Kategoriarkiv: grammatik

Appen ”De eller dem”

För en tid sedan skrev jag inlägget ”De, dem eller dom – vad ska det vara?”. Appen ”De eller dem” är ett kul sätt att träna korrekt användande av dessa pronomen. I appen kan du dels träna på meningar, där din uppgift blir att välja om ”de” eller ”dem” passar bäst, och dessutom spela ett spel där du kan tävla mot dig själv.

de eller dem 1

de eller dem 2

Appen ger en god känsla för användandet av de eller dem, snarare än en kunskap om varför det ena eller andra ska användas. Man kan få viss hjälp med de grammatiska reglerna som styr användandet, men jag upplever den funktionen i appen som bristande. Bättre då att använda appen för mängdträning och för att uppnå en grammatisk intuition.
Appen kostar 9:- i App store.

Annonser

1 kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Flerspråkighet, grammatik, grundskola, läromedel, skrivprocess, skrivutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling, undervisning

De, dem, dom… Vad ska det vara?

I bloggar, på Facebook och Twitter kan man förstå att grammatiken ibland brister. Men även i tidningar och annan media kan man se den utbredda förvirringen kring några av våra personliga pronomen, nämligen de, dem och dom. Felaktig användning av dem är idag mycket vanligt! För några år sedan reagerade jag instinktivt varje gång jag läste felaktiga meningar som t.ex. ”Åh, dem är så gulliga”. Idag kommer jag på mig själv med att knappt reagera, för så är det ju med språket, det förändras och man vänjer sig vid det man hör eller läser ofta, även om det är inkorrekt.

Men hur fungerar det egentligen? Både ordet de och ordet dem uttalas i många svenska dialekter som dom. Att höra någon säga meningarna ”De är små”  som ”Dom är små”, eller ”Vi tänker på dem” som ”Vi tänker på dom” i talspråk är normalt. Det som blir lite märkligt är när man i skriftspråk försöker vara korrekt fast att man inte är säker på skillnaden mellan de och dem. Dem överanvänds vilket kan se mycket konstigt ut.

Hur fungerar det då?

I svenskan styr olika prepositioner vilket kasus som används, men bara vid åtta ord – nämligen de personliga pronomina jag, du, han, hon, vi, ni, de och man. När dessa pronomina används som objekt ändras de och blir mig, dig, honom, henne, oss, er, dem och en. De flesta människor tycker nog att det är ganska lätt att skilja mellan jag och mig. Problemet verkar uppstå när orden de och dem ska användas. Talspråksformerna av orden har smält samman till dom.

Som en första tumregel kan man tänka att de hör till samma kategori som jag, du, han, hon, vi, ni och man, och att ”dem” hör till samma kategori som mig, dig, honom, henne, oss, er och en. På så sätt kan man få en känsla av när respektive ord ska användas. Testa med följande exempelmening: ”I måndags skulle jag promenera till stranden”. De eller dem? Just det, eftersom det passar med jag och inte mig, så blir det korrekt att skriva ”I måndags skulle de promenera till stranden”.

På samma sätt kan man göra vid objektsform. Exempelmening: ”Han väntade på mig efter skolan”. De eller dem? Just det, eftersom det passar med mig blir det korrekt att skriva dem: ”Han väntade på dem efter skolan”.

Ytterligare en källa till förvirring verkar vara att ordet de inte bara är personligt pronomen utan även artikel för att ange bestämd form. Vi kan prata om tre visa män, eller de tre vise männen. Artikeln de ska ALLTID skrivas de, ALDRIG dem. Vi kan skriva ”De lagade byxorna” för att betona att det var en grupp personer som lagade byxorna. Men vi kan också skriva ”De lagade byxorna” för att betona att det är just de där byxorna som förut var trasiga men nu är lagade som vi menar. Meningarna är identiska, men betyder olika saker beroende på sammanhanget.

Det finns mer att säga om orden de, dem och dom. Till exempel kan orden de och dem som determinativa pronomen förvirra även den mest envisa grammatikpolis. Jag nöjer mig med att konstatera att språkets regler kan komma att förändras. Kanske kommer de och dem ersättas av dom i både tal- och skriftspråk? Språket tenderar ju att förändras mot det mer ”användarvänliga” hållet, vilket jag personligen inte har några åsikter om. Men intressant är det!

 

 

16 kommentarer

Under grammatik, skrivutveckling, Språkutvecklarna, Språkutveckling