Etikettarkiv: textförståelse

Kapprumsbibliotekets positiva resultat, del 2

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Dessutom; 1980 läste föräldrar i genomsnitt 30 minuter/tillfälle för barnen, medan motsvarande siffra 2012 var 15 minuter. Det är alltså inte bara antalet dagar/vecka som minskat, utan även längden på lässtunderna.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Här kommer resultatet från enkätens andra fråga: ”Hur många minuter/tillfälle läser du för ditt barn?” Dessa resultat är precis som i förra inlägget ”Kapprumsbibliotekens positiva resultat” hämtade från de tre första förskolorna i projektet. Resultaten är dock representativa för hela projektet.

På x-axeln ser ni antalet minuter föräldrarna läser per tillfälle. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi önskar oss är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

 

Fsk 1 fråga 2

Förskola 1: Vi ser att det har skett en förskjutning av svaren till höger i diagrammet, vilket alltså tyder på att många föräldrar ökat tiden för lässtunderna hemma. Före projektet läste 17 % av föräldrarna 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 13 %.  Andelen föräldrar som läser 11-20 minuter/tillfälle är så gott som oförändrat, från 79 % före projektet till 80 % efter. I intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle är ökningen av andelen föräldrar blygsam, från 4-7 %.

På just denna förskola ser vi något märkligt, och det är att ett fåtal föräldrar angav att de läste 26-30 minuter före projektet, men att ingen anger att de läser så länge efter projektet. Vår förhoppning är att det har att göra med andra omständigheter som inte har med projektet att göra. En möjlighet är också att man under projektets gång blivit mer medveten om sina läsvanor i hemmet och kanske svarar mer sanningsenligt vid andra mättillfället, och att man kanske gjorde en optimistisk uppskattning vid första mättillfället.

 

Fsk 2, fråga 2
Förskola 2: Hela 26 % av föräldrarna läste före projektet endast 0-10 minuter/tillfälle, medan samma siffra efter projektet är nere i 10 %. I mittenintervallet, 11-20 minuter har andelen ökat från 50-57 %. Det är störst förändring i intervallet 21-mer än 30 minuter, där andelen ökat från 18-38 %.
Fsk 3, fråga 2

Förskola 3: Här är det 33 % av föräldrarna som läser endast 0-10 minuter/tillfälle före projektet, men siffran minskar till 16 %. Detta till förmån för dels mittenintervallet 11-20 minuter, där vi ser en positiv förändring från 52-60 %, men också till förmån för högsta intervallet 21-mer än 30 minuter/tillfälle. Där ökar andelen från 11 % före projektet, till 21 % efter projektet.
Resultaten är alltså tydliga. Föräldrarna som deltagit i ”Läs för mig!” har inte bara ökat antalet lässtunder/vecka, utan de har även förlängt tiden för lässtunderna. Vi tror inte att det främst är kapprumsbiblioteken i sig som gett dessa positiva resultat, även om tillgången till böcker kanske hjälpt till. Men det vi tror påverkat resultatet på denna fråga mest är att vi personligen mött de flesta föräldrarna och gett dem information om varför det är viktigt att läsa, vilket i sin tur gett dem motivationen som krävts för att förbättra läsvanorna i hemmet. Vi är självklart medvetna om att föräldrarnas kanske nyvunna kunskap om läsningens betydelse kan ha påverkat deras svar på enkät nummer 2, och förskönat bilden en aning. Det enda vi kunnat göra för att skydda oss från sådana felkällor är att låta dem vara anonyma i enkäterna och poängtera betydelsen av sanningsenliga svar.

En sista reflektion: Det tål att tänka på huruvida föräldrarna förlängt lässtunderna i hemmen för att de genom projektet blivit medvetna om läsningens betydelse och fått ökad motivation, eller om lässtunderna förlängts eftersom barnen fått bättre läskondis och därmed orkar lyssna på sagor längre stunder. Kanske är detta parallella processer, det ena ger det andra som i sin tur ger ytterligare till det första, och på så sätt skapas en positiv spiral kring högläsningen i hemmen.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Förskola, Högläsning, Kartläggning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Kapprumsbibliotekens positiva resultat

Läsrörelsen gör regelbundna mätningar av hur många föräldrar som läser högt för sina barn, och siffran har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. 1980 läste 80 % av Sveriges föräldrar dagligen för sina barn. År 2012 var siffran nere på endast ca 35 %.

