Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 3

I två tidigare inlägg har jag redovisat resultat av de två frågor i vår enkät som främst avser mäta mängden högläsning som föräldrarna gett sina barn, före och efter ”Läs för mig!”. Resultatet på båda dessa frågor visar att vi lyckats öka föräldrarnas högläsning avsevärt, både vad gäller antalet dagar man läser för barnen, och tiden man läser/tillfälle. Flera forskare pekar på böckernas stora påverkan på ordförrådet, och därför hoppas vi att våra positiva resultat kommer generera en bättre språkutveckling för de barn som deltar i ”Läs för mig!”.

Att öka mängden högläsning i hemmen var ett av målen med projektet, men ett annat mål var att ge barnen fler tillfällen till reflekterande samtal om textens innehåll, fler boksamtal och en ökad textförståelse. Vi ville att böckerna och deras karaktärer skulle leva i barnets sinnevärld även utanför lässtunderna, och att barnen och föräldrarna skulle kunna samtala om dem närhelst de fanns i deras tankar. Böckernas spännande, gripande, roliga, läskiga eller lärorika innehåll blir en gemensam grund att utgå ifrån när man tillsammans upplever världen, och de blir en referenspunkt att återvända till när man behöver resonera, diskutera eller tillsammans förstå världen.
Därför undrade vi i enkäten: ”Hur ofta talar du med ditt barn om bokens innehåll?”. Från vänster till höger markerar staplarna svaren ”Ofta”, ”Ibland”, Sällan” och ”Aldrig”, vilket betyder att vi vill ha höga staplar till vänster i diagrammet. Blå staplar är mätvärdet före projektet startade, och röda staplar är mätvärdet efter projektet.

Fsk 4 fråga 3

Förskola 1: Här ser vi att 68 % uppger att de pratar om bokens innehåll ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan motsvarande siffra glädjande ökat till 80 % efter projektet. Antalet föräldrar som uppgett att de ”Sällan” eller ”Aldrig” pratar om bokens innehåll har minskat från 32 % före till 20 % efter ”Läs för mig!”.

Fsk 2, fråga 3

Förskola 2: Här ser vi inte några positiva resultat som på förskola 1, utan det verkar som att projektet inte förändrat föräldrarnas vanor gällande denna fråga. Här måste vi också förhålla oss till att ett relativt stort antal föräldrar av någon anledning valt att INTE svara på frågan. 78 % anger att de samtalar ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan siffran efter projektet är 77 %. 16 % anger att de samtalar ”Sällan” eller ”Aldrig” före projektet, medan motsvarande siffra är 18 % vid andra mättillfället.

Fsk 3, fråga 3

Förskola 3: Här ser vi en tydlig positiv effekt då de två positiva staplarna ”Ofta” och ”Ibland” visar en ökning på 10 procentenheter från enkät 1 till enkät 2.

En fundering är huruvida de positiva resultaten beror på att föräldrarna fått information om vikten av att samtala om böckernas innehåll med barnen, eller om det beror på att barnen parallellt fått uppleva boksamtal på förskolan vilket kan ha gjort dem till mer aktiva lyssnare med större förmåga att initiera reflerkterande samtal med föräldrarna.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s