Etikettarkiv: textförståelse

Projektet ”Läs för mig!” leder till avtal

Efter två omgångar av projektet Läs för mig! med fortbildning i nätverksform och kapprumsbibliotek såg vi, med hjälp av de enkäter som genomfördes, den uppsats två lärarstudenter skrev om ämnet samt genom samtal med och utvärderingar av pedagoger och förskolechefer, att projektet fått härliga effekter. Den fråga vi nu ställde oss som projektansvariga var hur vi skulle kunna gå vidare och utveckla arbetet med kapprumsbibliotek. Flera av de förskolor som haft möjlighet att under projekttidens tre månader ha tillgång till ett kapprumsbibliotek började höra av sig och fråga som skulle hända nu- både pedagoger och föräldrar saknade biblioteken och ville ha en fortsättning. Inom projektet har böckerna tillhandahållits genom inköp med hjälp av medel från Rotary och Lions samt genom tillgång till bokpaket ur bibliotekets ordinarie bokbestånd.

429

Vi stod inför frågan hur vi på ett kvalitativt och relativt enkelt sätt skulle kunna erbjuda alla intresserade avdelningar och förskolor tillgång till kapprumsbibliotek. Diskussionerna gick fram och tillbaka inom projektgruppen och mellan våra förvaltningar och mynnade tillslut ut i ett förslag till avtal kring kapprumsbibliotek. Idag, efter att vi kollat avtalets former med våra förvaltningar samt jurister, har vi ett avtal som vi försiktigt lanserades i slutet av vårterminen 2014.

IMG_3607

Avtalet ger en förskolas avdelning tillgång till ett varierat och med stöd av bibliotekarier utvalt bokbestånd till en kostnad av 1000:-/ år. Pedagogerna väljer ut och lånar de ca 30-40 böckerna på närmaste biblioteksfilial. Urvalet görs i samråd med bibliotekarie och med utgångspunkt i aktuell barngrupps intressen och behov samt till viss del utifrån det fokusområde förskolan har. Förskolor med flerspråkiga barn har ett större utbud då alla olika modersmål tillgodoses i största möjliga mån. Förskolan har, inom avtalet, möjlighet att byta ut sitt bibliotek en gång var tredje till fjärde månad med syfte att ge barn och vårdnadshavare tillgång till nya titlar.

Vid utlåning av böcker till kapprumsbiblioteken används ett särskilt Kapprumsbibliotekslånekort. Under tiden böckerna finns på förskolan lånar bibliotekarien om dessa en gång/månad för att på så vis säkerställa lånestatistiken. Inom projektet använde vi oss av lånestickor som minneshjälp för vårdnadshavare samt för att dokumentera lånestatistik. Inom avtalet bestämmer varje förskola/avdelning vilken form av dokumentation kring utlån de väljer att ha- eller inte ha.

Inledningsvis hade vi ganska blygsamma förhoppningar om avtalets genomslag i våra verksamheter- men ganska snart såg vi ett stort intresse. Idag har ca 40 förskoleavdelningar tecknat ett avtal med biblioteken och har därmed tillgång till kapprumsbibliotek.

Avtalet ska under  vårterminen 2015 utvärderas i samverkan med bibliotekarier, pedagoger och förskolechefer.

 

 

Annonser

4 kommentarer

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, litteracitet, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 3

I två tidigare inlägg har jag redovisat resultat av de två frågor i vår enkät som främst avser mäta mängden högläsning som föräldrarna gett sina barn, före och efter ”Läs för mig!”. Resultatet på båda dessa frågor visar att vi lyckats öka föräldrarnas högläsning avsevärt, både vad gäller antalet dagar man läser för barnen, och tiden man läser/tillfälle. Flera forskare pekar på böckernas stora påverkan på ordförrådet, och därför hoppas vi att våra positiva resultat kommer generera en bättre språkutveckling för de barn som deltar i ”Läs för mig!”.

