Anna W Gustafsson och David Håkanssons forskning om ordförståelse

Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.

Att möta de nya orden i tal eller text påverkar till en början vår förståelse kraftigt. Vi tenderar att fastna eller hänga upp oss på de okända orden och vi tappar fokus från resterande delar av utsagan. I takt med att vi blir mer och mer bekanta med orden blir ansträngningen och förståelsetappet mindre allvarligt. Vi kan ana betydelsen av ordet, såsom vi på långt håll kan se en människa som går längs med vägkanten. Först skönjer vi konturerna och så småningom framträder figuren tydligare och tydligare.

Det är otroligt viktigt att barn och elever blir exponerade för en ordrikedom redan tidigt. Den korta texten ovan bjuder på ord såsom frekvent, gradvis, kontur och figur är exempel på ord som kan användas på olika sätt i olika sammanhang. Barn och elever måste få tillgång till sådana sammanhang tidigt och ofta.

En nyligen publicerad studie visar att unga får allt svårare att förstå ord som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Studien uppmärksammar därmed den omedelbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.

I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet åren 2000-2011. Redan under 2005 började klyftorna mellan unga och äldre, samt mellan deltagare med olika utbildningsbakgrund att öka, men det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

Anna W Gustafsson och David Håkansson ligger bakom studien som heter ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som finns att ladda ner (se ovan) eller beställa som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplicerad. Den sammanfaller med en intensiv digitalisering men också med en ökad globalisering i samhället. Ett exempel på det sistnämnda är att ord med latinskt och engelskt ursprung förstås bättre än ord med germanskt ursprung.

Ord och språk är precis som allt annat till största delen en övningssak. Beröm barns nyfikenhet på ord. Visa att du uppskattar när de frågar om ords betydelser. Tänk på att förklara ämnestypiska ord, men också alla de ord som bär på multipla betydelser och som förekommer i den mer ämnesövergripande kontexten såsom axel, anlägga, fördela, eller nyttja.

Annons

Stöttning eller scaffolding ur ett språkutvecklande perspektiv – vad innebär det i praktiken?

Begreppet scaffolding, eller på svenska stöttning, förekommer frekvent i litteratur om barns lärande och språkutveckling. I litteraturen beskrivs detta i termer av att vuxna kan fungera som byggnadsställningar för att bistå barn i deras lärande. Det barnet ännu inte klarar av på egen hand kan genomföras och klaras av om det finns en vuxen som stödjer barnet i lärprocessen. Liknelsen ger bilden av att den vuxna bär barnet framåt i lärprocessen på samma sätt som en byggnadsställning stöttar ett hus under byggprocessen. I begreppet stöttning ingår att stödet som ges är tillfälligt. När barnet utvecklats kommer stödet eller byggnadsställningen kunna monteras ned, och behovet av stöttning bli ett annat.

Men vad innebär stöttning egentligen? Begreppet är tydligt i teorin, men hur kan det se ut i praktiken? I ett språkutvecklande perspektiv handlar stöttning om att vuxna finns som stöd för barns kommunikation, för att vidga och stötta barnens förståelse, men också för att stödja barnens möjligheter att samspela och uttrycka sig.

Med ett barn som ännu inte lärt sig hur man tar kontakt med hjälp av språket med andra barn, kan det handla om att den vuxna visar hur man gör för att få vara med och leka. Att det är bättre att få kompisens uppmärksamhet genom att gå fram och erbjuda en spännande leksak, eller vinka eller klappa kompisen, istället för att kasta en leksak eller skrika högt.

För ett barn som nyss börjat lära sig svenska kan det vara god stöttning att ge barnet fraser såsom ”ska vi bygga ett slott tillsammans?” i bygghörnan, eller ”Kan jag få ost tack?” vid mellanmålet.

Det kan handla om att ställa tankeväckande frågor vid bokläsningen, för att ta barnens upplevelse och förståelse av det lästa till nästa nivå.

Ett annat sätt att ge stöttning är att ge förförståelse till vad som ska hända under dagen, eller i nästa aktivitet, eller att diskutera vad boken man ska läsa kommer att handla om.

Stöttning kan också vara att på olika kreativa sätt väcka sexåringens intresse för bokstäver, ett område som kanske inte lockat barnet tidigare, men som barnet behöver närma sig för att klara skolstarten.