Säkerligen är den minskade högläsningen i hemmen en faktor som påverkat att elevers läsförståelse i år 9 blivit allt sämre under samma period. För att vända trenden behöver en mängd arbete göras, och i Halmstad har vi t ex valt att starta upp kapprumsbibliotek på några av våra förskolor. Projektet som går under namnet ”Läs för mig!” har ni kunnat läsa en del om tidigare här på bloggen. Ett av målen med”Läs för mig!” var just att öka andelen föräldrar som läser högt för sina barn. För att kunna utvärdera hur kapprumsbiblioteken fungerat, har vi låtit föräldrarna fylla i en enkät om sina läsvanor i hemmet både före och efter projektet.

Efter att vi bearbetat alla enkätsvar kan vi glädjande nog se att vi fått positiva resultat! Nedan redovisas svaren på enkätens första fråga: ”Hur många dagar/vecka läser du för ditt barn?” från de tre första förskolorna som deltog i projektet. (Idag deltar ca 30 förskolor i ”Läs för mig!”.) Resultaten är likartade på alla övriga deltagande förskolor.

På x-axeln ser ni antalet dagar föräldrarna läser per vecka. På y-axeln hittar ni andelen av föräldrarna mätt i procentenheter. Blåa staplar motsvarar enkät 1, före projektet. Röda staplar motsvarar enkät 2, efter projektet. Det vi vill se är alltså en förskjutning av staplarna från vänster till höger, med fler låga staplar till vänster och fler höga staplar till höger i bilden. I vissa fall blir inte totalsumman 100 % vilket beror på enstaka svarsbortfall i enkäten.

Fsk 1 fråga 1

Förskola 1: På denna förskola ser vi att hela 30 % av föräldrarna läser 0-2 gånger per vecka före projektet, medan siffran minskat till 7 % efter projektet. Fler föräldrar har istället börjat läsa 3-5 dagar/vecka – där har det ökat från 37 % till 53 %. Andelen föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka har också ökat, från 33 % till 40 % under projektets gång.

Fsk 3 fråga 1

Förskola 2: På denna förskola ser vi en minskning av läsning 0-2 dagar/vecka, från 20 % – 13 % av föräldrarna, till förmån för föräldrar som läser 6-7 dagar/vecka där siffran ökat från 31 % – 41 %. Andelen föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka är i stort sett oförändrad, från 45 – 44 %.

Fsk 5 fråga 1

Förskola 3: På denna förskola ser vi en kraftig minskning av andelen föräldrar som läser 0-2 dagar/vecka, från 31 % före projektet, till 6 % efter projektet. Istället har det blivit många fler föräldrar som läser 3-5 dagar/vecka – från 49 % före projektet till 61 % efter projektet. Vi ser också en ökning av andelen föräldrar som läser dagligen – den siffran har ökat från 20 % till 33 %.

Utifrån våra enkäter kan vi inte säga att kapprumsbibliotek i sig ökar föräldrars högläsning. I vårt projekt har vi ju även träffat föräldrarna och informerat dem om läsningens betydelse för språkutveckling, läsförståelse och skolprestationer. Vi har även utbildat förskolepedagogerna i motsvarande ämnen, samt om boksamtal och textförståelse i förskolan. Men utifrån vårt sammanlagda arbete med projektet ”Läs för mig!” känns det oerhört glädjande att vi ser så tydliga och positiva resultat så tidigt som efter ett drygt halvårs arbete med projektet.

Vi vill passa på att tacka Halmstad Tylösand Rotaryklubb med Anette Gudmundsson Andersson i spetsen, som upprepade gånger hjälpt oss att finansiera våra kapprumsbibliotek i ”Läs för mig!”. Utan dem hade projektet inte kunnat genomföras på så många förskolor.

