Etikettarkiv: tidiga insatser

Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4

Våra kapprumsbibliotek i Halmstads förskolor fortsätter att utvecklas. Sedan ett år tillbaka finns kapprumsbibliotek även i några skolor, och nytt för hösten 2015 är att vi utvecklar och prövar ett kapprumsbibliotek i en av våra förberedelseklasser för nyanlända ungdomar. Mer om det i ett senare inlägg.

När vi drog igång kapprumsbiblioteken visste vi inte hur den nya bibliotekstjänsten skulle påverka familjernas övriga biblioteksvanor. En farhåga var att föräldrarna skulle bli mindre motiverade att åka till biblioteken när kapprumsbiblioteken tillgängliggjorde lån av barnböcker i samband med lämning och hämtning på förskolan. Eller ännu värre, att de helt skulle sluta besöka ordinarie bibliotek.

I den enkät som föräldrarna fick fylla i före uppstarten, och sedan återigen efter drygt ett halvår, ställde vi därför frågan: ”Hur ofta brukar ni besöka biblioteket?” Glädjande nog kunde vi se att föräldrarna på samtliga förskolor ökade sina biblioteksbesök efter att vi startat kapprumsbiblioteken. Nedan ser ni sammanställningen, där blå staplar visar mätning 1 och röda staplar visar mätning 2. Siffrorna på y-axeln visar andelen föräldrar i procent, där varje streck motsvarar 5%. På x-axeln är intervallet, läst från vänster till höger, 1: Varje vecka, 2: Varje månad, 3: Varje halvår, 4: Varje år, 5: Mer sällan.

Önskvärt är alltså många höga röda staplar till vänster i diagrammet, eller bibehållna lika höga blåa och röda staplar till vänster i diagrammet.

Bibl Asken

På förskola 1 är det ingen förälder som uppger att de besöker biblioteket varje vecka, varken före eller efter kapprumsbibliotekets införande. Vid nästa stapel ”Varje månad” ser vi att den röda stapeln som markerar andra mättillfället, visar en ökning med ca tio procentenheter. De följande två intervallen ”Varje halvår” och ”Varje år” har minskat, vilket skulle kunna innebära att det är de föräldrarna som har ökat sina biblioteksbesök under projektets gång.

Bibl KLackerup

På vår andra förskola kan man se att här finns en del föräldrar som besöker biblioteket varje vecka (staplarna längst till vänster) och att det sker en marginell ökning under projektets gång (röda stapeln). De röda staplarna i andra och fjärde intervallet (”Varje månad” och ”Varje år”) ökar, medan vi ser att det är färre föräldrar som uppgivit att de besöker biblioteket ”Varje halvår” (Tredje intervallets staplar) och ”Mer sällan” (femte intervallets staplar).

Bibl Ringblomman

På vår tredje förskola ser vi en stor ökning (röda staplar) i första intervallet, alltså ”Varje vecka”, troligtvis är ökningen till viss del hämtad från den grupp föräldrar som vid första enkäten uppgav att de besökte biblioteket ”Varje månad” (tredje stapeln) och ”Mer sällan” (femte stapeln) eftersom de grupperna har minskat.

Sammantaget kan sägas att vi ser en positiv utveckling, och att kapprumsbiblioteken verkar fungera som en motivator för att besöka ordinarie bibliotek. Kapprumsbiblioteken är bara en aptitretare, det är ju på de stora ordinarie biblioteken som den största bokskatten finns. Vi har än så länge inte sett någonstans att kapprumsbiblioteken lett till en minskning av besöken på de ordinarie biblioteken.

Annonser

1 kommentar

Under barnlitteratur, bibliotek, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, läsning, språk, Språkutveckling, Tidiga insatser