Det kan handla om att förenkla instruktioner, eller att dela upp flerledade instruktioner eller skicka med en kom-ihåg lapp för att barnet ska kunna genomföra en uppgift.

Stöttning kan ske på otroligt många olika sätt, och det finns ingen mall eller checklista för hur det kan gå till. Allt är situationsberoende och beroende på behoven hos barnet du möter. Det är otroligt viktigt att pedagoger utvecklar en god kompetens i att bedöma var ett barn befinner sig i sin utveckling och sitt lärande, så att rätt sorts stöd ges, och så att lagom mycket ”byggnadsställning” kan resas. Pedagoger behöver redskap för att mer eller mindre formellt kunna kartlägga barnens språkutveckling. När bilden av barnets språkliga förmågor är klar och tydlig behöver pedagogen dessutom ha många olika strategier med sig i det dagliga arbetet för att kunna stötta varje barn där de är.

Bygga svenska- bedömningsstöd nyanlända elevers språkutveckling

Goda språkkunskaper spelar i dag en avgörande roll för alla elevers vidare språk- och kunskapsutveckling. Goda språkkunskaper i svenska möjliggör en högre måluppfyllelse, goda utbildnings- samt anställningsmöjligheter samt delaktiga samhällsmedborgare.

I juni 2016 fick jag, i mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare och del av Skolverkets referensgrupp, förfrågan kring att ingå i det sammanhang där materialet skulle dryftas, testas och utmanas. Inom ramen för uppdraget fick jag även möjlighet att involvera lärare och rektor på högstadiet och gymnasiet i Halmstads kommun.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med materialet är att hjälpa lärare följa nyanlända elevers språkutveckling i det svenska språket under deras tid i grundskolan och vid gymnasieskolans introduktionsprogram. 

Tillsammans med Brunnsåkerskolans rektor och tre lärare i svenska och svenska som andraspråk har jag haft möjlighet att delta vid utprovning, framtagande och diskussioner kring materialet och dess genomförande och implementering. Vid två tillfällen har vi, tillsammans med andra utprövningskommuner, besökt Stockholm och vid två tillfällen har Skolverkets team besökt oss i Halmstad.

Under resans gång har lärarna på Brunnsåkersskolan haft i uppdrag att systematiskt följa några elevers språkutveckling i svenska som andraspråk. Detta med syfte att prova på materialet i skarpt läge och sedan kunna utvärdera ett genomförande, betydelsen av materialet för lärarens undervisning samt materialets värde för en kvalitativ lärandedialog tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Lärarna konstaterar att materialet ger ett mycket gott stöd vid en kontinuerlig uppföljning av elevernas språkkunskaper, framför allt i svenska. En sådan kartläggning kan vara avgörande för att kunna utforma utbildningen efter de nyanlända elevernas individuella förutsättningar och behov.

Bygga svenska består av en bedömningsmodell i fem steg som beskriver elevens språkutveckling i svenska språket. Det ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden som vi vet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen. Materialet ska även ge lärare ett stöd i att få syn på och utveckla den egna undervisningen. Användandet är frivilligt och kan ske parallellt med Skolverkets andra bedömningsstöd.

Materialet innehåller bl a lärarinformation, observationspunkter, vokabulär, dokumentationsmallar, bedömda elevexempel, elevproduktioner samt webbaserat stöd för lärare.

De olika bedömningsstöden för åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram finns på Bedömningsportalen och ingen inloggning krävs för åtkomst. Materialet kommer även skickas ut till berörda skolor under våren 2017. Från april och framåt publiceras exempel på uppgifter som kan användas i de olika stegen av elevens språkutveckling. I anslutning till materialet kommer även filmer som tydliggör de olika stegen finnas. Motsvarande material för årskurserna 1-3 och 4-6 publiceras också inom kort. 

I Halmstads kommun planerar vi nu för information, inspiration och implementering av materialet. Tillsammans med rektor och de tre lärarna kommer jag möta olika professionsgrupper och nätverk, såsom SvA-lärare, speciallärare och specialpedagoger, regionens språk-, läs- och skrivutvecklarnätverk, rektorer och lärare. En god implementering spelar en stor roll för hur ett material kan bli en tillgång och ett stöd för elever, lärare och undervisning.

Förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras – SOU 2016:46

Jag har tidigare skrivit inlägg om SOU 2016:46. Denna utredning föreslår en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer. SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolan har ett brett utbud gör det att kommuner kan få svårt att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar. Därmed föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom samtliga gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS.
Vidare förslås att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen. Detta sker genom så kallade regionala nav med regionala samordnare som innehar specifik kompetens. En regionala samordnaren leder arbetet kring dessa funktionsnedsättningar, och ska verka för att regionerna erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet för elevgruppen. Det kan röra sig om allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer.

En av de viktigaste nycklarna till skolframgång är språket. Det medför att rätten till undervisning i teckenspråk är central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare.

Utöver detta innehåller utredningen bland annat följande förslag:

Avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens olika insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, oavsett om dessa sker i reguljär klass eller i SAK-miljöer.
Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö lyfts in i skollagen och förtydligas, men också genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer.
Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har ofta uppfattats som problematisk av såväl mundigheter som intresseorganisationer. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet, synnedsättning samt ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. 

Om utredningens förslag går igenom  innebär det att elever med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

SOU 2016:46 – Utredning om stöd till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning

Den 30/6 2016 överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46). Mottagare av betänkandet är utbildningsminister Gustav Fridolin. 

I utredningen föreslås hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras. Man tar också upp hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen. Just samordningen är något som ofta brister idag, då den inte är rutiniserad och står och faller med enskilda personer.

Förslaget om hur stödet får organiseras syftar till att garantera rätten till utbildning samt att öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. 

Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning i skolans värld och eleverna får ofta felaktiga och otillräckliga insatser. 

Utredningen konstaterar också en bristande likvärdighet – att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet. Både i hur stödet för eleverna organiseras, och i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Det är även stora skillnader i hur mycket kompetensutveckling ansvariga lärare får del av. 

Den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff, tillsammans med företrädarena för elever och verksamheter ute i landet, fortsätter nu dialogen med de ansvariga på Utbildningsdepartementet.

I ett kommande inlägg får ni läsa mer om HUR stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning får organiseras enligt utredningen. 

Anna Maria Hipkiss avhandling om bristen på ämnesspråk i klassrummet

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om att ämnesspecifikt språk utgör ett stort hinder för elever med annat modersmål. Nu har Anna Maria Hipkiss visat i sin avhandling ”Klassrummets semiotiska resurser – en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi” att ämnesspråket ofta saknas i klassrummet. Istället används ett vardagligt och icke utmanande språk, vilket får negativa konsekvenser för elevernas resultat och kunskapsutveckling.

Anna Maria Hipkiss studerade kommunikationen mellan lärare och elever i klassrummet i ämnena kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i årskurs 8 och 9. Vardagsspråket präglade undervisningen i alla dessa ämnen. Eleverna mötte ämnesspråket i skolböckerna och på tavlan, där begreppen i bästa fall förklarades av läraren men det hände också att eleverna själva lämnades att tolka och förstå de nya orden. I den fortsatta diskussionen i klassrummet, och i diverse uppgifter och aktiviteter användes sedan inte ämnesspråket alls.

Anna Maria Hipkiss lyfter med sin avhandling viktiga frågeställningar om hur man främjar språkutveckling och ämneskunskaper, och om lärarens strategier för att underlätta dessa parallella processer. Oavsett hur man som lärare lägger upp sin undervisning är det viktigt att lärobokstexter används, processas och tolkas tillsammans, för att eleverna inte bara ska få en vag ordkunskap utan en djupare begreppsförståelse och ett större aktivt ordförråd.

Sju timmar om…- ett kompetensutvecklingsverktyg.

Skolverket publicerade nyligen kompetensutvecklingsmaterialet Sju timmar om…. Under rubriken erbjuds olika utvecklingspaket som med utgångspunkt i olika områden (t ex klassrumskommunikation, syv och källkritik) erbjuds material som kan använda i verksamheters utvecklingsarbete. Materialets olika områden är skolövergripande och riktar sig till olika målgrupper från förskola till gymnasieskola.

Namnet Sju timmar om… är gemensamt för paketen med utgångspunkt i att det inte bör ta mer än just 7 timmar att bearbeta ett pakets innehåll.

Precis som inför ett deltagande i Läslyftet rekommenderar Skolverket att användning av materialet föregås av en nulägesanalys som synliggör verksamhetens behov och utmaningar. Detta för att stödja ett kvalitativt val av utbildningspaket.