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Förebyggande arbete, Förskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, Motivation, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse

Författare & elever samverkar vid bokskrivande- Pax-serien

Min elvaåring medvetandegjorde mig om att de första urbana fantasyböckerna i Pax-serien, skrivna av deckarförfattaren Åsa Larsson och forskaren Ingela Korell, kommit ut i handeln under hösten 2014. Att det kommer nya barnböcker är inget ovanligt i Sverige då vi har många välrenommerade, välskrivande och publicerande barn- och ungdomsförfattare. Det som är unikt med serien är att den under skrivprocessen bearbetats tillsammans med elever i åk 5 på skolor i Mariefreds kommun. Genom författarbesök med boksamtal och lektioner kring skrivande har eleverna utvecklat sina förmågor och författarna har fått möjlighet att bolla tankar och idéer kring text, illustrationer och karaktärer med eleverna för att i nästa steg kunna nyttja deras råd och tankar i ett utvecklande av serien.

I det ämnesövergripande pedagogiska arbetet strävar lärare hela tiden efter att, genom att visa på verkliga och intresserade mottagare för elevernas arbeten och alster, ge eleverna ytterligare motivation och engagemang i sitt skrivande och reflekterande. Det arbete som här gjorts tillsammans med eleverna ger en liknande effekt- eleverna har genom processen fått möjlighet att vara mottagare av författarnas arbete. Eleverna har lärt sig om skrivprocessen vid författandet av en bok och författarna har fått värdefull respons och feedback.

Att böckerna faktiskt är skrivna av författare som tagit till sig och respekterat elevers tankar kring böcker som skrivs med som avsedd målgrupp kan komma att verka läsmotiverande och skapa läsnyfikenhet hos andra elever. Att lyfta inte bara genren, utan även den unika process som ligger bakom författandet och resultatet kan få en stor, läsfrämjande effekt på elever runt om i Sverige!

pax

Serien planeras innehålla 10 titlar och de första två, Nidstången och Grimmen, har kommit ut på Bonnier Carlsen förlag under hösten. Den tredje boken, Mylingen, kommer ut under våren 2015. Böckerna vänder sig till elever i åldrarna 9-12 år. Boken har redan idag sålts till 15 andra länder.

Det finns ett hemligt, magiskt bibliotek under kyrkan mitt i Mariefred. Två väktare har vigt sina liv åt att skydda böckerna och den kunskap som vilar däri, men på ålderns höst behöver de hjälp och bröderna Alrik och Viggo är de utvalda.

Här kan ni provläsa/provlyssna (med hjälp av talsyntes) på boken!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Boksamtal, Författare, Högläsning, litteracitet, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning, Ungdomslitteratur

Bokgåva- Nygårds läsfrämjande satsning

Pedagoger och förskolechefer inom Nygårds verksamhetsområde, Halmstad kommun, har under en längre tid satsat brett på barnens språk-, läs- och skrivutveckling genom att arbeta både övergripande och fördjupat språk-, läs- och skrivinriktat inom alla temaområden och genom hela barnens vistelsetid på förskolan.

Flera av pedagogerna har deltagit i nätverket kring Boksamtal och textförståelse och flera av förskolorna har haft kapprumsbibliotek– allt inom projektet Läs för mig! Dessa, samt andra insatser, tillsammans med ett stort engagemang hos pedagoger, förskolechefer och föräldrar har lett fram till höstens nya satsning som har titeln Om jag läser för mitt barn- spelar det någon roll?. Satsningen innebär bland annat att alla nyplacerade barn i Nygårds förskolor får en bokgåva då de börjar förskolan. De yngre barnen får Kaffekanna åker bort av Anna Bengtsson och de äldre barnen får Grodan och främlingen av Max Velthuijs.

Nygård

Informationsfoldern, Bokgåva Nygårds vo., presenterar verksamhetsområdets satsning med följande text:

Läsarnas klubb

I Nygårds förskolor vill vi att alla barn skall bli med i Läsarnas klubb. Tillsammans med dig som förälder skall vi ger ditt barn de bästa förutsättningarna för att bli en god läsare. Vi i förskolan har många böcker som vi läser för barnen, men du som förälder är ännu viktigare. Vi uppmanar dig att läsa ofta för ditt barn, gärna varje dag!

Talar ni flera språk i familjen, så tala och läs på alla språk. Ett välutvecklat modersmål påverkar andraspråksutvecklingen positivt.

På en del av våra förskolor kan du låna hem böcker för läsning från våra kapprumsbibliotek. Halmstad har även fantastiska bibliotek där du kan låna böcker på många olika språk.

Tillsammans gör vi skillnad!