Att läsa för nöjes skull förbättrar barns hjärnor och lärande

En långsiktig studie, Social inequalities in cognitive scores at age 16,som kontinuerligt genomförs på 17 000 barn visar att läsning för nöjes skull förbättrar läsförståelse och ord- och begreppsförrådet, men även matematiska förmågor. Det kommer säkerligen inte som en överraskning att språkstarka barn tenderar att läsa mer för nöjes skull än språksvaga barn. Frågan forskarna Sullivan och Brown ställer sig är huruvida att läsa för nöjes skull ökar inlärningshastigheten hos barn? Denna fråga söker de svar på i The British Cohort study som följer levnadsförhållandena och utvecklingen hos fler än 17 000 individer födda och boende i England, Scottland och Wales under en specifik vecka år 1970. Under de år studien pågått har barnen och deras vårdnadshavare återkommande intervjuats med syfte att utvärdera olika aspekter, såsom utbildning, anställning, fysisk och psykisk hälsa och de effekter dessa har på individens utveckling under lång tidsperiod. Bland annat har mödrarna till barnen fått svara på frågor gällande hemmets läskultur, hur ofta barnet blir högläst för, läsvanor hos de vuxna i familjen, vilka olika medier de läser samt de vuxnas läsförmåga. unga Sex tusen av de 17 000 genomförde flera olika kognitiva tester vid 16 års ålder. Med hjälp av dessa jämfördes resultaten hos barn med liknande socioekonomisk bakgrund som uppnådde liknande resultat vid fem och tio års ålder och forskarna konstaterade att de som återkommande läste böcker vid tio års ålder och som läste mer än en gång per vecka vid 16 års ålder presterade bättre än de som läste mindre. Med andra ord, att läsa för nöjes skull är nära kopplat till ett högre lärande och utveckling, både avseende ord- och begreppsförråd, stavning och matematik. Faktum är att regelbunden läsning åstadkom fyra gånger så stor effekt på barns lärande än att ha en förälder med högre universitetsstudier. Läsning ger barn och unga tillgång till nya ord vilket förklarar kopplingen mellan att läsa för nöjes skull och utvecklingen av ord- och begreppsförrådet. Kopplingen mellan nöjesläsning och utveckling av matematiska förmågor ter sig dock mer förvånande. Forskarna förklarar detta med att nöjesläsning visar barn och unga på nya idéer och förhållningssätt. Samtidigt som de utvecklar sitt ord- och begreppsförråd utvecklar de även sin förmåga att förstå och ta till sig ny information och nya förhållningssätt i skolan. Självständig läsning anses även ge strategier för ett mer självständigt lärande i allmänhet. Oron kring barns och ungas minskande, i jämförelse med tidigare generationer, mängd lästid är stor. Detta är särskilt oroande då denna forskning visar på flera negativa effekter på barns utveckling av intelligens. Att läsa för nöjes skull visade sig också avta under högstadietiden vilket ytterligare bekräftar vikten av ett tillgängligt, kvalitativt och läsfrämjande medieutbud i skola, skolbibliotek och bibliotek. Med nöjesläsningens faktiska och fantastiska effekter på barns och ungas studieresultat färskt i minnet inser jag än en gång vikten av ett läsfrämjande och läsinspirerande förhållningssätt gentemot våra barn och elever, men även gentemot vårdnadshavare och icke att förglömma- pedagoger och lärare i våra verksamheter. Dagens samhällsstruktur och den mängd konkurrens tid för läsning utsätts för innebär ökade krav på insatser som skapar läslust och läsmod- och här kan vi väl alla vara överens- lästvång är inte ett alternativ. Genom att tillgängliggöra kvalitativa och inbjudande medier i det sociokulturella sammanhang som förskola, skola och skolbibliotek erbjuder kan vi ge de olika typer av läsmotivation barn och unga behöver.

10 kommentarer

Under Förskola, forskning, grundskola, Gymnasieskolan, lärare, läsning, språk, Språkutveckling, vårdnadshavare

Världsbokveckan innebär satsning för elevers läsning

I nästa vecka är det dags att fira världsbokveckan, en vecka som firas över hela världen mellan den 20-26 april. Världsbokdagen, som infaller den 23 april varje år, instiftades av UNESCO 1995.

amksexphjr0mxz9svvxi

För att fira Världsbokveckan och främja barns läslust och läsförmåga väljer landets bokhandlare att gå samman i en gemensam satsning för barns och ungas läsning. Under vecka 18 delas därför 25 000 böcker ut till elever i åk 1.

”Att inspirera till läsning bland barn och unga är ett viktigt område som arbetar långsiktigt med.”

Cecilia Helsing, marknadschef Akademibokhandeln

Boken, som delas ut gratis, är producerad och finansierad av Svenska Bokhandlareföreningen via Världsbokfonden i samarbete med Bonnier Carlsen och Rabén och Sjögren. Den innehåller två, bland barn, mycket populära titlar: Hjälp! Jag tappar bort en hund av Salmson och Isaksson samt Familjen Monstersson: Min vän Boris av Wänblad och Forshed. För att få sin bok uppmanas barnen besöka närmsta bokhandel och i kassan ange det hemliga lösenordet ”Läsa är kul!”.

bokbok

Antalet böcker är begränsat varför ett besök på närmaste bokhandel rekommenderas i början av vecka 18!