Att öka mängden högläsning i hemmen var ett av målen med projektet, men ett annat mål var att ge barnen fler tillfällen till reflekterande samtal om textens innehåll, fler boksamtal och en ökad textförståelse. Vi ville att böckerna och deras karaktärer skulle leva i barnets sinnevärld även utanför lässtunderna, och att barnen och föräldrarna skulle kunna samtala om dem närhelst de fanns i deras tankar. Böckernas spännande, gripande, roliga, läskiga eller lärorika innehåll blir en gemensam grund att utgå ifrån när man tillsammans upplever världen, och de blir en referenspunkt att återvända till när man behöver resonera, diskutera eller tillsammans förstå världen.
Därför undrade vi i enkäten: ”Hur ofta talar du med ditt barn om bokens innehåll?”. Från vänster till höger markerar staplarna svaren ”Ofta”, ”Ibland”, Sällan” och ”Aldrig”, vilket betyder att vi vill ha höga staplar till vänster i diagrammet. Blå staplar är mätvärdet före projektet startade, och röda staplar är mätvärdet efter projektet.

Fsk 4 fråga 3

Förskola 1: Här ser vi att 68 % uppger att de pratar om bokens innehåll ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan motsvarande siffra glädjande ökat till 80 % efter projektet. Antalet föräldrar som uppgett att de ”Sällan” eller ”Aldrig” pratar om bokens innehåll har minskat från 32 % före till 20 % efter ”Läs för mig!”.

Fsk 2, fråga 3

Förskola 2: Här ser vi inte några positiva resultat som på förskola 1, utan det verkar som att projektet inte förändrat föräldrarnas vanor gällande denna fråga. Här måste vi också förhålla oss till att ett relativt stort antal föräldrar av någon anledning valt att INTE svara på frågan. 78 % anger att de samtalar ”Ofta” eller ”Ibland” före projektet, medan siffran efter projektet är 77 %. 16 % anger att de samtalar ”Sällan” eller ”Aldrig” före projektet, medan motsvarande siffra är 18 % vid andra mättillfället.

Fsk 3, fråga 3

Förskola 3: Här ser vi en tydlig positiv effekt då de två positiva staplarna ”Ofta” och ”Ibland” visar en ökning på 10 procentenheter från enkät 1 till enkät 2.

En fundering är huruvida de positiva resultaten beror på att föräldrarna fått information om vikten av att samtala om böckernas innehåll med barnen, eller om det beror på att barnen parallellt fått uppleva boksamtal på förskolan vilket kan ha gjort dem till mer aktiva lyssnare med större förmåga att initiera reflerkterande samtal med föräldrarna.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Författarbesök och skapande verkstäder – lust, lärande och läsförståelse

I Halmstad arbetar pedagogen Elisabeth Hallén som samordnare för ”Skapande skola”. Skapande skola är finansierat med statliga medel (SIS-medel från Kulturrådet), och syftar till att ge elever och pedagoger mer kunskaper och möjligheter till estetiska lärprocesser i skolan. Elisabeth brinner för det språkutvecklande arbetet och har tydligt fokus på språk, läsning och skrivning i de projekt som genomförs inom ramen för Skapande skola.

Här kommer en kort beskrivning av hur Skapande skola på ett utmärkt sätt kombinerar de estetiska lärprocesserna med det språkutvecklande arbetet i skolan.

Under våren 2014 fick klass 1 på Snöstorpsskolan besök av författaren Ulf Nilsson som en del i ett större projekt inom Skapande skola. Barnen fick träffa Ulf Nilsson och samtala med honom om bl.a. böcker, författande/författarskap och illustrationer i böcker. Klassläraren Jenny-Ann Flystam intervjuade barnen efter besöket och har sammanfattat deras svar nedan:

Varför ska man läsa?
”Det är för att man ska bli en bra läsare och för att det är roligt att läsa. När man läser så lär man sig saker och det är bra. Man lär sig hur bokstäver ser ut och hur de låter, man lär hur ord stavas och det är kul att läsa.” (Thula, Carl och Jenny, 7 år)
Min kommentar: Många forskare, bl.a. Carina Fast (2008) framhåller vikten av att skapa positiva relationer med böcker och litteratur för att få en bra start i läs- och skrivinlärningen. Barnen uttrycker här själva att det är kul att läsa och lärandet man får av läsning upplevs för barnen som något positivt.

