Avhandling om ordförrådsutveckling och språktillägnande av Christine Cox Eriksson

I denna spännande avhandling studeras hur föräldrars språkliga input påverkar barns språkutveckling. Christine Cox Eriksson har bland annat tittat på hur föräldrars tal påverkar storleken på barns ordförråd.

Barnen som studerades var 12-30 månader gamla. Resultaten i denna studie visade att grunden till ordförrådsutvecklingen läggs tidigt och att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Föräldrarnas input är mycket viktig för barnens utvecklande av ordförståelse och ordproduktion. De föräldrar som har barn med stort ordförråd är också de som pratar mest med sina barn.  De barn som kommer igång tidigt med att bygga upp ett stort ordförråd tenderar att behålla försprånget och utvecklas vidare snabbast. Det tidiga ordförrådet spelar alltså roll för den fortsatta språkutvecklingen.

Att som förälder prata fort och/eller otydligt med sina barn sågs också som negativt för barnets ordförråd. Att ställa frågor till barnet med förväntan om ett verbalt svar hade positiva effekter på barnens språkproduktion. För barn som inte utvecklat verbalt språk kunde frågor där barnet kunde peka eller på annat sätt visa sitt svar visade sig också vara positivt. Gester spelar roll för barnens språkutveckling. Pekningar kan stötta barnets förståelse för och inlärning av substantiv, medan rörelser som att t.ex. vispa i en bunke eller sätta handen bakom örat för att lyssna, kan stötta barnens förståelse för verb.

Författaren lyfter också fram att det är stor variation inom grupper av barn med högutbildade föräldrar. Vissa utvecklade sitt ordförråd snabbt, och andra långsammare. Den språkmiljö barnen vistas i verkar alltså spela större roll för barnens språkutveckling än t.ex. arv eller föräldrars utbildning eller socioekonomiska status.

En tanke jag får när jag läser avhandlingen är att förskolans kompenserande uppdrag bekräftas i och med denna studie. Om barn med torftig språklig hemmiljö ska kunna ha en chans att utveckla ett stort ordförråd, krävs det ett systematiskt och kvalitativt språkarbete i förskola och senare skola. För alla som arbetar i förskolan och skolan borde det vara obligatoriskt att analysera sitt eget språkbruk i interaktionen med barnen. Att t.ex. filma sig själv och analysera sitt språkliga förhållningssätt, de språkutvecklande strategierna och det egna språkbruket.

En länk till avhandlingen hittar du här!

Hitta språket! – barns språkutveckling 0-5 år

Kodknäckarna har gjort det igen! Nyligen lanserades filmen och materialet Hitta Språket!- ett material som syftar till att utgöra ett stöd för vårdnadshavare med barn i åldrarna 0-5 år. Kodknäckarna har tidigare producerat materialet Hitta läsningen!- ett stödmaterial för vårdnadshavare och pedagoger kring barnets första läs- och skrivinlärning.

Idag vet vi att:

• Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas!
• Ca 20 % av alla elever i åk 9 riskerar att hamna utför det demokratiska samhället till följd av en bristande språk-, läs- och skrivförmåga.
• En god fungerande språk-, läs- och skrivförmåga ger bättre anställningsmöjligheter, ett friskare liv och bidrar till ett mer demokratiskt samhälle.

Ordsamlandet, läslusten och samtalandet ger ovärderlig kunskap inför skolstarten och vi vet idag att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna är avgörande.Vid skolstart är det viktigt att barnen har utvecklat relationer till språk och läsning och har positiva upplevelser med sig. Barnet behöver också ha förstått VAD de kan använda läsning och skrivning till samt att de behöver ha sett människor de tycker om ha glädje av språkande, läsande och skrivande. Vuxnas bekräftande av barnets kommunikation är nödvändigt för att språkutvecklingen ska komma igång!

Vi vet därmed att ett starkt språk är en viktig grund för barns möjligheter att lyckas i livet. I filmen ”Hitta språket!” får vårdnadshavare och pedagoger tillgång till enkla, lekfulla och roliga exempel på hur vi i vardagen kan göra för att språkduscha barnen och därmed boosta deras språkutveckling.