Alla Sju timmar om… har följande gemensamt:

• Förskolan eller skolan bör ha utfört en analys av hur behovet ser ut lokalt. Därefter kan utvecklingsområde väljas (använd gärna BRUK som stöd i den självvärderingen).
• De har en grund i ett kollegialt lärande – något ni gör tillsammans i er verksamhet.
• De bygger på delaktighet från förskolechef/rektor – en förutsättning och framgångsfaktor. Förskolechef/rektor kan delta i arbetet med paketet och bör vara beredd att prioritera ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.
• Systematiskt kvalitetsarbete – arbetet med paketen kan ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och bör utmynna i en plan för fortsatt utvecklingsarbete.
• Materialen i paketen, som texter, filmer och ljudfiler, utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I arbetet med Sju timmar om… rekommenderas en gruppstorlek på ca 5-8 personer. Gruppen ska ha en samtalsledare som leder arbetet och en dokumentationsansvarig. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. I materialet finns också en dokumentationsmall till varje utvecklingspaket.

I materialet finns sex olika steg. I det första steget genomför verksamheten sin nulägesanalys, utser samtalsledare och dokumentationsansvarig samt tar del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I nästa steg tar gruppdeltagarna del av material (texter, filmer och ljudfiler) för att i steg tre diskutera materialet. I det fjärde steget undersöker gruppdeltagarna hur den egna verksamheten ser ut och prövar olika moment i undervisningen. I de sista två stegen genomförs en analys kring erfarenheterna inom utbildningspaketet och en analysplan tas fram för det vidare systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket rekommenderar Sju timmar om… som ett alternativt material att använda parallellt med Läslyftet för de som inte deltar. Under rubriken Se vilka olika… visas de utbildningspaket som redan finns och de som är på gång.

 

Barns & ungdomars bokläsning ökar

Äntligen ökar bokläsningen i Sverige och det är barnen som står för den största ökningen.

Under 2014 ökade antalet personer som läser böcker, en genomsnittlig dag, från 34 procent (2013) till 36 procent. Siffrorna är framtagna av Göteborgs universitet som varje år mäter svenskarnas mediekonsumtion med hjälp av sin Mediebarometer. Den största ökningen av läsning skedde bland barn (+11%), ungdomar 15-24 år (+8%) och kvinnor (+4%). Dessa resultat går i linje med Bokhandlareföreningens och Förläggarföreningens ökade försäljningssiffror från 2014 som vi skrev om i ett tidigare inlägg. Resultaten visade där att den  totala bokförsäljningen minskar medan försäljning av barn- och ungdomsböcker ökar.

I undersökningen konstaterades också att svensken ägnar i genomsnitt 22 minuter per dag åt bokläsning och hela sex timmar och tjugo minuter åt mediekonsumtion, dvs musik, radio, tidningar och tv. Den största delen spenderas framför internet, hela 123 minuter per dag.

Bokattacker- ett läsfrämjande arbete

När dottern kommer hem och meddelar att hon önskar att hon vore utsatt för bokattacker blir jag först undrande. Dock visar det sig att bokattacker är något helt annat än jag först anade.

För att öka läslusten bland sina elever i åk 4-9 använder sig skolbibliotekarien Emelie Sörensen vid Lerbäck- och Oskarskolan i Lund av Bokattacker. Hon beskriver det som en offensiv form av uppsökande verksamhet som bygger på snabbhet och kontinuitet.

Bokattacken innebär att Emelie besöker varje klass en gång per vecka för att tipsa om en bok. Inför varje bokattack har hon i förväg bokat in en bestämd tid med varje lärare. I nuläget besöker hon eleverna på svensklektionerna men hennes målsättning är att även genomföra bokattacker i andra ämnen med syfte att ta bort stämpeln att skönlitteratur endast har med svenskämnet att göra.

Varje bokattack tar cirka 5 minuter och äger oftast rum i början eller slutet av en lektion. Emelie berättar kort om bokens innehåll och handling samt läser ett utvalt stycke för eleverna. Med sig till klassen har hon en kort information kring vald bok: bild på omslaget, titel, författare och en kort presentation av boken. Informationsbladen lämnas över till läraren som ansvarar för hur de görs tillgängliga för eleverna. Tanken är att eleverna ska kunna använda dessa som boktips vid behov. Bokattackerna läggs också ut på en blogg.