Vad tyckte du om att få ett författarbesök?
”Det var roligt för han berättade roliga saker. Det var roligt för han hade skrivit många böcker och vi fick lära oss mer om honom.” (Sally, Fanny och Måns 7-8 år)
Min kommentar: Återigen ser vi att barnen haft en lustfylld litterär upplevelse. De har också blivit medvetna om att det finns författare bakom de böcker de läser, personer som skriver historier för att andra ska få en upplevelse av dem. De uppmärksammar att Ulf Nilsson har skrivit många böcker och förhoppningsvis kan detta hjälpa dem att börja koppla böckerna till varandra – se likheter och skillnader, och att författaren kanske har vissa återkommande drag i sina historier. Har de inte själva upptäckt sådana kopplingar kan en skicklig och medveten pedagog hjälpa dem att upptäcka det. Bl.a. Aidan Chambers (2014) lyfter fram vikten av att lära sig göra sådana kopplingar för att utveckla goda läsförståelsestrategier.

Hur var den skapande verkstaden? (Barnen fick delta i skapande verkstäder efter att ha läst böckerna, där de bl.a. tillverkade rekvisita och dramatiserade viktiga händelser ur böckerna).
”Vi gjorde gravstenar för X tyckte att det var sorgligt i vissa böcker. Jag tyckte att det var bra, vi fick begrava djur och så skrev vi namn på gravstenarna.” (Simone och Fia 7-8 år)
 Min kommentar: Barnen får i skapandet hjälp att ta till sig innehållet och förstå böckerna på ett djupare plan med hjälp av ett multisensoriskt förhållningssätt där alla sinnen involveras. För elever med språksvårigheter vet vi att brister i språkförståelse och ordförråd ofta sätter käppar i hjulet för deras läsförståelse, men i och med att de tillåts återuppleva och återberätta böckerna i skapandet ökar chanserna att de ska kunna tolka och förstå bokens budskap markant.

 

Om någon är nyfiken på att veta mer om Skapande skola, är man välkommen att kontakta Elisabeth på följande e-postadress: elisabeth.hallen@halmstad.se

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, Boksamtal, estetiska lärprocesser, Förebyggande arbete, Författare, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Skapande skola, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning, upplevelsebaserad inlärning

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 2

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Dessutom; 1980 läste föräldrar i genomsnitt 30 minuter/tillfälle för barnen, medan motsvarande siffra 2012 var 15 minuter. Det är alltså inte bara antalet dagar/vecka som minskat, utan även längden på lässtunderna.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Här kommer resultatet från enkätens andra fråga: ”Hur många minuter/tillfälle läser du för ditt barn?” Dessa resultat är precis som i förra inlägget ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” hämtade från de tre första förskolorna i projektet. Resultaten är dock representativa för hela projektet.

På x-axeln ser ni antalet minuter föräldrarna läser per tillfälle. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi önskar oss är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

 

Fsk 1 fråga 2

Förskola 1: Vi ser att det har skett en förskjutning av svaren till höger i diagrammet, vilket alltså tyder på att många föräldrar ökat tiden för lässtunderna hemma. Före projektet läste 17 % av föräldrarna 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 13 %.  Andelen föräldrar som läser 11-20 minuter/tillfälle är så gott som oförändrat, från 79 % före projektet till 80 % efter. I intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle är ökningen av andelen föräldrar blygsam, från 4-7 %.

På just denna förskola ser vi något märkligt, och det är att ett fåtal föräldrar angav att de läste 26-30 minuter före projektet, men att ingen anger att de läser så länge efter projektet. Vår förhoppning är att det har att göra med andra omständigheter som inte har med projektet att göra. En möjlighet är också att man under projektets gång blivit mer medveten om sina läsvanor i hemmet och kanske svarar mer sanningsenligt vid andra mättillfället, och att man kanske gjorde en optimistisk uppskattning vid första mättillfället.

 

Fsk 2, fråga 2
Förskola 2: Hela 26 % av föräldrarna läste före projektet endast 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 10 %. I mittenintervallet, 11-20 minuter har andelen ökat från 50-57 %. Det är störst förändring i intervallet 21-mer än 30 minuter, där andelen ökat från 18-38 %.
Fsk 3, fråga 2

