Ämnesspecifikt språk hinder för andraspråksinlärare

Lotta Olvegård är doktorand vid Göteborgs universitet, på Institutionen för svenska språket. Hon har skrivit en mycket intressant avhandling om mötet mellan flerspråkiga elever och gymnasieskolans läroböcker i historia. I dessa läromedel finner man ett ämnesspecifikt och ofta abstrakt språkbruk, vilket begränsar många flerspråkiga elevers läsförståelse.

Vi har många gånger tidigare på bloggen skrivit om ordförrådets stora betydelse för att nå en god läsförståelse. Agneta Edwards skriver i sin bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” att med så lite som 3000 ord kan man klara sig en vanlig dag på de flesta språk, som turister eller som nya i ett land. Men redan vid start i förskoleklass beräknas att eleverna måste ha minst det dubbla antalet ord för att kunna hänga med i undervisningen. Kraven ökar sedan drastiskt genom hela skoltiden. I årskurs 4 utsätts eleverna för ca 10.000 ord per år. Alla dessa ord måste inte införlivas i det aktiva ordförrådet, men eleverna behöver förstå majoriteten av dem. Eva-Kristina Salameh, med. dr i logopedi vid MAS, menar att det tar många år att nå ett ”skolspråk” på svenska, och för elever som kommer till Sverige sent är det svårt att komma ikapp. Klasskamraterna ordförråd fortsätter att utvecklas och eleverna med svenska som andraspråk måste därför hålla dubbelt tempo i sin ordinlärning. Ordförrådet kan därmed utgöra ett långlivat hinder för eleverna – det tar tid att göra det nya språket till ett verktyg för inlärning!

Lotta Olvegårds avhandling visar också att det inte enbart är de nyanlända eleverna som har svårt att tolka språket i läroböckerna, utan även elever som gått flera år i svensk skola. Avhandlingsförfattarinnan började sin studie med att språkligt analysera ett antal lärobokstexter i historia. Sedan genomförde hon samtal om innehåll och språk i några av texterna med elever i gymnasieskolans historieundervisning. Samtalen fördes med elever med svenska som första- respektive andraspråk.

Som alla vet så förväntas elever i skolämnet historia på gymnasiet kunna läsa texter kritiskt och analytiskt. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, om man inte vad och vem texterna handlar om. Eleverna måste också kunna analysera komplexa språkliga strukturer och tolka underförstådd information i texten. Lotta Olvegård poängterar att historieböckerna dessutom är skrivna med ett västvärldsperspektiv, och många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Lotta Olvegård drar bl.a. slutsatsen att andraspråksläsarnas svårigheter att förstå lärobokstexterna inte handlar om att de är generellt dåliga på svenska, utan på att de inte hunnit utveckla det ämnesspecifika skolrelaterade språkbruket som präglar lärobokstexter i olika ämnen. Hon menar vidare att detta ytterligare stärker argumenten för att alla ämneslärare även måste vara språklärare. Alla elevers språkutveckling är alla lärares gemensamma ansvar!