One must be careful of books, and what is inside them, for Words have the Power to change us.

Cassandra Clare, The Infernal Devices

Emelie genomför ca 16 bokattacker i olika klasser under en vecka. Under ett läsår möter varje klass på detta sätt ca 35-40 boktips.

Konstaterade fördelar med bokattackerna är att det istället för vanliga bokprat blir en högre kontinuitet och att det blir tydligt hur viktigt det är med böcker och läsning då det återkommer varje vecka. Att en elev missar terminens/läsårets bokprat pga sjukdom är heller ingen risk då det är en återkommande händelse. Ytterligare en fördel är att skolbibliotekariens förberedelsearbete blir fördelat över hela läsåret.

Emelies bokattacker har fått mycket positiv respons och de böcker som hon attackerar med lånas ut och reserveras i högre grad än många andra.

Det digitala användandets utmanande värld

Dagens barn och ungdomar har redan i tidig ålder ett digitalt användarmönster som innebär att de kan kallas digitalt bosatta individer. De är digitalt infödda och nätet är tidigt en plats där de är ständigt närvarande. Vi vuxna däremot är besökare i den digitala världen. Vi föddes inte in i den utan är digitala immigranter som använder nätet som ett redskap.

Närvaron i den digitala delen av vårt samhälle innebär ständiga utmaningar för barn och ungdomar. Genom sin närvaro på nätet utvecklas de till konsumerande och producerande kommunicerande individer och nätet blir snabbt en plats där goda förmågor att kommunicera och språka blir av stor vikt.

Nätet erbjuder en plats för social samvaro som både skapar behov och möjligheter men samtidigt ställer stora krav på ett gott språkbruk och eftertanke. Att kommunicera i sociala medier skapar både en närhet och en distans till de vi kommunicerar med- på gott och ont.

Många barn och ungdomar erfar hur språk och bilder kommuniceras och publiceras. De allra flesta gånger får dessa positiva effekter när de når ut till andra konsumenter. Det antal elever som fått erfara hur det är att bli uthängda, genom ord eller bild, ökar ständigt och många skolor brottas med de varierande situationer nätkränkningar av olika slag och mått resulterar i. Runt omkring oss används nätet som verktyg för att förtala och vädra åsikter som i nästa steg får stora konsekvenser för barn och ungdomar. Att bli kränkt är, oavsett plats eller forum, en hemsk erfarenhet, än hemskare blir den om det uttryckta finns kvar, sprids och kanske även bekräftas eller ”gillas” av andra.

Som vuxna måste vi tillhandahålla strategier och modeller för ett säkrare nätanvändande. Genom att återkommande diskutera och modella hur ett gott nätanvändande kan se ut och genom att visa på både positiva och negativa, faktiska exempel kan vi öka medvetenheten och påverka barns och elever förhållningssätt gällande nätanvändandet.

Att återkommande beröra och visa på nätanvändningens effekter och resultat är ett viktigt sätt att öka medvetenheten hos barn och unga. Det som publiceras på nätet sprids med en enorm hastighet- något skolor återkommande försöker visa sina elever. Många skolor gör inlägg på sociala medier och ber allmänheten dela och gilla dessa för att visa hur snabbt detta går.

Att utveckla elevernas förmåga att förhålla sig källkritiskt innebär att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över och analysera sanningshalten och trovärdigheten i olika källor och medier. En aspekt som däremot inte så ofta lyfts fram i arbetet med källkritik är den betydelse diskussioner, reflektioner  och en källkritisk medvetenhet har vid användandet av sociala medier.

Skolverket har publicerat materialet Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som syftar till att ge grund- och gymnasieskolor kunskaper och inspriation för att utveckla arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På flera håll finns också material som stödjer skolors arbete kring nätmedvetenhet. Några exempel är Sökis, Källkritik, Digital Citizenship F- åk 5 och åk 6-9, Gy.

Med tanke på att dryga 50% av våra tvååringar idag är aktiva, regelbundna användare av nätet kommer en ökad medvetenhet kring användande av språk och bilder bli alltmer betydelsefull för att vi ska kunna ge alla våra barn och elever möjlighet att bli fullvärdiga språkande medborgare i den digitala världen.