Materialet kring Hitta språket! finns på fem olika språk utöver svenska: engelska, arabiska, persiska, krudiska och somaliska.

Filmen består av fyra olika avsnitt som alla fokuserar på de olika stegen i barnets språkutveckling. Till filmen finns ett häfte som innehåller information och stöd kring de olika övningarna.

Fantastiska nyfödda barn!

Efter tre dygns kamp var förlossningen äntligen över. Ut kom hon, en liten flicka med runda kinder och mörka fjun på hjässan. Ögonblicket som inte går att föreställa sig, magnifikt och helt oförglömligt. När starka armar lyfte upp henne och lade henne på min mage såg jag ner på det lilla knytet som var min dotter. Det som sedan hände hade jag läst om i böckerna, och pratat om många gånger under föreläsningar om tidig språkutveckling, för pedagoger, studenter och föräldrar. Bara någon minut efter födseln började Linnea se sig om, och vrida sitt spädbarnstunga huvud uppåt. Hennes ögon fann mitt ansikte, och hon stirrade med sina mörkblå ögon rakt in i mina grå. Med den nyfödda grumliga blicken lockade hon in mitt hjärta och min själ i en livslång, intensiv och krampaktig kärlek till henne. Den tidiga anknytningen. Naturens sätt att säkerställa föräldrarnas tidiga omsorger om sitt barn. En tidig kommunikation mellan barn och föräldrar, livsviktig och evolutionärt nedärvd genom århundradena. Den dimmiga blicken i det näpna ansiktet som utan ord säger, ”Se mig, värm mig, när mig, håll om mig, ta hand om mig!”

Precis som blicken är en signal som kommunicerar barnets behov av närhet och omvårdnad till föräldrarna, är skriket som hörs redan sekunderna efter födseln en signal som kommunicerar någon form av behov eller obehag. Hunger, kyla, rädsla eller ensamhet. Ett barn som får respons på sina skrik lär sig så småningom att nyansera skriken. Ett intensivt stötvis skrik för hunger, ett mer jämrande skrik för magknip, ytterligare ett skrik för längtan efter närhet. Och i ett rum fullt med skrikande barn, kan föräldrar ofta urskilja just det egna barnets skrik, och reagerar instinktivt. Så sinnrikt ordnat!

Det lilla knytet i min famn visade redan under sin första veckan i livet prov på härmningsförmåga. Gapade jag stort öppnade hon sin lilla mun. Knep jag ihop munnen speglades min rörelse i hennes lilla ansikte och munnen stängdes. Förmågan att härma förfinades och utvecklades under hela hennes första levnadsår. Denna spegling av andra människor, förmågan att härma och ta efter det man ser i sin omgivning är grundläggande för att människans språk ska kunna utvecklas. Så härmar barnet omgivningens samspel. Så lär man sig att olika situationer kräver olika beteenden. Och så lär barnet sig språket, genom att härma, jämföra och försöka igen ända tills orden låter rätt. Alla barn jollrar likt i början, oavsett var på jorden man föds. Men beroende på vilket språk man sedan möter särskiljs barnens joller för att mer och mer likna det språk de möter i omgivningen. Barnet härmar de ord och ljud som finns i deras omgivning.

När Linnea kom till mig visste jag i teorin hur mycket kommunikativ förmåga som redan är etablerad vid födseln. Under hennes första år upplevde jag på nära håll vilken kraft och vilja det finns i barnets önskan att förmedla sig till omgivningen, och jag blev också varse om hur mycket mina egna strategier kunde hjälpa och stötta hennes språkutveckling.

När detta inlägg skrivs har jag precis blivit mamma igen och Linnea har fått en lillasyster. Jag hoppas intensivt på att få uppleva miraklet en gång till, och se drivkraften i en liten människas försök att göra sig förstådd. Hedda har precis börjat sin resa i att utveckla ett språk, och jag har i uppgift att hjälpa och stötta henne så gott jag kan.
Varje dag slås jag av tanken – Du nyfödda lilla barn, aldrig ska jag sluta fascineras över hur rustad du är för att kommunicera.