Utöver denna satsning bidrar bokhandeln även med två kronor per såld barn- och ungdomsbok till Världsbokfonden för ett främjande av barns läsning.

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, Förebyggande arbete, Författare, läsfrämjande, lågstadiet, Språkutveckling, Tidiga insatser

Praxis – visualiserar och tränar språkljuden

img00140_PRAXIS-Vykort
Praxismaterialet skapapdes ursprungligen av logopeder vid The Nuffield Centre i London, som ett träningsprogram för dyspraktiska barn med svårigheter att viljemässigt styra munnen och dess artikulation. Träningsprogrammet är översatt och anpassat till svenskan och de svenska språkljuden av leg. logoped Britt Hellqvist.

Träningen sker stegvis på ett logiskt och strukturerat sätt, och målet med träningen är att barnen nöter in de artikulatoriska rörelser som krävs när man talar. När rörelserna identifierats går man vidare med mängdträning för att automatisera dem.

Praxisalfabetets ursprungliga användning utgör dock bara en liten del av materialets potential som språkstimulans för alla barn. Materialet visualiserar de viktiga språkljuden och sätter fokus på språkets minsta beståndsdelar – fonemen. Varje fonem/språkljud representeras av en fin och färgglad bild som fungerar som en artikulatorisk anvisning till ljudet. S gestaltas t.ex. av en orm som väser /sss/. Bilden av B är ett spöke som låter /b/ för att skrämmas. Bokstäverna finns med i bildens övre högra hörn, vilket gör att barnen automatiskt lär sig känna igen även dem. Dock representeras våra språkljud inte genomgående av en bokstav. Sje-ljudet och Tje-ljudet kan ju stavas på många olika sätt, och representeras därför istället av fonetisk skrift.
img00136_PRAXIS-affish

Jag har sett flertalet 1,5-åringar stå och titta på Praxisaffischer som satts upp på förskolan, och felfritt härma i stort sett alla våra olika språkljud. De barn som tidigt får möta språkljuden på detta sätt har givetvis lättare att så småningom koordinera artikulationen av språkljuden för att kunna uttala orden. Jag har även haft glädjen att följa lite äldre barn som kämpat med sin tidiga läsinlärning, och sett hur avkodningen stöttats när praxisalfabetet plockats in i träningen. När Praxisalfabetet användas på ett bra sätt är det en klockren metod för att på ett mycket tidigt plan arbeta förebyggande mot både fonologiska problem samt läs- och skrivsvårigheter.

För att förstå materialet krävs att vi vuxna tänker bort alla de traditionella bokstavsalfabeten vi mött genom åren där bokstaven representeras av första ljudet i ett ord, t.ex. apa – a, boll – b, cykel – c. Detta gamla sätt att representera ljuden och bokstäverna är mycket mera komplicerat för barnen och kräver tankeoperationer i flera led. För att klara det måste man först förstå vilket ord som bilden föreställer? Sedan ska man identifiera vilket som är första ljudet i ordet? Och hur låter det ljudet?
En annan viktig sak att komma ihåg är att man måste vara mycket noga med att använda bokstävernas ljud – alltså hur de låter när vi ljudar/läser dem – inte bokstävernas namn.

Praxis består av olika delar som kan köpas separat, bl.a. en manual, övningsbok, fonembilder, praxisbilderna på CD och en affisch. Är man intresserad av att testa materialet rekommenderar jag att man börjar med att köpa in några affischer samt fonembilder i A5-format. Det är studentlitteratur som ger ut materialet, och det kan köpas på www.studentlitteratur.se eller www.bokus.com. Jag kommer i fortsättningen på denna blogg att presentera hur några olika förskolor använder praxis i det dagliga arbetet med att språkstimulera barnen, bl.a. Stenstorps och Skeppets förskolor i Halmstad.

Båda bilderna är hämtade från https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/13907?breakcache=838071233

Lämna en kommentar

Under Förskola, Förskoleklass, grav språkstörning, språklig medvetenhet, Språkljud/fonem, Språkstörning, Språkutvecklarna, Språkutveckling