Förskola 3: Här är det 33 % av föräldrarna som läser endast 0-10 minuter/tillfälle före projektet, men siffran minskar till 16 %. Detta till förmån för dels mittenintervallet 11-20 minuter, där vi ser en positiv förändring från 52-60 %, men också till förmån för högsta intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle. Där ökar andelen från 11 % före projektet, till 21 % efter projektet.
Resultaten är alltså tydliga. Föräldrarna som deltagit i ”Läs för mig!” har inte bara ökat antalet lässtunder/vecka, utan de har även förlängt tiden för lässtunderna. Vi tror inte att det främst är kapprumsbiblioteken i sig som gett dessa positiva resultat, även om tillgången till böcker kanske hjälpt till. Men det vi tror påverkat resultatet på denna fråga mest är att vi personligen mött de flesta föräldrarna och gett dem information om varför det är viktigt att läsa, vilket i sin tur gett dem motivationen som krävts för att förbättra läsvanorna i hemmet. Vi är självklart medvetna om att föräldrarnas kanske nyvunna kunskap om läsningens betydelse kan ha påverkat deras svar på enkät nummer 2, och förskönat bilden en aning. Det enda vi kunnat göra för att skydda oss från sådana felkällor är att låta dem vara anonyma i enkäterna och poängtera betydelsen av sanningsenliga svar.

En sista reflektion: Det tål att tänka på huruvida föräldrarna förlängt lässtunderna i hemmen för att de genom projektet blivit medvetna om läsningens betydelse och fått ökad motivation, eller om lässtunderna förlängts eftersom barnen fått bättre läskondis och därmed orkar lyssna på sagor längre stunder. Kanske är detta parallella processer, det ena ger det andra som i sin tur ger ytterligare till det första, och på så sätt skapas en positiv spiral kring högläsningen i hemmen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Kartläggning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekens positiva resultat

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Efter att vi bearbetat alla enkätsvar kan vi glädjande nog se att vi fått positiva resultat! Nedan redovisas svaren på enkätens första fråga: ”Hur många dagar/vecka läser du för ditt barn?” från de tre första förskolorna som deltog i projektet. (Idag deltar ca 30 förskolor i ”Läs för mig!”.) Resultaten är likartade på alla övriga deltagande förskolor.

På x-axeln ser ni antalet dagar föräldrarna läser per vecka. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi vill se är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

Fsk 1 fråga 1

Förskola 1: På denna förskola ser vi att hela 30 % av föräldrarna läser 0-2 gånger per vecka före projektet, medan siffran minskat till 7 % efter projektet. Fler föräldrar har istället börjat läsa 3-5 dagar/vecka – där har det ökat från 37 % till 53 %. Andelen föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka har också ökat, från 33 % till 40 % under projektets gång.

Fsk 3 fråga 1

Förskola 2: På denna förskola ser vi en minskning av läsning 0-2 dagar/vecka, från 20 % – 13 % av föräldrarna, till förmån för föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka där siffran ökat från 31 % – 41 %. Andelen föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka är i stort sett oförändrad, från 45 – 44 %.

Fsk 5 fråga 1

Förskola 3: På denna förskola ser vi en kraftig minskning av andelen föräldrar som läser 0-2 dagar/vecka, från 31 % före projektet, till 6 % efter projektet. Istället har det blivit många fler föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka – från 49 % före projektet till 61 % efter projektet. Vi ser också en ökning av andelen föräldrar som läser dagligen – den siffran har ökat från 20 % till 33 %.

Utifrån våra enkäter kan vi inte säga att kapprumsbibliotek i sig ökar föräldrars högläsning. I vårt projekt har vi ju även träffat föräldrarna och informerat dem om läsningens betydelse för språkutveckling, läsförståelse och skolprestationer. Vi har även utbildat förskolepedagogerna i motsvarande ämnen, samt om boksamtal och textförståelse i förskolan. Men utifrån vårt sammanlagda arbete med projektet ”Läs för mig!” känns det oerhört glädjande att vi ser så tydliga och positiva resultat så tidigt som efter ett drygt halvårs arbete med projektet.

Vi vill passa på att tacka Halmstad Tylösand Rotaryklubb med Anette Gudmundsson Andersson i spetsen, som upprepade gånger hjälpt oss att finansiera våra kapprumsbibliotek i ”Läs för mig!”. Utan dem hade projektet inte kunnat genomföras på så många förskolor.

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Författare & elever samverkar vid bokskrivande- Pax-serien

Min elvaåring medvetandegjorde mig om att de första urbana fantasyböckerna i Pax-serien, skrivna av deckarförfattaren Åsa Larsson och forskaren Ingela Korell, kommit ut i handeln under hösten 2014. Att det kommer nya barnböcker är inget ovanligt i Sverige då vi har många välrenommerade, välskrivande och publicerande barn- och ungdomsförfattare. Det som är unikt med serien är att den under skrivprocessen bearbetats tillsammans med elever i åk 5 på skolor i Mariefreds kommun. Genom författarbesök med boksamtal och lektioner kring skrivande har eleverna utvecklat sina förmågor och författarna har fått möjlighet att bolla tankar och idéer kring text, illustrationer och karaktärer med eleverna för att i nästa steg kunna nyttja deras råd och tankar i ett utvecklande av serien.

