilderna för att skapa förståelse för det som avviker från rutinen, t.ex. ett besök på vårdcentralen (foto 3).

Att använda bilder har många fördelar. Det är självklart bra för de barn som har stort behov av struktur och tydlighet, där bilderna kan hjälpa barnen att förstå vad som gäller, när, var och hur. Många barn med språkstörning som har svårt att tolka språk, ord och instruktioner, kan vara hjälpta av att få bilder som en förstärkning till det som sägs. Men det är även bra för små barn vars språkförståelse är begränsad, och flerspråkiga barn som ännu inte erövrat svenskan.

 

 

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.