Satsningens syfte är läsfrämjande och bygger på det arbete och det budskap pedagoger och förskolechefer vill dela med de barn och föräldrar som tar del av satsningen. Informationsbroschyren som delas ut till alla föräldrar ger information och inspiration kring Lästips!, Spelar det någon roll om jag läser för mitt barn? och Vad handlar boken om?.

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Högläsning, Motivation, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Boktoppen- läsmotiverande tävling för elever

Akademibokhandeln fortsätter på inlsagen, läsfrämjande bana och har nyligen publicerat tävlingen Boktoppen 2014.  Elever utmanas att att tycka till om böcker och på så vis vara delaktiga i att skapa höstens topplista över barn- och ungdomsböcker. Tävlingen vänder sig till elever i åldrarna 6-12 år och pågår t o m den 17 december 2014.

Uppdraget eleverna får är att läsa minst tre böcker och därefter ge dem ett betyg (1-5) och ett omdöme. Alla genrer och titlar är tillåtna. Deltagarna kan välja mellan att fylla i en lista som postas till Boktoppen eller att fylla i sina lästa verk på Boktoppens hemsida. De tävlande som lämnat de bästa motiveringarna belönas med 1:a, 2:a eller 3:e pris.

boktoppen

Högsta vinsten är ett författarbesök till den egna klassen. Författarna Anders Jacobsson och Sören Olsson (Sune-författarna) besöker klassen och har även med sig en klassuppsättning av tre olika, för klassen anpassade, titlar. Andra pris är en klassuppsättning av två olika titlar och tredje plats innebär en klassuppsättning av en titel- även dessa anpassas till klassen.

Boktoppens hemsida fungerar även som bokinspiration för eleverna då de lätt kan gå in och få förslag på läsvärda böcker genom att läsa andras recensioner.

boktoppen

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, barnlitteratur, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Motivation, Språkutveckling

Läsdagbok som kvalitativ dokumentation

Att föra läsdagbok i skolan förknippas ofta med att kvantitativt hålla koll på den mängd böcker och kanske framförallt det antal sidor elever läser. Själv har jag länge fört läsdagbok med syfte att skapa minnesbilder av de böcker jag läst, vilka genrer och författare jag tidigare läst och vilka intresseområden jag rört mig inom.

läsdagbok

I det läsfrämjande arbetet valde vi, på den F-6 skola jag tidigare arbetade, att använda läsdagboken för att skapa kvalitativa minnen av gruppernas och elevernas läserfarenheter.

På gruppnivå valde vi att använda läsdagboken för att dokumentera klassens högläsnings- och boksamtalserfarenheter. Alla de böcker gruppen tillsammans läste och på något sätt bearbetade dokumenterades för att utgöra en informationskälla för mottagande lärare under gruppens fortsatta skolgång på skolan. Genom att titel, författare, genre och bearbetningssätt dokumenterades kunde mottagande lärare ta del av och utgå från de läserfarenheter gruppen tidigare gjort i val av litteratur samt val av pedagogisk strategi för bearbetning av framtida läsning.

På individnivå lät vi eleverna dokumentera sina lästa böcker genom att även här ange författare, genre samt några korta tankar kring dessa. Syftet med denna dokumentation var inte att skapa en kvantitativ stress utan att skapa ett stöd för framtida val av litteratur och biblioteks/bokbussbesök.

Vår erfarenhet var att den tid elever och lärare hade att nyttja bokbussen var oerhört begränsad och inte tillräcklig för elevernas behov av stöd av bibliotekarie. Genom att låta eleverna planera sitt biblioteksbesök, med stöd av bl a sin Läsdagbok, och i samtal med lärare och kamrater skapa en bild av vilken bok de skulle vilja läsa härnäst. Denna information förde läraren i nästa steg fram till bibliotekarien som då kunde till mesta möjliga mån tillgodose önskemål och behov.

Vår stora lärdom i detta blev att dokumentation av läst litteratur, på grupp och individnivå, ger elever och lärare ett kvalitativt utgångsläge inför val av ny litteratur eller alternativa medier samt skapar en ökad kunskap hos eleverna kring den egna läsningen och en reflektion kring genrer och det vidgade textbegreppet.

