Ny bok! Att få barnets språk att växa – strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma

Äntligen! Det tog lite extra tid, men nu är den här. Min första utgivna bok; Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Boken är just vad den heter – en praktiskt inriktad bok full med konkreta strategier för att stötta och stimulera barns språkutveckling. Den riktar sig till förskollärare, lärare, barnskötare och föräldrar – kort sagt alla som kommer i kontakt med barn i åldrarna 0-10 år. Boken handlar om enspråkiga, flerspråkiga, nyanlända – helt enkelt alla barns språkutveckling. Den kan användas som fortbildning och diskussionsunderlag för lärare, förskollärare, annan personal och föräldrar. Som underlag i studiecirklar, eller i förskolans systematiska kvalitetsarbete med inriktning språk och kommunikation.

I boken har min strävan varit att beskriva strategier så konkret och praktiknära som möjligt. Vad gör jag om ett barn inte ger ögonkontakt? Hur kan jag stimulera  ordförrådet på bästa sätt? Hur stöttar jag ett barn som har svårt att samspela, eller läsa av andra barn i leken? Hur stimulerar jag den grammatiska utvecklingen? Dessa frågor och många fler får du svar på i boken.

Boken ges ut av Stefan Hertz Utbildning AB och kan beställas på http://www.stefanhertz.se fr.o.m. 2016-05-23, och på http://www.adlibris.se eller www.bokus.se fr.o.m början av juni.

Med förhoppning om trevlig läsning! MVH/ Karolina.

Anna Maria Hipkiss avhandling om bristen på ämnesspråk i klassrummet

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om att ämnesspecifikt språk utgör ett stort hinder för elever med annat modersmål. Nu har Anna Maria Hipkiss visat i sin avhandling ”Klassrummets semiotiska resurser – en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi” att ämnesspråket ofta saknas i klassrummet. Istället används ett vardagligt och icke utmanande språk, vilket får negativa konsekvenser för elevernas resultat och kunskapsutveckling.

Anna Maria Hipkiss studerade kommunikationen mellan lärare och elever i klassrummet i ämnena kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap i årskurs 8 och 9. Vardagsspråket präglade undervisningen i alla dessa ämnen. Eleverna mötte ämnesspråket i skolböckerna och på tavlan, där begreppen i bästa fall förklarades av läraren men det hände också att eleverna själva lämnades att tolka och förstå de nya orden. I den fortsatta diskussionen i klassrummet, och i diverse uppgifter och aktiviteter användes sedan inte ämnesspråket alls.

Anna Maria Hipkiss lyfter med sin avhandling viktiga frågeställningar om hur man främjar språkutveckling och ämneskunskaper, och om lärarens strategier för att underlätta dessa parallella processer. Oavsett hur man som lärare lägger upp sin undervisning är det viktigt att lärobokstexter används, processas och tolkas tillsammans, för att eleverna inte bara ska få en vag ordkunskap utan en djupare begreppsförståelse och ett större aktivt ordförråd.