10 utmaningar för modersmålsläraren

Jag har sedan en tid tillbaka äran att vara tf. avdelningschef för modersmålslärarna i Halmstad. 38 individer från jordens alla hörn, som talar nästan lika många språk. En del av dem har pedagogisk utbildning och erfarenhet från hemlandet, andra har skaffat sig sin utbildning i Sverige. Vissa av dem pratar mycket bra svenska, medan andra fortfarande är i början av sin resa in i svenska språket. Olikheterna inom gruppen är stora, men likheterna är ändå större och yrket med dess särskilda utmaningar förenar dem.

Uppdraget att leda modersmålslärarna är en ynnest. Jag som chef lär mig massor hela tiden. Inte bara om ledarskap, utan även om språk, kultur, religion, pedagogik och om världen som helhet och livet i stort. Den samlade kompetensen och erfarenhetsbanken i denna grupp gör mig ödmjuk.

I detta inlägg vill jag försöka sammanfatta några av de utmaningar som lärarna möter i sin vardag på våra skolor. Varför vill jag göra det? Jo, därför att jag tror att kunskapen om, och förståelsen för deras uppdrag måste öka runt om i Sveriges skolor. Modersmålsläraren är ofta en perifer person för klasslärare och mentorer, istället för som önskvärt en naturlig del i arbetslaget. Jag har många gånger varit med om att klasslärare och mentorer inte vet vilket språk eleven har som modersmål, och vad modersmålsläraren heter. Jag tror att den okunskapen skickar signaler till eleverna. Det där med modersmålet är kanske inte så viktigt… Och om det nu inte är så viktigt så kanske jag som elev inte behöver satsa så mycket på det..?

Hade kommunikation och kontakt mellan lärarna varit mer självklar och etablerad så hade det också gett stora fördelar i elevernas lärande, med parallella processer i språkinlärningen och en röd tråd i elevernas lärmiljö och lärsituation.

Utöver alla de utmaningar som lärare i allmänhet har i sitt uppdrag, så tillkommer några faktorer för modersmålslärarna. Listan nedan utger sig inte för att vara Sanningen, utan utgör 10 i topp av de punkter som modersmålslärarna i Halmstad listade under en utvärdering i juni 2013.

1. Ämnet är inte obligatoriskt, och kan därmed väljas bort när motivation eller resultat sviker, eller om eleven inte trivs med läraren.
2. Ämnet läses oftast efter skoltid och många elever är mycket trötta efter skoldagen.
3. Ämnets utrymme i schemat är mycket begränsat, oftast rör det sig om endast ett lektionspass i veckan à 60 minuter. Lägg till att några pass går bort p.g.a. studiedagar, friluftsdagar, lov, helgdagar, sjukdom och liknande. I Halmstad har eleverna i genomsnitt 38 lärarledda timmar/läsår. Då krävs det en hel del övrigt arbete av eleverna för att de ska nå målen.
4. Elevernas kunskaper i språket är mycket skiftande. Vissa av dem talar språket varje dag, medan andra kanske bara varannan vecka eller några gånger i månaden. För att vara berättigad att läsa ämnet modersmål ska språket vara aktivt i hemmet, men i praktiken är detta ofta en svår gränsdragningsfråga.
5. I samma grupp med elever kan åldersskillnaderna vara stora, beroende på att grupperna måste sättas samman både med hänsyn till nivå och till ålder.
6. Modersmålslärarna arbetar kommunövergripande och åker runt till olika förskolor och skolor. Därför måste de ha oerhört många kontakter med olika klasslärare, mentorer, rektorer, förskolpedagoger och förskolechefer. På vissa förskolor och skolor fungerar samarbetet bra, medan man på andra enheter inte engagerar sig alls.
7. Lokaler fördelas av enhetens rektor eller förskolechef och det har hänt mer än en gång att modersmålsläraren tilldelas ett trångt kyffe med dålig luft och utan fönster. Även detta sänder signaler till såväl modersmålslärare som till eleverna, om att ämnet inte ges så stor respekt som man skulle önska.
8. De senaste 20 åren har inneburit ett lyft för modersmålslärarna vad gäller tillgång till material, arbetsböcker och litteratur, men det finns fortfarande lärare som har svårt att få tag på lämpligt material. Många har blivit fenor på att sätta samman eget material men det är tidskrävande och innebär att de första yrkesverksamma åren innebär mycket slit innan man arbetat upp en egen materialbank. iPads, bloggar, hemsidor m.m. innebär nya möjligheter för lärarna, men det krävs att tekniken blir ännu mer tillgänglig för eleverna för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut.
9. Vissa lärare brottas med att eleverna talar olika dialekter eller varianter av språket, och t.o.m. kan ha olika skriftspråk. Vid enstaka tillfällen har lärare blivit bemötta utifrån att föräldrarna har åsikter om deras religion. Enstaka lärare brottas med att man tillskrivs egenskaper utifrån krig och politiska förvecklingar som utspelats i hemlandet. Fördelen med alla dessa saker är att man kan använda dem i undervisningen för att visa på mångfald och ge eleverna en medvetenhet om vikten av respekt för människor med olika kulturell, språklig eller religiös bakgrund.
10. Elevernas motivation varierar kraftigt i och med att ämnet inte är obligatoriskt samt att det nästan alltid ligger utanför skoltid och därmed krockar med elevernas fritidsaktiviteter.

 

Utifrån detta skulle vi önska att modersmålslärarna fick en bättre position i skolan, att de var en naturlig del av arbetslagen och kommunicerades med på lika villkor precis som övriga lärare. All personal i skolan skulle ha kunskap om modersmålets och modersmålsundervisningens betydelse, och skulle därmed kunna lyfta elevernas självkänsla och stärka deras flerspråkiga identitet. Modersmålslärarna gör ett fantastiskt arbete. De kämpar för ökad samverkan genom att ta initiativ, visa på vilja, kompetens och tillgänglighet. Förhoppningsvis blir deras initiativ besvarade av övrig skolpersonal så att samarbetet hela tiden kan förbättras.

Det vore såklart fantastiskt om alla skolor schemalade ämnet under skoltid, och kontinuerligt arbetade med att lyfta ämnet och språkkunskaperna så att statusen ökade. Vi å vår sida bedriver också ett målmedvetet arbete med att lyfta ämnet, lärarna och de fantastiska möjligheter som elevernas språkkunskaper ger dem. Under det senaste året har modersmålslärarna också arbetat hårt med att utveckla användandet av IKT.