Läsdagboken finns i en mängd olika varianter och versioner; den traditionella bokformen, t ex Chambers Läsdagbok,  och den modernare app-formen. Bra exempel på läsdagböcker i app-form är t ex Bookswing och Goodreads.

app4 app5

Beroende på vilket syfte som avses med användningen är det också viktigt att inventera hur de olika varianterna av läsdagböcker ser ut inuti- vilken information som prioriteras i dem.

 

 

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Boksamtal, Författare, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, litteracitet, Språkutveckling, undervisning

Strategier för textförståelse – UR-serie

Strategier för läsförståelse/UR

I URs Strategier för läsförståelse får vi i åtta avsnitt möta forskarna Barbro Westlund och Catharina Tjernberg, lärare, förskollärare samt barn och elever som alla arbetar med olika strategier för en ökad text- och läsförståelse. Programmen, en serie med fokus på hur vi kan arbeta med läsförståelsestrategier sänds i Svt1 idag, den 2 juni, samt torsdagen den 5 juni och är avsedda att fungera som inspiration och fortbildning för lärare, pedagoger och föräldrar. Programserien finns därefter att tillgå hos Utbildningsradion.

böcker

 

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Boksamtal, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser, undervisning

Biblioteksmod & URs Magiska biblioteket

Vad innebär egentligen lässtimulans och lässtimulerande aktiviteter? Ja, den frågan kan få lika många olika svar som antalet personer vi ber svara på den. Vad som är lässtimulerande aktiviteter är självklart beroende av individen, gruppen och kontexten i vilken de sker. Vi vet också att lässtimulerande aktiviteter har en stor påverkan på individens faktiska lust och drivkraft när det kommer till läsning. Barn behöver tillgång till texter och medier som tilltalar dem, som väcker deras nyfikenhet och som många gånger angränsar till deras egna erfarenheter och intressen. Viktiga lässtimulerande aktiviteter skapas genom samverkan mellan lärare och bibliotekarier- två experter på barns och elevers läsande som ger otrolig synergi då de kommer ihop.
Fakta: Barn och elever väljer hellre böcker utifrån boktips de får av jämnåriga kamrater än de de får av vuxna.
Däremot har vi vuxna en viktig roll när det gäller att se till att böcker och andra medier finns i barns och elevers omedelbara närhet, att inspirera och stödja dem i valet av bok utifrån ålders- och språknivå samt att stötta dem i användandet av text- och läsförståelsestrategier. Att förvara böcker högt upp på en hylla för att vi är rädda att barnen ska förstöra dem skapar inte en känsla av tillgänglighet hos barnen. Visst händer det att böcker går sönder- har vi inte alla en trasig men minnesvärd bilderbok i våra gömmor? Våra kloka bibliotekarier har skickat med oss tanken och förhållningssättet att barn-, ungdoms- och bilderböcker är förbrukningsvara. Vill vi ha läsande individer måste barnen tidigt får känna att böcker är till för dem, hur de används och även hur de ska behandlas.
Fakta: Barn, och även vi vuxna, väljer till stor del böcker med hjälp av omslagets illustrationer och bilder.
Hur synliggör vi de böcker som finns runt omkring våra barn och elever? Hur vi skapar nyfikenhet och lust till läsande genom att ge böckerna utrymme i våra verksamheter, är en fråga som bör funderas över både i förskola, skola och på fritidshemmen. Traditionellt, och av utrymmesskäl förvaras böcker instuckna i en bokhylla eller kanske till och med i en låda istället för att, som många bibliotek visa böcker genom att fronta dem, genom att visa dem med hjälp av dess framsida, för att skapa intresse.
Frenn3

Böcker på Frennarps byskola, Halmstad

Under mina år som lärare och specialpedagog har jag mött många elever, och även föräldrar, som har känt osäkerhet inför biblioteksbesök och framförallt kring hur de ska gå tillväga för att hitta en bra bok i detta hav av böcker. Genom att tillsammans med eleven, och ibland även föräldern, besöka biblioteket och skapa en kontakt med bibliotekarie och ett kunnande kring boksök och boklån har vi öppnat många dörrar till läsandets värld. Bibliotekskunskap handlar om så mycket mer än att hitta i kataloger och datasystem- det handlar i högsta grad om att våga sig in i miljön och känna att man kan hantera den.

Vår erfarenhet utifrån projektet Läs för mig!- Kapprumsbibliotek är att andelen föräldrar som besöker biblioteket är begränsad. Flera föräldrar anger att de inte har tid, inte känner att det är för dem eller att de aldrig själva besökt/haft intresse av att  besöka biblioteket. En biblioteksmedvetenhet och ett biblioteksmod är något våra barn och elever delvis ärver men också något vi har en skyldighet att visa dem på. I samverkan med bibliotekarie kan vi komma oerhört långt i arbetet med att informera och inspirera.

biblio

Parallellt med arbetet för att lära känna biblioteket och dess fantastiska funktion kan elever, lärare och föräldrar inspireras och informeras av URs radioprogram Magiska biblioteket. I programmet får eleverna möta Jakob och Emma och får också tillgång till en lässtimulerande kontext som bjuder in dem i olika böcker och deras sammanhang.

En dag hittar Jakob och Emma till ett magiskt bibliotek där de möter märkliga karaktärer. Där finns den vresige vaktmästaren Mauritzon och hans medhjälpare Bokormen som är en blandning av orm och flygande drake. Där finns även bibliotekarien som kämpar mot onda krafter som vill lägga ner biblioteket och den mystiska bokläsningsapparaten som introducerar bra böcker.

Det magiska biblioteket vänder sig till barn och elever i åldrarna 5-10 år i förskola, grundskola och grundsärskola.

Vi får inte glömma hur viktiga vi, föräldrar och personal i förskola/skola, är som inspiratörer och förebilder när det gäller att skapa läsande barn och elever!

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskoleklass, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, språklig medvetenhet, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser

Böcker, berättelser & en uppsjö av språk

I förskola och skola möter vi en mångfald av språk från jordens alla hörn. Att hitta texter att läsa och lyssna på på de olika modersmålen kan ibland vara klurigt. Biblioteken har en del barn- och ungdomslitteratur, men ibland också en begränsad mängd på efterfrågat språk.

I mötet med en flicka blev den begränsade tillgången till texter på hennes modersmål så oerhört tydlig. Flickan, som hade med sig ett digert modersmål i ryggsäcken, törstade efter texter att läsa och utmanas av. Vi hankade oss fram hjälpligt med google translate och ett rejält ordlexikon och lyckades på så vis med gemensamma ansträngningar leta rätt på en mängd böcker via Internationella biblioteket. Dessa levererades till oss med hjälp av bokbussen och flickan njöt i stora drag- i ungefär två månader- för sedan hade hon även uttömt deras utbud på aktuellt språk.

Flickan i fråga, precis som många andra flerspråkiga elever jag mött, hade ett gott språk och en god läsförmåga med sig då hon tyvärr fick fly sitt hemland. Efter en mycket kort tid i svenska skola konstaterade vi tillsammans att hon behövde utmanas. Hennes svenska språkförståelse var mycket begränsad samtidigt som hennes behov av kunskapsutmaning på modersmålet var oerhört stor. Detta kom att bli ett bekymmer- hur skulle vi lyckas utmana henne och skapa möjlighet till en kunskapsutveckling på för henne adekvat nivå? Vi kom inte så långt i detta innan flickan flyttade vidare till annan ort- men frustrationen i att inte kunna utmana flerspråkiga elevers förmågor på en tillräckligt hög nivå har jag sedan dess burit med mig.

Vad vi dock lärde oss att göra, i brist på skönlitteratur och läromedel, var att vända oss till andra länder där det finns hemsidor och dokumenterade mediebanker.

icdl

På den amerikanska hemsidan International Childrens Digital Library finns tillgång till en uppsjö texter och berättelser på så många som 21 olika språk. ICDLs mål är att tillhandahålla en samling böcker och texter som representerar kvalitativa historiska och samtida böcker och texter från hela världen. Avsikten är också att ha ett utbud som representerar alla kulturer och språk så att alla barn och elever kan känna till och ta del av den rikedom som barn- och ungdomslitteraturen utgör. Många av böckerna finns på fler än ett språk samt engelska och allt material på hemsidan är givetvis gratis att använda.

world-stories-header

En liknande sida finner vi i World stories, en brittisk hemsida som erbjuder en ständigt växande samling berättelser från hela världen. Samlingen innehåller återberättade sagor och sägner och nya kortare berättelser på de språk som är vanligast bland flerspråkiga elever i Storbritannien- vilket innebär material mer än 21 olika språk. Texterna finns på både engelska samt ett eller flera av de aktuella språken. Alla texter går att lyssna på online eller genom att ladda ner- och det bästa av allt är att det är gratis. ett mål med sidan är också att skapa en större interkulturell förståelse bland barn och elever.

På World stories hemsida finns lärarhandledningar till de olika texterna samt tips och stöd för vårdnadshavares läsning tillsammans med barnen.

Sidorna går utmärkt att använda både i undervisningen samt av barn, elever och föräldrar.

 

Lämna en kommentar

Under Åk 1-3, Åk 4-6, Åk 7-9, barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Författare, Förskola, Förskoleklass, Flerspråkighet, Grundsärskola, grundskola, Högläsning, Läsinlärning, litteracitet, modersmål, Språkutveckling, Textförståelse, undervisning

Högläsning på flera språk på Andersbergs bibliotek

Ab bibliotek

Idag har bloggen äran att få ta del av ännu en gästbloggares fantastiska arbete. Turen har kommit till vår engagerade och kompetenta barnbibliotekariekollega Rebecca Ahlström, verksam på Andersbergs bibliotek. Andersberg ligger i centrala Halmstad och är ett område med stor språklig och kulturell mångfald. Andelen barn med annat modersmål som går på Andersbergs fyra förskolor, samt F-5 skola, är ca 98 %. Läs och inspireras när Rebecca nedan berättar om sitt ambitiösa arbete för att lyfta högläsningens och språkutvecklingens roll för dessa barn och deras familjer:

I hjärtat av Andersberg ligger biblioteket, där barnbibliotekarie Rebecca Ahlström arbetar. Tillsammans med ABFs satsning ”Det goda livet” har Rebecca startat högläsning för barn, parallellt på svenska och andra språk. ”Det goda livet” är ett ESF-finansierat projekt som syftar till att utveckla och ta tillvara på invandrarkvinnors kompetens, för att de på sikt ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Kvinnorna i Det goda livet har naturligtvis en rik flora av språk med sig till Sverige, vilket är oerhört värdefullt i ett högläsningsprojekt som detta.

Praktiskt går det till så att barn och familjer med för närvarande fyra olika modersmål välkomnas till biblioteket vid särskilda tider, och får då lyssna till en och samma saga både på svenska (Rebecca läser) och på modersmålet (deltagare i Det goda livet läser). Språken som erbjuds är albanska, arabiska, vietnamesiska och turkiska. Att bli läst för parallellt på båda sina språk stärker språk- och begreppsförståelse samt ordförråd och grammatik. Genom att delta i ett forum där barnens båda språk lyfts fram ökar känslan av sammanhang och stoltheten över sina båda språk kan få växa.

I Skollagens åttonde kapitel 10§ står det att ”förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.” Detta är lättare sagt än gjort och är ofta något man kämpar med i Halmstads förskolor då de flesta pedagoger är svenskspråkiga och saknar kunskaper i barnens modersmål. Att kunna erbjuda högläsning på barnens modersmål är därför mycket värdefullt och skulle säkert kunna utvecklas ännu mer, t.ex. genom att erbjuda högläsning på flera språk, att utbilda Det goda livets deltagare i hur man håller boksamtal samt/eller att involvera skolelever i högläsningen.

En erfarenhet från projektet är att det är bra att involvera och bjuda in förskolan till högläsningsträffarna. Dels sker den på dagtid när många barn är på förskolan, och dels så kan förskolans pedagoger entusiasmera och engagera föräldrarna och barnen, samt jobba vidare med barnens upplevelser av högläsningen i det vardagliga arbetet på förskolan.

Under våren har en studiecirkel startats för att utveckla och utbilda kvinnorna i högläsandets magiska konst. I studiecirkeln får man öva sig i att dramatisera, läsa med olika röster, läsa med inlevelse och melodi m.m.Länk till Det goda livets hemsida hittar du här!

/Rebecca Ahlström och Karolina Larsson

Länk till Andersbergs bibliotek hittar du här, och länk till bibliotekets Flickriver hittar du här!

Lämna en kommentar

Under barnlitteratur, Föräldrar, Förberedelseklass, Förebyggande arbete, Förskola, Flerspråkighet, Högläsning, Lpfö 98, modersmål, Språkutvecklarna, Språkutveckling, Textförståelse, Tidiga insatser