I det ämnesövergripande pedagogiska arbetet strävar lärare hela tiden efter att, genom att visa på verkliga och intresserade mottagare för elevernas arbeten och alster, ge eleverna ytterligare motivation och engagemang i sitt skrivande och reflekterande. Det arbete som här gjorts tillsammans med eleverna ger en liknande effekt- eleverna har genom processen fått möjlighet att vara mottagare av författarnas arbete. Eleverna har lärt sig om skrivprocessen vid författandet av en bok och författarna har fått värdefull respons och feedback.

Att böckerna faktiskt är skrivna av författare som tagit till sig och respekterat elevers tankar kring böcker som skrivs med som avsedd målgrupp kan komma att verka läsmotiverande och skapa läsnyfikenhet hos andra elever. Att lyfta inte bara genren, utan även den unika process som ligger bakom författandet och resultatet kan få en stor, läsfrämjande effekt på elever runt om i Sverige!

pax

Serien planeras innehålla 10 titlar och de första två, Nidstången och Grimmen, har kommit ut på Bonnier Carlsen förlag under hösten. Den tredje boken, Mylingen, kommer ut under våren 2015. Böckerna vänder sig till elever i åldrarna 9-12 år. Boken har redan idag sålts till 15 andra länder.

Det finns ett hemligt, magiskt bibliotek under kyrkan mitt i Mariefred. Två väktare har vigt sina liv åt att skydda böckerna och den kunskap som vilar däri, men på ålderns höst behöver de hjälp och bröderna Alrik och Viggo är de utvalda.

Här kan ni provläsa/provlyssna (med hjälp av talsyntes) på boken!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Författare, Högläsning, litteracitet, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning, Ungdomslitteratur

Bokgåva- Nygårds läsfrämjande satsning

Pedagoger och förskolechefer inom Nygårds verksamhetsområde, Halmstad kommun, har under en längre tid satsat brett på barnens språk-, läs- och skrivutveckling genom att arbeta både övergripande och fördjupat språk-, läs- och skrivinriktat inom alla temaområden och genom hela barnens vistelsetid på förskolan.

Flera av pedagogerna har deltagit i nätverket kring Boksamtal och textförståelse och flera av förskolorna har haft kapprumsbibliotek– allt inom projektet Läs för mig! Dessa, samt andra insatser, tillsammans med ett stort engagemang hos pedagoger, förskolechefer och föräldrar har lett fram till höstens nya satsning som har titeln Om jag läser för mitt barn- spelar det någon roll?. Satsningen innebär bland annat att alla nyplacerade barn i Nygårds förskolor får en bokgåva då de börjar förskolan. De yngre barnen får Kaffekanna åker bort av Anna Bengtsson och de äldre barnen får Grodan och främlingen av Max Velthuijs.

Nygård

Informationsfoldern, Bokgåva Nygårds vo., presenterar verksamhetsområdets satsning med följande text:

Läsarnas klubb

I Nygårds förskolor vill vi att alla barn skall bli med i Läsarnas klubb. Tillsammans med dig som förälder skall vi ger ditt barn de bästa förutsättningarna för att bli en god läsare. Vi i förskolan har många böcker som vi läser för barnen, men du som förälder är ännu viktigare. Vi uppmanar dig att läsa ofta för ditt barn, gärna varje dag!

Talar ni flera språk i familjen, så tala och läs på alla språk. Ett välutvecklat modersmål påverkar andraspråksutvecklingen positivt.

På en del av våra förskolor kan du låna hem böcker för läsning från våra kapprumsbibliotek. Halmstad har även fantastiska bibliotek där du kan låna böcker på många olika språk.

Tillsammans gör vi skillnad!

Satsningens syfte är läsfrämjande och bygger på det arbete och det budskap pedagoger och förskolechefer vill dela med de barn och föräldrar som tar del av satsningen. Informationsbroschyren som delas ut till alla föräldrar ger information och inspiration kring Lästips!, Spelar det någon roll om jag läser för mitt barn? och Vad handlar boken om?.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser